Kvalitetsredovisning 2009

Kvalitetsredovisning 2009 Ladubacksskolan Grundskola årskurs 1-5 Barn- och utbildningsförvaltningen Biträdande rektor Tina Persson 2010-05-28

Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning 6 3 Verksamhetens förutsättningar 7 4 Arbetet i verksamheten 9 4.1 Normer och värden... 9 4.2 Kunskaper - Utveckling och lärande... 10 4.3 Elevernas ansvar och inflytande... 15 4.4 Bedömning och betyg... 17 5 Elever i behov av särskilt stöd 19 6 Elever med annat modersmål än svenska 21 7 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling 22 8 Livsstil och hälsa 23 9 Jämställdhet 24 10 Analys och bedömning av måluppfyllelse som helhet 25 11 Åtgärder för förbättring 26 3

1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen Löpande dokumentation från arbetslag, lärgrupper, och lärande samtal. Kommunstatistiken som redovisas till SCB. På Ladubacksskolan har vi under året kontinuerligt dokumenterat de arbetsområden, temaarbeten mm. som genomförts under året. En särskild pärm med utvärderingarna finns. Lärgrupper har skapats under året Skolans speciallärare och resurspersoner har under året dokumenterat de elever som har behov av särskilt stöd, följt upp och avgjort vilket arbetssätt som passar för de olika svårigheterna. Speciallärarna har genomfört diagnoserna i år 2. De nationella proven i år 3 och år 5 handhas av respektive klasslärare. Utvecklingsledarna har arbetat med sina respektive ansvarsområden fritidshem, förskoleklass och år 1 tom 5. Under konferenserna i november och december månad har fritidshem. Förskoleklass och i år 5 arbetat med att utvärdera områden som normer och värden, kunskaper-utveckling och lärande, elevernas ansvar och inflytande samt bedömning och betyg. Dessa har utvärderats enligt BRUK som står för Bedömning, Reflektion, Utveckling och Kvalitet. 5

2 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Åtgärder för förbättring av likabehandlingsplanen Åtgärd under 2009 var att arbeta fram en mall för allvarssamtal och en mall för introduktion för nya elever/föräldrar. Detta är genomfört och finns i vår handbok för Ladubacksskolan. Åtgärder för förbättring inom Normer och värden Öka och utveckla samarbetet och förståelsen mellan personal i Förskoleklass år 5. Under våren 2009 har vi en eftermiddag i månaden arbetat med lärarnas kompetens och ökat samarbetet. Det arbetet har pågått under hela året. Utvärdering och revidering av trivselreglerna har arbetats in i likabehandlingsplanen. Vi har haft kontinuerliga planeringsmöten för att skapa ett gemensamt förhållningssätt och tydligare arbetsfördelning i förskoleklass. Skapat möten för lärarna i år 2 och 5 för att planera och utveckla fadderverksamheten. Detta har skett på våra arbetslagsplaneringar som är en tisdag i månaden. Kalendarium för fadderverksamheten där eleverna är med i planeringen. En idépärm för fadderverksamhet är ett pågående arbete. Åtgärder för förbättring inom Livsstil och hälsa I januari 2009 startade vi ett matråd år med representanter från 3-5 tillsammans med måltidspersonalen. Med i matrådet sitter även biträdande rektor och en personal från köket. 6

3 Verksamhetens förutsättningar Ansvarsområden och verksamhet Ladubacksskolan ingår i området Grundskola Norr och är en del av Barnoch utbildningsnämndens ansvarsområde med undervisning i förskoleklass och grundskolans år 1-5. Till Grundskola Norr hör också Medåkers skola år F-5, Nybyholmsskolan år F-5 och Stureskolan år 6-9. Till samtliga F-5-skolor hör fritidshem. Styrning Våra styrdokument är Lpo 94 - Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmen. Ledning Skolledning för Grundskola Norr Årsarbetare Rektor 1.0 Biträdande rektor 1.0 Biträdande rektor 0.50 Övergripande ansvar har för samtliga skolor på Norr har rektor med placering på Stureskolan. Biträdande rektor har det operativa ansvaret vad gäller budget, personalansvar, arbetsmiljöansvar, elevansvar förutom vid EVK där rektor är sammankallade. På Ladubacksskolan har vi en ledningsgrupp som består av fem utvecklingsledare och biträdande rektor. Personal Budget 2009 Redovisat 2009 Årsarbetare (åa) (antal åa) utbildad/behörig Barnskötare 3,37 3,37 Fritidspedagog 4,00 2,00 2,00 Förskollärare 3,00 2,00 1,00 Lärare 12,34 11,82 0,52 Specialpedagog/speciallärare 2,00 1,00 Resurspersoner/elevassistenter - Övrig personal 2,5 2,00 0,50 Redovisat 2009 outbildad/obehörig 7

Kompetensutveckling I början av året så arbetade hela grundskolan F-5 i Arboga kommun med Mål år 3. Friendsutbildning för personal och kamratstödjare, Friends är en förening som arbetar aktivt mot mobbning och utbildar kamratstödjare. Lärare i förskoleklass, grundskolans lägre år och speciallärare har gått fonomixkurs. Kursen bygger på munmetoden. Munmetoden hjälper eleverna att snabbt knäcka läskoden och den engagerar många sinnen-se, känna, höra och göra. Praktisk pedagogik i arbetet med barn och elever med ADHD och Asperger syndrom där deltog sex pedagoger. En lärare läser 10 hp Mobbning, kränkande behandling och diskrimenring på Örebro Universitet. Vi har byggt upp en matteverkstad på skolan. Där kan lärarna hitta inspiration till arbetssätt som bygger på olika inlärningstilar. Syftet är att ge alla elever möjligheter att upptäcka matematikens spännande sidor. Våra lärare i år 2 och år 3 samt två speciallärare är med i ett matematikprojekt som pågår till februari 2010. Vår vision är att alla elever ska nå målen i matematik via målstyrd och varierande undervisning. Lärarna i år 3 till och med år 5 har fått utbildning i NTA lådor. NTA projektet är ett samarbete med Saab Aerotech och står för Naturvetenskap och Teknik för Alla. Våra VFU lärare har haft en lärarutbildningsdag i Örebro. En föreläsning om Barn och ungdomar med starka reaktioner och utbrott där större delen av personalen deltog. Idrottsläraren har utbildats i Core och annorlunda bollspel. All personal har gått utbildning i PIM, Praktisk IT och Mediekompetens. Elever F-5 Antal elever Fritidshem F-Skl år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 Sa Ladubacksskolan 141 47 51 40 53 35 48 274 8

4 Arbetet i verksamheten 4.1 Normer och värden Mål Skolan ska sträva efter att varje elev Utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstagande grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handlar också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Arbetet Vi har som mål att få trygga elever, personal och föräldrar. För att nå målet använder vi oss av utvecklingssamtal minst två gånger varje läsår, föräldraråd ca två gånger per termin, föräldramöte, regelbundna träffar kamratstödjarna, må bra -samtal och trygghetsgruppen som består av biträdande rektor, lärare/pedagoger, skolsköterska och kurator. Resultat Det visar enligt BRUK ett gott resultat. BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. Självskattning görs med hjälp av indikatorer som är framtagna med utgångspunkt i nationella styrdokument. Bedömning av måluppfyllelsen Utifrån läroplanens mål och analysen i BRUK bedömer vi måluppfyllelsen som mycket bra. 9

Slutsatser Vårt arbetssätt och upplägg har gett ett gott resultat. Kamratstödjarträffar och må bra- samtal gör att eleverna lär sig att visa respekt för andra människors egenvärde Våra starka sidor är att vi satt focus på frågan. En lärdom är att få arbetet med normer och värden att bli en naturlig del av skolans arbetssätt. Åtgärder för förbättring Rastvaktschemat behöver kontinuerligt utvecklas och förbättras. Tätare möten för kamratstödjarna. Fortsatt aktivt arbete med Friends. 4.2 Kunskaper - Utveckling och lärande Arbetet Vi arbetar aktivt med att få en större förståelse hos elever och lärare för de olika ämnena. Vi provar olika arbetssätt som når fram till målet. Vi har startat ett matematikprojekt i år 2 och 3 som pågår under vårterminen 2010 och vi har även byggt upp en matteverkstad på skolan. Lärarna i år 3-5 använder sig av NTA lådor. NTA står för Naturvetenskap och Teknik för Alla. Resultat Matematikprojektet pågår så vi har inte utvärderat det ännu. De kortsiktiga effektmålen har visat att eleverna blivit positiva till ämnet matematik samt att kunskapen hos eleverna har ökat. Vi tycker vi ser fler nyfikna elever. Eleverna tar mer eget initiativ till sitt eget lärande. Vårt arbetssätt och upplägg har gett ett gott resultat. Analys Vi behöver utveckla nya metoder och arbetssätt som ger eleverna möjlighet att använda alla/fler sinnen i alla ämnen och årskurser. Bedömning av måluppfyllelse Utifrån läroplanens mål bedömer vi måluppfyllelsen som mycket bra. Lärdomar Det är viktigt att det pågående arbetet fortsätter och utvecklas ytterligare. Åtgärder för förbättring Vi ser inget behov av nya åtgärder utan avser att fortsätta arbeta efter de rutiner vi har och med befintliga resurser. Det vi behöver lägga mer focus på är att utvärdera kontinuerligt. 10

Nationella prov för år 5 Mål: Alla elever skall uppnå målen i svenska, matematik och engelska i år 9 Andel i % som uppnått målen Läsåret 07/08 Antal elever totalt Läsåret 07/08 Andel i % som uppnått målen Läsåret 08/09 Antal elever totalt Läsåret 08/09 SVENSKA 94 48 98 42 MATEMATIK 88 48 83 42 ENGELSKA 98 48 91 42 Måluppfyllelse i alla ämnen årskurs 5 Läsåret 2008/2009 Mål: Alla elever skall uppnå målen i svenska, matematik och engelska i år 5 Antal elever totalt: Har nått målen för år 5 Andel elever Svenska 41 1 Svenska som andra språk Har ej nått målen för år 5 Andel elever Matematik 35 7 Engelska 38 5 Bild 42 Hem- och konsumentkunskap Idrott och Hälsa 42 Modersmål Musik 42 NO 42 SO 42 Slöjd 42 Teknik 42 Arbetet Elever som har behov av särskilt stöd har fått det under en längre period. För de elever som fått kontinuerligt stöd av speciallärare har åtgärdsprogram upprättats. Analys Elever som har behov av särskilt stöd har fått resurser men ändå inte kunnat uppnå målen i år 5. Detta beror främst på att eleverna har mycket stora svårigheter. Vi har dock kunnat konstatera att deras kunskapsutveckling går framåt. Bedömning av måluppfyllelse Vi har inte nått måluppfyllelsen när det gäller matematik och svenska. Slutsatser/lärdomar Vi behöver se över vilken typ av stöd och resurs det behövs i ämnena matematik och svenska. Åtgärder för förbättring Vi kommer att arbeta med lokal pedagogisk planering och fortsätta använda vår matematikverkstad. Under 2010 kommer vår speciallärare utbilda sig för att kunna handleda grupper av kollegor utifrån boken Att använda och förstå tal. 11

Nationella prov för år 3 Mål: Alla elever skall uppnå målen i svenska, matematik och engelska i år 9 Andel i % som uppnått målen Läsåret 07/08 Antal elever totalt Läsåret 07/08 Andel i % som uppnått målen Läsåret 08/09 Antal elever totalt Läsåret 08/09 SVENSKA 92 38 MATEMATIK 76 38 Arbetet Vi har haft specialundervisning från år 1 och även haft hjälp av en resursperson i ett av klassrummet. Analys I två matteprov fanns uppgifter som eleverna var helt obekanta med därför förstod de inte hur de skulle göra. Bedömning av måluppfyllelse Vi anser att vi har inte har nått vår måluppfyllelse i matematik. Slutsatser Det var första gången för nationella prov i år 3 så vikten av att förbereda eleverna och själv vara förberedd är viktigt. Enligt läraren berodde resultatet av de nationella provet i matematik att eleverna inte förstod upplägget. Åtgärder för förbättring Vi fortsätter vårt arbete med elever i behov av särskilt stöd. Handledning av vår speciallärare av boken Att förstå och använda tal. Förbereda eleverna och lärare inför nationella prov. Automatisk ordavkodning Grundskolan år 4 2007 Antal elever i år 4 2008 Antal elever i år 4 2009 Antal elever i år 4 2010 Antal elever år i 4: Screening alla elever På god På god På god På god i år 4 Säkra väg Osäkra Säkra väg Osäkra Säkra väg Osäkra Säkra väg Osäkra Andel elever i % 31 6 4 47 4 0 38 2 1 Arbetet För elever med behov av stöd i ämnet svenska har specialundervisning i år 4 sett ut på olika sätt beroende på vilken/vilka elever man arbetat med. Några har fått en-till-en undervisning där specifika moment tränats. Andra har undervisats i liten grupp där t ex läsförståelse och läsflyt tränats. Alla elever som varit osäkra på testerna i år 4 har fått speciallärarhjälp på olika sätt efter behov. Av de elever som är på god väg har samtal skett mellan klasslärare och speciallärare om huruvida eleven behöver extra stöd eller ej. 12

Analys De bästa resultaten har påvisats när en gemensam planering har funnits kring eleven. Där förälder, klasslärare och speciallärare arbetat tillsammans med eleven mot ett gemensamt mål. Bedömning av måluppfyllelse Goda resultat har nåtts för de flesta elever. Flera av de elever som visade sig vara osäkra och de elever som är på god väg i år 4 har sedan klarat de nationella proven i år 5. Åtgärder för förbättring Arbete som redan har påbörjats för att förbättra möjligheterna för alla elever att nå målen i svenska är att lägga så stor vikt som möjligt på de lägre åldrarna så att specialhjälp behövs i så liten grad som möjligt när eleverna når år 4 och 5. Mål: Alla elever skall uppnå målen i svenska och matematik i år 3 Skolverkets diagnoser för år Antal elever totalt 2 Andel i % som kommit så långt i år 2, att man kan förutsäga att de når målen i år 5 Andel i % som kommit så långt i år 2, att man kan förutsäga att de når målen i år 5 Antal elever totalt Läsåret 08/09 Läsåret 08/09 Läsåret 09/10 Läsåret 09/10 SVENSKA 89 % 54 93 % 41 MATEMATIK 89 % 54 85 % 41 Arbetet kring svenska Arbetet kring de elever som behöver mest stöd påbörjas till viss del redan i förskoleklass, där screening i matematik och fonologisk och språklig medvetenhet utförs. För de elever som redovisas här har speciallärare varit inkopplad från andra terminen av år 1. Metoder som t ex fonomix används till en början för de elever som har svårt att lära sig bokstäver och knäcka läskoden. Metodens fokus ligger på att eleverna blir säkra på alla språkljud och att kopplingen mellan bokstav och ljud säkras. För att förbättra elevers läsflyt används metoden Reading Recovery och Sol-metoden, som innebär att eleven får en intensivperiod med läsning både hemma och i skolan. Solmetoden bygger på att eleven blir säker på stavelserna i orden för att därigenom utvecklas i sin läs- och skrivutveckling. Analys Utifrån att systematiskt arbeta med dessa metoder, olika beroende på elevernas olika behov, har goda resultat nåtts genom exempelvis Fonomix, Reading Recovery eller Solmetoden. Flera elever med stora svårigheter har med hjälp av dessa strukturerande metoder och arbete hos speciallärare och hemma varje dag knäckt läskoden eller utvecklat sin läs- och skrivförmåga. 13

Bedömning av måluppfyllelse Utifrån de insatser som satts in på ett tidigt stadium visar resultaten att vi har en god måluppfyllelse för elever som fått systematiskt stöd. Slutsatser För att alla elever ska ha lika stor chans att uppnå målen krävs att extra resurser läggs så tidigt som möjligt på de elever som behöver det mest. Genom att aktivt söka metoder för att förbättra lärarkunskaper har resultaten för läs- och skrivutveckling gått framåt. Lärdom Vår erfarenhet och fördjupade kunskap har lett till att vi ser att ju tidigare åtgärder sätts in desto lättare kommer barnet igång och slipper misslyckande. Det är av stor vikt att ingen elev förlorar sin självkänsla. Åtgärder för förbättring En punkt i arbetet med läsutveckling som bör åtgärdas är att lära oss bra metoder att arbeta med när det gäller förbättring av elevers läsförståelseförmåga. Litteratur har införskaffats. Ett exempel är Vägar till läsförståelse av Monica Riechenberg. För att förbättra undervisningen så att alla elever ska ha en säker grund för att lära sig läsa har alla lärare i förskoleklass och år 1 erbjudits en kurs i fonomixmetoden. Den innebär att alla elever får träning i den grundläggande fonologiska medvetenheten och hur man på ett mycket konkret sätt ska kunna arbeta utifrån det och ha munbilder till hjälp. Arbetet i matematik Flera lärare från Ladubacksskolan har deltagit i ett matematikprojekt som letts av kommunens matematikutvecklare. Där har ett nytt arbetssätt tagit form, prövats och diskuterats - Lokal pedagogisk planering med utgångspunkt i strävansmålen. Mycket laborativt material har kunnat köpas in, både till klassrummen och till matematikverkstaden. Matematikverkstaden har därför kunnat utvecklas under året. Även formativ bedömning som metod har börjat användas av speciallärare i helklassundervisning och i en till en- undervisning för att gynna elever med behov av särskilt stöd. Det har gett goda resultat. Detta arbetssätt kommer att fortsätta under vårterminen. Dessa nya arbetssätt och matematikverkstadens utveckling har medfört ett lyft för lärarna som deltagit i projektet. Matematikverkstaden har även ökat övriga lärares möjlighet att arbeta mer konkret och varierat med matematik. Projektarbetet har satt avtryck inom andra ämnen genom den lokala pedagogiska planeringen. För att lättare kunna bedöma elevers matematikkunskaper och sedan konkret kunna åtgärda brister för de elever som visat sig ha svårigheter inom något eller några områden har boken Att förstå och använda tal- en handbok 14

av Alistair McIntosh använts i några klasser. Speciallärarna och flera andra lärare har arbetat med den. Arbetet utifrån denna bok kommer att fortsätta under detta och nästkommande läsår. Dessa nya arbetssätt och matematikverkstadens utveckling medför ett stort lyft för lärarna som deltagit i projektet. Matematikverkstaden har även ökat de andra lärarnas möjlighet att arbeta mer konkret och varierat med matematik. Målet är att fler lärare ser fördelar med att arbeta utifrån strävansmålen med lokal pedagogisk planering. 4.3 Elevernas ansvar och inflytande Mål Skolan ska sträv efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utöver att allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och, har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbete i demokratiska former. Arbetet I dag arbetar vi med att få in elevers ansvar och inflytande i den dagliga undervisningen. Att få in elevers inflytande sker t.ex. genom att vi ger eleverna möjlighet till val inom olika arbetsområden. Eleverna får ta del av olika studietekniker vilket ger dem möjlighet att ta ansvar och att välja arbetssätt. Resultat/analys Enligt den analys vi har gjort i BRUK behöver vi bli bättre på att utveckla elevers ansvar och inflytande. Bedömning av måluppfyllelse Utifrån läroplanens mål och de avtryck vi ser bland eleverna bedömer vi att vi inte nått målen. Slutsatser Vi behöver ge eleverna förutsättningar och utbildning i hur de kan utöva sitt inflytande och hur de kan arbeta för att stärka sitt inflytande. Lärdomar Lärarnas kunskaper behöver utvecklas inom elevens ansvar och inflytande. 15

Åtgärder för förbättring Vår målsättning är att arbeta med ett tema under våren där elevråd och klassråd har varit med att bestämt temat. Olika arbetsmetoder som leder till ökat elevinflytande kommer diskuteras på en F-5 konferens. Utvecklandet av den lokala pedagogiska planeringen kommer även att innefatta elevmedverkan. I modellen ingår att eleverna informeras om mål och syfte med arbetsområdena kopplat till deras eget lärande. Med denna modell ges eleverna också möjlighet att påverka arbetssätt och upplägg. Idag arbetar årskurs 2 och årskurs 3 med lokal pedagogisk planering tillsammans med Arboga kommuns specialpedagog. Från och med 2010-05- 31 ska alla lärare arbeta med lokal pedagogisk planering och vi kommer att följa upp och fortsätta arbeta med detta under höstterminen 2010. 16

4.4 Bedömning och betyg Mål att sträva mot Skolan skall sträva mot att varje elev Utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och Utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Läraren skall genom utvecklingssamtal främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn, med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov och vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevernas kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. Arbetet Vi informerar elever och föräldrar via t.ex. föräldramöte och veckobrev om de delmål vi arbetar mot. Varje lärare följer elevernas kunskapsutveckling kopplat till de nationella målen och detta ska tydligt dokumenteras och kommuniceras. Resultat/analys Enligt analysen vi gjort i BRUK så behöver vi arbeta med bedömning och betyg. I utvecklingssamtal har det framkommit att eleverna inte har förstått vilka mål de ska sträva emot. Bedömning av måluppfyllelse Utifrån läroplanens mål och de avtryck vi ser bland eleverna bedömer vi att vi inte nått måluppfyllelsen. Slutsatser Vi behöver strategier för att få med/få ut de nedbrutna målen i information till elever och föräldrar. Eleverna behöver få utveckla sin förmåga att använda självbedömning. Åtgärder för förbättring Under februari 2010 får alla lärare på Ladubacksskolan utbildning i att utveckla den lokala pedagogiska planeringarna. Planeringsmodellen bygger på ett strukturerat och systematiskt arbetssätt med betoning på följande tre grunder: 1) att utgångsläget för undervisningen ska vara mål att sträva mot 2) att varje elevs kunskapsutveckling kontinuerligt och tydligt dokumenteras 17

3) att bedömningarna ska vara formativa både när det gäller elevernas kunskapsutveckling och undervisningens innehåll och arbetssätt. Arbetslagsplaneringar under vårterminen kommer att användas till diskussioner kring detta utvecklingsarbete. Syftet med denna utvecklingssatsning är att höja lärarnas kompetens gällande målstyrd undervisning samt att fortlöpande faktiskt följa upp och kommunicera varje elevs kunskapsutveckling kopplat till de nationella målen: Att se det som ska ses, kommunicera det man ser och finna sätt att gå vidare på basis av vad man ser. Under vårterminen 2010 kommer vi att fortbilda personalen i att skriva skriftliga omdömen och IUP. Satsningen inleds med en utbildning den 8/1-2010 för all berörd personal och arbetet kommer att utvecklas under vårterminen med pedagogiska diskussioner och uppföljningar. Lärarna från och med 2010-01-31 kommer att upprätta individuella utvecklingsplaner som motsvarar förordningens krav. Utvecklingsplanerna finns i vårt webbaserade system tillsammans med de nationella kursplanerna. Där kan elever, föräldrar och pedagoger koppla alla omdömen och IUP direkt till de nationella målen. 18

5 Elever i behov av särskilt stöd Lpo 94 Alla som arbetar i skolan skall uppmärksamma och hjälpa elever i behov av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande Läraren skall stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter, samverka med andra lärare för att nå utbildningsmålen, organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar Arbetet På Ladubacksskolan finns två speciallärare samt ett antal resurspersoner, som varierar efter behov. De arbetar kring elever i behov av särskilt stöd tillsammans med klasslärare. Resurspersonerna är antingen knutna till en speciell elev eller som stöd i helklass. Vi har en flexibel verksamhet där vi flyttar resurser efterhand vid behov. Speciallärare och klasslärare arbetar med täta avstämningar. Åtgärdsprogram upprättas för en elev när svårigheter upptäcks. Vid upprättande av åtgärdsprogram är föräldrar, klasslärare och eleven närvarande, alla är delaktiga. Därefter sker en kontinuerlig uppföljning av åtgärdsprogrammet med avstämning och utvärdering. Varannan vecka träffas resurspersonerna och speciallärarna tillsammans med rektor, skolsköterska för att reflektera över det arbete som bedrivs i de olika klasserna med fokus på de elever som är i behov av särskilt stöd. När vi inte kan tillgodose elevens behov av stöd inom skolans ordinarie organisation kontaktas stödteamet Fyren av speciallärare eller klasslärare för konsultation. Lärare som upplever att de behöver extra stöttning i sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd får handledning genom Fyren. Det finns också möjligheter till utbildning inom specifika områden utifrån den problematik som är aktuell. Speciallärare gör med jämna mellanrum läs- och skrivtester och matematiktester med alla elever för att kartlägga behovet av extra stöd. För att fånga upp eleverna så tidigt som möjligt görs ett screening redan i förskoleklass. 19

Resultat/Analys Screnning och lästester har bidragit till att elevers missförstånd eller svårigheter har fångats upp och eleverna har kunnat få den hjälp de behövt. Tack vare en flexibel verksamhet med täta avstämningar kan våra resurser koncentreras där behoven finns. Bedömning av måluppfyllelse Vi anser att måluppfyllelsen för elever i behov av särskilt stöd är väldigt god. Slutsatser och lärdomar Enligt skolinspektionens rapport behöver åtgärdsprogram revideras för att uppfylla författningens krav. Åtgärder för förbättring Den 8/1-10 kommer personalen att bli uppdaterade gällande riktlinjer och rutiner kring upprättandet av åtgärdsprogram. Stödteamet Fyren är inbjudet för att förtydliga tillvägagångssätt när det gäller att: uppmärksamma, utreda, utarbeta och genomföra samt följa upp och utvärdera åtgärdsprogram. Vår intention är att från och med 2010-01-31 kommer alla lärare att upprätta åtgärdsprogram som uppfyller författningens krav. Under vårterminen kommer vi att följa upp detta och erbjuda stöd i form av pedagogiska samtal och handledning för de lärare som önskar. Handledningen kan ges av mig, kollegor eller pedagoger från Stödteamet Fyren. 20

6 Elever med annat modersmål än svenska Lpo 94 En likvärdig utbildning, s 4 Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Normerna för likvärdigheten anges som genom de nationella målen. Skolans uppdrag, s 5 Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva skall varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Kunskaper/Riktlinjer, s 12 Alla som arbetar i skolan skall samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren skall organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språkoch kommunikationsutveckling. Arbetet Under 2009 var behovet av modersmål väldigt stort på en annan skola i Arboga kommun så fler timmar lades på den skolan. Analys Vi kunde inte erbjuda undervisning i tillräcklig hög grad till de elever på vår skola som behövde svenska som andra språk. Bedömning av måluppfyllelse Utifrån läroplanens mål bedömer vi att vi inte nått måluppfyllelsen. Slutsatser och lärdomar Om eleverna hade fått undervisning i svenska som andra språk i större utsträckning så hade språkförståelsen varit större hos eleverna. Åtgärder för förbättring Under 2010 kommer vi att kunna erbjuda elever svenska som andra språk 21

7 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Vi dokumenterar alla de allvarssamtal som lärare och elever har haft. Det gäller även alla möten där elever/förälder och lärare deltar. Trygghetsgruppen träffas en gång per månad. I gruppen ingår biträdande rektor, skolsköterska, kurator, lärare och kamratstödjaransvarig pedagog. Vid tillbud sammankallar biträdande rektor till ett extra möte. Årets insatser som berör de riskfaktorer, som identifierats i kartläggningen Riskfaktorer Förebyggande insatser Att elever kan bli kränkta. Elevers kartläggning över riskområden på skolgården. Rastvaktschema. Resultat Skolinspektionens rapport visar att vi behöver revidera vår likabehandlingsplan och rastvaktschema. Analys och bedömning av insatser Att vår likabehandlingsplan saknade vissa delar som t.ex. kartläggning. Åtgärder Vi behöver arbeta fram en aktuell likabehandlingsplan där det tydligt framgår vilken kartläggning vi gör och vilka åtgärder som krävs. Vi på Ladubacksskolan kommer att starta arbetet med likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling under januari 2010. Arbetet beräknas vara färdigt i slutet av februari 2010. Det kommer att tillsättas en grupp där biträdande rektor och lärare/pedagoger från skolbarnomsorgen, förskoleklass samt årskurs 1-5 ingår. Gruppen kommer att arbeta fram verktyg så att elever och föräldrar känner sig delaktiga i framtagandet och uppföljning av planen mot kränkande behandling. 22

8 Livsstil och hälsa Lpo 94, Skolans uppdrag: Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Mål att sträva mot: Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön. Arbetet Vi vill att det ska vara så lustfyllt att röra på sig att barnen vill fortsätta i framtiden. Vi försöker att skapa förutsättningar för fysisk aktivitet varje dag. Vi har också planerade aktiviteter såsom skoljoggen, idrott, skridskoåkning, friluftsliv, friluftsdagar och bad. Analys Vi ser att barnen blir lugnare och mer koncentrerade när vi varvar lugna aktiviteter med fysiska aktiviteter. Bedömning av måluppfyllelse Utifrån läroplanens mål och de avtryck vi ser bland eleverna bedömer vi att vi nått måluppfyllelsen. Slutsatser och lärdomar Barn älskar att röra på sig så fysiska aktiviteter sker både planerat och spontant. Vi upplever att vi har en bra utomhusmiljö som lockar till rörelse och att barnen naturliga behov av att röra på sig tas tillvara. Lärdomar Vi har ett bra koncept som vi fortsätter med. Åtgärder för förbättring Vi ser inget behov av nya åtgärder utan avser att fortsätta arbeta efter de rutiner vi har och med befintliga resurser. 23

9 Jämställdhet Lpo 94, En likvärdig utbildning: Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Arbetet Vi erbjuder samma aktiviteter och material till pojkar och flickor. Vi vill ge alla samma möjligheter att komma till tals. Vi har samma krav när vi bedömer elevens arbete. Analys Barn är olika, vissa tar för sig mer och andra är tystare. Vi upplever inte att det beror på kön utan personlighet. Bedömning av måluppfyllelse Utifrån läroplanens mål och de avtryck vi ser bland eleverna bedömer vi att vi nått måluppfyllelsen. Slutsatser Vi fortsätter vårt arbete. Lärdomar Vi behöver mer kunskaper om jämställdhet för att öka vår medvetenhet. Åtgärder för förbättring Alla lärarna från förskoleklass till och med år 5 kommer att få utbildning i NTA lådor för att väcka naturkunskap och teknik hos alla elever. 24

10 Analys och bedömning av måluppfyllelse som helhet Analys I skolan når övervägande delen av våra elever målen i de flesta av skolans ämnen. Vi kan se att de att de särskilda åtgärder som förra årets kvalitetsredovisning preciserande har varit framgångsrika. Vi anser även underlaget pekar mot att vi har en väl individanpassad verksamhet, där undervisningen utgår från elevens förutsättningar. Bedömning av måluppfyllelse Underlaget visar att det finns skillnader i vår måluppfyllse. Inom flera områden har vi god måluppfyllelse medan det inom andra områden ej är tillfredställande. Slutsatser Slutsatser som biträdande rektor anser att vi på Ladubacksskolan visar att vår skola är en skola som vill framåt. Jag har ambitiösa pedagoger och engagerade pedagoger. Ett väl fungerande resursteam som tillsammans med pedagogerna ser helheten och var behoven finns. Lärdomar Skolinspektionen medförde att vi blev mer förtrogna med våra egna dokument samt även med våra styrdokument. Inspektionen hjälpte oss även att se våra styrkor respektive de områden där vi behöver förbättras. En lärdom är att olika åtgärder kan visa tydliga resultat även på kort tid. Under året har exempelvis barnens läsförmåga förbättras påtagligt. Kvalitetsarbete är en ständig pågående process. Vi har under året fört pedagogiska samtal i arbetslagen med målsättning att starta ett arbete med att systematisera kvalitetsarbete. Åtgärder för förbättring Fortsätta arbetet med rutiner, årshjul när det gäller kvalitetsarbete och systematiskt arbetsmiljöarbete. 25

11 Åtgärder för förbättring Normer och värden Rastvaktschemat behöver hela tiden utvecklas och förbättras. Tätare möten för kamratstödjarna. Fortsatt aktivt arbete med Friends. Kunskaper-Utveckling och lärande En punkt i arbetet med läsutveckling som bör åtgärdas är att lära oss bra metoder att arbeta med runt förbättring av elevers läsförståelseförmåga. Litteratur har införskaffats. Ett exempel är Vägar till läsförståelse av Monica Riechenberg. För att förbättra verksamheten så att alla elever ska ha en säker grund för att lära sig läsa har alla lärare i förskoleklass och år 1 erbjudits en kurs i fonomixmetoden. Den innebär att alla elever får träning i den grundläggande fonologiska medvetenheten och hur man på ett mycket konkret sätt ska kunna arbeta utifrån det och ha munbilder till hjälp. Från och med i år, läsåret 09/10 påbörjas arbetet med de elever som har stora behov redan direkt i år 1. I framtiden kanske den starten kan börja redan i förskoleklass. Så fort det uppdagas att svårigheter i matematik eller läs- och skrivutvecklingen utkristalliseras. Elevers ansvar och inflytande Att arbeta med ett tema under våren där elevråd och klassråd har varit med att bestämma temat. På en F-5 konferens diskutera om olika arbetsmetoder för att skapa inflytande för eleverna. Utvecklandet av den lokala pedagogiska planeringen kommer även att innefatta elevmedverkan. I modellen ingår att eleverna informeras om mål och syfte med arbetsområdena kopplat till deras eget lärande. Med denna modell ges eleverna också möjlighet att påverka arbetssätt och upplägg. Idag arbetar årskurs 2 och årskurs 3 med lokal pedagogisk planering tillsammans med Arboga kommuns specialpedagog. Från och med 2010-05- 31 är vår strävan att alla lärare ska arbeta med lokal pedagogisk planering och vi kommer att följa upp och fortsätta arbeta med detta under höstterminen 2010. Elever i behov av särskilt stöd. Den 8/1-10 kommer personalen att bli uppdaterade gällande riktlinjer och rutiner kring upprättandet av åtgärdsprogram. Stödteamet Fyren är inbjudet för att förtydliga tillvägagångssätt när det gäller att: uppmärksamma, utreda, utarbeta och genomföra samt 26

följa upp och utvärdera åtgärdsprogram. Vår intention är att från och med 2010-01-31 kommer alla lärare att upprätta ett åtgärdsprogram som uppfyller författningens krav. Under vårterminen kommer jag att följa upp detta och erbjuda stöd i form av pedagogiska samtal och handledning för de lärare som önskar. Handledningen kan ges av mig, kollegor eller pedagoger från Stödteamet Fyren. Bedömning och betyg Under februari 2010 får alla lärare på Ladubacksskolan utbildning i att utveckla de lokala pedagogiska planeringarna. Planeringsmodellen bygger på ett strukturerat och systematiskt arbetssätt med betoning på följande tre grunder: 4) att utgångsläget för undervisningen ska vara mål att sträva mot 5) att varje elevs kunskapsutveckling kontinuerligt och tydligt dokumenteras 6) att bedömningarna ska vara formativa både när det gäller elevernas kunskapsutveckling och undervisningens innehåll och arbetssätt. Arbetslagsplaneringarna under vårterminen kommer att användas till diskussioner kring detta utvecklingsarbete. Syftet med denna utvecklingssatsning är att höja lärarnas kompetens gällande målstyrd undervisning samt att fortlöpande faktiskt följa upp och kommunicera varje elevs kunskapsutveckling kopplat till de nationella målen: Att se det som ska ses, kommunicera det man ser och finna sätt att gå vidare på basis av vad man ser. Under vårterminen 2010 kommer vi att fortbilda personalen i att skriva skriftliga omdömen och IUP. Satsningen inleds med en utbildning den 8/1-2010 för all berörd personal och arbetet kommer att utvecklas under vårterminen med pedagogiska diskussioner och uppföljningar. Vi utgår från att lärarna från och med 2010-01-31 kommer att upprätta individuella utvecklingsplaner som motsvarar förordningens krav. Utvecklingsplanerna finns i vårt webbaserade system tillsammans med de nationella kursplanerna. Där kan elever, föräldrar och pedagoger koppla alla omdömen och IUP direkt till de nationella målen. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Vi behöver arbeta fram en aktuell likabehandlingsplan. Där det tydligt framgår vilken kartläggning vi gör och vilka åtgärder som krävs efter kartläggningen. Vi på Ladubacksskolan kommer att starta arbetet med likabehandlingsplanben och mot planen kränkande behandling januari 2010 och arbetet räknas vara färdigt i slutet av februari 2010. Det kommer att tillsättas en grupp där biträdande rektor och lärare/pedagoger från skolbarnomsorgen, förskoleklass samt årskurs 3-5 in- 27

går. Gruppen kommer att arbeta fram verktyg så att elever och föräldrar känner sig delaktiga i framtagandet och uppföljning av planen mot kränkande behandling. Vi kommer även att arbeta med kartläggning och de åtgärder som man behöver vidta som följd av denna kartläggning Ansvarig för kvalitetsredovisningen Tina Persson Biträdande rektor 28