Indikatorer hur ser de ut, vad kan gå att få ut? Pilotstudie o litet mer 150324
Indikatorer - metod Evidensbaserade utvalda från existerande riktlinjer, guidelines t.ex. SoS nationella riktlinjer (indikatorer, tillståndsåtgärdslista) SoS Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Försäkringsmedicinskt beslutsstöd MIRA-projektet Andra kvalitetsregister Egna Litteratursökningar, diskussion med kollegor Vetenskaplig granskning
Indikatorer och bakgrundsdata Övergripande indikatorer med speciellt intresse inom primärvården Diagnosspecifika indikatorer Patientrapporterade indikatorer Samsjuklighet Kontinuitet Läkemedel Levnadsvanor Influensavaccinering Hjärtkärlsjukdom +diabetes Muskuloskelettala sjukdomar Psykisk ohälsa Infektioner, bensår, astma/kol PREM PROM 3-10 indikatorer/ område ger en bild av kvalitén som utgångspunkt för förbättringsarbete
Områden för indikatorer Samsjuklighet Levnadsvanor Kontinuitet Läkemedel Infektioner Astma/KOL HT IHD, hjärtsvikt, Förmaksflimmer, TIA/Stroke Diabetes Demens Rörelseorganen (artros, långdragen ryggvärk) Depression, ångest Långdragna bensår
Framarbetade NPR indikatorer (178) Ryggvärk; 2 Rörelseorganen; 6 Hud- och mjukdelsinfektioner; 7 Kontinuitet; 5 Myalgi; 2 Sjukskrivning; 4 Bensår; 5 Läkemedel; 7 Diabetes; 12 Hypertoni; 7 Ischemisk hjärtsjukdom; 8 Hjärtsvikt; 4 Stroke; 7 Akut bronkit; 4 UVI; 8 KOL; 9 Astma; 6 Artros; 11 Pneumoni; 6 Tonsillit; 5 Demens; 12 Rinosinuit; 5 ÖLI; 2 Akut mediaotit; 3 ; 0 Samsjuklighet; 5 Hälsorelaterad livskvalitet (EQ5D); 7 Influensavaccinering; 2 Sömnstörning; 6 Osteoporos; 3 Depression och/eller ångest ; 8
Primärvårdsspecifika indikatorer, exempel: Samsjuklighet Andel patienter med depression, alkoholmissbruk, schizofreni, RA, psoriasis, KOL där riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom dokumenterats Andel patienter med kronisk hjärt- och/eller lungsjukdom och/eller extrem fetma, som fått influensavaccinering Andel patienter med depression och samtidigt 1, 2, 3 el flera kroniska sjukdomar * * ischemisk hjärtsjukdom, hypertoni, hjärtsvikt, stroke/tia, förmaksflimmer, diabetes, KOL, demens
Diagnosrelaterade indikatorer: ex Depression (finns inte i annat register) NPR indikator Källa Ev ursprunglig 1. Andel patienter med depression och/eller ångest med läkarkontinuitet SoS Indikator 2.6 indikator Kontinuitet i läkarkontakten Indikatorns status Klar 4b.Andel patienter med depression som fått uppföljning vid läkemedelsbehandling 5. Andel patienter med ångest som är sjukskrivna 6. Andel patienter med depression och annan sjukdom 7. Beroendeframkallande läkemedel vid ångest SoS indikator 2.7 SoS indikatorer 2.9 och 2.10 SoS indikatorer 2.11 Egen Försäkringsmedicins kt beslutsstöd Se samsjuklighetsindikatorn Se läkemedelsindikatorn Strukturerad självmordsrisk-bedömning Psykologisk behandling med KBT Uppföljning minst 2 ggr första månaden efter insatt läkemedel Utvecklingsindikator 2. Andel patienter med ny diagnos depression och/eller ångest där självmordsriskbedömning finns dokumenterad 3. Andel patienter med depression och/eller ångest som fått KBTbehandling 4a. Andel patienter depression som fått uppföljning vid nydiagnostik Utvecklingsindikator Klar Klar Klar Klar Klar
Diagnosrelaterade indikatorer: ex Demens (finns i andra register) NPR indikator Källa Ev ursprunglig indikator Indikatorns 1. Andel patienter med diagnos Alzheimer demens eller ospecificerad demens som förskrivits demensläkemedel 2. Andel patienter med demenssjukdom förskrivna antipsykosläkemedel 3. Årlig läkemedelsgenomgång för patienter med demenssjukdom 4. Andel av patienter med demenssjukdom där det finns uppgift om vikt eller BMI 5. Andel av listad befolkning >65 år med demensdiagnos 6. Andel patienter med demensdiagnos som genomgått utredning med MMT och/eller klocktest SoS Indikator 1 Swedem Indikator 3 SoS Indikator 2 Swedem Indikator 6 SoS indikator 3 SoS indikator 6 SoS Indikator 7 Swedem: Kvalitetsindikator 1 SoS Indikator 8 Swedem: Kvalitetsindikator 2 Behandling med demensläkemedel Behandling med antipsykosmedel i särskilt boende Fastställda riktlinjer och rutiner för genomförande av läkemedelsgenomgång med fokus på uppföljning av behandling med antipsykosmedel hos personer med demenssjukdom Riktlinjer och rutiner som beskriver hur man identifierar och följer upp personer med demenssjukdom som riskerar att utveckla undernäring eller som redan är undernärda Andel med nydiagnostiserad demenssjukdom Andel patienter med diagnos demens som genomgått basal demensutredning status Klar Klar Klar Klar Klar
Pilotstudie NPR Syfte: Att i liten omfattning utvärdera genomförbarhet (feasibility) av framarbetad konceptuell nationell modell. 6 Vårdcentraler (2 Västra Götaland, 2 Stockholm, 2 Skåne, båda privat och offentligt) Data från 2012 (jan-dec) 4 olika journalsystem 4 diagnoser (tonsillit, diabetes, artros, depression)
Deltagande VC Överblick över de sex deltagare vårcentraler Nr. Region drivs ort storlek uttaget (pat) VC 1 1 privat landsbygd liten 956 JC 1 VC 2 1 offentlig storstad stor 5929 JC 2 VC 3 2 privat storstad liten 1136 JC 1 VC 4 2 offentlig storstad mellan 2426 JC 3 VC 5 3 offentlig stad mellan 1311* JC 4 VC 6 3 privat stad mellan 1446* JC 4 *uttag för enbart 6 månader Journalsystem
Tonsillit Strep A användning 100% 90% 700 600 80% 70% 500 60% absoluta antalet 400 300 200 100 0 VC1 VC2 VC3 VC4 VC5 VC6 ej StrepA StrepA relativ andel 50% 40% 30% 20% 10% ej StrepA StrepA 0% VC1 VC2 VC3 VC4 VC5 VC6
Tonsillit antibiotika behandling 700 600 500 100% 90% 80% 70% 400 60% absoluta antalet 300 200 100 ej AB behandl AB behandl relativa andelen 50% 40% 30% 20% ej AB behandl 0 VC1 VC2 VC3 VC4 VC5 VC6 10% 0% VC1 VC2 VC3 VC4 VC5 VC6
Kan vi lätt identifiera riskgrupper? Diabetes: antal patienter efter åldersgrupp och HbA1c VC 1: 199 pat with Diabetes diagnosis 2012 102 pat with Hb1Ac measurement (51%) VC 2: 549 pat pat with Diabetes diagnosis 2012 385 patients with HbA1c measurement (70%) 20,00 20,00 15,00 15,00 10,00 10,00 5,00 5,00 0,00 <52 52-61 62-72 >72 0-29 åå 30-59 åå 60-69 åå 70-79 åå > 79 åå 0,00 <52 52-61 62-72 >72 0-29 åå 30-59 åå 60-69 åå 70-79 åå > 79 åå
Från pilotstudien: Teknisk användbarhet av data från journalsystemen Typ av data Diagnoser Laboratoriediagnostik Läkemedel Sjukskrivning div. åtgårdskoder användbar? fullt användbar viss mapping, sedan fullt användbar fullt användbar, dock ej APODOS delvis användbar, teknisk lösbar delvis användbar, ensning behövs Livstil (Rökning, Alkohol, Fysisk akt) Remisser delvis användbar, ensning behövs Ej användbar, ensning behövs Kontaktdata Ej användbar, ensning behövs
Slutsatser redan idag finns mycket data för återkoppling och kvalitetsregister i journalen men: mappning och strukturering behövs svårt när samma data registreras på helt olika sätt (t ex data om rökning, psykoterapi) Lösningar: ensning om dokumentationssättet strukturering av data och dess överföring med RIV
Kvalitetsuppföljning och återkoppling till primärvården - Prevalens och detektionsgrad Kroniska sjukdomar Tomas Forslund Specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare, HSF
Metod Prevalens: Andel listade, levande patienter med diagnos i VAL (slutenvård, öppenvård, primärvård) 5 år tillbaka Detektionsgrad: Andel med diagnos med Uppdragstyp 300 (husläkarmottagning) eller 302 (hemsjukvård), 2 år tillbaka i tiden
Prevalens HT
Detektionsgrad HT
Prevalens IschHD
Detektionsgrad IschHD
Gränsdragning verksamhetsuppföljning Var ska man dra gränsen vad gäller medicinska indikatorer för vad som ingår i verksamhetsuppföljning/avtal och vad som utgör underlag för vårdcentralernas förbättringsarbete, informationsläkare/apotekare, Läkemedelskommitté? Mycket viktigt dock att alla använder samma mått. Ska man i avtalen bara hänvisa till "Uppföljning enligt..."?
NPR/Infektioner Diagnos/ diagnos -grupp Kod Indikator Variabler Luftvägsinfektioner Akut bronkit Akut mediaotit Akut mediaotit CRP CRP B27, B34, J01-J06, J18, J22, R05; ICD10: J00, J 09- J17,J19-J21 J22-P, J20.2, J20.3, J20.4, J20.5, J20.6, J20.7, J20.8, J20.9, J20.1 H660, H669P, H66.0, H66.4 H660, H669P, H66.0, H66.4 B27, B34, J01-J06, J18, J22, R05; ICD10: J00, J 09- J17,J19-J21 B27, B34, J01-J06, J18, J22, R05; ICD10: J00, J 09- J17,J19-J21 Andel luftvägsinfektions diagnoser som antibiotikabehandlas Andel patienter med akut bronkit som fått antibiotika Andel AMO hos listade patienter 1-12 år som antibiotikabehandlas Andel som fått PcV av antibiotikabehandlade AMO hos listade patienter 1-12 Andel besök med diagnos övre luftvägsinfektion och CRP Statu s ATC kod J01 minus J01XX05 methenamine; Klar PV Annat register Infektionsregister komplettering/ SMI- Folkhälsomynd. ev. nya ATC kod J01 utom J01XX05 (Methenamine) Ej klar PV Infektionsreg. Koplettering Listade 1-12 år; Läkemedel ATC kod J01 Infektionsregister minus J01XX05 komplettering/ SMI- (methenamine); Klar PV Folkhälsomynd. ev. nya Läkemedel ATC kod J01CA, J01CE, J01 minus methenamine; PcV: J01CE02 Klar PV Infektionsregister komplettering/ SMI- Folkhälsomynd. ev. nya analys B-CRP Klar PV Infektionsreg. Koplettering Andel besök med diagnos nedre luftvägsinfektion och CRP analys B-CRP Klar PV Infektionsreg. Koplettering Pneumoni J18-P;ICD10SE: J13, J14, J15.0, J15.1, J15.2, J15.3, J15.4, J15.5, J15.6, J15.7, J15.8, J15.9, J18, J18.8, J18.9 Andel pneumonier som antibiotikabehandlas ATC kod J01 utom J01XX05 (Methenamine) Ej klar PV Infektionsreg.
MIRA
Översiktstabell över indikatorer för uppföljning-vgr Uppföljningsindikatorer Beskrivning av listade populationen 10 Astma 2 Diabetes 2 Hjärtsvikt 2 Hypertoni 2 Ischemisk hjärtsjukdom 2 KOL 2 Psykisk ohälsa 6 Produktionsstatistik 15 Övrig uppföljning 5 Summa indikatorer: 144 Kvalitetsindikatorer Kroniska sjukdomar Astma 3 1 Diabetes 14 8 Hjärtsvikt 2 Hypertoni 8 5 Ischemisk hjärtsjukdom 9 6 KOL 5 4 Psykisk ohälsa 9 2 Stroke 2 Rörelseorganens sjukdomar 2 Barnhälsovård 5 Läkemedel 16 3 Patienterfarenheter 9 3 Övriga kvalitetsindikatorer Förebyggande, hälsofrämjande 3 2 Organisation struktur mm 7 4 Tillgänglighet 2 1
KOK - VGR
NPR-indikatorer Applicerat i Jönköping
Tia / Stroke % 100 TIA / Stroke Andel med lipidsänkare Åldersgrupp 45-85 år Tid: maj13 - okt14 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 70 47 136 114 28 35 10 185 97 53 135 181 4636 20 138 57 256 84 167 170 148 27 105 50 37 antal patienter med diagnos TIA / Stroke
Förmaksflimmer 100 Andel patienter med Förmaksflimmer och CHADS VASc 2 som har Waran/NOAK Ålder <85år 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 28 46 142 284 199 54 156 86 51 138 145 155 70 72 146 101 5399 117 245 139 163 56 17 54 98 64 242 87 116 107 188 171 127 153 22 105 73 149 106 97 144 249 69 39 109 90 34 44 52 Antal patiener med FF
Hjärtsvikt 100 Hjärtsvikt Andel med diagnosen som behandlas med betablockare och/eller ACE-hämmare/ARB Betablockad och ACE-hämmare Betablockad eller ACE-hämmare Inget lm 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 31 11 28 33 23 42 183 170 113 52 137 20 43 59 134 55 70 55 77 61 56 14 23 55 55 3289 35 41 75 57 39 85 154 132 85 56 33 100 97 124 58 102 73 33 81 59 41 124 5 antal personer med diagnos hjärtsvikt i åldersgruppen 65-85 år
Ischemisk hjärtsjukdom Ischemisk hjärtsjukdom Andel patienter som som har behandling från 0-3 av följande läkemedelsgrupper: statiner, ASA / antikoagulantia och betablockad åldersgrupp 45-85 år 100 90 80 70 60 50 40 30 Inget lm 1 lm 2 lm 3 lm 20 10 0 126 36 52 222 199 363 92 416 306 219 9635 253 93 421 115 249 245 79 298 200 296 127 134 261 63 antal personer med diagnos ischemisk hjärtsjukdom i åldersgruppen 45-85 år
Kontinuitet