Bilaga 1 Barnens avfallsplan

Relevanta dokument
Dags för storstädning!

Prova, titta och lär med kunskapsbanken

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Kvalitetsarbete. Teman - vårterminen 2015

KSS projekt Skåneresan

PANTRESAN 2018 Lärarhandledning

Min sopbok. Batterier

Skolmaterial om matavfallsinsamling

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3

Lärarrummet Hemma Skola Kommun Värld Använd mindre Allt på sin plats Återvinn - Återanvänd Dåtid Nutid Framtid

Vad vill du göra på stranden? Vågar du vara ute i naturen på natten? Finns det farliga djur i Sverige?

Nu ska du sortera matavfall i Gröna Påsen!

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen

En rapport för barn om nedskräpning i Sverige

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

En rapport för barn om nedskräpning i Sverige

Jakten på det farliga avfallet fortsätter!

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt.

KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER

Handledning: Future City på Teknikdagarna

slopa sopan och ta fajt för miljön! För mycket mat kastas helt i onödan!

Avfallsplan Vägen mot det hållbara samhället

Lingonvägen Fel buss!

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Prova, titta och lär med kunskapsbanken

Grön Flagg- rapport. Tema: Livsstil & hälsa. Berga förskola. Kontaktperson: Lena Sinnerström

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund

Trafiken i praktiken Åk 2-3

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Vi behöver din hjälp för ett renare vatten

KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER

SOPHANTERING Vi har det bra! Viktigt att vi sorterar rätt! Kretsloppet; Renova; HA Recycling Seka Miljöteknik Så här fungerar vår sophantering.

Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm

SOPOR Å SÅNT. Catrine Edlund Avfall Återvinning Teknisk förvaltning

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial

GENEVAD Normer och värden. Målbeskrivning

Till alla barn och ungdomar

Lärarmaterial. Tarik och Ida hjälps åt. Boken handlar om: Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

Albin går på toaletten

Årsberättelse Björke förskola

SOPOR Å SÅNT Miljöombudsträff 16 maj 2018 Catrine Edlund Avfall Återvinning Teknisk förvaltning

Strategi för avfall. - om förebyggande och hantering av avfall. Östersunds kommun

Rapport: Sida 1(9) Plockanalys av Sopor till förbränning 2014

Låt matresterna få nytt liv

Allevägens miljörapport 2011/ närmiljö

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan

om läxor, betyg och stress

TÖRSTSLÄCKAREN NUMMER ETT VATTEN

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra!

Undra besöker habiliteringen

Vem hämtar avfallet hemma hos er? 1. Kommunchefen X. Personal i mataffären 2. Sopåkarna. Var slänger man sin radiostyrda bil?

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

Lång handledning. Jag läser om resor. Eva Eriksson

Tro på dig själv Lärarmaterial

Grön flagg Rapport Svanängens förskola

Tänk på att lägga rätt soppåse i rätt kärl! Från 1 juni får alla trollhättebor en ny rutin för sophanteringen

Vilket skräp är vanligast i havet? Vilket av dessa skräp ska barn inte hjälpa till att plocka upp?

KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER

Hej alla föräldrar och barn!

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

Läroboken Om Hygien. Lär dig hur du tvättar händerna och håller dig frisk. Andra upplagan

9 av 10 får jobb efter en YHutbildning MAGAZIN 24 SKRIVER OM KOMPETENSCENTERS NYA UTBILDNING. Mars 2019 Utgåva 10

Hur man gör en laboration

Språkis Svenska för nyfikna

Försök låta bli att jämföra

Hej, Dock eller ovanligt att arbeta med Earth Hour för det gör vi. och går djupare in i varför vi släcker osv.

orsakas av avgaser, informationen har vävts in i berättelser om sälen Pinni och hans vänner.

Handledning för pedagoger i förskolan. Sofia med knuff och alla känslorna Målgrupp 3-6 år.

OM SOPOR. Dessutom betalar vi för varje kilo sopor vi slänger i soptunnorna och om vi blir bättre på att sortera kan också de kostnaderna minskas.

Bo tillsammans i hyreshus och bostadsrättsförening

Plastföroreningar i havet Havet

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

Minifakta om kattungar

DÖDLIG törst Lärarmaterial

Citronlemonaden VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Huvudnyheterna den 18 november 2016 handlade om:

Liv och miljö Lärarmaterial

Syfte: Geografi värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Photo Story 3. Manual till Photo Story 3 1

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Läsår Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!

ISSN X LINSLUSEN. Medlemstidning för Karlskrona Fotoklubb. Nr 4 Årgång 21 Vintern 2010

LUNDSKOLAN LUNDBLADET. NR 3 / Sommar

Filmhandledning Lilla spöket Laban Världens snällaste spöke

Så grillar du miljövänligt

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Tranbärets månadsbrev november

Årsberättelse

Vi vill veta vad du tycker om skolan.

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

Transkript:

34 Bilaga 1 Barnens avfallsplan

Bakgrund Inför arbetet med avfallsplanen 2016-2019 bjöds ett antal referensgrupper in för att diskutera hur de berörs av avfallsfrågor. I en grupp träffade vi bland annat skolans miljösamordnare och Jönköpings kommuns barnstrateg. Det framkom att det finns beslut om att implementera FNs barnkonvention på ett bättre sätt i kommunens dagliga arbete. Vi bestämde oss för att göra en avfallsplan som är framtagen av barn och unga i kommunen för att lyfta fram avfallsfrågor ur ett nytt perspektiv. Syfte Barnens avfallsplan ska tas fram i syfte att få med barns och ungas perspektiv när det gäller avfallsfrågor i kommunen. Tanken är också att vi ska kunna ta del av tankar från pedagoger och hur de upplever att avfallsverksamheten skulle kunna arbeta för att underlätta deras arbete med att lyfta frågor kring avfall och sortering i klassrummen och skolan. Metod Strax innan jul gjordes ett utskick till alla chefer inom barn- och ungdomsförvaltningen. I detta utskick erbjöd vi klasser, från förskola till gymnasiet, att tänka till kring ett antal frågor som rör avfall och sortering. Pedagogerna fick välja ut vilka frågor som passar den klass som denna ansvarade för. Vi erbjöd också att representanter från avfallsverksamheten, tillsammans med barnstrategen, kunde komma ut på ett besök för att prata om arbetet med barnens avfallsplan. På besöken hade vi med oss en soptunna och ett antal paket som barnen fick hjälpa till att öppna. I paketen fanns olika saker som t ex förpackningar av olika slag som vi diskuterade kring. Efter besöken fick klasserna ta del av ett antal frågor där de bland annat kunde måla, skapa eller skriva om t ex hur en rolig soptunna kunde se ut, hur man ska kunna göra det lättare att kasta rätt, hur en sopbil skulle kunna se ut mm. Efter en månad togs ytterligare en kontakt med de medverkande klasserna. Det material som eleverna gjort har vi nu samlat in. Resultat - Rosenlundsskolan Rosenlundsskolan, årskurs 2 och deras lärare, Pia Bågenholm fokuserade på följande frågor: - Hur tycker du vi ska göra för att vuxna och barn ska sortera rätt? - Hur tycker du vi ska göra för att det ska vara roligt och spännande att sortera skräp och sopor? Läraren vill också ge lite tips och idéer om hur kommunen skulle kunna hjälpa alla pedagoger som har pressat tidsschema att lätt hitta träning för dessa fantastiska elever som verkligen VILL kunna mer. Ett barn har på förslag att soporna ska vara märkta med streckkod. I soprummet ska det finnas en avläsare så man kan scanna soporna och på displayen dyker det då upp i vilken tunna det ska ner i. Teckningen nedan beskriver vad barnet tänker. Under vecka 10 och 11, 2015 besöktes fem st klasser. Två förskolor, två årskurs 2 och en fritidsverksamhet där åldrarna var från årskurs F-5. Här visar vi en förskoleklass vad som finns i soptunnan. Streckkoder som hjälper till att sortera rätt? 35

Ella har på förslag att kommunen ska kunna hjälpa till att göra spel som man kan ha i klassrummet. Det ska vara enklare spel för de små barnen och svårare spel för de äldre barnen (olika svårighetsnivåer). Hennes första förslag är ett memory där det finns två kort av samma slag. Först måste man leta reda på paret och när man gjort det måste man kunna lägga ner det i rätt tunna för att få behålla korten. Varje barn som spelar ska få en sopstation av plast med överskrifterna på -Man stoppar ner i sin sopstation (i springorna) och när spelet är slut så tömmer man t ex metall och kollar om det är rätt enligt facit. Man får bara räkna poäng för de kort som ligger rätt. Läraren kan lägga till tio nya memorybrickor av mer svårsorterade kort, när man kan spela med de första. Spelet ska kunna finnas på en hemsida så att pedagogerna själva kan skriva ut bilderna och plasta in dem. Barnen tycker att det är viktigt att man enkelt ska kunna ta reda på hur man ska sortera. De tror att många inte vågar fråga vad som är rätt. De vill att det ska sitta en enkel datamaskin där man kan knappa in det man vill slänga. Då talar datorn om -ska slängas i miljöfarligt avfall. Ett barn är väldigt duktig på arabiska. Han har precis lärt sig att vi sorterar sopor i Sverige och han undrar varför soptunnorna är lika. Han tycker att de ska ha olika färg í soprummen. Då behöver man inte kunna svenska för att slänga rätt. Informationsmaterial om sortering på olika språk som pedagogerna kan använda vid till exempel hemläxor vore bra. Märk upp soprummen med mer färger för att lättare se vad som ska slängas var. Sorteringsspel som lär oss att sortera rätt. Ett barn åker ofta buss och tåg och han tycker att det är förskräckligt med alla cigarettfimpar som ligger på marken vid busshållplatser och på perrongerna. För att lösa problemet tycker barnet att man ska konstruera cigarrettpapperskorgar som sitter ganska högt och som eld inte kan starta i. Rökare är nog inte ovilliga att hjälpa till bara det är säkert och att de inte behöver gå så långt för att fimpa sina cigaretter. Barnen tycker också att det är viktigt hur soprummet ser ut. De vill att man ska göra dem mysigare med lite mer mysbelysning och lite trevlig musik. Tunnor ska kunna säga bra eller tack om det slängs rätt. Mysbelysning och musik ska göra det trevligare att kliva in i soprummet. Ytterligare förslag från barnen på Rosenlundsskolan var att anordna tävlingar, t ex värmeljusjakt och matsvinnstävling som alla årskurser kunde delta i. Att anordna sorteringsövningar på upptech kan vara ett led i att få alla att lära sig hur man ska göra. Resultat - Österängsskolan Från Österängsskolan årskurs 2 med lärare Ewa-Maria Eriksson kom det in en hel del bilder och tankar. Barnen tycker bland annat att det borde finnas ett paraply över soptunnorna som fälls ut när det börjar regna. Soptunnorna ska också se lite roligare ut och det borde finnas pilar som visar vart man ska slänga skräpet. Ingen vill bli blöt när man ska slänga sopor. Varför inte ett paraply som fälls ut vid behov? 36

framtiden. Soptunnorna ska kunna signalera när det kastas fel, bland annat genom att man fotograferar soporna. Tunnorna kommer att tömma sig själva när de är fulla. Om soptunnorna ser roligare ut blir det roligare att sortera, tror eleverna på Österängsskolan. Sopbilarna kommer att kunna användas till fler saker än bara soptömning. De kommer exempelvis kunna fungera som städmaskin och isspolningsmaskin. Bilarna kommer att låta som fågelkvitter och kunna referera till exempel HV 71:s matcher i högtalare under matchen. Sopbilarna kommer att kunna mala ner soporna i små delar och även kunna flyga till Torsvik istället för att köra. Resultat - Fagerslätts förskola Barnen på Fagerslätts förskola har också haft tankar om framtidens soptunna och även här är det mycket teknik som krävs i framtiden för att vi ska vilja och kunna slänga rätt. Det finns soptunnor som ska kunna utformas som en cykel så när den är full ska man kunna cykla och tömma den. Framtidens soptunna? Så här ska cykelsoptunnan se ut. Resultat - Vittra Samset Efter ett besök från oss på avfallsverksamheten satte fritidsverksamheten på Vittra Samset igång med att skapa egna soptunnor och rita egna sopbilar med tema om framtiden. Det finns tankar om att soptunnorna ska lukta godare och mycket kommer vara robotliknande i Framtidens sopbil ska både kunna hämta sopor och t ex spola isar. 37

Resultat - Pingstliljans förskola Pingstliljans förskola i Tenhult har också funderat på hur vi ska bli bättre på sopsortering. I en grupp pratade barnen om att man skulle skylta så att man såg var man slänger sopor och så att man slänger rätt. Ett barn kommenterade att hennes soptunna luktade mycket illa. Samma barn tycker också att det ska låta när man slänger skräp i soptunnan. Då vet man att man slängt rätt. Pedagogens tolkning (hon kanske tänker sig olika ljud för olika typer av skräp eller att det blir ett felmeddelande om man slänger fel). I en annan grupp säger barnen: -sopor luktar illa, tänk om det luktade choklad istället. Ett barn säger att man kan ha ett armband på sig som påminner om att slänga soporna. Det skulle vara roligt att ha en sopgubbe som heter Kalle Anka. I den sista gruppen är det en som målar en sopbil, den är grön och svart, den luktar illa och kan röra sig. Sopbilen bor på sopstationen och jobbar bara med sopor, den blir full av sopor. Den luktar illa och små djur kan komma överallt. Ett annat barn målade en sopstation som heter Volvo. Han har använt svart och gul färg, det luktar illa på sopstationen. Han hjälper mamma och pappa att kasta sopor i soptunnan hemma. Resultat - Backamo förskola På Backamo förskola i Bankeryd har barnen diskuterat hur de kommer att slänga sopor i framtiden. Många tror att det kommer att fungera som det gör idag. Det kommer vara viktigt att varje skräp slängs på rätt plats med hjälp av bra skyltar. Man ska ta det lugnt och slänga en sak i taget och inte vara rädd för att säga till om man ser att någon annan kastar fel. Det är viktigt att hålla naturen ren från skräp för att inte djur och natur ska komma till skada. Papperskorgar med glitter och färg ska uppmuntra till att använda dem. Sopbilarna kan ha spelande signal, som glassbilen, för att de ska uppmärksammas. För att återanvända och återbruka till exempel förpackningar kan barn på förskolor använda sig av material till olika slags pyssel. Slutsats Barn är väldigt kreativa i sitt tankesätt och har ett oproblematiskt sätt att hitta lösningar istället för att se problemen. Många idéer som kommit upp ser vi att vi inte har möjligt att genomföra då det krävs till exempel mycket kostsam teknik, om de ens är genomförbara. Dock finns det en hel del som avfallsverksamheten kan arbeta på och även idéer som vi kan försöka vidarebefodra till andra aktörer på marknaden, som de in sin tur kan ha nytta av när de ska utveckla sina produkter. Saker som vi kan genomföra inom perioden för nya avfallsplanen skulle kunna vara att se över märkningen så att den blir tydligare, olika färger på kärlen för att det ska vara tydligare vad som ska slängas vad, information på olika språk, utveckla spel som elever kan använda i sin undervisning, arrangera tävlingar i syfte att uppmuntra till sortering och skapa gemensam hemsida med samlade tips för pedagoger. För att minska nedskräpningen av vår stad kan vi arbeta för att tekniska kontoret och andra aktörer ska utöka antalet soptunnor runtom i staden/naturen och sätta upp fler behållare för fimpar. Glitter och bra skyltat, tycker barnen på Pingstliljans förskola. 38

Några av alla fina teckningar vi fick in från barnen i arbetet med barnens avfallsplan. 39