l l l Nr 2 april 2014 Spaning på karriären Äldrepedagog ett yrke på frammarsch

l l l Nr 2 april 2014 Spaning på karriären Äldrepedagog ett yrke på frammarsch

INNEHÅLL 2 Karriär mer än position och pengar...4 Barn-tv & tidiga drömmar grunden till deras karriärval...8 På väg ut I yrkeslivet...10 Din medlemsförmån Karriärstöd...12 Positiva erfarenheter av karriärväxling: En språngbräda till något bättre...14 Entreprenörskap i utbildningarna för audionomer, optiker och tandhygienister: Helhetssyn och nytänkande för framtida mervärden...16 Äldrepedagog ett yrke på frammarsch...18 Mårten Ehnberg, Svenska ambassaden i Kiev: Vi lever mitt I ett historiskt skede...20 SRATs uppgift: Stöd och trygghet under hela yrkeslivet...22 Turerna kring Fortifikationsverket Från nedläggning till samverkan..28 4-7 18 En äldrepedagog berättar 20 I varje nummer: Ledare... 3 ordet... 21 Student... 27 Fråga & Svar... 32 Gästkrönika... 33 Aktuellt från föreningarna... 34 Korsord... 36 28 Turerna om Fortifikationsverket. SRATs kansli Förbundsdirektör Elisabeth Mohlkert, 08-442 44 65 elisabeth.mohlkert@srat.se Bitr. förbundsdirektör Anders Berndt, 08-442 44 70 anders.berndt@srat.se Kommunikatör/redaktör Marie Norell, 08-442 44 77 marie.norell@srat.se Redovisningsansvarig Kajsa Korsgren, 08-442 44 62 kajsa.korsgren@srat.se Förbundsjurist Sophie Silverryd, 08-442 44 74 sophie.silverryd@srat.se Ombudsmän Johan Angeldorff, 08-442 44 68 johan.angeldorff@srat.se Martin Berndtsson, 08-442 44 67 martin.berndtsson@srat.se Mats Eriksson, 08-442 44 81 mats.eriksson@srat.se Ann Garö, 08-442 44 79 ann.garo@srat.se Linda Lekander, 08-442 44 78 linda.lekander@srat.se Maria Yngvesson, 08-442 44 61 maria.yngvesson@srat.se 2 SRAT-informationen nr 2 2014

Ledare Ta tag i konflikterna i tid! I en ny och omfattande kunskapssammanställning* från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, slår forskare fast att vissa arbetsmiljöproblem kan ge symptom på depression och utmattningssyndrom. Det är ingen nyhet, och de framstående experter som har medverkat i arbetet blev inte heller överraskade av resultatet. Men det är värdefullt att vi i och med den här rapporten har fått än tydligare vetenskapliga belägg för sambanden. Det är en bra grund för att komma tillrätta med problemen. Det är belagt att de som har alltför höga krav, men små möjligheter att påverka sitt arbete, har ökad risk för att drabbas av ohälsa. Detsamma gäller den som upplever att belöningen för ansträngningen är för liten, som har osäkra anställningsförhållanden eller är utsatt för mobbning. Jag noterar också att konflikter och brist på mänskligt stöd är tydliga riskfaktorer. Konflikter finns överallt där människor möts. Vi ser olika på saker och vi har våra olika sätt möta problem. Rätt hanterat kan det bidra till att vi tillsammans hittar bättre lösningar. Men det förutsätter förstås att det finns en respekt i botten, både för andras kunskaper, åsikter och personligheter. Vi har alla våra dåliga dagar, då vi kanske glömmer bort de vänliga hälsningsfraserna, svarar fräsigt på tilltal eller sitter moltysta vid sammanträdesbordet. Det kan ha varit en stressig morgon, för mycket att göra på jobbet, osämja i privatlivet eller sjukdomar... Det är mänskligt. Men den som möter sådana här beteenden vid upprepade tillfällen och under längre tid riskerar att bli svårt sjuk. Det är ett tabubelagt problem, obehagligt att prata om. Mobbning sker nästan alltid i det fördolda, det är som ett isberg som kan vara svårt att upptäcka, säger en forskare vid Karolinska institutet. Detta trots att ungefär nio procent av arbetstagarna i Sverige har varit utsatta för kränkande behandling på arbetsplatsen! Samtidigt som vi pratar om hur viktigt det är att ha roligt på jobbet, hur mycket en stimulerande arbetsmiljö betyder för vårt totala välbefinnande och om arbetsgemenskapens betydelse riskerar alltså många att bli allvarligt sjuka för att de känner sig dåligt behandlade. Man saknar ord IT-samordnare/medlemsregister Susanne Rönngren, 08-442 44 72 susanne.ronngren@srat.se Assistent/medlemsregister/vaktmästeri Marie Samuels, 08-442 44 71 marie.samuels@srat.se Telefon Vx 08-442 44 60 Fax 08-442 44 80 E-post kansli@srat.se Webbplats www.srat.se Post Box 1419 111 84 Stockholm Vi kan inte bara lasta över problemet på chefer och skyddsombud även om de har ett särskilt ansvar för arbetsmiljön. Det åligger oss alla att bidra till en kamratlig och trivsam stämning på arbetsplatsen. Att bara tiga och se på när någon drabbas räcker inte, den som gör det är i någon mening medskyldig. Det duger inte heller att försvara dåliga beteenden för att hon är en knepig typ eller han får skylla sig själv när han drar sig undan de jobbiga uppgifterna. Det är vår skyldighet som människor att se till varandras bästa! Man kan inte och man behöver inte älska alla för den skull. Det krävs måhända både mod och civilkurage. Men vi kan bidra med mer förståelse, empati och konstruktiv konfliktlösning! Ta reda på vad som ligger bakom det där konstiga beteendet! Diskutera tillsammans hur arbetsfördelningen kan göras rättvisare! Har det gått för långt kan det behövas hjälp av en utomstående person. Här på SRATs kansli finns både karriärcoacher och erfarna ombudsmän, som kan stötta er om ni har kört fast. Utnyttja den hjälpen! Att låta olösta konflikter jäsa sig allt större är att ta en alldeles för stor risk. * Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom. En systematisk litteraturöversikt, SBU, februari 2014. Det är vår skyldighet som människor att se till varandras bästa! Elisabeth Mohlkert förbundsdirektör Besök Malmskillnadsgatan 48, 5 tr Öppettider Sep apr 8:00 16:30 Maj aug 8:00 15:45 Lunch 11:30 12:30 Växeltider fredagar Sep apr 8:00 16:00 Maj aug 8:00 15:30 SRAT-informationen ges ut av SRAT som är ett av 22 förbund inom Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. SRAT-informationen distribueras till alla medlemmar i förbundet. Ansvarig utgivare Elisabeth Mohlkert Redaktör Marie Norell Layout Marie Norell foto Ledarbild Torbjörn Zadig Omslag Stefan Bohlin Tryckeri Linderoths/AWJ Tryck AB, Nyköping Upplaga 13.500 ex Utgivning 2014 Nr 1 v.9 Nr 2 v.18 Nr 3 v.27 Nr 4 v.41 Nr 5 v.50 Annonsstopp fyra veckor före utgivning. Annonspriser Fyrfärg Helsida (180x262) 16.500 kr Halvsida (180x130) 8.500 kr Kvartssida (87x130) 4.500 kr Annonsbokning marie.norell@srat.se PAPPER Omslag: 130 g Multiart Silk Inlaga: 90 g G-print Tidningen är momsbefriad. MILJÖMÄRKT 341 810 TRYCKSAK SRAT-informationen nr 2 2014 3

Levnadsbana, framgång och befordran. Det är, enligt ordböckerna, tre olika synonymer för ordet karriär. Vissa av oss tolkar det som position, makt och högre lön. För andra är karriär en möjlighet att utvecklas i yrket, en känsla av att verkligen betyda något, att trivas i arbetsgemenskapen eller att ha ett jobb som också ger utrymme för fritidsaktiviteter. Text: Birgitta Jakobsson Foto: Stefan Bohlin Karriär Mer än position och pengar Angeli Sjöström Hederberg och Linda Syrén har gjort karriär, både i betydelsen framgång och befordran och genom att välja vägar utifrån personliga önskemål och värderingar. Idag tjänar bägge som dagliga inspirationskällor för andra, Angeli som egen företagare, författare och utbildare och Linda i chefsrollen. Att Linda Syrén fick sitt första chefsjobb redan i 20-årsåldern, som enhetschef inom äldreomsorgen, stärkte självförtroendet rejält, säger hon. I dag är hon enhetschef på LRF med ansvar för medlems- och folkrörelseutveckling. Båda är flitigt anlitade talare och inspiratörer, och de delar gärna med sig av den vida syn på karriärbegreppet, som de står för. Det är ett stort misstag att enbart tänka i termer av stege, pengar, position eller expert, säger Linda Syrén. Om man i stället tänker livskarriär kan det lika gärna handla om att resa jorden runt eller se till att man har tid och ork för att odla sitt naturintresse. Hur man vill leva sitt liv, vilka erfarenheter man har skaffat sig och hur man vill använda sig av dem. Det är så hon själv har tänkt, säger hon. Aldrig i traditionella karriärtermer. Idag kallar hon sig samhällsentreprenör och har gjort sig känd för sitt engagemang för idéella organisationer. Det är också i den sfären de flesta av hennes kunder finns. Det är förstås inte bara tillfälligheter som har gjort att de här två kvinnorna hamnat i organisationsvärlden. Redan som flicka pratade Linda om att hon ville bidra till att göra världen lite bättre. Nu talar både hon och Angeli om hur viktigt det är att ha sin egen värdegrund och att göra sina val utifrån den. Det är inte så märkvärdigt som det låter, säger de. Det handlar om att tänka igenom vilka frågor man tror på och vad man själv vill ställa upp på och då kan har man god hjälp både av magkänslan och av förnuftet. Strukturer och rädsla Det ser ut som om mycket har gått som på räls för Angeli och Linda. Men de har förstås också stött på utmaningar på vägen. De talar om de strukturer och hierarkier som gör det svårt för unga kvinnor att ta för sig. Om chefer som inte förmår ta tillvara medarbetares kompetens, eller som känner sig hotade av den, och om hur arbetsarbetsklimatet kan leda till att medarbetares kunskaper förminskas och att goda idéer aldrig kommer fram. De betonar hur viktigt det är att ha ögonen öppna och se mönstren i samhället och i arbetslivet. Att kvinnor och män fortfarande behandlas olika, när det gäller tillsättningar, löner, kompetensutveckling och befordran, till exempel. Att vara ung och kvinna kan vara dubbelt tufft, menar de. Det är lätt att bli avfärdad just på grund av sin ungdom. Det är klart att man inte är fullärd, säger Linda Syrén. Men när är man det? Forskning visar att också äldre missgynnas i arbetslivet, och det är väl känt att det är lättare att få jobb, för både män och kvinnor, om man har ett svenskt efternamn. Oavsett vilken grupp man tillhör är rådet från Angeli och Linda detsamma: Försök att hitta ett annat jobb om du känner att dina chefer och arbetskamrater blir hotade av dina ambitioner. Det finns ingen Värdegrunder och förebilder Både Linda Syrén och Angeli Sjöström Hederberg engagerade sig tidigt i olika idéburna organisationer. För Angeli började det med elevrådet och hundklubben, och fortsatte i studentkåren och partipolitiken. Linda var aktiv under universitets- och högskoletiden och blev så småningom ordförande i Saco Studentråd. Jag lyssnade på dig då, säger Angeli Sjöström Hederberg när de möts på SRAT-kansliet för att dela med sig av sina tankar. Du blev en förebild för mig. Under några år var de arbetskamrater på ett Sacoförbund, och sedan dess har de följt varandras utveckling. Linda som chef och ledare, Angeli som konsult och företagare. Angeli Sjöström Hederberg hade goda förebilder med sig redan från barndomen. Med en mamma som startade frisersalong när hon var 18 och en pappa som tog över jordbruket vid 20 var det ingen som anledning att låta andra förminska dig! tyckte att det var konstigt att hon startade sitt företag när hon var 24. Det handlar om dig, om ditt liv. Vad du kan och vad du vill. Så» 4 SRAT-informationen nr 2 2014

Linda Syrén (t.v) och Angeli Sjöström Hederberg menar att det är viktigt att ha en egen värdegrund och att göra sina val utifrån den. SRAT-informationen nr 2 2014 5

Ge dig själv tid för att fundera på hur du vill att framtiden ska se ut, säger Angeli. ge dig själv tid att fundera på hur du vill att framtiden ska se ut. Kanske kommer du fram till att du är nöjd och inte vill ha några förändringar just nu. Då kan du vila i det. Ibland måste man utmana sin egen rädsla för osäkerheten inför en förändring, kanske, för egna eller andras förväntningar eller för hur omgivningen ska reagera om man sticker ut hakan. Den rädslan har de känt på, båda två. Men de har vågat testa, och fått belöningen när de lyckats. Jag har varit livrädd hur många gånger som helst, säger Angeli Sjöström Hederberg. När jag har tackat ja till stora uppdrag åt regeringen, talat inför flera hundra personer eller gett mig in i ämnesområden som jag inte har varit helt säker på. Men jag har också övervunnit många rädslor. Rädslan kan också vara en drivkraft, säger Linda Syrén. Jag älskar det där pirret i magen och den kraft det kan ge. Och så känslan efteråt, när jag har klarat av uppgiften Tag egna initiativ! Alla medlemmar i SRAT har möjlighet att få karriärstöd. Det gäller oavsett var man befinner sig i arbetslivet om man står inför studievalet, just ska söka det första jobbet eller om man har varit med i arbetslivet ett tag. Yrkesverksamma och arbetssökande medlemmar erbjuds karriärsamtal med någon av förbundets utbildade karriärcoacher, via telefon eller i ett personligt möte. Det är en service som ingår i medlemsavgiften. I karriärstödet ingår också cv-granskning och goda råd för den som står i begrepp att söka en tjänst. Angeli Sjöström Hederberg och Linda Syrén råder medlemmarna att utnyttja den möjligheten. Det betyder mycket att ha en coach eller en mentor att ventilera sina tankar med. Men ofta finns mycket lärdom och stöd att hämta också från chefer och arbetskamrater om man är öppen, smart och taktisk. Exempelvis genom att hitta allierade bland chefer och arbetskamrater. Eller genom att fråga nyckelpersoner och kollegor på andra enheter hur de löser sina uppgifter. Kanske be chefen att få gå på ett seminarium och sedan dela med sig av de nya kunskaperna vid ett veckomöte. Det finns många sätt. Tag egna initiativ och dela med dig av dina idéer det är en bra chans till egen utveckling och det är ett sätt att synas! Samtidigt varnar både Linda Syrén och Angeli Sjöström Hederberg för risken att jobba för mycket. 60-timmarsvecka är inget att stå efter. Det är heller ingen större idé att lägga all sin tid på att göra det perfekta jobbet, om man inte också hinner berätta vad man har gjort eller vad man har kommit fram till, säger Angeli. Lägg i stället 80 Linda (t.v.) med Molly och Angeli med Åke. 6 SRAT-informationen nr 2 2014

» Rädslan kan också vara en drivkraft, säger Linda Syrén. Jag älskar det där pirret i magen och den kraft det kan ge. Och så känslan efteråt, när jag har klarat av uppgiften «procent av tiden på perfektion och 20 på att informera om det! Det brukar bli bra nog. Erfarenheter på pränt Att studier och arbetslivserfarenheter ska finnas med på ett cv är självklart. Men att vara arbetssökande, föräldraledig eller förkovra sig i olika specialintressen bidrar också till nya erfarenheter, och till det som Angeli Sjöström Hederberg beskriver som berättelsen om sig själv. Skriv ned den berättelsen, råder hon. Det är så lätt att glömma annars vad man har lärt sig, hur man har bidragit till verksamheten eller hur man har påverkat arbetsglädjen på den egna arbetsplatsen... Sedan kan du ha ett möte med dig själv och fundera på var du står och hur du går vidare. Så har du också ett bra underlag när det är dags för medarbetar- och lönesamtal med chefen. För några månader inleddes ett nytt skede i Linda Syréns och Angeli Sjöström Hederbergs liv. Med bara några veckors mellanrum födde de Molly och Åke, och i boken om sig själva kan de nu också beskriva föräldrarollen och sina erfarenheter av föräldraledigheten. Det är också en utmaning att låta bli att jobba, säger Angeli Sjöström Hederberg. Som den strateg hon är har hon förstås förberett det väl, och sett till att andra håller ruljangsen igång under den här tiden. Vyerna vidgas och man får distans till vissa saker när man upplever något viktigt, säger Linda Syrén. När man får barn, när man träffar en partner eller förändrar någonting annat i sin vardag eller om man drabbas av förluster av olika slag. Så är det ju ofta med viktiga händelser i livet. Man lär sig av dem och får nya, förhoppningsvis nyttiga erfarenheter. n n n Tio tips från Linda och Angeli 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Unna dig tid att fundera över hur du vill att ditt fortsatta liv ska se ut! Tag hjälp av en coach, till exempel via SRATs karriärstöd! Eller skaffa en mentor som kan stötta dig! Var dig själv arbetslivet behöver människor av alla sorter! Förminska dig inte och låt ingen annan göra det! Låt inte rädslan styra dig tag initiativ och säg ja till nya utmaningar! Bränn inte ut dig! 60 timmars arbetsvecka kan inte vara målet. Se till att fylla på med egen energi! Notera, och diskutera gärna, hur normer, strukturer och hierarkier tar sig i uttryck på din arbetsplats! Vill du utvecklas i ditt nuvarande jobb? Låt chefer och arbetskamrater få veta det! 10. Är du nöjd med hur du har det? Vila i det och njut! Det är klart att man inte är fullärd, säger Linda. SRAT-informationen nr 2 2014 7

Barn-tv & tidiga drömmar grunden till deras karriärval Några beskriver sina yrkesval och karriärer som rena tillfälligheter. Andra berättar om drömmar som har funnits redan sedan barndomen. Så skiljer sig också Ramesh Zarenoes och Michael Johanssons berättelser åt. Men de båda SRAT-medlemmarna har nått sina mål och mer därtill. Hon har läst till audionom, avlagt doktorsexamen och är nu universitetslektor i Örebro. Han har gått från montörsjobb på olika fartyg till tjänsten som förste fartygsinspektör. Det var ett barnprogram på tv som gjorde Ramesh Zarenoes nyfiken på audionomyrket. Hon minns det som två gubbar som berättade hur kroppen fungerar och som just den här gången pratade om örats funktioner. Inte nog med att det där tv-programmet, som hon såg mest av en slump, lockade henne till audionomutbildningen. Hon fick med sig sin man, Reza, också, och sedan dess har audiologin intresserat och engagerat dem bägge. Ingen av oss har ångrat våra val. Det är ett spännande yrke. En kombination av teknik, medicin och beteendevetenskap. Det är bara att välja den inriktning man är mest intresserad av. Nyfikenheten drev dem Under åren har det blivit många och långa diskussioner om hörselorganen hemma vid köksbordet. Många frågor väcktes redan under grundutbildningen. Vi är sådana personer. Nyfikna. Vi nöjer oss inte med att så här är det utan vill också veta varför det blev så. Arbetsmarknaden var helt annorlunda för audionomer då, när Ramesh Zarenoe och hennes man var klara med sina grundutbildningar. I dag jagar arbetsgivarna de nyexaminerade, då var det ont om jobb. Men det löste sig, först med vikariat i Ludvika och senare med en» Jag tycker om audiologin, och jag vill gärna bidra till att andra ska få möjlighet att gå vidare inom området «fast tjänst vid Hörselvården i Linköping. Sedan tog nyfikenheten och studielusten över igen och Ramesh och Reza gick vidare tillsammans till magisterutbildningen i Göteborg. Kursen lades ned, men den ledde ändå till att hon fick kontakt med en professor i Linköping, som sökte en forskarintresserad audionom. Jag blev tidigt intresserad av diagnostik, berättar hon och jag nappade direkt på erbjudandet om samarbete i ett projekt om plötslig hörselnedsättning. Det började med ett pilotprojekt innan hon blev inskriven som doktorand. Vid halvtid, ungefär, tog hon sin licentiatexamen ett bra sätt att öva sig på att förvara sina slutsatser. För tre år sedan doktorerade hon och idag är hon universitetslektor vid Örebro universitet (alla disputerade audionomer finns listade på www.audionomerna.nu). I avhandlingen redovisar hon hur man utreder och behandlar de här patienterna, och huruvida behandling med kortison, som nästan alltid ges vid sådana här besvär, leder till någon markant skillnad. En blindstudie med ett stort antal patienter visade att placebo fungerar lika bra som kortisonet, åtminstone i de doser som de använde i studien. Hennes slutsats så här långt är att problemen kan vara symptom på olika sjukdomar och att det därför kan behövas olika terapier för de olika grupperna. Men det behöver säkras genom ytterligare utredningar. 8 SRAT-informationen nr 2 2014

Nytta och nöje Det är en av de saker som gör det så intressant att forska, säger hon, att arbetet förhoppningsvis kommer till gagn för patienterna. Men hon tycker också att forskningen i sig ger så mycket. Som forskare får man så många tillfällen att lära sig olika saker också om sådant som egentligen inte hör till själva forskningsområdet. Om hur man driver ett projekt framåt, till exempel, hur man motiverar andra och hur man tar olika myndighetskontakter. Det är både roligt och nyttigt. Att forska kräver också en större disciplin än när man går grundutbildningen eller har ett mer normalt jobb. För även om man har bra handledare att diskutera med är det mycket som hänger på en själv. Å andra sidan styr man sin tid, och kan vara mer flexibel. Men något regelbundet nio till fem-jobb har det inte varit för min del. Det har hänt att jag har suttit hela nätter ibland, för att bli klar med en artikel. Och det blivit en hel del resor både till olika konferenser och för att träffa och inspirera kollegor på kliniker som har deltagit i studierna. Sedan två och ett halvt år tillbaka har Ramesh Zarenoe en tjänst som universitetslektor vid Örebro universitet. Jag tycker om audiologin, och jag vill gärna bidra till att andra ska få möjlighet att gå vidare inom området, säger hon. Det är det som kan göra audionomerna till en ännu starkare yrkesgrupp. Ju mer kunskap vi får desto mer kan vi driva våra frågor framåt. Det är bra för professionen och i slutändan också för patienterna. Stöttande ledarskap Michael Johansson behövde inget tv-program för att välja yrke. Som pojke var han mycket ute på sjön tillsammans med sin pappa, och redan i de tidiga tonåren var han klar över att det var sjön och motorer som gällde för hans del. Så efter det tvååriga yrkesprogrammet drift och underhåll började han jobba till sjöss, först som motorelev och sedan som motorman i Svenska handelsflottan. Någon tanke på att han skulle utbilda sig till sjöingenjör vid Chalmers hade han inte då. Han hade det bra som det var, tyckte han. Det var mest maskinchefen som tjatade på mig. Du som är så duktig kan komma längre! Tag dig i kragen nu och läs vidare! Jag är tacksam för det än idag. Det är uttryck för bra ledarskap att se de anställdas möjligheter. Beslut en stormig natt Det har blivit många och långa resor under åren till sjöss. Jag har nog varit i vartenda land som har en kust, utom Australien och Nya Zeeland, säger han. Och för det mesta har det fungerat väldigt bra att ligga ute. Några månader till sjöss och lika många lediga, till exempel. Men han berättar också om gamla svårjobbade fartyg, om hur det var att ha larm i hytten och ibland tvingas upp mitt i natten för att jobba med brännheta motorer under omständigheter som kunde vara riktigt besvärliga. Det var under en sådan stormig natt på Atlanten som han bestämde sig. Det var orkan, den gången. Riktigt höga vågor. Livflotten hade spolats bort och själv hade jag surrat fast mig vid skrivbordet. Då bestämde jag mig för att söka en tjänst som fartygsinspektör. Jag skrev ansökan ombord och postade den så snart vi hade kommit i land. Lugnare tillvaro På den vägen är det. I dag är han förste fartygsinspektör, med Transportstyrelsen som arbetsgivare och Göteborg som bas. Det är en lite lugnare tillvaro nu, konstaterar han. Det är fartygsinspektörens uppgift att utöva tillsyn över säkerheten, miljön och arbetsmiljön på fartyg. Fartygsinspektören medverkar också i arbetet med olika föreskrifter och vid kontroll av hamnskydd och avfallshantering i hamnar.» Det var under en stormig natt på Atlanten som jag bestämde mig för att söka en tjänst som fartygsinspektör. «Också den här verksamheten innebär en del resande, för att sköta kontakter med sjöfarts- och varvsnäringen, både i Sverige och utomlands. Den senaste tiden har Michael Johansson till exempel varit mycket i Polen, där han kontrollerar att bygget av ett svenskt nytt fartyg sker efter de regler som gäller här hemma. Men det blir också resor till olika svenska hamnar för att besiktiga utländska fartyg så att de kan få tillstånd att befinna sig i svenska farvatten eller för inköpsbesiktningar, när en svensk redare köper in ett utländskt fartyg. Det handlar om brandskydd, maskiner, miljöskydd. ja, allt... Säkerhet är ett gemensamt intresse, och de flesta brukar vara nöjda med att vi hittar felen i tid. Men visst kan det bli en del resonemang ibland Det blir en del diskussioner på hemmaplan också. Michael Johansson sitter i styrelsen för Saco-S-föreningen vid Transportstyrelsen och är vice ordförande i den lokala Saco-S-föreningen på arbetsplatsen i Norrköping. Det är en bra arbetsplats på det stora hela, säger han. Men också här finns en del brister att åtgärda i frågor som rör arbetstider, beredskapsersättning och bilersättning, till exempel. Kontentan är ändå att också Michael Johansson är nöjd med hur hans arbetsliv har utvecklats. Min pojkdröm blev verklighet, och mer därtill, säger han. n n n Audionomerna en del av SRAT Ann-Marie Andela 031-343 21 03 ann-marie.andela@vgregion.se www.audionomerna.nu SRATs allmänna sektion SRAT-A Camilla Robertsson 070-553 70 39 camilla.robertsson@mil.se Ansvarig ombudsman SRAT Maria Yngvesson 08-442 44 61 Maria.yngvesson@srat.se www.srat.se Ansvarig ombudsman SRAT Mats Eriksson 08-442 44 81 mats.eriksson@srat.se www.srat.se SRAT-informationen nr 2 2014 9

På väg ut i yrkeslivet» För några av er börjar det så snart bli dags att lämna det som brukar kallas för en bubbla, skolans bubbla. Under skolgången har du varit hyfsat skyddad från din plats i arbetslivet. För många skapar detta en oro. Att bege sig ut i okänd mark kan vara skrämmande men tänk positivt. De som redan finns ute i arbetsmarknaden har alla gått igenom detta steg och skulle alla dessa ha något som du saknar? Det finns mycket du kan göra under tiden och mycket att tänka på som kan hjälpa dig på vägen. Text: Johan Angeldorff Foto: Adam Haglund 10 SRAT-informationen nr 2 2014

Några av er har varit kloka och hört av sig till oss på SRAT angående hjälp med granskning av cv och det personliga brevet. Andra har haft frågor kring arbetsmarknaden och löner. En del av er har frågat vad som kan tänkas hända på en anställningsintervju, vilka frågor ni kommer att få och så vidare. Anledningen till att vi tar upp detta är att ni kan få hjälp med alla dessa funderingar när ni hör av er till er ombudsman eller karriärcoach på SRAT. Vi kommer här att ge ett par tips på hur ni ska kunna undvika de vanligaste fallgroparna och hur ni ska kunna få en förhoppningsvis lite lättare väg till ert nya arbete. Vi tar det från början... Du har redan tagit det viktigaste steget genom att söka dig till en utbildning. Nu när det börjar bli dags att söka anställning gäller det att skriva ihop ett cv och ett personligt brev. Att ett cv är en meritförteckning vet det flesta. Vad ska ingå i ett cv och hur ska det se ut? Många som varit i kontakt med oss säger att de saknar meriter. Det är här vi karriärcoacher kan komma in och hjälpa till. Vi brukar alltid tipsa om saker som kanske inte alltid förekommer i ett cv. Vad har du exempelvis gjort under din studietid. Sommar och extrajobb är självklara och de har de flesta med. Vad några missar är allt annat du gjort: au pair, förtroendeuppdrag med mera. Har du körkort bör det framgå om det krävs för tjänsten. Tillgång till egen bil kan vara en fördel när du söker vissa anställningar. Ska man ta med sina referenser i ansökningshandlingen? Här är det svårt att ge ett svar som passar till alla tjänster du söker. Rådet brukar vara att skriva något i stil med: referenser lämnas vid intervjun. Fördelen med detta är att du inte behöver fråga dina referenser innan varje tjänst du söker utan först när det blir dags att gå på en intervju. Fråga gärna era referenser vad de kommer att säga om någon arbetsgivare frågar hur de upplever dig. Det är inte alla referenser som är bra men de flesta av oss därute är ärliga och berättar det om vi frågar dem och då kan ni välja någon annan som passar era behov bättre! Ska man ha sin bild i sitt cv eller personliga brev? Förmodligen inte. Finns det en risk för att du avleder uppmärksamheten från innehållet i din ansökan så är svaret att ni inte bör använda en bild. För dig som nödvändigtvis vill ha en bild kan det vara bra att ha med den på hälften av de ansökningar du skickar och inte ha med det på den andra hälften. Då är det lätt att se om du blir kallad till intervjuer där du har en bild eller inte. Alltså får du fram ditt eget lilla vinnande koncept i denna del av ansökan. Avslutningsvis, glöm inte att skriva namn, adress och övriga kontaktuppgifter på ditt cv, gärna på båda sidorna. Har du ett telefonnummer/e-postadress som går till din tidigare/nuvarande arbetsgivare, så byt till privata kontaktuppgifter. Detsamma gäller om du har en skojig e-postadress. Skaffa då en som är lite mer officiell. När du ska skicka in en ansökan till en tjänst, är det ofta bra att skicka med ett (personligt) brev också. Brevet ska svara på två frågor. 1. Varför söker du denna tjänst? 2. Varför ska du få denna tjänst? Vi har läst alldeles för många personliga brev som beskriver den sökandes privatliv om katter med mera. Det är ofta ointressant för det jobb ni söker. Du får säkert lite tid att prata om dig själv på intervjun, försök därför att hålla din ansökan så ren som möjligt, där du koncentrerar den till dina kunskaper och intressen och varför de ska ge dig den tjänst du söker. Var inte rädd för det vita på sidan! Det kanske viktigaste tipset är dock att utgå från jobbannonsen och försök matcha din ansökan så att den svarar upp mot annonsen. Gå in och titta på alla rekryteringssidor på internet. Anmäl dig till dem som förmedlar arbete inom din sektor. Tips på sidor kan vara Manpower, Poolia, Monster med flera. Använd dina kontakter. Dessa kan vara din bästa chans att få en anställning. Kanske har du en kontakt som vet att en tjänst är ledig. Det finns även professionella kontaktnätverk som LinkedIn. Spontansök en tjänst. För en del branscher är det här och via dina kontakter du har som bäst chans att få en anställning. Det kanske inte sätts ut tillräckligt med jobb på Arbetsförmedlingen eller i tidningar. Prova då att ta med ditt cv, gå ut och besök företag du vill arbeta på och berätta varför du kan vara rätt för dem. De har förmodligen ingen ledig tjänst idag men när de får detta så ligger du förhoppningsvis bra till! Du blir kallad till en intervju Vad kommer nu att hända? Hur kan du göra för att vara förberedd för din intervju? Du kommer på din intervju att få ett antal intervjufrågor. Några exempel kan vara: Vad vet du om oss/vårt företag? och Vad kan du tillföra vårt företag? Det kan också vara bra att söka på internet och i olika forum, vilka frågor som kan tänkas komma så att du kan vara förberedd på din intervju. Eller kontakta oss. En av frågorna du kommer att få gäller den lön du vill ha på din nya arbetsplats. Här kan du vara bra förberedd genom att själv göra sökningar i statistikverktyget Saco Lönesök på SRATs webbplats. Det går självklart också bra att ringa din ombudsman på SRAT som även kan ge dig tips och råd inför din intervju. Jobbet är ditt dags att skriva anställningsavtal Det är lätt att förstå glädjen men här gäller det att lägga band på dina känslor. Att förhasta sig här kan få stora konsekvenser för tiden du är anställd. Detta är din möjlighet att förhandla om vilka villkor som ska ingå i din anställning. Exempel på saker som kan förhandlas är; anställningsform, arbetstid, lön, antal semesterdagar, avsättning till tjänstepension, OB med mera. Det smartaste i detta läge är att du höra av dig till oss på SRAT. Fråga oss vilka delar som ska ingå i ett anställningsavtal (mallar för anställningsavtal finns på SRATs webbplats). Vi ger dig bra tips. Be sedan arbetsgivaren att ta fram ett anställningsavtal. Be att få ta hem avtalet och läsa igenom detta i lugn och ro. Ta en kopia på detta och skicka in den till oss för granskning. Det går även bra att ta ett foto med er mobilkamera och e-posta över detta. Med hjälp av denna extra granskning av ditt nya anställningsavtal hittar vi fallgropar, som du om du undertecknat avtalet utan granskning, riskerar att bindas av. Några av de saker du antingen ska vara medveten om eller undvika är: Vilket års löneläge sätts din lön i? Vilken kommer att vara den nästa lönerevisionen du ska ingå i? Att nu exempelvis gå in i 2014 års löneläge innebär ingen lönerevision förrän 2015. Då kanske du istället försöker begära lite extra i samband med att du anställs. Finns en konkurrensklausul i anställningsavtalet? Kontakta oss för att fråga vad den innebär! Eventuella konflikter ska avgöras i svensk domstol. Det finns dock möjlighet att avtala om annat. Akta dig för detta, då skiljedomstol är dyrt och om ni inte fått ert anställningsavtal granskat av SRAT, är det inte säkert att vi kommer hjälpa er. En kostnad för denna domstol kan uppgå till flera miljoner. Ett samtal till oss med granskning av ert anställningsavtal löser er från denna oro! n n n Var finns då jobben? Den eviga frågan. Jobben finns på många olika ställen. Du kan därför öka dina chanser att få ett arbete genom att söka jobb via flera olika källor. Några exempel nedan: Arbetsförmedlingen. Gå till Arbetsförmedlingen, skriv in er som arbetssökande samt titta igenom de tjänster som de har. Glöm inte att göra detta regelbundet då det hela tiden dyker upp nya. Jobbannonser i tidningen. SRAT-informationen nr 2 2014 11