Open Skåne Forum - tankesmedja i Eslöv Tema: Hur får vi känslan av trygghet att sprida sig i Eslöv? Datum & tid: 16/02 2015 kl. 17.30 20.00 Plats: Medborgarhuset, Eslöv. Deltagare Johan Andersson - Kommunstyrelsens ordförande, Eslövs kommun Caroline Cline - projektkoordinator, Open Skåne Cerny Ericson - Kyrkoherde, Svenska kyrkan i Eslöv Anna Karolina Eriksson - Reporter, TT Nyhetsbyrån, Malmöredaktionen Eva Hallberg - Kommundirektör, Eslövs kommun Andreas Hasslert - projektledare, Open Skåne Patrik Isacsson - Lokalpolisområdeschef, Polisen, Ringsjöbygden Aldo Iskra - Generalsekreterare, Open Skåne Håkan Larsson - Kommunstyrelseledamot, Eslövs kommun Cecilia Lind - Ordförande, Herbert Felixinstitutet Ermina Mujdzic - Föreståndare, Kultur & Fritid, Eslövs kommun Samir Muric - Imam, Islamiska föreningen i Eslöv Martin Olsson - Student, Open Skåne/Lunds universitet Ivar Scotte - Konsulent, Malmö ideella föreningars paraplyorganisation Kristina Warming - Ordförande, Eslövs Biståndscenter och Företags-MIX i Eslöv Minnesanteckningar Deltagarna hälsas välkomna och ombeds presentera sig samt ge sina spontana tankar om kvällens tema, som rör social sammanhållning och upplevelsen av trygghet i Eslöv. - Man kan även tänka på social sammanhållning som samhörighet. - För social sammanhållning är utgångspunkten demokrati och delaktighet. - För oss är entreprenörskap och sysselsättning nyckeln till social sammanhållning. Även om vi tidigare har jobbat exklusivt med invandrare har vi utökat vår målgrupp då både entreprenörskap och sysselsättning är essentiellt för hela samhällets välmående. - Fyra viktiga utgångspunkter är 1) arbete/sysselsättning, 2) meningsskapande/tro, 3) att vara behövd och 4) föräldraskapet - där vi brister idag. 1
- Media har en viktig roll och kan göra mer för att öka tryggheten i samhället. Jag arbetar efter principen att tala med människor istället för om dem - att berätta utifrån människors egna perspektiv. - Möte mellan vänliga främlingar skapar gemenskap och trygghet. - Det kan skapas positiva resultat ur negativa händelser. T.ex ett fördjupat samarbete efter att moskén i Eslöv blev attackerad. - Att ha en meningsfull sysselsättning och gemensamhet är några viktiga aspekter när man jobbar med barn och unga. - Sammanhang och engagemang är avgörande. - Det är allas vårt ansvar att synliggöra människor och deras kompetens. Det är viktigt att det finns möjligheter att komma ut i arbetslivet och bli medbyggare också för människor med varierande kunskapsnivå. - Vi lever väldigt nära men ändå långt ifrån varandra. Vi har få arenor där vi träffas gränsöverskridande och för ofta enbart ofta vid dåliga händelser. - Vi måste förstå varandras övervägande trots att vi inte är överens. Vi får inte vara rädda för konflikter. I Sverige är den ideella grannen den vi inte märker, i exempelvis södra Europa är det tvärtom. Inget är mer rätt än det andra men hur kan de olika idealen mötas? - Min familj kom till Sverige för att få livsnödvändig vård för min lillebror. Vi valde Sverige för att vi hade hört att Svenskar var välvilliga och öppna. När vi först kom till Sverige hade vi en kontaktfamilj som hjälpte lotsa oss in i det svenska samhället. Fram tills rätt nyligen har jag aldrig känt mig ovälkommen i Sverige eller Eslöv. Men nu, i och med ökad främlingsfientlighet, får man allt oftare en etikett. Exempelvis kan lärare i skolor säga: Inte alla muslimer är terrorister men alla terrorister är muslimer. - Många muslimer känner känner sig ensamma och utsatta i Eslöv. Flera medlemmar har upplevt trakasserier och vågar t.ex. inte gå till moskén på tidiga morgnar och sena kvällar på grund av rädslan för att bli attackerade. Det finns inte så mycket brobyggande i Eslöv, det finns fler initiativ i Malmö - som Open Skåne-, i Eslöv känner vi oss ganska ensamma. - Det finns en förändring i generationsskiftet; våra föräldrar skapade böneplatser och källarmoskéer för att ha någonstans att be. Vi i den yngre generationen vill organisera oss och skapa social sammanhållning genom att till exempel ha nattvandring och olika aktiviteter som engagerar samhället. - Vi måste titta på hur segregerade de naturliga mötesplatserna i Eslöv är. Det är inte bara kommunen som som skall ta över men andra delar av samhället måste engagera sig. Kommunen kan bidra genom att koppla samman de olika sektorerna. 2
- Kommunen skall inte göra allt men agera som en möjliggörare. - Vår verksamhet bygger på relationer, vi arbetar mycket med ungdomars självkänsla. Det är viktigt för unga att det finns ett nätverk av engagerade vuxna, föräldrar och föreningar. Vi jobbar med föräldrakontakt men det behövs mer arbete på området. - Den utbredda främlingsfientligheten är lite ny och skrämmande för mig. Religionen har varit en stor kraft och har bidragit till samhällsutvecklingen. Religionen har haft en central plats tidigare men så är inte längre fallet, vilket är en olycklig utveckling. - I somras när jag och Samir Muric satt och drack kaffe på en kiosk i Eslöv kommer det in en man som reagerar positivt på att det satt en präst och en imam och dricker kaffe tillsammans, det hade han aldrig sett tidigare. Sådana möten skapar en positiv atmosfär. - Idag finns det stora brister i föräldraskapet, både gällande föräldrars närvaro och engagemang. - Vilka aktörer exploaterar och vinner på motsättningar i samhället? Det är viktigt att identifiera de grupperna för att kunna bemöta dem. - Vi kan se till hur de gör i till exempel England där de har mycket längre erfarenhet av integration än i Skåne. Vi måste se om deras koncept kan tas till Skåne? - Vi kan skapa möten av symbolisk vikt och tvinga fram onaturliga möten för att skapa social sammanhållning; till exempel en fotbollsmatch mellan imamer och och präster där kommunen kan agera värd. Har Eslöv några sådana möten? Näringsliv och föreningar skulle kunna komma vid möten hos kommun och polis för att presentera sig och sin verksamhet. På så sätt lär folk känna varandra. - Vi försöker mobilisera Eslövsbor att ställa upp som vänfamilj, mentor etc. Vi bjuder in de som vill engagera sig för att och skapa personliga möten. Genom Företags-Mix erbjuder vi studiestöd/läxhjälp, språkstöd, föräldrarådgivning och en plats att mötas på. - Det finns inspiration att få från andra ställen, bland annat finns Toleransprojektet i Kungälv som jobbar mot fanatism. - Vi måste bygga upp ett förtroende oss emellan - exempelvis anses journalister ibland ha lågt förtroendekapital. Det är viktigt att vi (media) arbetar mer med att nå ut och nå fram till hela samhället. - Man måste synligöra grupper men undvika att kategorisera människor. Exempelvis behöver vi inte bara prata om Islam med muslimer, för de har - precis som andra - naturligtvis mycket att tillföra även när det gäller helt andra saker. - Vi måste ta föreningar på allvar. Det finns en kraft i det tomma bladet att själv vara med och starta något nytt. - Kommunen kan/ska inte sköta allt utan bör snarare skapa stödstruktur för krafter inom samhället att verka. 3
- Det är viktigt att hitta jämbördiga mötesplatser och forum där alla får plats. Jag tycker också att vi har mycket att lära av England där man tänker mer kring konceptet community och dess effekt. - Vi brottas med problem med killar som är aggressiva mot homosexuella där till exempel bög är ett väldigt laddat ord. Det är även oroande att det finns flickor som inte får delta vid kvällsaktiviteter och inte får duscha efter fysisk aktivitet. Hur når vi dessa familjer? - Vi kan ordna aktiviteter men kommer flickor få komma? Kommer killarna med korrekt attityd? Når vi ut till deras familjer? - Det är en mycket bra fråga. Vi är i skolor och pratar om sådana frågor. Jag tror också att vi här måste skilja mellan kultur och religion. Islam finns bland många olika etniciteter, så religion är inte alltid det som är avgörande i sådana frågor. - Till exempel finns ju bilder från den muslimska församling där enbart män syns. Hur kan vi förstå sådana bilder? - Att få kvinnor deltog i just denna sammanslutning beror på att våra lokaler är alldeles för små vilket gjorde att det just den gång då fotografiet togs, även om problemet är generellt, så ville inga kvinnor komma. Många kvinnor känner även en osäkerhet med att ta sig till moskén på obekväma tider då de känner sig utsatta. - Tyvärr har många enbart kontakt med polisen i samband med att något negativt har hänt. Vi hade behövt vara närvarande innan dess och synliggöra polisen vid olika slags event för att bygga relationer. I Lund har man exempelvis haft cyklande poliser. De kan bara hoppa av och prata med människor och på så sätt få inblickar direkt, samt vara en del av staden. - Räddningstjänsten har öppet hus och liknande för ungdomar och det är viktigt att folk kommer och deltar i dessa engagemang. - Fördomar måste bekämpas. Den som har en församling att tala till kan ge den ett uppdrag: Var goda medmänniskor! Ett sådant uppdrag måste gälla alla, också i lugna tider då fördomarna inte syns lika mycket. När sen stormen härjar får man sätta in kraftansträngningar. Demokratin måste erövras var dag. - Vi har exempelvis Fråga Imamen [anm. hemsida]. Där ska man få kunna prata om allt och folk ska få komma till tals. Det är också ett sätt att ta fram de frågor som berör jämställdhet. - Jag ska utveckla kring det jag sade tidigare. Staden, offentlig sektor, vill ofta ensam lösa ett problem. Men städer måste också kunna arbeta med andra sektorer, till exempel näringsliv och idéburen sektor. Vi måste jobba och utföra strukturellt arbete gemensamt. Det finns inte riktigt idag. 4
- Det finns vissa exempel av sådant arbete i bland annat Italien. - Jag känner inte Eslöv lika väl som andra som deltar här, men hur jobbar man för att fånga upp ungdomar idag? Här i rummet finns två resurser i form av polisen och den muslimska församlingen. Kan inte kommunen agera och dra lite i det hela? Idéer finns om ungdomar kommer till kommunen, men hur lockar man in ungdomar? - Vi kan visa upp oss tillsammans. Till exempel kan företrädare gemensamt besöka skolor, visa det i samtalet med den andre och kanske ha gemensamma event. - Vi vill uppmuntra dialog med medborgare om hur polisen kan finnas som en del i samhället. Vi har nu pågående skolbesök i anti-mobbningssyfte. Där får vi väldigt bra bemötande av tredjeklassare. - Respekt för religionen behövs. Religion kan upplevas som bakåtsträvande i vissa frågor, exempelvis jämställdhet. Men varför kan vi inte ha en egen motsvarighet till pridefestivalen tillsammans? Där kan vi visa upp våra religioner och bryta fördomar i personliga möten. - Det är viktigt att jobba med frågor som inte är bekväma. Religionen är viktig för många, både Islam och kristendom. Vi vill ha möten där ungdomar inkluderas i saker utanför sin egen bekväma zon. - Vi känner inte varandra så väl. Här kommer jag även in på känslan av att vara behövd, som jag pratade om innan. Vi ställer ofta frågan Varför gör inte någon annat någonting?, när frågan vi borde ställa är Men jag själv då? jag kan vara med och påverka, och ska påverka!. Ser man problem så måste man ta tag i det själv. Det är lätt att lägga över ansvaret på kommunen, skolan och offentligheten. Det egna ansvaret för det egna livet är värt att utvecklas. - Samtidigt kan det vara svårt; hur lär man människor att ta ansvar? - Även om kommunen måste vara en del i olika processer så bör man också se till det egna ansvaret. Ett exempel var när företagarna på Berga hade problem med vandalisering. Istället för att kommunen skulle fixa problemet så gick företagarna samman, med kommunens stöd, för att förhindra fortsatta problem. Kommunen kan skjuta på för att saker ska hända, men den kan inte ensamt ta över lösningarna. Då blir det ingen kraft bakom. Kommunen skall fungera som en möjliggörare som kopplar ihop och stöttar istället för att ta över. - De problem som vi pratat om finns i hela världen. Men nyckeln för lösningar finns lokalt. Exempel på vad som kan göras är att andliga ledare kan ha gemensamma chat-forum där man svarar på frågor. Hur kan vi koppla samman alla idéer och hur utnyttjar vi alla tankar och erfarenheter rent praktiskt? 5
- Hur arbetar vi med vuxna och unga? Vissa får ett budskap i skolan, och sen ett helt annat hemma, det är problematiskt med dubbla budskap. - Det finns en positiv utveckling på vissa områden. I kommunens partier är numera cirka 10 % av andra bakgrunder än enbart svensk. Det är viktigt med politisk aktivering för folk med olik etnisk och religiös bakgrund. 6