Barnavårdsvett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: 0522 923 23 Hemsida: www.vgregion.se/bhv-i-fyrbodal 32:a årgången Nr 3, 2012 Oktober Innehållsförteckning: Centrala Barnhälsovårdsteamet sid 1 Studiedagar och informationsmöten sid 2 Personalinformation sid 3 Smärtlindring med glukos sid 3 Röda hund sid 4 Dokumentation av barnets bästa sid 4 Barnhälsovårdsdagarna sid 5 Nu finns råd om bra mat på fler språk sid 6-7 Boktips sid 7-9 Länk till materialet om att inte skaka sitt barn sid 9 Frågor och svar sid 9-10 E n riktigt skön höst önskar Centrala B arnhälsovårdsteam a et!
1 Utgivare av Barnavårdsvett: Centrala Barnhälsovården, Primärvården FyrBoDal Centrala Barnhälsovården Uddevalla sjukhus 451 80 Uddevalla 0522 923 23 Samtliga medarbetare kan nås genom teamassistenten Per Möllborg per.mollborg@vgregion.se 0522 923 20 Verksamhetschef samt mobil 070 657 22 78 Barnhälsovårdsöverläkare Nina Knutsson nina.knutsson@vgregion.se 0522 923 24 Verksamhetsutvecklare Anna Magouli anna.magouli@vgregion.se 0522 922 39 Dietist Mona Bryggman mona.bryggman@vgregion.se 0522 923 14 BHV-Psykolog Mikaela Johansson mikaela.johansson@vgregion.se 0522 923 23 Teamassistent fax 0522 922 80
2 Studiedagar och informationsmöten för personal inom Barnhälsovården FyrBoDal, hösten 2012 Här annonseras endast aktiviteter där Centrala Barnhälsovården är arrangör eller medverkar. Nedanstående är under planering, varför ändring kan komma att ske. Inbjudan sänds ut efter hand per e-post. Sök även på Centrala Barnhälsovårdens hemsida på intranätet. Datum Ämne Målgrupp/Plats Arrangör/Föreläsare 1 nov Lokal BHV-träff Tanum-Strömstad Centrala Barnhälsovården Tanum 5 nov Lokal BHV-träff Munkedal-Orust Centrala Barnhälsovården Munkedal 28 nov Lokal BHV-träff Lysekil-Sotenäs Centrala Barnhälsovården Lysekils offentliga 29 nov Lokal BHV-träff Vänersborg Centrala Barnhälsovården Torpa 3 dec Lokal BHV-träff Lilla Edet-Thn Centrala Barnhälsovården Lilla Edet 13 dec Forbildning Personal med arbete Livsmedelsverket Bohusläns Museum på BVC Lena Björck Centrala Barnhälsovården
3 Personalinformation Hösten är kommen och tyvärr har även den som sommaren bestått av regn vilket gör att jag längtar ännu mera efter vintern, hoppas på snö i vinter inte mer regn Efter att ha provat sina vingar så är Mona Bryggman tillbaka hos oss som barnhälsovårdspsykolog 50 % samt att hon även numera arbetar som enhetschef 50 % på Mödra- Barnhälsovårdspsykologverksamheten, välkommen tillbaka! Mikaela Johansson, teamassistent SMÄRTLINDRING MED GLUKOS VID VACCINATION PÅ BVC Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har nyligen gjort en genomgång av två systematiska översikter med totalt 45 kontrollerade studier som undersökt söta lösningar som smärtlindring vid smärtsamma procedurer. De vetenskapliga studierna har visat att när glukos använts för barn under 1 år, och framförallt under första levnadsmånaden, kan man se en viss smärtlindrande effekt när man studerat gråttid, fysiologiska mått och smärtskattningsskalor som primära effektmått. Översikternas slutsats är att sukros som ges via munnen är en säker och effektiv metod som smärtlindring vid procedursmärta vid enstaka ingrepp på barn upp till ett års ålder. Vårdpersonal böröverväga att administrera sukros/glukos före och under vaccinationer. Det föreligger dock behov av fortsatt forskning för att mera förklara mekanismerna, skriver SBU. Vidare skriver SBU att de kliniska riktlinjerna för behandling och prevention av smärta i nyföddhetsperioden som utgivits av Svensk Barnsmärtförening rekommenderar att smärtsamma procedurer bör utföras under smärtlindring med 30 procents sockerlösning i kombination med napp om möjligt med barnet hållet hud mot hud. Det finns ingen undersökning om hur omfattande bruket av söta lösningar som smärtlindring är på BB- eller BVC avdelningar i Sverige. Det finns inga nationella riktlinjer om smärtlindring vid vaccination inom barnhälsovården. Dock finns internationellt konsensus om kliniska rekommendationer om sukros som smärtlindring. Praxis varierar i olika länder. Vi vill vänta tills konsensus kring detta kan nås i Sverige innan vi ger en generell rekommendation. Till dess är det dock inget som hindrar att man på BVC ger 2 ml 30 % glukos, som administreras peroralt med hjälp av en spruta, samtidigt som barnet suger på en napp, strax innan vaccinationen om föräldrarna önskar detta. Källa: SBU kommentarer 2012-09-18. Söta lösningar som smärtlindring vid procedursmärta hos spädbarn I VG-regionen finns ett gemensamt vaccinations-pm. Där finns att läsa om icke farmakologisk smärtlindring i samband med barnvaccinationer. Nina Knutsson Verksamhetsutvecklare Per Möllborg Barnhälsovårdsöverläkare
4 Röda hund i Sverige I början av året rapporterades flera fall av mässling i området runt Järna. Under sommaren har det istället rapporterats om många fall av röda hund (rubella) i området. I början av augusti hade 47 rubellafall anmälts, 9 vuxna, 19 skolbarn och 19 förskolebarn. Fortfarande rapporterades då nya fall. Röda hund är en allvarlig sjukdom för kvinnor i tidig graviditet. Fosterskador som hörsel-, syn- och hjärnskador förekommer huvudsakligen till och med graviditetsvecka 12, men framförallt kan hörselskador hos fostret förekomma även om kvinnan insjuknar längre fram i graviditeten. Även om barn i förskoleåldern inte själva blir allvarligt sjuka utgör de en smittorisk för tidigt gravida som inte är immuna. I Sverige infördes vaccination mot rubella för flickor i årskurs 6 redan 1974, såsmåningom ersattes av MPR-vaccin till alla barn. Det finns ändå ett antal kvinnor som inte är immuna, och därför riskerar att hamna i riskzon för insjuknande. Att utbrottet nu skett i Järna beror på att där finns många familjer som tackat nej till vårt barnvaccinationsprogram. Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare Dokumentation av barnets bästa inom socialtjänsten Barn har rätt att komma till tals inför beslut inom socialtjänsten. Deras erfarenhet och vilja ska dokumenteras lika tydligt som andras. Vägledningen visar hur den sociala barnavården och familjerätten kan gå tillväga för att dokumentera och synliggöra barnets bästa. Sammanfattning Socialtjänsten har på senare år utvecklat sitt arbete vad gäller att samtala med barn och ungdomar. Lika viktigt som att prata med barnet är att dokumentera barns och ungdomars beskrivningar, uppfattningar och vilja när det rör arbete med att stärka deras ställning. Häri ingår också att utreda, redovisa och beakta barnets bästa i alla beslut som berör barnet. Barn har rätt att säga vad de tycker och vuxna ska lyssna på vad barn har att berätta. Att så har skett ska märkas och konkretiseras i dokumentationen. Ladda ner och ta del av dokumentationen: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-6-16 Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare
5 Barnhälsovårdsdagarna 11 12 september 2012 i Halmstad Thomas Wallby framförde resultatet av sin avhandling Lika för alla det vill säga är barnhälsovården likvärdig oavsett var man föds och bor? Han började med att beskriva barnhälsovårdens uppdrag och därefter vilka grupper som behöver utökat stöd, invandrarfamiljer, adoptivföräldrar, ensamstående föräldrar, unga föräldrar, familjer med låga inkomster, familjer med kognitiva svårigheter och familjer med funktionsnedsättningar. Övergripande syfte med avhandlingen: - Att studera i vad mån barnhälsovården i Uppsala län når såbara grupper av föräldrar och deras barn med, dels generella (universella) dels utökade (selektiva, indikerade) insatser. - Att undersöka hur två centrala bestämningsfaktorer för barns hälsa, som barnhälsovården ägnar särskild uppmärksamhet, tobaksrökning och amning, fördelar sig i dessa grupper. - Att utvärdera en regional BHV-databas. Resultatet visade att förekomst av rökning är högre och amningsfrekvensen lägre i vissa grupper. Barnhälsovårdens generella insatser når i stort sett alla småbarnsföräldrar. Deltagande i föräldragrupper är dock lägre i invandrarfamiljer, familjer med låga inkomster, unga och ensamstående mödrar. Förekomst av ökade insatser kunde inte påvisas. För att kompensera detta föreslås en verktygslåda med ett antal psykosociala verktyg bl a utbildning, riktlinjer, hembesök och föräldragrupper osv. Vill du läsa hela avhandlingen som är skriven på svenska hittar du den på Uppsala Universitet http://uu.divaportal.org/smash/record.jsf;jsessionid=273a4caa210c2bd1742d57457f3e?pid=diva2:509814 Hugo Lagercrantz berättade om Barnets fantastiska hjärna. Han började med att visa nödvändigheten av stimulans för bildandet av synapser i hjärna. Om barnet inte får stimulans går synapserna i träda. Berättelsen om hjärnans utveckling gick sedan vidare från spädbarnstiden till vuxen ålder och stannade vid 20-årsåldern. Hugo konstaterade att tonåringarnas frontallob omkonstrueras och är den sista delen av hjärnan som mognar. Han tryckte även på att leken är viktig både för sociala, emotionella och kognitiva utvecklingen. Sång och musik tränar upp motorik, minnes- och koncentrationsförmåga. Avslutningsvis fick vi veta de amerikanska rekommendationerna för barn och TV-tittande: - Inget TV-tittande för barn under 2 år. - begränsa TV-tittande till 1 2 tim/dag - se på TV tillsammans med barnet och diskutera innehållet - läs istället högt för barnet innan barnet kan läsa själv - blockera olämpliga TV- kanaler Gerd Almquist-Tangen och Maria Ehde Andersson berättade språkväskorna: ett samarbetet mellan BHV, logopederna och biblioteket som resulterat i ett antal språkväskor med riktat innehåll för barn med språksvårigheter. Svante Twetman talade om småbarnskaries. Det vi tog med oss härifrån var att det viktigaste för att förebygga karies hos små barn är att få in tandkräm med fluor i munnen. Tandborstningen som sådan avdramatiserades ordentligt. Lek med tandborsten är o.k. Ola Andersson Barnläkare berättade att Göteborg som sista fäste i Sverige nu slutar med att tidigt avnavla nyfödda. Man vet genom studier att barn som avnavlats sent har högre järn värde vid 6 månaders ålder. Onsdagen ägnades åt yrkesvisa träffar och slutade med diskussioner angående nationella frågor aktuella just nu. Tylösand utanför Halmstad visade sig från sin soligaste och vackraste sida. Det bjöds på tid till underbara promenader. Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare Anna Magouli, dietist
6 Nu finns råd om bra mat för spädbarn och småbarn på nio språk Ur nyhetsarkivet 2012-10-03 http://www.slv.se/sv/grupp3/pressrum/nyheter/pressmeddelanden/nu-finns-rad-om-bra-matfor-spadbarn-och-smabarn-pa-nio-sprak/ Nu är Livsmedelsverkets broschyrer Bra mat för spädbarn under ett år och Bra mat för barn mellan ett och två år översatta till nio olika språk. Även föräldrar som inte pratar svenska behöver få information om vad som är bra mat för små barn och vad små barn bör undvika att äta. Därför är de här översättningarna viktiga, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket. Tanken är att de ska användas på barnavårdscentralerna i samtal om bra matvanor. Som stöd för vårdpersonalen finns både en personalhandledning, som kan laddas ner från Livsmedelsverkets webbplats, och en film som kan visas på föräldraträffar. Det finns en stor efterfrågan på översättningar av våra råd, och därför är vi väldigt glada att översättningarna nu är klara, säger Åsa Brugård Konde.
7 forts Broschyrerna finns på följande språk: arabiska engelska franska polska romani arli ryska somaliska thailändska tigrinska. Översättningarna finns i utskriftsvänligt pdf-format och kan laddas ner från Livsmedelsverkets webbplats www.livsmedelsverket.se eller webbutik. Bra mat för spädbarn under ett år (länkar till översättningar finns till höger på sidan) Bra mat för barn mellan ett och två år (länkar till översättningar finns till höger på sidan) Livsmedelsverkets webbutik Film Bra mat för barn (på svenska) Ytterligare upplysningar Åsa Brugård Konde, nutritionist, 0733-54 53 03 Livsmedelsverkets presstjänst, 018-17 53 40 Anna Magouli, dietist Boktips! Små barn, tv, filmer och dataspel Lagercrantz Hugo Stimulerande tv-program och fantasieggande filmer, i lagom utsträckning, kan vara bra för barnet. Däremot kan barn som tittar mycket på tv och film få problem med uppmärksamhet, sömn och socialt beteende. Problemet är om den totala så kallade skärmtiden går ut över barnets tid för lek, läsning och social samvaro.
Forts 8 Små barn, tv, filmer och dataspel ger fakta och råd till föräldrar om tv-, filmtittande och dataspel. Den tar upp vad som kan vara stimulerande för barnet och vad som är olämpligt. Broschyren är skriven av Hugo Lagercrantz, professor i barnmedicin vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, Stockholm. Broschyren hette tidigare Små barn och teve-tittande. Denna andra upplaga har uppdaterats med nya rön kring tv-, filmtittande och dataspel. När mamma och pappa flyttade isär Jennifer Moore-Mallinos Nellys föräldrar ofta är ledsna och de grälar mycket. En dag flyttar pappa hemifrån till en lägenhet. Är det hennes fel att familjen inte längre fungerar som förr? Betoningen i boken ligger på att det inte är barnets fel om föräldrar flyttar isär. Den ger barn och vuxna en start för samtal kring vad en skilsmässa innebär. Boken innehåller också en kort handledning. Passar barn 3-6 år. Anknytning om att tolka samspelet mellan föräldrar och små barn Kay Karlsson Nu finns en ny upplaga av Kay Karlssons populära bok Anknytning om att tolka samspelet mellan föräldrar och små barn. I boken ger hon svar på många viktiga frågor i ämnet genom att beskriva samspelssituationer ur verkligheten. Dessutom presenteras teorier och forskning. I denna upplaga har det tillkommit ett kapitel om mentalisering: det handlar om att tolka och förstå beteenden hos sig själv och hos andra. Förmågan att mentalisera har en central betydelse för självets utveckling. Sist i boken finns konkreta råd kring hur du kan bemöta och stötta familjer med problem och vilken hjälp de kan få. Boken är skriven särskilt för den som möter familjer med små barn inom barnhälsovården eller inom barnomsorg, vuxenpsykiatri och socialtjänst. Den passar också bra för utbildningar inom dessa områden.
9 forts Samspelet mellan föräldrar och deras barn är det yttre tecknet på hur anknytningen fungerar. Men hur ser då ett gott samspel ut? Hur påverkas barnets utveckling av samspelets kvalitet? Och hur kan man se om det brister? Svaren får du i denna bok! Kay Karlsson är leg. psykolog och leg. psykoterapeut med mångårig erfarenhet av att arbeta med spädbarn. Länk till materialet om att inte skaka sitt barn: http://www.karolinska.se/astridlindgrensbarnsjukhus/kliniker--enheter/mio/material/ Där finns även film och broschyrer att beställa. Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare Frågor och svar: BVC ssk: Flicka 15 mån som tagit Pentavac och Prevenar vid 3 mån. Sedan valde föräldrarna bort Prevenar vid två nästkommande tillfällen pga smärta men tog Pentavac. Nu har man tänkt om när det gäller Prevenar då flickan haft otit vid flera tillfällen. Hur kan jag komplettera Prevenar? Svar: Ge barnet en Prevenar nu och sedan ytterligare en ca 3 mån efter. Då barnet är mellan 12-23 mån räcker det med två doser men i det här fallet blir det totalt tre men min bedömning är att den första gavs så tidigt att bäst skydd erhålls på detta vis. BVC ssk: Nyfödd flicka som skall resa med föräldrar till Irak (stadsmiljö) när hon är ca 3 månader. Jag tänkte vaccinera henne med Infanrix-hexa och Prevenar när hon är 2,5 månander. Hur skall jag göra med hennes BCG-vaccinera före eller efter resan? Enligt hennes föräldrar finns det inga ärftliga sjukdomar kända. Svar: Bra att ge första doserna lite tidigare avseende Infanrix-hexa och Prevenar men ger knappast någon skydd med bara en vaccination-men det är det vi kan göra. Med denna blygsamma tidigareläggning av första vaccinationen kan man hålla det vanliga intervallet till nästa dos utan problem. När det gäller BCG tar det också månader innan det ger skydd pga cellförmedlad immunitet men jag tycker ändå det är lika bra att ge innan resan. Då du tagit reda på att hon ej varit sjukhusvårdad, inga kända immunsjukdomar i släkten och verkar frisk så slipper vi på det viset kontrollera PPD osv vid hemkomst. I Irak vaccineras alla med BCG redan på BB. BVC ssk: I dagens lokala tidning annonseras från privat vårdgivare om influensa vaccination och annonsen riktas både till barn och vuxna. Skall man verkligen rekommendera att vaccinera friska barn? Svar: Bra fråga! Vi rekommenderar inte detta från smittskyddshåll eller centrala barnhälsovården. Å andra sidan kan vi inte säga att det är fel om familjen så önskar det och ibland kan det finnas särskilda skäl att skydda andra genom att hela familjen vaccinerar sig. Ett syskon som är sjuk, en morfar som har cancer osv och där barnen kan smitta den som är extra känslig.
Forts 10 Barnen är den vanligaste smittspridaren och stora amerikanska studier där man erbjudit vaccination till alla barn har visat färre sjukdomsfall och minskad dödlighet hos äldre. Men det förutsätter att man får mycket god täckning av vaccinationen för att hindra smittspridningen och det kan vi aldrig nå om vi inte går ut generellt med en sådan rekommendation vilket inte är aktuellt i nuläget. Att annonsera står varje vårdgivare fritt men man kan inte ange att det är någon allmän rekommendation förutom för kroniskt sjuka7riskgrupper och personer över 65 som man satt som gräns i vår region. BVC ssk: Har en familj som vill vaccinera sitt barn mot hepatit B men där barnet inte tillhör någon riskgrupp. Då jag aldrig haft ett så litet barn där detta efterfrågats blev jag osäker på hur jag hanterar detta. Hur är det med ordination om Infanrix-hexa ges eller skall man vänta tills barnet är 1 år och erbjuda hepatit B då istället. Familjen har frågat på barnmottagningen men de har hänvisat frågan till oss på BVC. Svar: Det finns två vägar att gå och jag tycker att man hjälper familjen till något av besluten då min personliga åsikt är att hepatit B med fördel skall ingå i allmänna barnvaccinationsprogrammet. Flera landsting har infört kostnadsfri hepatit B vaccination, dock inte Vg regionen. Men viktigt komma ihåg att det är extremt ovanligt att hepatit B sprids utanför riskgrupper och tills vi får ett nationellt eller regionalt beslut så får vi hjälpa de föräldrar som önskar men inte gå ut aktivt med uppmaning. Antigen ger man Infanrix hexa med vanliga intervallet 3-5-12 månader och ber din BVC läkare ordinera då barnet inte tillhör riskgrupp. Vårdcentralen tar ut mellanskillnaden i avgift enligt avgiftshandboken. Andra alternativet är att man väntar till barnet är 1 år och vaccinerar med Twinrix pediatric, tre doser men ger ju också ett utmärkt hepatit A skydd som är det man mer behöver i samband med utlandsresor. Ett dyrare alternativ men som jag ser det med vissa fördelar. Självklart kan man annars komplettera med Havrix/motsvarande efter barnet är ett år om man valt kombinationsvaccinet med hepatit B (infanrix-hexa).