Gävleborg 2011. Uppdragsundersökning nr 29 Clara Henriksson

Gävleborg 2011 Uppdragsundersökning nr 29 Clara Henriksson

Innehåll Inledning... 2 Undersökningens upplägg och genomförande... 2 Metodproblem... 2 Urvals- och bortfallsfel... 3 Mät- och bearbetningsfel... 5 Slutsatser... 5 Kommentarer till tolkningen av resultaten... 6 Resultat... 7 Alkoholkonsumenter... 7 Total årlig alkoholkonsumtion... 8 Intensivkonsumtion... 10 Negativa konsekvenser av alkohol... 12 Provat narkotika... 14 Rökare... 15 Snusare... 17 Total tobakskonsumtion... 18 Icke tabellredovisade frågor... 20 Referenser... 20 Tabeller årskurs 9... 21 Bilaga 1: Enkät årskurs 9 Bilaga 2: Tabeller redovisning per kommun årskurs 9

Inledning Såväl i Sverige som i flera andra länder ägnas ungdomars konsumtion av olika typer av beroendeframkallande medel ett stort intresse i debatten. I många länder har det därför genomförts undersökningar om ungdomars konsumtion av alkohol och narkotika. Ofta ingår också frågor om tobak och sniffning. Den serie av årliga skolundersökningar som genomförts i Sverige sedan 1971 är emellertid unik i ett internationellt perspektiv. CAN har sedan 1986 genomfört enkätundersökningar i skolan och har ett avtal med staten om att genomföra olika drogvaneundersökningar och statistiksammanställningar. I anslutning till 2011 års rikstäckande skolundersökning åtog sig CAN, enligt en överenskommelse med Länsfolkhälsorådet i Gävleborg, via Samhällsmedicin vid Landstinget Gävleborg, att genomföra en studie av drogvanorna bland eleverna i årskurs 9 i Gävleborgs län. Avsikten har varit att tillhandahålla en könsuppdelad tabellredovisning av svaren för hela Gävleborg och kommunerna inom Gävleborgs län, inklusive bakgrundsinformation och allmänna metodologiska kommentarer, samt att redovisa vissa nyckeltal från 2011 års riksundersökning och jämföra dessa med resultaten i Gävleborg. Undersökningens upplägg och genomförande Undersökningen i Gävleborg har genomförts som en totalundersökning i samtliga klasser i årskurs 9. Av de 143 klasser i årskurs 9 som undersökningen gått ut till deltog 130 klasser vilket ger ett bortfall på klassnivå på nio procent (se även avsnittet om metodproblem för en närmare beskrivning av bortfallet). Enkäten skulle företrädesvis besvaras under vecka 13, de klasser som inte hade möjlighet till detta fick istället besvara enkäten under vecka 14 eller 15. Formuläret som eleverna besvarade innehöll 76 frågor (bilaga 1). Innan enkätformulären sändes ut kontaktades de skolor som skulle ingå i undersökningen. Formulären distribuerades genom rektorernas försorg till vederbörande lärare för de utvalda klasserna. Enligt instruktioner från CAN skulle eleverna besvara formulären i klassrummen under skrivningsliknande förhållanden. För att elevernas anonymitet skulle vara skyddad får de själva stoppa formuläret i ett kuvert som de sedan klistrar igen. De ska även informeras om att deras svar endast kommer att användas för statistiska bearbetningar och att ingen analys av enskilda klasser kommer att redovisas. I sammanställningen av resultaten i de enskilda kommunerna (bilaga 2) exkluderas de elever som har angett en hemkommun utanför Gävleborgs län. De som har valt att inte svara på frågan om hemkommun går av uppenbara skäl inte heller att ha med i särredovisningen av kommuner. Metodproblem Alla frågeundersökningar är behäftade med olika typer av metodologiska problem som behöver beaktas vid tolkningen av resultaten. Problemen utgörs bland annat av urvalsfel, bortfallsfel, mätfel och bearbetningsfel. Felkällorna kan vara såväl slumpmässiga som systematiska. Storleken på de slumpmässiga variationerna kan beräknas. Detsamma gäller emellertid inte för de systematiska felen, det vill säga de felkällor som bidrar till att det sanna värdet på en parameter avviker på ett icke slumpmässigt sätt från det verkliga beteendet. 2

Urvals- och bortfallsfel Urvalsfel fås, per definition, enbart i urvalsundersökningar och inte i totalundersökningar som denna i Gävleborg. Ett problem som däremot förekommer även i totalundersökningar är bortfallsfel. Trots att totalundersökningar går ut till samtliga klasser i de avsedda årskurserna deltar sällan samtliga elever. I skolundersökningarna finns två typer av bortfall. Det ena utgörs av de elever vars klasser av olika skäl inte deltagit i undersökningen och det andra utgörs av elever som varit frånvarande i samband med datainsamlingen. Bortfallet på klassnivå redovisas i tabell A. Vad bortfallet kan ha för betydelse för resultaten är något som bör betänkas när tabeller och diagram tolkas. Bortfall på klassnivå, kan i princip sägas ha större betydelse i en undersökning som genomförs i gymnasiet än för en undersökning som denna som genomförs i grundskolan. Detta eftersom sammansättningen av elever i gymnasieklasserna i högre grad sker utifrån elevernas intressen och egenskaper, medan elevsammansättningen i grundskolan kan antas vara mer slumpmässig. Då undersökningen genomförs i skolan är såväl klassbortfall som individbortfall, enbart möjligt att beräkna för hur många klasser och individer som tillhör en enskild kommuns skolor. Det är därför viktigt att understryka att de resultat som presenteras för de enskilda kommunerna (bilaga 2) är framtagna utifrån elevernas egna uppgifter om vilken kommun de bor i. Eftersom elever kan vara bosatta i en kommun, men gå i skolan i en annan, är det exakta bortfallet av bosatta elever i kommunerna inte möjligt att beräkna. I stället får storleken på bortfallet i Gävleborg som helhet fungera som en fingervisning för bortfallsstorleken bland kommunerna. I tabell B redovisas bortfallet på individnivå, det vill säga antalet elever som av olika anledningar var frånvarande vid undersökningstillfället. I samband med undersökningen har uppgifter tagits in om orsakerna till frånvaron. Att en elev, som är närvarande vid undersökningstillfället, vägrar att delta är ovanligt. I Gävleborg valde sammanlagt 11 elever att inte delta i undersökningen. Sjukdom var den vanligaste orsaken till individuellt bortfall. Det skall även tilläggas att formulär som bedömts vara skämtsamt eller överdrivet ifyllda har sorterats bort. Den största orsaken till utsortering i Gävleborg var överdrivna konsumtionsvanor. Sammanlagt har 78 formulär plockats bort ur undersökningen i Gävleborg. I anslutning till 1993 års riksundersökning gjordes en särskild studie i årskurs 9 i Stockholms skolor. Då gjordes även en uppföljning av bortfallet genom att de elever som var frånvarande vid undersökningstillfället fick besvara formuläret när de återvände till skolan. Som väntat redovisade eleverna i bortfallsuppföljningen en större konsumtion av alkohol, narkotika och tobak än undersökningsmaterialet. De ursprungliga undersökningsresultaten påverkades emellertid inte med mer än enstaka procentenheter om man beaktade de senare erhållna uppgifterna om bortfallet (Andersson & Hibell 1993). Tabell A. Antal klasser i urvalet och antalet klasser som ej deltagit samt bortfallet på klassnivå i procent i Gävleborg. Årskurs 9. Antal klasser i urvalet 143 Antal klasser som ej deltagit 13 Bortfall på klassnivå 9% 3

Antalet bearbetade formulär och bortfallet på individnivå i procent för hela Gävleborg redovisas i tabell C. I tabell D redovisas antalet bearbetade formulär för varje kommun. Med andra ord redovisas i tabell C och D de bastal som resultaten av undersökningen är beräknade på (om inget annat anges i bilagan). Ju lägre bastal procentandelarna redovisas från, desto större försiktighet bör vidtas vid tolkningen av tabellen. Detta bör även hållas i åtanke vid jämförelser kommuner emellan. Detta är särskilt viktigt att ha i åtanke vid analyser av eller jämförelser med kommunerna Hofors, Nordanstig och Ockelbo, då resultaten för dessa kommuner är beräknade utifrån mycket små bastal. Ju mindre bastal beräkningar är gjorda utifrån desto större betydelse får enskilda elevers svar, vilket gör dessa kommuners resultat svårare att jämföra med resultat för grupper där urvalet/bastalet varit betydligt större och därmed mindre känsligt för enskilda individers svar. För hela Gävleborg har totalt 2250 enkäter databearbetats och analyserats i 2011 års undersökning. Tabell B. Bortfallet i procent fördelat på bortfallsorsak i Gävleborg samt antalet bortplockade formulär. Årskurs 9. Totalt Andel frånvarande elever 18 16 18 Sjuk 8 7 9 Vägrat besvara enkäten 11 Beviljad ledighet 2 1 3 Annan skolaktivitet 3 3 2 Olovlig frånvaro 3 3 3 Annan frånvaro 2 2 1 Antal bortplockade formulär (totalt) 78 42 17 Oseriösa svar 14 9 5 Överdrivna konsumtionsvanor 45 33 12 Ej uppgett kön 19 Tabell C. Antalet bearbetade formulär och bortfallet i procent i Gävleborg. Årskurs 9. Bortfall Årskurs 9 1 131 1 119 18% Tabell D. Antalet bearbetade formulär för varje kommun i Gävleborg. Årskurs 9. Totalt Bollnäs 235 120 115 Gävle 763 395 368 Hofors 59 36 23 Hudiksvall 268 115 153 Ljusdal 150 67 83 Nordanstig 89 42 47 Ockelbo 45 22 23 Ovanåker 117 56 61 Sandviken 250 124 126 Söderhamn 216 103 113 4

Mät- och bearbetningsfel Mätfelet är skillnaden mellan ett erhållet och ett sant värde. Mätfel kan grovt sett sägas orsakas av mätinstrumentet, mätmetoden och svarens tillförlitlighet, det vill säga huruvida eleverna lämnar sanningsenliga svar. Vid flera studier av den vuxna befolkningen har man funnit en ovilja att redovisa känsliga förhållanden och att respondenterna medvetet eller omedvetet underskattar sin konsumtion av bland annat alkohol och tobak. Det kan naturligtvis inte uteslutas att somliga elever i föreliggande studie skulle rapportera en för låg konsumtion (underrapportering), men även motsatsen förekommer, det vill säga att man uppger en för hög konsumtion (överrapportering). En alltför högt redovisad konsumtion kan vara ett utslag av leklust. Ett dylikt beteende torde många gånger ta sig uttryck i helt orimliga och uppenbart felaktiga svar och svarskombinationer som genomskådas vid granskningen av formulären. Ett annat, och antagligen mer vanligt, skäl att uppge en alltför hög alkoholkonsumtion kan vara att man vill imponera på sina kamrater. Det kan vara så att man inför klasskamraterna brukar ge sken av att dricka mer än vad man egentligen gör. Trots att formulären skall besvaras under samma former som vid ett enskilt skriftligt prov kan det inte alla gånger undvikas att några har möjlighet att se vad andra svarar. Vetskapen om att andra eventuellt har möjlighet att se svaren kan medföra att somliga även i enkätsituationen uppger ett falskt konsumtionsbeteende. För att minska risken för att eleverna inte skall svara sanningsenligt har undersökningarna genomförts helt anonymt. Vid genomförandet av undersökningen har en lärare varit närvarande för att bland annat motverka störande moment och se till att undersökningen genomförs enligt instruktionerna från CAN. Detta ger dock ingen fullständig garanti för att somliga inte angett en över- eller underkonsumtion av alkohol, narkotika eller andra droger. Undersökningen är genomförd som en gruppenkät. Med detta menas att formulären besvaras individuellt, men vid ett och samma tillfälle av hela gruppen (klassen). Gruppenkäter är ett effektivt sätt att undersöka många personer, och bortfallet på grund av vägran blir, som nämnts ovan, vanligtvis litet. Viktigt vid denna typ av undersökning är att eleverna får tillräckligt med tid på sig att besvara enkäten och att de upplever att de kan svara på formuläret utan att riskera att identifieras. Bearbetningsfel avser de fel som kan uppstå vid bearbetningen, analysen och rapporteringen av undersökningens resultat. De enkäter som besvarats har granskats manuellt, bland annat för att upptäcka oseriöst ifyllda enkäter, varefter de har skannats in i en dator. Datamängden har sedan bearbetats och ett dataset har upprättats. Generellt kan man säga att ju fler steg som förekommer i databehandlingsprocessen, desto mer ökar risken för att fel skall uppträda. Genom att gå metodiskt tillväga, samt att med datamaskinella felsökningar och kontroller granska resultaten, kan bearbetningsfelet hållas lågt. Bearbetningsfelen brukar anses vara den feltyp som bidrar minst till det totala felet. Slutsatser De representativitets- och tillförlitlighetsproblem som behandlats bör naturligtvis beaktas vid tolkningen av resultaten. En viktig slutsats är att enskilda siffror snarare bör ses som en storleksordning på konsumtionen av en viss drog än som ett exakt mått på det verkliga beteendet. Detta talar för att det är mer meningsfullt att till exempel jämföra olika grupper med varandra än att dra alltför kategoriska slutsatser utifrån en enskild siffra. Härtill kan läggas att det finns anledning att anta att felkällorna är ungefär lika stora i undersökningen i hela landet som i specialstudien i Gävleborg (urvalsfelet undantaget). Vid jämförelser mellan Gävleborg och riket är det viktigt att beakta att små differenser oftast inte är signifikanta och att inte dra för långtgående slutsatser vid låga frekvenser. 5

Kommentarer till tolkningen av resultaten För att underlätta tolkningen av resultatet ges nedan några metodologiska kommentarer. Dessutom redogörs för några begrepp som återfinns i tabellerna. Materialet presenteras genomgående som procenttal beräknade på totalmaterialet uppdelat efter kön. I dessa fall redovisas inga bastal för procentberäkningarna (antalet elever framgår av tabell C och D). Uppdelningen efter kön görs med undantag för de tillfällen då svarsfrekvensen är så pass låg att det att det kan anses integritetskränkande att redovisa andel elever. Ibland görs då sammanslagningar av svarsalternativ och/eller sammanslagningar av grupper av respondenter av etisk hänsyn. På några ställen där antalet respondenter varit så litet och frågan eller svarsalternativet så känsligt att en redovisning skulle vara problematisk ur integritetssynpunkt, har värden utelämnats. Utelämnas ett värde i en redovisad tabell markeras detta med en fotnot om varför detta gjorts. Om redovisning av ett samband eller en fråga helt utgår, kommenteras detta i slutet av rapporten. Redovisning som utgår på kommunnivå kommenteras emellertid inte. Om procentberäkningarna endast avser en begränsad del av eleverna, såsom elever som har intensivkonsumerat alkohol, redovisas bastalen (i förekommande fall) i respektive tabell efter bokstaven N. Ju mindre grupp procentberäkningar görs för, desto mer betydelse får enskilda elevers svar. I små kommuner såsom Ockelbo innebär detta exempelvis att andelen alkoholkonsumenter kan variera med flera procentenheter från ett år till ett annat om en elev mer eller mindre har svarat att den dricker alkohol. För grupper som understiger 50 elever bör därför särskild försiktighet vidtas vid tolkningar och jämförelser av resultat. Med tanke på den betydande variation av storlek på kommuner som finns i Gävleborg är det också viktigt att understryka att jämförelser kommuner emellan likaså bör göras med bastalens storlek i åtanke. Redovisningen i tabellerna avser samtliga elever som skulle ha besvarat respektive fråga. Detta innebär att andelen som hoppat över en fråga redovisas som Ej svar. I tabellerna återges data avrundade till hela procenttal. På grund av dessa avrundningseffekter kan det ibland förekomma att de sammanslagna andelarna i vissa tabeller inte blir exakt 100. I tabellredovisningen används följande beteckningar: Ingen frekvens (det vill säga ingen elev har angett svarsalternativet). 0 Procenttal avrundat till 0 (det vill säga svarsalternativet har angetts av minst en elev, men av mindre än 0,5 procent i respektive grupp). I tabell 18 redovisas ett konsumtionsindex. Årskonsumtionen har delats in i sju olika kategorier vars gränser framgår av nedanstående uppställning. Vissa konsumtionskategorier av konsumtionsindex har sedan slagits samman så att fyra kategorier bildats; dels de som inte dricker alls (0), samt kategorierna 1 2, 3 4 och 5 6. Konsumtionsindex Skattad årskonsumtion i cl alkohol 100% 0 (icke-konsumenter) 0 1 49 2 50 149 3 150 299 4 300 499 5 500 999 6 1000 6

Resultat Nedan redogörs för vissa nyckeltal från undersökningen i Gävleborg, dessa resultat jämförs med resultaten från 2011 års riksundersökning. Det görs även en jämförelse mellan de tio kommunerna i Gävleborg och Gävleborg som helhet. Alkoholkonsumenter För att bli klassificerad som alkoholkonsument ska vederbörande svarat ja på frågan Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit öl, alkoläsk, stark cider, vin eller sprit? 1. Under 1970-talet var det betydligt fler niondeklassare, ca 90 procent, som var alkoholkonsumenter jämfört med idag. I stora drag har andelen alkoholkonsumenter minskat kontinuerligt sedan dess. Mellan 80-talets mitt och 90-talets slut var minskningen mindre påtaglig, men sedan 2000 har trenden bland niondeklassarna varit tydligt nedåtgående och i årets undersökning låg nivån på 55 procent för pojkar och 59 procent för flickor 2. I diagram 1 redovisas andelen elever som klassificerades som alkoholkonsumenter i Gävleborgs län och jämförs med eleverna i hela landet samt mellan könen i de båda undersökningarna. Diagrammet visar att det var en lägre andel som druckit alkohol de senaste 12 månaderna i Gävleborg än i landet. Skillnaden mellan pojkar och flickor var dessutom större i Gävleborg. Såväl i länet som i landet som helhet var andelen alkoholkonsumenter mindre bland pojkar än bland flickor (tabellerna 1 och 119). Diagram 2 visar att kommunerna Nordanstig och Söderhamn i motsats till övriga kommuner i länet hade en större andel pojkar än flickor som svarat att de druckit alkohol de senaste 12 månaderna. Bland pojkar i Söderhamn fanns dessutom den högsta andelen alkoholkonsumenter jämfört mellan de enskilda kommunerna. Den, bland kommunerna, minsta andelen alkoholkonsumenter återfanns bland pojkar i Ockelbo (tabell 1 i bilaga 2). Procent 60 40 20 0 Gävleborg, åk 9 Hela landet, åk 9 Diagram 1. Andelen alkoholkonsumenter efter kön i Gävleborg samt hela landet. Årskurs 9. 1 Innan år 2006 definierades man som alkoholkonsument om man en gång om året eller mer sällan dricker antingen ett glas öl (gäller ej lättöl), cider eller alkoläsk, 2 cl vin eller 2 cl sprit. Denna definition måste betraktas som relativt vid, vilket bör beaktas vid tolkningen och diskussion av resultaten. 2 Motsvarande siffror enligt den tidigare definitionen var för 2011, 54 procent av pojkarna och 58 procent av flickorna. 7

Procent 60 40 20 0 Gävle Bollnäs Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Gävleborgs län Diagram 2. Andelen alkoholkonsumenter efter kön och kommun i Gävleborg samt i länet som helhet. Årskurs 9. Total årlig alkoholkonsumtion För att få en sammanfattande beskrivning av konsumtionens storlek har ett mått på årskonsumtionen beräknats (tabell 19 och 134). Detta mått har konstruerats utifrån respektive elevs uppgifter om den ungefärliga kvantiteten per dryckestillfälle för varje enskild alkoholdryck (folköl, starköl, alkoläsk, stark cider, vin eller sprit). Dessa kvantiteter har multiplicerats med respektive dryckesfrekvens och sedan räknats om till ren alkohol (alkohol 100%). Dessa har sedan summerats till ett mått på individens totala alkoholkonsumtion uttryckt i cl ren alkohol per år. För att få en uppfattning om storleken av konsumtionen kan nämnas att 15 dl ren alkohol per år ungefär motsvarar 5 burkar starköl eller 30 cl sprit per månad. 50 dl ren alkohol per år motsvarar en konsumtion av ca 16 burkar starköl eller ca 1 liter sprit per månad. Den totala årskonsumtionen låg under slutet av 70-talet på ca 4 liter bland niondeklassarna. Nivån sjönk sedan till ca 2 liter under 80-talet. Under 90-talet ökade totalkonsumtionen igen för att sedan åter sjunka under 2000-talet. Under hela perioden har pojkarnas totalkonsumtion varit högre än flickornas. I den senaste undersökningen drack pojkarna ungefär motsvarande knappt en halvliter 100-procentig alkohol mer än flickorna. När det gäller valet av dryck är den tydligaste förändringen över tid att folköl utgör en allt mindre del av den totala konsumtionen. Detta gäller såväl pojkar som flickor. Bland flickor i årskurs 9 har sprit hela tiden varit den dominerande drycken. Bland de jämnåriga pojkarna var folköl och sprit de populäraste dryckerna under 90-talets början. Sedan början av 2000-talet är istället starköl den vanligaste drycken bland pojkar i den här åldersgruppen. Vin har hela tiden utgjort den minsta delen av niondeklassarnas konsumtion. I diagram 3 redovisas antalet liter alkohol eleverna drack i genomsnitt 2011, uppdelat på typ av dryck. I både Gävleborg och i landet som helhet låg pojkarnas konsumtion på en högre nivå jämfört med flickornas. Starköl var den populäraste drycken bland pojkar i årskurs 9 i Gävleborg, likaså bland pojkarna i hela landet. Bland flickorna var sprit den populäraste drycken i riksundersökningen, tätt efterföljd av blanddrycker såsom cider och alkoläsk. Bland Gävleborgs flickor var det lika vanligt att dricka blanddrycker som sprit (tabellerna 19 och 120). 8

Liter 4 Folköl Starköl Blanddrycker Vin Sprit 3 2 1 0, åk 9 Gävleborg, åk 9 Gävleborg, åk 9 Hela landet, åk 9 Hela landet Diagram 3. Den beräknade genomsnittliga årskonsumtionen av respektive alkoholdryck mätt i liter ren alkohol (100%) efter kön i Gävleborg samt hela landet. Årskurs 9. Liter 4 Folköl Starköl Blanddrycker Vin Sprit 3 2 1 0, åk 9 Gävle, åk 9 Hudiksvall, åk 9 Söderhamn, åk 9 Gävleborgs län Diagram 4a. Den beräknade genomsnittliga årskonsumtionen av respektive alkoholdryck mätt i liter ren alkohol (100%) bland pojkar efter kommun i Gävleborg samt i länet som helhet. Årskurs 9. Även i kommunerna var starköl den populäraste drycken bland pojkar. I Söderhamn låg den genomsnittliga alkoholmängden på betydligt högre nivå jämfört med de andra kommunerna i länet som den genomsnittliga mängden alkohol varit möjlig att beräkna för 3. Framför allt uppgavs en större konsumtion av starköl och av blanddrycker bland pojkar i Söderhamn jämfört med Gävle och Hudiksvall. 3 För få elever har svarat att de druckit alkohol i övriga kommuner för att kunna utgöra ett statistiskt meningsfullt underlag för beräkning av genomsnittlig alkoholmängd. 9

Liter 4 Folköl Starköl Blanddrycker Vin Sprit 3 2 1 0, åk 9 Gävle, åk 9 Hudiksvall, åk 9 Söderhamn, åk 9 Gävleborgs län Diagram 4b. Den beräknade genomsnittliga årskonsumtionen av respektive alkoholdryck mätt i liter ren alkohol (100%) bland flickor efter kommun i Gävleborg samt länet som helhet. Årskurs 9. Bland flickor var blanddryck den dryck som föredrogs i Hudiksvall och Söderhamn, medan sprit var något mera populärt i Gävleborg (tabell 19 i bilaga 2). Intensivkonsumtion Ett mått på berusningsdrickande är intensivkonsumtion av alkohol någon gång i månaden eller oftare. I den här undersökningen definieras intensivkonsumtion på så sätt att en individ vid ett och samma tillfälle dricker en mängd alkohol motsvarande en helflaska vin eller fyra burkar starköl eller fyra burkar blanddrycker eller sex burkar folköl eller en halv halvflaska starksprit (18 cl). Dessa mängder motsvarar inte lika mycket ren alkohol (100%) utan är ett mått på hur ofta eleverna dricker en stor mängd alkohol vid ett och samma tillfälle. Andelen niondeklassare som intensivkonsumerar en gång i månaden eller oftare var som störst i slutet av 70-talet, därefter sjönk andelen kraftigt, för att sedan åter öka långsamt under slutet av 80-talet och under hela 90-talet. Andelen intensivkonsumenter minskade därefter fram till 2006. De senaste åren kan man återigen se en viss minskning. Fram till 2004 var andelen som intensivkonsumerade en gång i månaden eller oftare större bland pojkar än bland flickor. Sedan dess har nivån varit ungefär den samma för pojkar och flickor och de senaste åren har andelen flickor till och med varit något högre än andelen pojkar. År 2011 svarade ungefär en femtedel av eleverna i riksundersökningen att de intensivkonsumerade alkohol någon gång i månaden eller oftare. Diagram 5 visar att intensivkonsumtionen i årskurs 9 är något lägre i Gävleborg än i landet som helhet. Såväl i länet som i landet finns det en högre andel flickor än pojkar som svarat att de intensivkonsumerat någon gång i månaden eller oftare (tabellerna 23 och 121). Mönstret med en större andel flickor än pojkar som intensivkonsumerat, var detsamma i samtliga kommuner i Gävleborg, förutom i Hofors samt i Söderhamn där andelen elever som intensivkonsumerat var lika stor bland pojkar som bland flickor. I Söderhamn återfanns också den största andel av pojkar som intensivkonsumerat. Den lägsta andelen pojkar 10

som intensivkonsumerat återfanns i Ockelbo. De högsta nivåerna av intensivkonsumtion i Gävleborgs län finns bland flickor i Ljusdal samt i Nordanstig, där 23 procent av flickorna svarat att de intensivkonsumerat (tabell 22 i bilaga 2). Procent 30 20 10 0 Gävleborg, åk 9 Hela landet, åk 9 Diagram 5. Andelen elever som intensivkonsumerar alkohol någon gång i månaden eller oftare efter kön i Gävleborg samt hela landet. Årskurs 9. 30 20 10 0 Gävle Bollnäs Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Gävleborgs län Diagram 6. Andelen elever som intensivkonsumerar alkohol någon gång i månaden eller oftare efter kön och kommun i Gävleborg samt i länet som helhet. Årskurs 9. 11

Negativa konsekvenser av alkohol I diagram 7, 8a och 8b redovisas hur stor andel av eleverna som har upplevt något av följande problem på grund av att de har druckit alkohol. Individuella problem avser här om personen fått försämrade prestationer i skolan eller på arbetet, och/eller förstört saker eller kläder, och/eller tappat pengar eller andra värdesaker, och/eller råkat ut för en olycka eller skadats, och/eller behövt uppsöka sjukhus eller akutmottagning. Relationsproblem avser om personen grälat och/eller haft problem med förhållandet till föräldrar, vänner eller lärare. Sexuella problem avser om personen haft oskyddat sex och/eller oönskat sex. Brottsrelaterade problem avser om personen råkat i bråk med polisen, och/eller bråkat eller slagits, och/eller blivit bestulen eller rånad. Diagram 7 visar att nivåerna och mönstret när det gäller negativa konsekvenser av alkohol skiljer sig relativt lite mellan Gävleborg och landet som helhet. Såväl bland flickor i Gävleborg som i riket, var relationsproblem vanligast. Bland pojkar hade alkoholkonsumtionen främst orsakat individuella problem. Bland både pojkar och flickor i Gävleborg och i landet var skillnaden emellertid liten mellan att ha upplevt relationsrelaterade och individuella problem i samband med alkohol, men bland flickor uppvisas betydligt högre nivåer för bägge dessa problem än bland pojkar (tabellerna 25 och 111). I de kommuner där något eller några av de gällande problemen endast upplevts av ett fåtal individer, har redovisning uteslutits. Nivåerna för de olika problemen varierar mellan kommunerna. Mest förekommande är erfarenhet av individuella- och relationsrelaterade problemen i samband med alkohol. I Nordanstig liksom i Ockelbo är dock sexuella problem de vanligaste bland flickor. Andelen flickor som fått sexuella problem i Ockelbo är emellertid bland de lägre i en jämförelse mellan kommunerna, medan motsvarande andel i Nordanstig ligger avsevärt högre än både övriga kommuner i Gävleborg och landet som helhet. Bland Nordanstigs flickor har 28 procent svarat att de haft oskyddat och/eller oönskat sex på grund av att de druckit alkohol (tabell 25 i bilaga 2). Procent 40 Individuella problem Relationsproblem Sexuella problem Brottsrelaterade problem 30 20 10 0, åk 9 Gävleborg, åk 9 Gävleborg, åk 9 Hela landet, åk 9 Hela landet Diagram 7. Negativa konsekvenser i samband med alkoholkonsumtion efter kön i Gävleborg och hela landet. Årskurs 9. 12

Procent 40 Individuella problem Sexuella problem Relationsproblem Brottsrelaterade problem 30 20 10 0 Gävle Bollnäs Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Gävleborgs län Diagram 8a. Negativa konsekvenser i samband med alkoholkonsumtion bland pojkar efter kommun i Gävleborg samt i länet som helhet. Årskurs 9. Procent 40 Individuella problem Sexuella problem Relationsproblem Brottsrelaterade problem 30 20 10 0 Gävle Bollnäs Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Gävleborgs län Diagram 8b. Negativa konsekvenser i samband med alkoholkonsumtion bland flickor efter kommun i Gävleborg samt i länet som helhet. Årskurs 9. 13

Provat narkotika Med narkotika avses i Sverige de preparat som finns upptagna i Läkemedelsverkets föreskrifter om förteckningar över narkotika, vilka publiceras på deras hemsida. Där förekommer dels sådana medel som är föremål för kontroll enligt internationella överenskommelser (FNs narkotikakonventioner), men också ett antal medel som enligt svenska bestämmelser skall anses som narkotika. Preparaten har olika egenskaper men gemensamt för dem är att de påverkar centrala nervsystemet. Andelen elever i årskurs nio som någon gång har testat narkotika var ca 15 procent på 70- talet men sjönk sedan till tre procent i slutet av 80-talet och i början på 90-talet ökade den igen och ligger nu på ca nio procent. Genom åren har det inte varit någon stor skillnad mellan flickor och pojkar. Cannabis har genom åren varit den absolut vanligaste narkotikan bland landets niondeklassare. I diagram 9 redovisas andelen som testat narkotika någon gång, både i Gävleborg och i hela landet. Andelen som uppgett att de har provat narkotika i Gävleborg var sju procent bland pojkarna och fem bland flickorna. I riket hade nio respektive sju procent uppgett att de provat narkotika (tabellerna 49 och 123). På grund av den låga narkotikaerfarenheten särredovisas inte pojkar och flickor i kommunerna. Redovisning görs heller ej för de kommuner där färre än fem individer har svarat att de provat narkotika (se även avsnittet Kommentarer till tolkning av resultatet ). Jämfört mellan de enskilda kommunerna i Gävleborg uppvisades den högsta narkotikaerfarenheten i Nordanstig (tabell 42 i bilaga 2). Procent 15 10 5 0 Gävleborg, åk 9 Hela landet, åk 9 Diagram 9. Andelen elever som någon gång använt narkotika efter kön i Gävleborg samt hela landet. Årskurs 9. 14

15 Kön sammanslaget 10 5 0 Gävle Bollnäs Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Gävleborgs län Diagram 10. Andelen elever som någon gång använt narkotika efter kommun i Gävleborg samt i länet som helhet. Årskurs 9. Rökare För att bli klassificerad som rökare ska man ha svarat Ja, varje dag, Ja, nästan varje dag, Ja, men bara när jag är på fest eller Ja, men bara ibland på frågan Röker du? Under tidigt 70-tal låg andelen rökare bland flickorna på ca 45 procent medan andelen för pojkarna låg på dryga 30 procent. Dessa siffror har sjunkit och andelen rökare bland flickorna har de senaste fem åren legat på ca 28 procent medan motsvarande för pojkar är ca 21 procent, skillnaden mellan könen har alltså minskat i landet. Både i Gävleborg och i riket var det en större andel flickor än pojkar som svarade att de röker. Skillnaden mellan könen var något större i Gävleborg, då andelen flickor som rökte var densamma i Gävleborg som i riket medan andelen rökande pojkar var något lägre i Gävleborg (tabellerna 35 och 124). Diagram 12 visar att mönstret med en större andel rökande flickor är detsamma bland de enskilda kommunerna undantaget Ljusdal där istället fler pojkar klassificeras som rökare. I Ljusdal återfinns också den största andelen rökare bland pojkar i länet. Sett över de enskilda kommunerna i Gävleborg syns en större skillnad mellan könen för vissa kommuner. Störst skillnad syns i Hofors där rökning är mer än tre gånger så vanligt bland flickor som bland pojkar. I Hofors är också andelen pojkar som röker som lägst. Bland flickor återfinns de högsta nivåerna av rökning i Nordanstig och de lägsta i Söderhamn (tabell 33 i bilaga 2). 15

Procent 50 40 30 20 10 0 Gävleborg, åk 9 Hela landet, åk 9 Diagram 11. Andelen rökare efter kön i Gävleborg samt hela landet. Årskurs 9. 50 40 30 20 10 0 Gävle Bollnäs Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Gävleborgs län Diagram 12. Andelen rökare efter kön och kommun i Gävleborg samt i länet som helhet. Årskurs 9. 16

Snusare För att bli klassificerad som snusare ska man ha svarat Ja, varje dag, Ja, nästan varje dag, Ja, men bara när jag är på fest eller Ja, men bara ibland på frågan Snusar du? Under 70-talet var andelen pojkar i årskurs 9 som snusade ca 25 30 procent. Denna siffra har minskat kraftigt och ligger 2011 på 13 procent. Andelen flickor som snusar var betydligt lägre och låg på 70-talet på ca 5 9 procent och har även den minskat något och ligger idag på runt fyra procent. Det var fler pojkar än flickor som svarade att de snusar varje dag eller nästan varje dag bland niondeklassarna i Gävleborg såväl som i hela landet. Diagram 13 visar att det både i Gävleborg och i resten av landet var en betydligt högre andel pojkar som snusade jämfört med flickor i årskurs 9. Både bland pojkar och bland flickor fanns en högre andel snusare i Gävleborg jämfört med riket (tabellerna 39 och 125). Diagram 14 visar hur stor andel som snusar i de enskilda kommunerna jämfört med länet som helhet. Bland flickor i både Bollnäs och Hofors var det ingen som svarade att de snusade. I Nordanstig låg andelen snusande flickor däremot nästan i storlek med andelen snusande pojkar. Den högsta andelen snusare i länet återfanns bland pojkar i Söderhamn där 26 procent svarat att de snusar (tabell 36 i bilaga 2). Procent 30 20 10 0 Gävleborg, åk 9 Hela landet, åk 9 Diagram 13. Andelen snusare efter kön i Gävleborg samt hela landet. Årskurs 9. 17

30 20 10 0 Gävle Bollnäs Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Gävleborgs län Diagram 14. Andelen snusare efter kön och kommun i Gävleborg samt i länet som helhet. Årskurs 9. Procent 50 Röker endast Röker och snusar Snusar endast 40 30 20 10 0, åk 9 Gävleborg, åk 9 Gävleborg, åk 9 Hela landet, åk 9 Hela landet Diagram 15. Andelen tobakskonsumenter efter kön i Gävleborg samt hela landet. Årskurs 9. Total tobakskonsumtion Ser man på tobakskonsumtionen totalt, d v s rökning och snusning, utgjorde pojkarna den största gruppen bland niondeklassarna under perioden 1984 1989. Sistnämnda år var dock skillnaden mindre än tidigare och sedan dess har skillnaderna mellan pojkarna och flickorna varit relativt små. Resultatet i diagram 15 visar att andelen pojkar som endast snusar samt som både röker och snusar var något högre i Gävleborg än i riket. Beträffande den totala tobakskonsumtionen var nivåerna emellertid desamma i Gävleborg som i riket för både pojkar och flickor. 18

Procent 50 40 Röker endast Röker och snusar Snusar endast 30 20 10 0 Gävle Bollnäs Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Gävleborgs län Diagram 16a. Andelen tobakskonsumenter bland pojkar efter kommun i Gävleborg samt i länet som helhet. Årskurs 9. Procent 50 40 Röker endast Röker och snusar Snusar endast 30 20 10 0 Gävle Bollnäs Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Gävleborgs län Diagram 16b. Andelen tobakskonsumenter bland flickor efter kommun i Gävleborg samt i länet som helhet. Årskurs 9. Både bland pojkar och bland flickor syntes de högsta nivåerna av total tobakskonsumtion i Nordanstig. I Ovanåker var det inga pojkar som uppgav att de endast snusade. Bland flickor var det heller inga som svarade att de endast snusade i flertalet av kommunerna. I Bollnäs var det enbart rökning som utgjorde den totala tobakskonsumtionen bland flickor, medan det bland pojkar i Bollnäs fanns en större andel som enbart snusade än som enbart rökte och en ännu större andel som både rökte och snusade (tabell 41 i bilaga 2). 19

Icke tabellredovisade frågor Vissa frågor i enkäterna har öppna svarsalternativ som följdfråga. I tabell 61 redovisas andelen elever som sniffat någon gång. Eleverna som uppgett att de har sniffat någon gång har fått ange vilka medel de har använt. Det var få individer i Skövde som svarade att de har sniffat, vilket gör underlaget om sniffningsmedel mycket begränsat. Det går därför inte att hitta någon typ av medel som var vanligare att sniffa än något annat. Riksundersökningarna visar dock att bensin, gas och lösningsmedel är det som är vanligast att sniffa. I tabell 63 redovisas användningen av läkemedel tillsammans med alkohol i berusningssyfte och i en följdfråga fick eleverna ange vilka preparat de har använt. Med få undantag rörde det sig om receptfria värktabletter i någon form. I tabell 49 redovisas användningen av narkotika och i tabell 57 redovisas svaren på frågan Var har du fått tag på narkotika?. Speciellt för frågeformuläret som besvarades i Gävleborg var att frågan hade ett öppet svarsalternativ. Det var 19 elever i Gävleborg som fyllt i detta alternativ. Flera av dessa svar var av skämtsam karaktär, några underströk att de inte använt narkotika eller skrev ingenstans. En elev svarade hittade på fest. Fem elever svarade att de fått tag på narkotika av en kompis, en elev svarade från en läkare och en elev svarade från föräldrar. Till detta kan tilläggas att föregående fråga i formuläret lyder Från vem/vilka har du fått tag på narkotika. Resultaten för denna fråga redovisas i tabell 56. När eleverna fyllde i formuläret fick samtidigt den ansvarige läraren fylla i en klassrapport med bland annat en fråga om det finns någon policy på skolan för alkohol och andra droger. I Gävleborg angavs att skolan hade någon form av policy för elever på de allra flesta av klassrapporterna. Att skolan inte hade någon form av policy för elever uppgavs på sex klassrapporter och på 16 av klassrapporterna hade de lärare som fyllt i rapporten svarat vet ej. Vad gäller policy för lärare uppgavs att skolan inte hade någon form av lärarpolicy på sex av rapporterna. På 14 av rapporterna svarades vet ej. En policy för tobak var det vanligaste både vad gäller lärare och elever, därefter uppgavs policy för alkohol. I flertalet av skolorna fanns, både beträffande elever och lärare, också en narkotikapolicy. Referenser Damström K (1996). Från datainsamling till rapport. Lund: Studentlitteratur. Andersson B, Hibell B (1993). Skolelevers drogvanor 1993. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Hvitfeldt T, Gripe I (2010). Skolelevers drogvanor 2010. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 20

Tabeller årskurs 9 1. Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit öl, alkoläsk, stark cider, vin eller sprit? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 27 2. Andel konsumenter och icke-konsumenter av folköl, starköl, blanddrycker, vin och sprit efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 27 3. Har du druckit alkohol under de senaste 30 dagarna (från och med igår)? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 27 4. Konsumtionsfrekvens för folköl. Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 28 5. Kvantitet per dryckestillfälle för folköl. Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 28 6. Konsumtionsfrekvens för starköl. Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 28 7. Kvantitet per dryckestillfälle för starköl. Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 28 8. Konsumtionsfrekvens för blanddrycker. Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 29 9. Kvantitet per dryckestillfälle för blanddrycker. Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 29 10. Konsumtionsfrekvens för vin. Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 29 11. Kvantitet per dryckestillfälle för vin. Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9... 29 12. Konsumtionsfrekvens för sprit. Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 30 13. Kvantitet per dryckestillfälle för sprit. Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9... 30 14. Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit smugglad starköl? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 30 15. Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit smugglad stark cider eller alkoläsk? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 31 16. Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit smuggelsprit? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 31 17. Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit hemtillverkad sprit (hembränt)? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 31 18. Konsumtionsindex för total årlig alkoholkonsumtion. Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 32 19. Genomsnittlig total årskonsumtion mätt i ren alkohol samt olika dryckers andel av den totala alkoholkonsumtionen. Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 32 20. Har du någon gång druckit så mycket alkohol att du känt dig berusad? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 32 21. På en skala från 1 till 10, hur berusad var du senaste gången? Procentuell fördelning efter kön bland dem som varit berusade i Gävleborg. Årskurs 9.... 32 22. Hur ofta dricker du så mycket att du känner dig berusad? Procentuell fördelning efter kön bland dem som varit berusade i Gävleborg. Årskurs 9.... 33 23. Hur ofta händer det att du dricker alkohol motsvarande minst en halv flaska sprit eller en helflaska vin eller 4 stora flaskor stark cider eller 4 burkar starköl eller 6 folköl? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 33 21

24. Händer det att du blir bjuden på alkohol hemma av dina föräldrar? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 33 25. Andel som upplevt något av följande problem i samband med alkoholkonsumtion. Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 34 26. Samband mellan alkoholkonsumtion och vissa andra variabler. Andelen i olika konsumtionskategorier som uppvisat respektive beteende i Gävleborg. Årskurs 9.... 34 27. Samband mellan narkotikaerfarenhet och vissa andra variabler. Andelen med och utan narkotikaerfarenhet som uppvisat respektive beteende i Gävleborg. Årskurs 9.... 35 28. Är det lätt eller svårt för dig att få tag på starköl, stark cider och alkoläsk, vin, sprit, hembränt eller smuggelsprit? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 36 29. Hur får du vanligen tag på alkohol? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9. Flera alternativ kan anges.... 37 30. Hur får du vanligen tag på folköl? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9. Flera alternativ kan anges.... 37 31. Hur får du vanligen tag på smugglad starköl? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9. Flera alternativ kan anges.... 38 32. Hur får du vanligen tag på smugglad stark cider eller alkoläsk? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9. Flera alternativ kan anges.... 38 33. Hur får du vanligen tag på smuggelsprit? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9. Flera alternativ kan anges.... 38 34. Hur får du vanligen tag på hembränt? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9. Flera alternativ kan anges.... 39 35. Röker du? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 39 36. Vill du sluta röka? Procentuell fördelning efter kön bland dem som röker i Gävleborg. Årskurs 9.... 39 37. Hur får du vanligen tag på cigaretter? Procentuell fördelning efter kön bland dem som röker i Gävleborg. Årskurs 9. Flera alternativ kan anges.... 40 38. Var köper du cigaretter? Procentuell fördelning efter kön bland dem som köper cigaretter själva i Gävleborg. Årskurs 9. Flera alternativ kan anges.... 40 39. Snusar du? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 40 40. Vill du sluta snusa? Procentuell fördelning efter kön bland dem som snusar i Gävleborg. Årskurs 9.... 41 41. Hur får du vanligen tag på snus? Procentuell fördelning efter kön bland dem som snusar i Gävleborg. Årskurs 9. Flera alternativ kan anges.... 41 42. Har du rökt vattenpipa? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 41 43. Hur ofta under de senaste 12 månaderna har du rökt vattenpipa? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9... 42 44. Tobaksvanor. Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 42 45. Tobakskonsumtion. Procentuell fördelning efter rök- och snusvanor i familjen i Gävleborg. Årskurs 9.... 42 46. Samband mellan rökning bland kompisar och egen tobakskonsumtion. Procentuell fördelning i Gävleborg. Årskurs 9.... 43 47. Samband mellan snusning bland kompisar och egen tobakskonsumtion. Procentuell fördelning i Gävleborg. Årskurs 9.... 43 48. Samband mellan föräldrarnas inställning till rökning/snusning och egen tobakskonsumtion. Procentuell fördelning i Gävleborg. Årskurs 9.... 43 49. Har du någon gång använt narkotika? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 44 22

50. Vilken typ av narkotika har du använt? Procentuell fördelning efter kön bland dem som någon gång använt narkotika i Gävleborg. Årskurs 9.... 44 51. Hur många gånger har du använt hasch och/eller marijuana? Procentuell fördelning efter kön bland dem som använt narkotika i Gävleborg. Årskurs 9.... 44 52. Hur många gånger har du använt annan narkotika än hasch och/eller marijuana? Procentuell fördelning efter kön bland dem som använt narkotika i Gävleborg. Årskurs 9.... 45 53. Har du använt narkotika de senaste 30 dagarna (från och med igår)? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 45 54. Har du använt narkotika de senaste 12 månaderna? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 45 55. Vilket slag av narkotika använde du första gången? Procentuell fördelning efter kön bland dem som någon gång använt narkotika i Gävleborg. Årskurs 9.... 45 56. Från vem/vilka har du fått tag på narkotika? Procentuell fördelning efter kön bland dem som någon gång använt narkotika i Gävleborg. Årskurs 9. Flera alternativ kan anges.... 46 57. Var har du fått tag på narkotika? Procentuell fördelning efter kön bland dem som någon gång använt narkotika i Gävleborg. Årskurs 9. Flera alternativ kan anges.... 46 58. Har du någon gång haft möjlighet att prova narkotika? Procentuell fördelning efter kön bland dem som INTE använt narkotika i Gävleborg. Årskurs 9.... 46 59. Hur svårt eller lätt tror du att det skulle vara för dig att få tag på hasch/marijuana inom 24 timmar (från och med nu) om du skulle vilja? Procentuell fördelning efter kön bland dem som INTE använt narkotika i Gävleborg. Årskurs 9.... 47 60. Har du någon gång haft lust att prova narkotika? Procentuell fördelning efter kön bland dem som INTE använt narkotika i Gävleborg. Årskurs 9.... 47 61. Har du sniffat någon gång? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 47 62. Har du någon gång använt sömnmedel eller lugnande medel av bensodiazepintyp? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 47 63. Har du någon gång använt läkemedel tillsammans med alkohol? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 48 64. Har du någon gång använt anabola androgena steroider (AAS)? Procentuell fördelning i Gävleborg. Årskurs 9.... 48 65. Har du haft någon undervisning om alkohol, narkotika och tobak det här läsåret? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 48 66. Hur trivs du i skolan? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 48 67. Brukar du skolka? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9... 49 68. Hur stor risk tror du att det är att man skadar sig fysiskt eller på annat sätt om man röker 10 cigaretter eller fler per dag? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 49 69. Hur stor risk tror du att det är att man skadar sig fysiskt eller på annat sätt om man berusar sig på alkohol varje helg? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 49 70. Hur stor risk tror du att det är att man skadar sig fysiskt eller på annat sätt om man provar amfetamin 1 2 gånger? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 49 71. Hur stor risk tror du att det är att man skadar sig fysiskt eller på annat sätt om man tar amfetamin regelbundet? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 50 72. Hur stor risk tror du att det är att man skadar sig fysiskt eller på annat sätt om man provar marijuana eller hasch 1 2 gånger? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9... 50 73. Hur stor risk tror du att det är att man skadar sig fysiskt eller på annat sätt om man provar ecstasy 1 2 gånger? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 50 74. Hur stor risk tror du att det är att man skadar sig fysiskt eller på annat sätt om man provar heroin 1 2 gånger? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 50 23

75. Hur stor risk tror du att det är att man skadar sig fysiskt eller på annat sätt om man provar att sniffa (lim, spray, etc) 1 2 gånger? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 51 76. Hur gammal var du när du för första gången (om någonsin) drack minst ett glas alkohol? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 51 77. Hur gammal var du när du (om någonsin) blev berusad för första gången? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 51 78. Hur gammal var du när du (om någonsin) rökte din första cigarett? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 51 79. Hur gammal var du när du (om någonsin) började röka cigaretter dagligen? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 52 80. Hur gammal var du när du (om någonsin) snusade för första gången? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 52 81. Hur nöjd är du med ditt förhållande till din familj? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 52 82. Hur nöjd är du med ditt förhållande till dina vänner? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 52 83. Hur nöjd är du med ditt förhållande till dina klasskamrater? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 53 84. Hur nöjd är du med din familjs ekonomiska situation? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 53 85. Andel som tycker att det är svårt eller mycket svårt att vända sig till någon av följande personer om de får problem eller vill prata. Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 53 86. Har du de senaste 12 månaderna varit i kontakt med socialtjänst, ungdomsmottagning/- team, sjukvård och/eller polis på grund av att du använt alkohol, narkotika eller andra droger? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 53 87a. Hur väl stämmer följande påståenden in på dig och ditt liv? Procentuell fördelning bland pojkar i Gävleborg. Årskurs 9.... 54 87b. Hur väl stämmer följande påståenden in på dig och ditt liv? Procentuell fördelning bland flickor i Gävleborg. Årskurs 9.... 55 88. Vad hade du för betyg förra terminen i följande ämnen? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 56 89. Om du tänker en vanlig vecka, hur många dagar brukar du då Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 56 90. Hur många av dina vänner (inom och utom skolan) Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 57 91. Vet dina föräldrar vilka kamrater du umgås med? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 58 92. Vet dina föräldrar vad du gör på fredags och lördagskvällar? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 58 93. Hur väl stämmer följande påståenden in på dig och dina föräldrar? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 58 94. Har du blivit mobbad de senaste 12 månaderna. Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 59 95. Har du varit med och mobbat någon de senaste 12 månaderna. Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 59 96. Har någon slagit, sparkat eller utsatt dig för annat våld så att du behövde uppsöka sjukvård de senaste 12 månaderna. Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg. Årskurs 9.... 59 24