KVALITETSREDOVISNING 2014

KVALITETSREDOVISNING 2014 ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN OMTANKE OM ALLA TRYGGARE FÖR ALLA

KORTA FAKTA 2014 1 december bor det 88 350 invånare i kommunen. Arbetsmarknads- och socialnämndens årsbudget på 502 miljoner kronor utgör 11,9 procent av kommunens totala budget. 1 november är antalet årsarbetare i förvaltningen 602, 25 procent är män. Kostnad för ekonomiskt bistånd uppgår till 108 miljoner kronor.

KVALITETSREDOVISNING 2014 ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsredovisning 2014 3

INNEHÅLL 1. KVALITETSREDOVISNING... 7 1.1 Inledning... 7 1.2 Kvalitetsredovisningens roll och innehåll... 7 2. RIKSDAGEN ANGER DE ÖVERGRIPANDE MÅLEN OCH GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGARNA... 9 2.1 Nationell påverkan... 11 2.2 Kommunens ansvar, mål och värderingar... 13 2.3 Kontroll och tillsyn... 21 2.3.1 Inspektionen för vård och omsorg... 21 2.3.2 Rätt att överklaga beslut... 22 3. KRAV PÅ GOD KVALITET... 25 3.1 Kvalitetsarbete i det nationella perspektivet... 25 3.2 Öppna jämförelser... 29 3.2.1 Ekonomiskt bistånd... 29 3.2.2 Social barn- och ungdomsvård... 34 3.2.3 Missbruks- och beroendevården... 37 3.2.4 Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning... 40 3.2.5 Stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS... 42 3.2.6 Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden... 44 3.2.7 Stöd till brottsoffer... 46 3.3 Kvalitetsarbete på arbetsmarknads- och socialförvaltningen... 49 3.3.1 Länsgemensamt arbete... 49 3.3.2 Revisorernas granskning... 51 3.3.3 Systematiskt kvalitetsarbete... 54 3.3.4 Verktyg i klientarbetet... 57 3.3.5 Brukarmedvetan... 58 3.3.6 Kompetensutveckling... 60 4 Kvalitetsredovisning 2014

4. KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL... 65 4.1 Tillväxt... 65 4.1.1 Antal förvärvsarbetande ska öka med 15 procent till år 2020... 65 4.2 Attraktiv stad... 68 4.2.1 Tryggheten och tillgängligheten i våra offentliga miljöer ska öka... 68 4.3 Utbildning och kunskap... 69 4.3.1 Karlstadsbornas erfarenheter och kunskaper ska bättre tas tillvara... 69 4.3.2Barns och elevers förutsättningar för fortsatta studieroch arbete ska förbättras... 69 4.4 En stad för alla... 70 4.4.1 Karlstadsbornas förutsättningar till egen försörjning ska förbättras... 70 4.4.2 Karlstadsbornas hälsa ska bli bättre... 74 4.4.3 Karlstadsbornas möjligheter till en bostad ska öka... 79 4.4.4 Karlstadsborna ska ha ett liv fritt från diskriminering, kränkningar och våld... 85 5. ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHET... 89 5.1 Arbetsmarknadsåtgärder... 92 5.2 Ekonomiskt bistånd... 93 5.3 Boutredning... 94 5.4 Budget- och skuldrådgivning... 94 5.5 Barn, ungdom och familjevård... 95 5.6 Stöd till brottsoffer... 101 5.7 Familjerätt... 101 5.8 Familjerådgivning... 103 5.9 Missbruks- och beroendevård... 103 5.10 Socialpsykiatri... 107 5.11 Flyktingmottagning... 109 5.12 Tolkservice... 110 5.13 Alkohol, öl och tobak tillstånd och tillsyn... 112 6. PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE... 114 7. UTVÄRDERING... 119 8. FORTSATT KVALITETSARBETE... 122 Kvalitetsredovisning 2014 5

6 Kvalitetsredovisning 20141

1. KVALITETSREDOVISNING 1.1 INLEDNING Arbetsmarknads- och socialnämndens ansvarsområde omfattar många olika och vitt skilda verksamheter. För att ge medborgarna och politikerna i Karlstads kommun en helhetsbild av verksamheten tar förvaltningen årligen fram en kvalitetsredovisning. Arbetsmarknads- och socialförvaltningens kvalitetsredovisning 2014 är den åttonde i ordningen. Den officiella statistiken publiceras ofta sent på året vilket är orsaken till att uppgifter i vissa fall inte redovisas för 2014. 1 1.2 KVALITETSREDOVISNINGENS ROLL OCH INNEHÅLL Kvalitetsredovisningen ska ge en samlad bild samt vara en del av den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av nämndens verksamhet. Den kan också utgöra ett underlag vid analys av verksamheten samt vara utgångspunkt för ytterligare och fördjupade frågeställningar och diskussioner. I redovisningens åtta kapitel lämnas inledningsvis en redogörelse för mål och värderingar som ligger till grund för verksamheten, samt den kontroll och tillsyn som genomförts under året. Därefter beskrivs det pågående kvalitetsarbetet på nationell och lokal nivå. Arbetet med de mål och åtaganden som anges i kommunens strategiska plan följs upp och redovisas i ett kapitel. En översiktlig beskrivning av det arbete som utförs inom nämndens ansvarsområde presenteras utifrån gällande lagstiftning och kommunens reglemente liksom utdrag från patientsäkerhetsberättelsen. Ett avsnitt om genomförda utvärderingar samt några av planerna för det framtida arbetet avslutar kvalitetsredovisningen. Kvalitetsredovisning 2014 7

8 Kvalitetsredovisning 20142

2. RIKSDAGEN ANGER DE ÖVERGRIPANDE MÅLEN OCH GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGARNA Socialtjänsten är en viktig del av samhällets välfärdssystem. Socialtjänstlagen är en ramlag som kräver tolkning och bygger på att målen bryts ner lokalt. I portalparagrafen, som citeras nedan, anges de övergripande målen och de grundläggande värderingarna för verksamheten. 2 Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet jämlikhet i levnadsvillkor aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmande och integritet. Socialtjänstlagen I lagen markeras människornas egen förmåga att ta ansvar för sina liv samt socialtjänstens uppgift att medverka i samhällsplaneringen. Verksamheten ska syfta till att öka den enskildes möjligheter att ta del av samhällets gemenskap och förebygga uppkomsten av social ohälsa samt begränsa den enskildes behov av stöd och hjälp. Socialtjänsten ska inrikta sig på att frigöra och utveckla enskildas egna resurser. Den enskildes självbestämmande och integritet betonas. När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år. Socialtjänstlagen Sverige har undertecknat FN:s barnkonvention och därmed har barnperspektivet i socialtjänstlagen tillkommit. När åtgärder rör barn ska barnets bästa komma i första hand. Barnets situation ska uppmärksammas när en ansökan om bistånd eller annan insats handläggs inom socialtjänsten. Kvalitetsredovisning 2014 9

2 En grundläggande utgångspunkt i socialtjänstlagen är frivillighet. Vård utan samtycke, tvångsvård, regleras i särskild lagstiftning som lag om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, och lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Socialstyrelsen Socialstyrelsen, som är en statlig myndighet under Socialdepartementet, har en verksamhet som omfattar socialtjänst, hälso- och sjukvård, hälsoskydd, smittskydd och epidemiologi. Riksdag och regering bestämmer inriktningen på Socialstyrelsens arbete. Det sker genom ett årligt regleringsbrev. Socialstyrelsen arbetar för en god hälsa, vård och omsorg genom att bland annat styra med regler och statsbidrag, utarbeta föreskrifter, allmänna råd och nationella riktlinjer samt genomföra uppföljningar, utvärderingar och öppna jämförelser. 2.1 NATIONELL PÅVERKAN Satsning på arbetet med mänskliga rättigheter Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting genomför en treårig satsning för att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå. Den syftar till att stärka respekten för mänskliga rättigheter samt kunskapen om hur mänskliga rättigheter kan omsättas i praktiken inom den kommunala verksamheten. Arbetet genomförs i etapper under åren 2014 2017. Mottagande av asylsökande Från och med 1 januari 2014 ändras lagen om mottagande av asylsökande med flera så att Migrationsverket kan anvisa ett ensamkommande barn till en kommun som ska ordna boendet även om kommunen inte har träffat en överenskommelse med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande barn. Nya bestämmelser om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter 1 juli 2014 träder nya lagbestämmelser i kraft om behörighet för att utföra vissa arbetsuppgifter inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård. En lägsta utbildningsnivå införs motsvarande socionomexamen eller annan relevant examen. Lagändringen omfattar dem som utför följande arbetsuppgifter inom barnoch ungdomsvård: Bedömning av om utredning ska inledas. Utredning och bedömning av behovet av insatser eller andra åtgärder. Uppföljning av beslutade insatser. 10 Kvalitetsredovisning 2014

Kvalitetsredovisning 2014 11

2 Fritidspeng för barn i hushåll med försörjningsstöd I FN:s konvention om barnets rättigheter anges att barn har rätt till vila och fritid, lek och rekreation samt rätt att delta i det kulturella och konstnärliga livet. Barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll där man har svårt att klara de löpande utgifterna, har begränsade möjligheter till en aktiv fritid. Den 1 juli 2014 införs bestämmelser i socialtjänstlagen om fritidspeng för barn vilket innebär att hushåll med barn i årskurs 4 9 som mottagit försörjningsstöd under en längre tid ska ha rätt till ersättning från socialnämnden för kostnader för barnens deltagande i fritidsaktiviteter. Fritidspengen ska inte behovsprövas och är inte ett ekonomiskt bistånd utan en ersättning upp till en viss nivå för faktiska kostnader för barnens fritidsaktiviteter. Fritidspengen får ersätta högst 3 000 kronor per barn och tolvmånadersperiod. Folkhälsomyndigheten Från 1 januari 2014 är Folkhälsomyndigheten en nationell kunskapsmyndighet med ett övergripande ansvar för folkhälsofrågor. Myndigheten är en sammanslagning av Smittskyddsinstitutet, Statens folkhälsoinstitut och de delar av Socialstyrelsen som ansvarar för miljöhälsa och folkhälsorapportering. Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet, MFD, bildades 1 maj 2014 av Handisam och delar av Hjälpmedelsinstitutet. Myndighetens uppdrag styrs av mål och strategier för funktionshinderspolitiken som i sin tur bygger på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Myndigheten för delaktighet arbetar för att alla, oavsett funktionsförmåga, ska kunna vara delaktiga i samhället. Myndigheten för vårdanalys ska stärka patienternas och medborgarnas ställning Från och med 2011 har Sverige en myndighet som ska granska såväl offentligt som privat finansierad hälsooch sjukvård, inklusive tandvård samt vissa områden inom socialtjänsten. Det gäller områden som ligger mellan vård och omsorg, till exempel missbruksområdet eller kommunens vård och omsorg av äldre. Ett mål för Myndigheten för vårdanalys är att stärka patienternas och medborgarnas ställning och inflytande. 12 Kvalitetsredovisning 2014

Samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Den samlade strategin för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT för perioden 2011 2015 syftar till att underlätta statens styrning av stödet på området. Till den kopplas årliga åtgärdsprogram. Exempelvis påbörjas en utökad satsning för att minska nyrekryteringen till cannabismissbruk och en särskild satsning inom missbruks- och beroendevården för ett mer familjeinriktat arbetssätt. I den satsningen ingår bland annat att föräldraskap och barns behov behöver uppmärksammas mer systematiskt i missbruksvården. 2 Strategi för funktionshinderspolitiken Syftet med regeringens strategi för funktionshinderspolitiken 2011 2016 är att visa politikens inriktning med konkreta mål för samhällets insatser och hur resultaten ska följas upp. I strategin aviserar regeringen ett antal nya initiativ inom transportpolitiken och socialpolitiken, bland annat för att ge fler personer med funktionsnedsättning möjlighet till arbete och sysselsättning. PRIO handlingsplan mot psykisk ohälsa Både regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tagit fram långsiktiga handlingsplaner mot psykisk ohälsa. Regeringen har presenterat arbetets inriktning i handlingsplanen PRIO psykisk ohälsa 2012 2016. I handlingsplanerna prioriteras dels barn och unga som ligger i farozonen för att drabbas av psykisk ohälsa, dels personer som redan har svåra psykiatriska problem. Utvecklingsarbetet i landstingen och kommunerna ska stärkas och inkluderar god tillgänglighet, bättre samordnade vård- och stödinsatser, jämförelser av resultat och innovativt utnyttjande av teknik. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap Regeringen har tagit fram en nationell strategi för föräldrastöd för att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn och ungdomar. Den är tänkt att dels inspirera kommuner och landsting att utveckla stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap, dels utgöra ett praktiskt stöd i det organisatoriska planeringsoch utvecklingsarbetet. Kvalitetsredovisning 2014 13

2 Regeringens handlingsplaner för att motverka våld och förtryck Regeringen har antagit: Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer och Handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja. Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål har fokus på den utsatta individens behov av skydd och stöd och att det här ska genomsyra myndigheternas arbete. Särskilda åtgärder riktas till barn och ungdomar. Länsstyrelserna har uppdrag att sprida kunskap runt de här frågorna samt att upprätta nätverk för samverkan mellan myndigheter och frivilligorganisationer. Arbete med att förebygga suicid Regeringens insatser för färre suicid, innefattar bland annat utvecklad psykiatri med fokus på tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatri, händelseanalys vid suicid i eller i anslutning till hälso- och sjukvård, samarbete med frivilligorganisationer och sänkt alkoholkonsumtion. 2.2 KOMMUNENS ANSVAR, MÅL OCH VÄRDERINGAR Mänskliga rättigheter Sverige har undertecknat FN:s konvention om människors ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och har därigenom ett ansvar för att ge alla människor en grundläggande välfärd utan diskriminering. Det innebär bland annat att man erkänner följande punkter: Rätten för var och en till en tillfredsställande levnadsstandard för sig och sin familj, däribland tillräckligt med mat och kläder och en lämplig bostad samt till ständigt förbättrade levnadsvillkor. Rätten att kunna förtjäna sitt uppehälle. Rätten till rättvisa och gynnsamma arbetsvillkor. Rätten till bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. Artikel 1 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna 14 Kvalitetsredovisning 2014

I Sverige har kommuner och landsting uppdrag som arbetsgivare, som välfärdsfinansiär och som demokratisk arena. Samtliga tre uppdrag har på olika sätt koppling till mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna är alla människors individuella och juridiska rättigheter oberoende av var man bor. De gäller för alla människor alltid och staten har ett ansvar att se till att medborgare får sina mänskliga rättigheter respekterade. Det ställer bland annat krav på likabehandling och ickediskriminering. 2 Ansvar Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Socialtjänstlagen Grundprincipen är att det är den kommun där den enskilde befinner sig när hjälpbehovet uppstår som har det yttersta ansvaret för att den enskilde får den hjälp som behövs. Att kommunen har det yttersta ansvaret för att de människor som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver innebär inte att andra huvudmän som till exempel landstinget eller kriminalvården, kan avstå från att ta sitt ansvar. Om två huvudmän är oeniga om vem som har ansvaret får det inte drabba den enskilde sökanden. I ett sådant läge innebär det att kommunen mer eller mindre tillfälligt får ta ansvar för situationen. För att kommunens invånare ska få det stöd och den hjälp de behöver kan också andra åtgärder behöva vidtas. Exempel på det kan vara att ta reda på vilka hjälpbehov som finns genom uppsökande verksamhet, informera om vilken service kommunen kan erbjuda samt vid behov förmedla kontakter med andra myndigheter. Kommunens ansvar begränsas dock av den enskildes ansvar. I de fall en person som är berättigad till hjälp tackar nej till ett erbjudet bistånd ska ärendet avslutas. Ansvaret för att motivera den enskilde till att förändra sitt liv finns ändå kvar på socialtjänsten. I de fall en nödsituation uppstår och individen inte samtycker till vård, är kommunen skyldig att ingripa om det rör vuxna enligt lag om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, och om det rör barn enligt lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Landstinget är ansvarigt för ingripanden när det gäller lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT. Kvalitetsredovisning 2014 15

2 Solklar vision och värdegrund i kommunen Visionen, Livskvalitet Karlstad 100 000, ligger till grund för kommunens planering och handlar om att bygga både en bättre och större stad. Målet är att Karlstads invånare ska ha en bred arbetsmarknad, bra boende och en stimulerande fritid. Tillväxten ska ske på ett sätt som är ekonomiskt, socialt, estetiskt och miljömässigt hållbart. Som en del av visionen finns fyra ledstjärnor som visar vägen i vårt utvecklingsarbete. Karlstad ska vara: en attraktiv stad som växer, en stad för alla, den goda gröna staden samt en kommun i gott skick. Värdegrunden är gemensam i kommunens alla verksamheter och bidrar till att stärka koncernen Karlstad kommun. Såhär sammanfattas våra värderingar: Vi är till för Karlstadsborna. Vi når goda resultat. Vi genomför vårt uppdrag med engagemang. Vi är en kommun i gott skick. Vi ser framåt och utvecklar vår verksamhet. Arbetsmarknads- och socialnämndens vision är: Omtanke om alla tryggare för alla! Verksamhetsidén lyder: Här sker möten för livet. Vi vill att alla medborgare ges möjlighet att leva, växa och utvecklas. Vårt engagemang bygger vi på kunskap, arbetsglädje och stolthet. Tillsammans gör vi skillnad. Styrmodell med prioriterade målområden i koncernen Karlstads kommun Kommunkoncernens verksamhetsstyrning ska grundas på en strategisk plan som styr arbetet mot visionen och sträcker sig över hela mandatperioden. Nämnder och bolag ska grunda sin ekonomi- och verksamhetsplanering på den strategiska planen. Till den strategiska planen kopplas de tre hållbarhetsstrategierna: Tillväxtstrategin Folkhälsostrategin Miljö- och klimatstrategin. 16 Kvalitetsredovisning 2014

I de tre strategierna bryts de övergripande målen ned i mer detaljerade mål och delmål. Kommunfullmäktige beslutade i juni 2011 om strategisk plan och följande prioriterade målområden och mål. Efter en justering i juni 2012 gäller följande mål för mandatperioden 2011 2014. Mål det externa perspektivet 2 Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden Tillväxt Karlstads kommuns årliga befolkningsökning ska i genomsnitt motsvara 700 personer. Antalet förvärvsarbetande ska öka med 15 procent till år 2020. Karlstad ska ha ett av Sveriges tjugo bästa företagsklimat. Karlstad ska ha god planberedskap för bostäder och verksamhetsmark samt skapa attraktiva boendemiljöer med blandad bebyggelse. Karlstadsborna ska ha goda möjligheter till hållbara kommunikationer. Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden Attraktiv stad Karlstadsbornas förtroende för kommunen förbättras. Karlstadsborna trivs och är stolta över sin stad. Tryggheten och tillgängligheten i våra offentliga miljöer ska öka. Besöksnäringen ska utvecklas. Kvalitetsredovisning 2014 17

2 Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden Utbildning och kunskap Barns och elevers förutsättningar för fortsatta studier och arbete ska förbättras. Den eftergymnasiala utbildningsnivån ska höjas. Karlstad ska utvecklas som universitets- och studentstad. Kompetensmatchning ska ske för att säkerställa näringslivets och offentliga sektorns kompetensbehov. Karlstadsbornas erfarenheter och kunskaper ska bättre tas till vara. Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden En stad för alla Karlstadsbornas förutsättningar till egen försörjning ska förbättras. Karlstadsbornas hälsa ska bli bättre. Karlstadsbornas möjligheter till en bostad ska öka. Karlstadsborna ska ha ett liv fritt från diskriminering, kränkningar och våld. Karlstads kommun ska bedriva ett synligt/aktivt hbtq-arbete. 18 Kvalitetsredovisning 2014

Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden 2 Den goda gröna staden Klimatpåverkan från energi- och transportsektorn ska minska med 25 procent mellan 2008 och 2020. Luften i Karlstads kommun ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Halterna av skadliga kemikalier, exponering av buller, radon samt luftföroreningar ska vara så låga att varken Karlstadsborna eller miljön påverkas negativt. Vattnets kvalitet i sjöar, vattendrag och grundvatten ska förbättras. Naturen i Karlstads kommun, den biologiska mångfalden och naturens värde för friluftslivet ska bevaras och utvecklas. Samhällsplaneringen ska ge förutsättningar för ett hållbart och hälsosamt liv med hänsyn till natur och kulturvärden. Mål det interna perspektivet Finansiellt perspektiv Vårda tillgångar Kvalitet Arbetsgivarperspektiv Finansiellt perspektiv Kommunen ska redovisa ett positivt resultat som över en femårsperiod minst motsvarar två procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag för samma period. Kommunens totala nettolåneskuld inklusive kommunens totala pensionsåtagande ska inte öka. Kvalitetsredovisning 2014 19

2 Finansiellt perspektiv Vårda tillgångar Kvalitet Arbetsgivarperspektiv Vårda tillgångar Kommunkoncernens anläggningstillgångar ska vara i gott skick. Finansiellt perspektiv Vårda tillgångar Kvalitet Arbetsgivarperspektiv Kvalitet Karlstads kommun ska bedriva en verksamhet med god kvalitet som ständigt förbättras. Finansiellt perspektiv Vårda tillgångar Kvalitet Arbetsgivarperspektiv Arbetsgivarperspektiv Bra ledarskap och medarbetarskap. Andelen frisk personal ska minst ligga kvar på nuvarande 96 procent. Karlstads kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Karlstads kommun ska erbjuda goda utvecklingsmöjligheter. Jämställdheten och mångfalden inom Karlstads kommun ska öka. 20 Kvalitetsredovisning 2014

2.3 KONTROLL OCH TILLSYN 2.3.1 Inspektionen för vård och omsorg Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ansvarar för tillsyns- och tillståndsverksamheten för hälso- och sjukvård, hälso- och sjukvårdspersonal, socialtjänst samt verksamhet enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. 2 Beslut som inte verkställts inom tre månader eller skälig tid Arbetsmarknads- och socialnämnden har skyldighet att rapportera till Inspektionen för vård och omsorg om de gynnande beslut om bistånd som inte verkställs inom tre månader. 2014 rapporterade nämnden 119 beslut varav 59 ärenden avsåg boende. Beslut som inte har verkställts inom tre månader 2010 2011 2012 2013 2014 Kontaktperson/kontaktfamilj 8 23 20 51 60 Behandlingshem 4 1 Bostad med särskild service SoL 5, 7 16 18 24 34 47 Bostad individ- och familjeomsorg 45 35 20 13 12 Dagverksamhet 2 1 Boendestöd 1 Summa 70 80 67 99 119 För att stärka den enskildes rättssäkerhet har regeringen beslutat om sanktionsavgifter för kommuner som inte tillhandahåller bistånd inom skälig tid. Avgiften fastställs till lägst tiotusen kronor och högst en miljon kronor. Arbetsmarknads- och socialförvaltningen betalade inga sanktionsavgifter 2014. Tillsyn Inspektionen för vård och omsorg beslutar under året i tolv tillsynsärenden efter enskilda klagomål. Nio ärenden avslutas utan åtgärd medan IVO påtalar brister och ställer krav på åtgärder i tre ärenden som rör handläggning av barnavårdsärenden. Kvalitetsredovisning 2014 21

2 Inspektionen för vård och omsorg genomför kontroll vid vårdboendet Hjorten efter att man tidigare funnit brister när det gäller läkemedelshantering för patienter med missbruk samt samverkan mellan kommunen och primärvården, vårdcentralen Åttkanten. Inspektionen för vård och omsorg bedömer att det finns ett utvecklat samarbete mellan Åttkantens vårdcentral och kommunens hälso- och sjukvårdspersonal. Det kan finnas anledning för vård- och omsorgsnämnden samt arbetsmarknads- och socialnämnden att följa upp att det finns förutsättningar för samverkan mellan sjuksköterska och den övriga personalen på boendet. Brister i samverkan och informationsöverföring kan äventyra patientsäkerheten och kvaliteten i vården. Socialstyrelsen ska minst två gånger per år inspektera hem för vård eller boende, HVB, som tar emot unga. 2014 genomförs följande tillsyn vid förvaltningens boenden för ensamkommande unga: Vid Atlas boende med 17 platser och Orion hem för vård eller boende med åtta platser för ungdomar med permanent uppehållstillstånd samt Sirius boende, med tre platser för asylsökande ungdomar inriktas tillsynen vid första tillfället huvudsakligen på att barns rätt till delaktighet tillgodoses. Vidare inriktas tillsynen också på kraven i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, SOSFS 2011:9, om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete gällande processer, aktiviteter och eventuella rutiner uppfylls. Vid tillsynen kontrolleras dessutom om verksamheten förändrats med avseende på målgrupp (ålder, kön och antal), föreståndare och lokaler. Inspektionen för vård och omsorg konstaterar att man, mot bakgrund av inhämtad information, inte funnit några brister i de delar tillsynen avser. Rapport från andra tillfället har inte redovisats. 2.3.2 Rätt att överklaga beslut Den som är kommunmedlem och har fyllt 18 år har rätt att begära laglighetsprövning av nämndens beslut. Det regleras i kommunallagen. De beslut som kan överklagas med förvaltningsbesvär regleras i socialtjänstlagen. Om ett beslut som kan överklagas med förvaltningsbesvär helt eller delvis går emot den enskildes ansökan ska en skriftlig överklagandehänvisning alltid lämnas. Under 2014 togs 9 000 beslut om avslag av ekonomiskt bistånd. 54 domar efter överklagning har meddelats kommunen. I fem fall har Karlstads kommuns beslut ändrats av överklagningsinstansen. När det gäller missbruksvården har åtta domar meddelats kommunen efter överklagning. Kommunens beslut ändrades inte i något fall. En dom har meddelats när det gäller socialpsykiatrin. Den medförde ingen ändring av kommunens beslut. Barn-, ungdoms- och familjevård saknar statistiska uppgifter. 22 Kvalitetsredovisning 2014

Kvalitetsredovisning 2014 23 2

24 Kvalitetsredovisning 20143

3. KRAV PÅ GOD KVALITET Kapitlet sammanfattar kraven på god kvalitet i verksamheten samt i stora drag det pågående kvalitetsarbetet på nationell och lokal nivå. 3.1 KVALITETSARBETE I DET NATIONELLA PERSPEKTIVET Vikten av att arbeta med kvalitetsutveckling inom både vård och omsorg och individ- och familjeomsorg markeras i socialtjänstlagens tredje kapitel. 3 Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförande av socialnämndens uppgifter skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Socialtjänstlagen Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Utifrån gällande lagar och förordningar utfärdar Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifterna är bindande regler för arbetsmarknads- och socialnämnden medan de allmänna råden innehåller rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas. Begreppet kvalitet Begreppet kvalitet definieras enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9 Att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Kvalitetsredovisning 2014 25

3 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9, trädde i kraft 1 januari 2012. De ska tillämpas i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, lag om stöd och service till vissa funktionshindrade samt socialtjänstlagen. Kommunernas ansvar skärps Kommunernas ansvar skärps när det gäller att ingripa när ett barn misstänks ha blivit utsatt för våld eller bevittnat våld av en närstående. Från och med 1 oktober 2014 träder föreskrifter i kraft som innebär att socialnämnden utan dröjsmål måste starta en utredning. Syftet med regeln är att få kommunerna att starta utredningar i stället för att stanna vid en förhandsbedömning. En förhandsbedömning är en bedömning av om utredning ska inledas eller inte utifrån ett begränsat underlag. Socialnämnden i kommunen ska också, enligt de nya föreskrifterna, bedöma risken för att barnet kommer att utsättas för eller bevittna ytterligare våld. Nationella riktlinjer För närvarande pågår ett arbete på Socialstyrelsen med att revidera 2007 års Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Socialstyrelsen har också utarbetat Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni. Kvalitetsområden och indikatorer för uppföljning och utveckling av verksamhet Den som får stöd av socialtjänsten ska känna sig trygg med insatsen. Utgångspunkten är lagstiftning och nationella styrdokument men det behövs också indikatorer för att kunna följa upp, jämföra och utveckla verksamheter. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har fastställt sex kvalitetsområden inom socialtjänsten. De ska tillsammans ge en helhetsbild av socialtjänstens arbete och ha ett antal indikatorer kopplade till sig. De sex kvalitetsområdena inom socialtjänsten är: 1. Självbestämmande och integritet, vilket innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. 2. Helhetssyn och samordning, innebär att om den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare och professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning och tjänsterna präglas av kontinuitet. Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. 26 Kvalitetsredovisning 2014

3. Trygghet och säkerhet, vilket innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. 4. Kunskapsbaserad verksamhet, vilket innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. 5. Tillgänglighet innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. 6. Effektivitet innebär att resurserna utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamheten. 3 Nationell ehälsa en strategi Nationell ehälsa strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg, med målet att skapa konkret nytta för invånare, personal och beslutsfattare, handlar om hur framtidens vård och omsorg som helhet ska fungera och förbättras med hjälp av e-tjänster. Nationellt fackspråk för vård och omsorg Socialstyrelsen har lagt grunden till ett nationellt fackspråk för vård och omsorg. Det består av termbanken, klassifikationer och kodverk samt det internationella begreppssystemet Snomed CT. Målet är att det nationella fackspråket ska komma i bred användning och därmed bidra till att den information som skapas i vård och omsorg är enhetlig, entydig och jämförbar. Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Tema Första linjen syftar till att utveckla modeller för att barn och ungdomar med någon form av indikerat problem snabbt ska få bra hjälp. På många platser är det oklart vilken funktion eller verksamhet som ska ge första linjens insatser till de barn och unga som har, eller riskerar att få, psykisk ohälsa. För att kommuner och landsting ska kunna motsvara barns och ungdomars behov av hjälp bör det vara tydligt vilken aktör som har vilket uppdrag och hur gränsdragningen mellan uppdrag ser ut. Under projekttiden ska de områden och verksamheter som deltar i tema Första linjen arbeta med att förbättra sin första linje. Ett steg i förbättringsarbetet är att beskriva nuläget hur ser första linjen ut för barn och unga idag? Projektet pågår under 2012 2014 och leds av Sveriges Kommuner och Landsting. Kvalitetsredovisning 2014 27

3 Grundkrav PRIO 2014 handlingsplan mot psykisk ohälsa Sveriges Kommuner och Landsting och Socialdepartementet fortsätter satsningen om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Följande krav ställs när det gäller samverkansöverenskommelser: I länet ska finnas samverkansöverenskommelser om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Av överenskommelsen ska framgå vilka målgrupper som omfattas. Gemensamma mål för landstingens och kommunernas verksamheter och rutiner för samordnade individuella planer ska upprättas. Ansvarsfördelningen på områden där gemensamma insatser krävs samt former för hur tvister mellan parterna ska lösas ska framgå. Överenskommelserna och tidigare handlingsplaner ska ha följts upp under året och nya handlingsplaner ska ha upprättats för att utveckla samverkan under 2015. De nya planerna ska innehålla strategier för hur patienters, brukares och anhörigas delaktighet kan utvecklas individuellt och på organisationsnivå Organisationer som företräder patienter, brukare och anhöriga ska ha lämnat synpunkter dels på överenskommelser som ingåtts under 2014 dels på handlingsplanerna. Följande krav ställs när det gäller webbaserad information till barn och unga: Landstingen och kommunerna i länet ska tillhandahålla webbaserad information eller motsvarande där det beskrivs var i landstinget och kommunerna barn och unga med psykisk ohälsa och deras familjer kan vända sig för vård, stöd och hjälp. Informationen ska grunda sig i en beslutad ansvarsfördelning som beslutats av huvudmännen. Inspektionen för vård och omsorg årlig tillsynsrapport Den årliga tillsynsrapporten ska bidra till att beskriva tillståndet i vården och omsorgen i landet och bygger bland annat på anmälningar enligt lex Maria och lex Sarah samt tillsyn med anledning av regeringsuppdrag för 2013. Inspektionen för vård och omsorg ser allvarligt på att de brister som redovisas i rapporten är i stort sett samma brister som är kända sedan tidigare. De ser också behov av att utveckla tillsynsmetoder för att skapa främjande tillsyn där lärande är en viktig del. Metoderna för återföring av tillsynsresultat behöver utvecklas för att på ett mer framgångsrikt sätt nå ut till dem som ansvarar för vård och omsorg. När det gäller socialtjänsten ser Inspektionen för vård och omsorg brister när det gäller hantering av anmälningar om barn 28 Kvalitetsredovisning 2014

som far illa och uppföljning av familjehemsvård. Kunskapsnivån om lex Sarah är låg och ansvariga måste på ett mer strukturerat och tydligt sätt arbeta med att sprida kunskap om tillämpningen av bestämmelserna i lex Sarah. Händelserna som anmäls enligt lex Maria handlar ofta om samma slags händelser som inträffat upprepade gånger i verksamheterna. För att förebygga att det inte händer igen behöver vårdgivarna arbeta riskförebyggande men också följa upp att de riskförebyggande åtgärder som de vidtagit får förväntad effekt. 3.2 ÖPPNA JÄMFÖRELSER Öppna jämförelser är ett verktyg för analys, uppföljning och utveckling inom socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Det övergripande målet är att stödja nationella aktörer, ansvariga huvudmän och utförare i arbetet med att främja en god vård och omsorg för den enskilde. Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting och i samråd med Vårdföretagarna och Famna. Resultaten bygger på enkäter till kommunerna, granskning av kommunernas webbplatser och registerdata. Sammanställningar har publicerats för följande områden 2014: Ekonomiskt bistånd Social barn- och ungdomsvård Missbruks- och beroendevården Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Stöd till brottsoffer 3 3.2.1 Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd är välfärdssystemens yttersta skyddsnät. Syftet är att det ska träda in tillfälligt och ge enskilda en skälig levnadsnivå vid kortare perioder av försörjningsproblem. Att befolkningens samlade behov av ekonomiskt bistånd varierar beror bland annat på den rådande situationen på arbetsmarknaden och på konjunkturen i samhället i stort. För de indikatorer som mäter långvarigt mottagande av ekonomiskt bistånd är det önskvärt att andelen är så låg som möjligt. De övriga indikatorerna som belyser omfattningen av biståndsmottagandet, såsom andelen biståndsmottagare i befolkningen, andelen barn i familjer med ekonomiskt bistånd, andelen unga vuxna med ekonomiskt bistånd och kostnaden per invånare, måste däremot Kvalitetsredovisning 2014 29

3 tillåtas variera över tid. Bakgrundsmåtten har tagits fram för att möjliggöra meningsfulla och mer rättvisande jämförelser mellan kommuner. Omfattningen av biståndsmottagandet styrs till stor del av faktorer som är svåra att påverka inom ramen för verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd. Bakgrundsmåtten belyser de olika socioekonomiska förutsättningarna i kommunerna, exempelvis invånarnas åldersfördelning, arbetsmarknadsanknytning, inkomst- och utbildningsnivå, vilket delvis kan förklara utfallet. Kostnadsmåtten belyser kostnader för ekonomiskt bistånd i kommunerna. 30 Kvalitetsredovisning 2014

Procentsatserna i kolumnerna för Värmland och Riket anger den procentuella andelen kommuner som besvarat frågan med ja. Öppna jämförelser om ekonomiskt bistånd 2014 Karlstad Värmland Riket Indikatorer Kostnad per invånare för utbetalt ekonomiskt bistånd (eb) 1 234 kr 1 128 kr 1 036 kr Andel av befolkningen 18 24 år med eb 7,6 % 8,0 % 9,7 % Andel barn under 18 år som ingår i familjer med eb 7,2 % 7,4 % 7,3 % Andel barn under 18 år som ingår i familjer med långvarigt eb 2,4 % 2,8 % 2,1 % Andel av befolkningen med eb 4,6 % 4,5 % 4,4 % Andel vuxna som fått eb 10 12 månader under året 1 34,4 % 36,7 % 30,3 % Andel vuxna som fått eb minst 27 månader under en period av tre år med uppehåll högst två månader i rad 2 21,7 % 23,7 % 16,6 % Bakgrundsmått Andel invånare 18 64 år med låg inkomst 20,8 % 20,3 % 23,1 % Andel arbetslösa invånare 18 64 år 12,2 % 11,4 % 12,7 % Andel arbetslösa invånare 18 64 år utan ersättning 4,2 % 4,1 % 3,8 % Andel svenskfödda invånare 20 40 år med låg utbildningsnivå 5,3 % 8,3 % 8,0 % Andel utrikesfödda invånare som vistats 0 5 år i landet efter att uppehållstillstånd beviljades 3,0 % 5,1 % 3,6 % Andel utrikesfödda invånare som vistats 6 10 år i landet efter att uppehållstillstånd beviljades 2,6 % 3,6 % 2,5 % Andel unga vuxna 18 24 år av invånare 18 64 år 18,7 % 15,6 % 16,2 % Försörjningshinder Andel vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder p.g.a. arbetslöshet 49,8 % 48,8 % 53,0 % Andel vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder p.g.a. ohälsa 12,1 % 14,0 % 11,9 % Andel vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder p.g.a sociala skäl 18,0 % 10,9 % 10,4 % Intern samordning i enskilda ärenden Hade kommunens verksamhet med ekonomiskt bistånd den 1 april 2014 skriftliga, och på ledningsnivå, beslutade rutiner för hur samordning i enskilda ärenden ska ske med: Barn och ungdomsvården? Nej 60,0 % 56,9 % Vuxenvården? Nej 66,7 % 64,9 % Arbetsmarknadsverksamhet för biståndsmottagare? Integrerat 46,7 % 63,5 % 3 1. Långvarigt 2. Mycket långvarigt Kvalitetsredovisning 2014 31

3 Öppna jämförelser om ekonomiskt bistånd 2014 Karlstad Värmland Riket Extern samverkan Hade kommunens verksamhet med ekonomiskt bistånd den 1 april 2014 en skriftlig och på ledningsnivå beslutad överenskommelse för samverkan i enskilda ärenden med följande aktörer: Arbetsförmedlingen? Ja 33,3 % 39,8 % Försäkringskassan? Ja 20,0 % 23,7 % Primärvården? Ja 40,0 % 30,8 % Öppenpsykiatrin? Ja 40,0 % 38,8 % Personalens kompetens Använder ni systematiskt en strukturerad utredningsmall för samtliga sökande Nej 60,0 % 73,2 % av ekonomiskt bistånd, som har ett barnperspektiv? Hur stor andel socialsekreterare som den 1 april 2014 är anställda för arbete 84,6 % 77,8 % 84,2 % med ekonomiskt bistånd har socionomexamen? Andelen som arbetat mer än två år i yrket? 61,5 % 67,7 % 66,9 % Kompetensutveckling Har alla handläggare som nyanställts under perioden 1 april 2013 1 april 2014 fått Ja 93,3 % 93,0 % en strukturerad inskolningsperiod? Har ni en samlad plan för personalens kompetensutveckling utifrån socialtjänstens Nej 53,3 % 40,8 % uppdrag kring ekonomiskt bistånd? Har alla handläggare som varit anställda minst ett år en individuell kompetensutvecklingsplan? Nej 66,7 % 58,2 % Hur många timmar per vecka har handläggarna tillgång till direkt handläggarstöd? 2,9 2,2 2,1 Systematisk uppföljning Har ni under perioden 1 januari 2014 1 april 2014 använt en eller flera standardiserade Nej 66,7 % 42,1 % bedömningsmetoder? Har ni under perioden 1 april 2013 1 april 2014: Följt upp resultatet på individnivå? Ja 66,7 % 72,9 % Sammanställt och analyserat individdata i syfte att utveckla verksamheten på gruppnivå? Nej 20,0 % 28,4 % Har ni ett IT-system som är anpassat för att kunna registrera relevanta uppgifter Ja 86,7 % 81,9 % som kan tas ut som statistik och användas för verksamhetsutveckling? Har ni som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet under de senaste 24 månaderna genomfört en undersökning av klienternas uppfattning om verksamheten för ekonomiskt bistånd och sedan använt resultatet för att utveckla verksamheten? Nej 33,3 % 44,1 % 32 Kvalitetsredovisning 2014

Öppna jämförelser om ekonomiskt bistånd 2014 Karlstad Värmland Riket Genomförandeplaner Upprättar ni alltid en genomförandeplan tillsammans med den enskilde inom tre månader från första kontakt? Ja 53,3 % 55,5 % Undertecknas genomförandeplanen alltid av den enskilde? Nej 26,7 % 42,1 % Följer ni alltid upp genomförandeplanen tillsammans med den enskilde minst var tredje månad och dokumenterar detta? Nej 33,3 % 36,8 % Tillgång till insatser Genomsnittlig väntetid för ett nybesök som inte är av akut karaktär, nödprövning? Procentsatserna anger andelen kommuner som tar emot nybesök inom 14 dagar. 8 14 dgr 100 % 91,0 % Kan ni inom en månad från nybesöket tillhandahålla någon form av kommunalt finansierad arbetsfrämjande insats till samtliga unga vuxna (18 24 år) som ansöker om försörjningsstöd på grund av arbetslöshet? Ja 60,0 % 63,2 % Kan ni inom en månad från nybesöket tillhandahålla någon form av kommunalt finansierad arbetsfrämjande insats till personer äldre än 24 år som ansöker om f örsörjningsstöd på grund av arbetslöshet? Ja 73,3 % 63,9 % Kan kommunen inom ramen för verksamheten med ekonomiskt bistånd erbjuda biståndshushåll enklare hushållsekonomisk rådgivning? Ja 93,3 % 69,9 % Bemanning Genomsnittligt antal ärenden per månad per handläggare 33,5 38,0 % 35,0 % Trygg och säkerärendehantering Hade kommunen den 1 april 2014 en aktuell rutin: När barn misstänks fara illa Nej 66,7 % 53,5 % Vid våld i nära relationer Nej 53,3 % 54,8 % Vid skyddade personuppgifter Nej 26,7 % 26,1 % För att förebygga avhysningar av barnfamiljer Nej 26,7 % 31,1 % Klagomålshantering Ja 60,0 % 44,5 % Tolkanvändning Ja 100 % 99,0 % Följsamhet till lagstiftningen Verksamheten har tillgång till juridisk kompetens Ja 53,3 % 69,6 % Inom verksamheten sker löpande genomgångar av nya rättsfall och JO-beslut med samtliga handläggare? Nej 40,0 % 64,9 % Andel beslut som efter överklagan ändrats av förvaltningsrätten 4,0 % 8,4 % 9,7 % 3 Kvalitetsredovisning 2014 33

3 3.2.2 Social barn- och ungdomsvård Kommunerna arbetar med att förbättra förutsättningarna för god kvalitet i den sociala barn- och ungdomsvården. En rättsäker handläggning och att barnets behov sätts i centrum är viktiga grundförutsättningar för god kvalitet. En annan viktig utgångspunkt för att möta barnets behov är att det finns en strukturerad samverkan mellan socialtjänsten och dess samverkansaktörer. Att handläggare som utreder barns behov har rätt kompetens är betydelsefullt för kvaliteten i den sociala barn- och ungdomsvården. Vidare är uppföljning av resultatet av insatser på verksamhetsnivå en central del av det systematiska kvalitetsarbetet som ska främja en fortsatt utveckling av verksamheten. Procentsatsen anger den andel kommuner som besvarat frågorna med ja, om bortfallet överstiger 20 procent görs ingen redovisning. Öppna jämförelser om den sociala barn- och ungdomsvården 2014 Karlstad Värmland Riket Bakgrundsuppgifter Andel 0 20 år i befolkningen 31 december 2013 22 % 22 % 24% Barn- och ungdomsvårdens andel av kommunens totala kostnader 2012 3 % 3 % 3 % Antal barn i befolkningen 31 december 2013 per handläggare (årsarbetare) 386 421 480 Andel barn 0 19 år i befolkningen som lever i ekonomisk utsatthet år 2010 20 % 22 % 19 % Andel barn och unga med familjehemsvård 69 % 60 % 63 % Barn inskrivna i förskolan andel av befolkning 2012 87 % 85 % 84 % Självbestämmande och integritet Brukarnas uppfattning om versamheten Undersökt föräldrarnas uppfattning om öppenvården Ja 46 % 44 % Använt föräldrarnas uppfattning för att utveckla öppenvården Ja 38 % 35 % Undersökt föräldrarnas uppfattning om familjehemmen Ja 38 % 21 % Använt föräldrarnas uppfattning för att utveckla familjehemmen Ja 23 % 13 % Undersökt föräldrarnas uppfattning om hem för vård eller boende Nej 23 % 20 % Använt föräldrarnas uppfattning för att utveckla hem för vård eller boende Nej 8 % 11 % Helhetssyn och samordning Intern samordning i enskilda ärenden 34 Kvalitetsredovisning 2014

Öppna jämförelser om den sociala barn- och ungdomsvården 2014 Karlstad Värmland Riket Aktuell rutin för samordning med verksamheten: Ekonomiskt bistånd Nej 69 % 56 % Missbruk Nej 77 % 56 % Socialpsykiatrin Nej 46 % 38 % Våld i nära relationer Ja 77 % 71 % LSS/barn Ja 38 % 38 % LSS/vuxna Ja 31 % 31 % Familjerätt Nej 54 % 62 % Extern samverkan i enskilda ärenden hälsa Aktuell överenskommelse om samverkan med: Tandvård Ja 23 % 15 % Mödravård Ja 54 % 40 % Barnhälsovård Ja 54 % 50 % Primärvård Ja 38 % 45 % Barn- och ungdomspsykiatri Ja 62 % 69 % Barn- och ungdomsmedicin Ja 23 % 44 % Barn- och ungdomshabilitering Ja 23 % 47 % Extern samverkan i enskilda ärenden utbildning Aktuell överenskommelse om samverkan med: Förskola Ja 54 % 56 % Skola Ja 54 % 61 % Extern samverkan i enskilda ärenden kriminalitet Aktuell överenskommelse om samverkan med: Polis Nej 54 % 51 % Trygghet och säkerhet Handläggning Ordinarie licens för Barns behov i centrum, BBIC Ja 63 % 81 % Trygghet och säkerhet för placerade barn Information till placerade barn om barnets rättigheter och kontaktuppgifter till ansvariga Nej 38 % 42 % Flera alternativa kontaktvägar till den egna socialsekreteraren dagtid Ja 92 % 98 % 3 Kvalitetsredovisning 2014 35

3 Öppna jämförelser om den sociala barn- och ungdomsvården 2014 Karlstad Värmland Riket Kunskapsbaserad verksamhet Handläggarnas kompetens Handläggare med socionomutbildning och minst tre års erfarenhet av barnutredningar 79 % 64 % 67 % Handläggare med socionomutbildning och minst fem års erfarenhet av barnutredningar 65 % 48 % 50 % Samlad plan för handläggarnas kompetensutveckling Ja 54 % 25 % Individuella kompetensutvecklingsplaner för handläggarna Ja 31 % 42 % Familjehemmens kompetens Samlad plan för familjehemmens kompetensutveckling Ja 23 % 35 % Systematisk bedömning Användning standardiserade bedömningsinstrument: Utagerande beteende Ja 8 % 28 % Missbruk Nej 85 % 75 % Föräldraförmåga Nej 0 7 % Manualbaserade insatser öppenvård Tillhandahåller: Manualbaserat föräldrastöd i grupp som biståndsbeslutad insats Ja 31 % 43 % Manualbaserat föräldrastöd i grupp som serviceinsats ja 69 % 62 % Manualbaserad psykosocial behandling som biståndsbeslutad insats Nej 0 34 % Manualbaserad stödgruppsverksamhet som biståndsbeslutad insats Ja 38 % 58 % Manualbaserad stödgruppsverksamhet som serviceinsats Ja 62 % 62% Systematisk uppföljning för utveckling av insatser Gör systematiska uppföljningar på verksamhetsnivå av insatser i öppenvård Ja 15 % 31 % Använt resultat från systematiska uppföljningar för verksamhetsutveckling av insatser i öppenvård Ja 15 % 26 % Gör systematiska uppföljningar på verksamhetsnivå av insatser i dygnsvård Nej 0 21 % Använt resultat från systematiska uppföljningar för verksamhetsutveckling av insatser i dygnsvård Nej 0 16 % Tillgänglighet Utanför kontorstid Social jourverksamhet Ja 77 % 69 % Chattfunktion för barn och unga Nej 8 % 12 % 36 Kvalitetsredovisning 2014

Öppna jämförelser om den sociala barn- och ungdomsvården 2014 Karlstad Värmland Riket Information på webbplats om: Hur man kan överklaga ett beslut Nej 44 % 38 % Hur man kan framföra synpunkter/klagomål Ja 81 % 73 % Vart man vänder sig efter kontorstid om man behöver akut hjälp Ja 56 % 71 % Hur man anmäler om man misstänker att barn far illa Ja 69 % 86 % Information på webbplats till uppdragstagare Vad det innebär att vara t.ex. kontaktperson, kontaktfamilj eller familjehem Ja 44 % 76 % Hur man lämnar intresseanmälan om att vara t.ex. kontaktperson, kontaktfamilj eller familjehem Ja 31 % 74 % Möjlighet att lämna intresseanmälan om att vara t.ex. kontaktperson, kontaktfamilj eller familjehem direkt på webbsidan Ja 13 % 17 % 3 3.2.3 Missbruks- och beroendevården De indikatorer som presenteras i 2014 års jämförelser har tagits fram med utgångspunkt i aktuell forskning eller beprövad erfarenhet och lagstiftning samt utifrån ett brukarperspektiv. En annan viktig utgångspunkt, som Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting gemensamt tagit fram, är de sex kvalitetsområden som tagits fram för öppna jämförelser inom socialtjänstens. Procentsatsen anger den andel kommuner som besvarat frågorna med ja. Öppna jämförelser om missbruks- och beroendevård 2014 Karlstad Värmland Riket Helhetssyn och samordning Intern samordning Aktuella rutiner för samordning med: Ekonomiskt bistånd Ja 93 % 67 % Barn och unga Nej 73 % 60 % Personer med funktionsnedsättning Ja 53 % 37 % Hemlöshet Ny rutin 80 % 62 % Socialpsykiatri Integrerat 60 % 53 % Våld i nära relationer Ja 87 % 75 % Äldreomsorg Ja 20 % 28 % Kvalitetsredovisning 2014 37