Miljöredovisning 2012



Relevanta dokument
Stubo AB Miljöredovisning Miljöredovisning

Miljöredovisning 2014

STUBO AB MILJÖREDOVISNING 2010

Miljöredovisning 2012

Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder Miljöredovisning 2014

STIFTELSEN BOLLEBYGDS HYRESBOSTÄDER MILJÖREDOVISNING 2011

Bakre raden fr.v: Mattias Severinsson, Eva-Lena Malmlund, Kenneth Axebrink, Martin Stigssson, Bengt Söderlund, Anette Lövqvist och Tommy Czolowski.

Miljöredovisning 2015

REDOVISNING AV ARBETET MED LEDNINGSSYSTEMET UNDER VERKSAMHETSÅRET 2014

Miljöredovisning 2016

STIFTELSEN BOLLEBYGDS HYRESBOSTÄDER MILJÖREDOVISNING 2010

Redovisning av miljöarbetet under verksamhetsåret 2011

Miljöredovisning 2015

REDOVISNING AV ARBETET MED LEDNINGSSYSTEMET UNDER VERKSAMHETSÅRET 2014 MILJÖPÅVERKAN

STIFTELSEN BOLLEBYGDS HYRESBOSTÄDER MILJÖREDOVISNING 2008

Miljöredovisning 2014

STIFTELSEN BOLLEBYGDS HYRESBOSTÄDER MILJÖREDOVISNING 2007

Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder Miljöredovisning Miljöredovisning

Miljöredovisning 2016

REDOVISNING AV ARBETET MED LEDNINGSSYSTEMET UNDER VERKSAMHETSÅRET 2016

Miljöredovisning 2017

Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder Miljöredovisning Miljöredovisning

STIFTELSEN BOLLEBYGDS HYRESBOSTÄDER MILJÖREDOVISNING 2006

2017 MILJÖREDOVISNING 2017

Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder Miljöredovisning Miljöredovisning

TranemoBostäder Hyreshus i markplan, parhus och våningshus runt om i Tranemo kommun HÅLLBARHETS REDOVISNING 2014

Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008

Miljöredovisning 2018

FRIBO ÄR: MILJÖ I I 6

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

SABOs miljörapport utifrån 2012 års miljöenkät

för en bättre miljö Cramo instant ab 2010

Miljöaspekter Stahrebolaget främsta miljöpåverkan är transport, avfall, elanvändning och kemikalier.

MILJÖREDOVISNING 2012

Miljö- och arbetsmiljöredovisning 2006

MILJÖREDOVISNING 2013

HÅLLBARHETS REDOVISNING 2015

Miljöpolicy Miljöpolicy

Hållbarhetsredovisning

Förvaltningsberättelse, ledamöter, organisation mm Väsentliga förhållanden och händelser Fem års utveckling, tabell/diagram...

Miljöpolicy. Miljökonsekvensbeskrivning

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

Miljöberättelse Organisation och verksamhet

Hållbarhetsredovisning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas

SABOs miljörapport

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017)

Främst skrivande journalist. Även foto och redigering. Arbetar i gränslandet mellan journalistik och reklam.

Dokumentnamn Övergripande miljömål ISO-bet Sida nr 1. Datum

Välkommen till NMTs miljöledningssystem

Tidningstjänst AB och miljön

MILJÖ REDOVISNING 2014

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

Miljöplan Datum Sida 1 av 5 Projekt

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

VD Kenneth Stahre och vice VD Roger Lifvergren bär det yttersta ansvaret för att miljölagen efterlevs och Jonnah Stahre för miljöledningsarbetet.

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. miljöpolicy

Miljöledningssystem Nöjespoolen i Gävle AB. (Rev. 2018)

Miljöbokslut. Av verksamheten vid Gatu- och fastighetskontoret

SABOs miljörapport 2014

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )

Allmänt om vårt miljöarbete

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

minskad förbrukning av EL

Strategi för energieffektivisering

Miljöledning i staten 2016

Byråns interna miljöarbete

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Punkter ur SFV s miljöpolicy som påverkar Kastellet.

MILJÖBERÄTTELSE 2017

Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Vårt kvalitets- och miljöarbete

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

Ledningens miljögenomgång Primärvården

Hållbarhet i flygbranschen

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

SABOs miljörapport 2015

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Miljöledningssystem Sammanfattande punkter

Klimatrapport IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan Tunabyggen Affärsplan Box Borlänge

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Waldmann Ljusteknik AB

MILJÖBERÄTTELSE 2018

FÖRETAGSORGANISATION MILJÖ

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

Transkript:

Miljöredovisning 212

1 Oljeförbrukning, m 3 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1998 24 27 28 29 21 211 212 Vårt miljöarbete ger resultat!

Redovisning av arbetet med ledningssystemet under verksamhetsåret 211 Stubos miljöarbete uppfyller de krav som ställs i den internationella miljöledningsstandarden ISO 141 och bolaget har varit certifierat sedan 21-9-7. Sedan dess har löpande tredjepartsrevisioner utförts och certifikatet förnyats var tredje år. 1. Miljöpåverkan Stubos verksamhet ger i första hand upphov till miljöpåverkan inom följande nyckelområden: Energi (uppvärmning, varmvattenberedning och el för fastighetsdrift) Vatten och avlopp (förbrukning av rent vatten och utsläpp av spillvatten) Avfall (hushållsavfall och avfall från företagets egen verksamhet) Kemikaliehantering (inköp, användning, förvaring m.m.) Transporter och trädgårdsskötsel (förbrukning av fossila drivmedel m.m.) Inomhusmiljö (buller, fukt, mögel, radon m.m.) Företagets hyresgäster har tillsammans en stor påverkan på miljön genom sitt utnyttjande av lägenheterna och sina olika livsstilar. Miljöaspekter Verksamhetens miljöaspekter finns samlade i ett miljöaspektregister där bedömning och identifiering av de betydande miljöaspekterna har gjorts. Våra betydande miljöaspekter bedöms vara: Förbrukning av el för fastighetsdrift Resursförbrukning i form av avfall Exponering av radon i våra lägenheter Projekt och entreprenader Miljöaspektsregistret revideras minst en gång årligen. 2. Policy och organisation Stubo har antagit en miljö- och kvalitetspolicy som uttrycker våra ambitioner med ledningsarbetet. Policyn antogs av ledningen 28-2-2 och bedöms årligen i samband med ledningens genomgång. Miljö- och kvalitetspolicy: Vi på Stubo AB skall bedriva vår verksamhet så att vi ser till att miljöhänsyn tas och god kvalitet upprätthålls i alla led, från projektering och produktion till förvaltning och rivning. Vi skall i all vår verksamhet bedriva ett ständigt förbättringsarbete, samt förebygga föroreningar till luft, vatten och mark. Vi skall hushålla med resurser och använda bästa möjliga teknik så att naturtillgångar nyttjas effektivt, samt i första hand välja material som inte skadar människor, djur eller natur. Vi skall i all verksamhet följa gällande lagstiftning och övriga krav som vi berörs av. Vi skall kontinuerligt öka våra medarbetares, leverantörers och kunders miljö- och kvalitetsmedvetenhet, inspirera till ett personligt engagemang och därigenom gemensamt skapa förutsättningar för en miljöanpassad förvaltning med god kvalitet. 3

Policyn har kommunicerats till samtliga anställda samt företrädare för ägarna. Den finns även tillgänglig på företagets hemsida. Organisation Stubo ingår i Miljönätverket Sjuhärad som har byggt upp ett gemensamt integrerat ledningssystem som finns tillgängligt via miljönätverkets hemsida (7miljo.se). Företagets ledningsgrupp och VD, Rolf Granlöf, har det övergripande ansvaret för miljöarbetet och ledningssystemet. Tommy Borg fungerar som miljöansvarig och ansvarar för det operativa miljöarbetet. Alla medarbetare förväntas emellertid ta sin del av ansvaret för företagets arbete med ledningssystemet. 3. Mål och resultat Policyns vision och ledningssystemets krav på ständig förbättring förverkligas genom att företaget ställer upp övergripande och detaljerade mål. Målen är kopplade till de betydande miljöaspekterna. Åtgärder som skall säkerställa att målen nås finns samlade i handlingsplaner med ansvarsfördelning och tidsangivelser. De detaljerade mål som omfattar förbrukningar redovisas i denna miljöredovisning, övriga återfinns i dokumentet Detaljerade mål. Mål Stubo skall: medverka till minskade förbrukningar (energi och vatten) i alla fastigheter. förbättra inköps- och upphandlingsprocesserna för att bl.a. minska kemiska produkters påverkan på miljön. sköta fastigheter och grönområden på ett sätt som överensstämmer med kretsloppsprincipen och medverka till bevarande av den biologiska mångfalden. förbättra vår interna och externa kommunikation. förbättra inomhusmiljön för våra hyresgäster. öka kvalitets- miljö- och arbetsmiljömedvetenheten genom utbildning, information, samt genom leverantörs- och entreprenörskrav. förbättra bolagets arbetsmiljöarbete. Åtgärder som har genomförts under året Löpande har 55 kyl/frys bytts ut mot nya. Kontinuerligt utbyte av blandare och toaletter till snålspolande. Genomfört styrelseutbildning. Löpande utbyte till lågenergilampor. Bytt ut fyra oljepannor till värmepumpar i ytterorterna. Alla oljeuppvärmning är därmed borttagen! Bytt ut en tvättmaskin till nyare, mer miljövänlig och energisnål modell. Utbyte av styr- och reglerutrustning i undercentraler i tre fastigheter. Byte av värme och vattenstammar samt ventiler i en fastighet. Tagit fram och redovisat jämförande statistik över drivmedelsförbrukning per bil. Ansökt och och erhållit tillstånd för transport av farligt avfall. Övergång till miljödiesel för samtliga dieselbilar. Under året har olika arbetsgrupper inom miljönätverket arbetat med att revidera existerande styr- och hjälpdokument, samt ta fram nya för de delar som saknats i ledningssystemet. 4

Aktuellt inför nästa år Under 213 kommer omcertifieringsrevision att genomföras av revisorer från SP Certifiering. Minst två interna revisioner kommer att utföras av Miljönätverket Sjuhärads internrevisionsgrupp. Fortsatt arbete med att ständigt förbättra vårt ledningssystem. Fortsatt utbyte av kyl/frys/sval till nyare, energisnålare modeller. Fortsatta OVK-besiktningar och radonmätningar. Fortsatt utbyte till vattenbesparande armaturer. Fortsatt utbyte till lågenergilampor. Utbyte till ny styr- och reglerutrustning i undercentralerna. Införande av nytt fastighetsdatasystem (Vitec). Ombyggnation av Hemrydsgatan 4 (fönster och balkonger) Fortsatt utbyte av värme- och vattenstammar i beståndet. Resultat och avstämningar 1998/1999 och 24 utgjorde referensår för tidigare mål och redovisas därför. Förbrukningen vid värmeproduktion är värmeindexkorrigerad. I slutet av redovisningen jämförs resultaten med nyckeltal från bl.a. SABO och SCB. Uthyrning Eftersom ett flertal av företagets förbrukningssiffror vägs mot uthyrd yta, redovisas även dessa uppgifter här. För att ge en mer rättvis bild av företagets miljöprestanda under mätperioden redovisas mätetalen för vatten i förhållande till den ekonomiska uthyrningsgraden i %. Uthyrningsbar yta lägenheter, m² BOA 7 387 Uthyrningsbar yta lokaler, m² LOA 12 968 Uthyrningsbar yta totalt, m² BOA+LOA 83 355 Uthyrningsgrad, % 96,5% Uthyrd yta, m² BOA+LOA 8 438 Uthyrningsbar yta totalt exkl kallhyra, m 2 BOA+LOA 75 291 Antal lägenheter 1 126 Antal lokaler 67 Lägenheter med kallhyra (vars förbrukning inte ingår i våra uppgifter) inte räknas med i arean när det gäller förbrukning för uppvärmning och varmvatten. 5

Energiförbrukning, värme och varmvatten Id Detaljerat mål Mätetal Resultat DU1-1 Energiförbrukning för uppvärmning och varmvatten skall senast 22 uppgå till max 13 kwh/m 2. Värmeindexkorrigerad förbrukning i kwh/m 2 (BOA+LOA) 139 kwh/m 2 Under perioden 29-212 har energiförbrukningen i kwh/m² (värmeindexkorrigerad) minskat med 12% (19 kwh/m 2 ). Den faktiska oljeförbrukningen har minskat med 88% (184 m 3 ) jämfört med 29. Jämfört med 1998 har den faktiska oljeförbrukningen minskat med 938 m 3 (97%). 175 15 125 1 75 5 25 Energiförbrukning, kwh/m 2 1998 24 27 28 29 21 211 212 Elförbrukning Den totala förbrukningen av fastighetsel har ökat med 624 MWh (35%) under perioden 29-212. Förbrukningen av fastighetsel uttryckt i kwh/m² har ökat med 32% under samma period. Till stor del beror ökningen på att vi har installerat fler värmepumpar under de senaste åren, samt att fördelningen mellan fastighets- och uppvärmningsel måste schabloniseras. 3 25 2 15 1 5 Fastighetsel, kwh/m 2 6

Vattenförbrukning Den totala vattenförbrukningen har ökat med 13.2 m 3 eller 15% jämfört med 29. Förbrukningen i liter/m 2 har under samma period ökat med 13% (131 liter/m 2 ). Om man tar hänsyn till uthyrningsgraden har förbrukningen ökat med 126 liter/m 2 (11%). Vi kommer att utreda vad som orsakar den ökade vattenförbrukningen. 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2 Vattenförbrukning, liter/m 2 Köldmedier Den totala köldmedieanvändningen (jämfört 29) har ökat med 43%. Mängden HCFC (R22) har minskat med 13 kg eller 43% sedan 29. Arbetet med att avveckla anläggningar som innehåller HCFC pågår. Användningen av CFC avslutades före 1999-12-31 med undantag av mindre mängder i äldre kylar och frysar i företagets lägenheter. Anledningen tillökningen av köldmedier beror på utbytet av oljepannor till värmepumpar i kringorterna. 12 1 8 6 4 2 Köldmedier 1998 2 22 24 26 28 21 212 CFC HCFC HFC 7

Transporter och motorredskap Id Detaljerat mål Mätetal Resultat DU1-2 Utsläppet av fossil koldioxid från varje tjänstebil skall senast 216 vara högst 22 g/km. Andel tjänstebilar som uppnår målet (mål 1%). 58% Tjänsteresor och transporter Det faktiska antalet körda mil har ökat med 1.511 mil eller 14% jämfört med 29. Den totala drivmedelsförbrukningen för tjänstebilarna har ökat med 949 liter eller 11% jämfört med 29. Förbrukningen av drivmedel i liter per mil för tjänstebilarna har minskat med 6%. Utsläpp av fossil koldioxid per körd kilometer har minskat med 25%, mycket beroende av att samtliga dieselbilar nu körs på biodiesel. 1,2 Transporter, liter/mil 1,,8,6,4,2, Förbrukning mm per bil Bensin-, gas- och dieseldrivna bilar Fossilt CO 2 -utläpp Objekt Bränsleslag liter km liter/mil Totalt, kg g/km Vaktmästeri 1 Bensin 113 1 216,93 313 257,4 Vaktmästeri 2 Bensin 84 5 179 1,62 2 327 449,3 Vaktmästeri 3 Diesel 913 1 53,91 2 41 23, Vaktmästeri 4 Diesel 463 5 386,86 1 35 192,1 Vaktmästeri 5 Diesel 1 147 1 148 1,13 2 564 252,6 Vaktmästeri 6 Diesel 794 8 283,96 1 775 214,2 Vaktmästeri 7 Diesel 761 1 564,72 1 71 161, Vaktmästeri 8 Diesel 2 598 24 872 1,4 5 87 233,5 Vaktmästeri 9 Diesel 1 126 15 389,73 2 517 163,5 Vaktmästeri 1 Diesel 573 4 992 1,15 1 281 256,5 Kontoret 1 Gas/bensin 56 6 54,9 155 25,6 Kontoret 2 Gas/bensin 22 3 744,6 61 16,3 Totalt, bensin 1 31 16 193,64 2 856 176,4 Totalt, diesel 7 82 84 695,92 17 437 25,9 2 77 kg CO 2 per m 3 bensin (källa etanol.nu/naturvårdsverket) 2 235 kg CO 2 per m 3 biodiesel (75% fossil diesel) (källa etanol.nu/naturvårdsverket och OKQ8) I dagsläget klarar sju av totalt 12 fordon gränsen på 22 g/km fossil koldioxid, dvs 33%. De bensin- och dieselbilar som används spänner mellan 161 g/km och 449 g/km utsläppt fossil koldioxid (medelvärde 236 g/km). Dessa värden är en bit ifrån vårt målvärde för 216 (22 g/km). 8

Förbrukning av drivmedel Den totala mängden förbrukade drivmedel har minskat med 2.79 liter eller 15% jämfört med 29. Diagrammet till höger redovisar all drivmedelsförbrukning, dvs bilar såväl som traktorer, maskiner och motorredskap. 16 14 12 1 8 6 4 2 Drivmedelsförbrukning, liter Bensin Diesel Alkylatbensin Jämförelse och analys Energi Fastighetsel Vatten År (kwh/m 2 ) (kwh/m 2 ) (liter/m 2 ) SABO *# 211 144 25 1 41 SCB/Energimynd. # 211 153 1 866 Miljönätverket # 211 125 19 1 319 Stubo 212 139 29 1 229 Energiförbrukningarna (ej el) är värmeindexkorrigerade # Förbrukningar omräknade från Atemp till BOA+LOA (faktor,85 från Energimyndigheten). * Energi & el från Skåneinitiativet. Vattenförbrukningen är uthyrningsgradsjusterad. Som framgår av siffrorna ovan, så ligger Stubo på hög nivå när det gäller energiförbrukning och fastighetsel, men låga nivåer för vatten. 9

Koldioxidutsläpp Diagrammet visar utsläpp av fossil koldioxid. Uppgifterna för fjärrvärme och el kommer från våra leverantörer, övriga beräknas utifrån omräkningstal (t.ex. drivmedel). Den stora minskningen beror främst på att vi successivt har fasat ut all uppvärmning med olja. Vårt miljöarbete för att minska utsläppen av fossil koldioxid ger resultat! 8 7 6 5 4 3 2 1 Koldioxidutsläpp per lägenhet, kg 29 21 211 212 Rapporterade avvikelser, tillbud mm Andelen rapporterade avvikelser från egen verksamhet har minskat till ca hälften jämfört med 28. Det löpande arbetet med ledningssystemet och ständiga förbättringar är beroende av denna rapportering. 28 29 21 211 212 Avvikelser, egen verksamhet 66 34 2 16 29 Avvikelser, revisioner 14 17 18 15 1 Tillbud 3 4 Förbättringsförslag Kundklagomål 5 8 Totalt 8 51 38 39 51 4. Lagkrav och efterlevnad Den lagstiftning som berör företagets verksamhet finns specificerad i nätverkets lagförteckning. Denna uppdateras löpande och en lagbevakningstjänst finns att tillgå. Företagets verksamhet berörs även av lokala, kommunala krav, branschöverenskommelser och regionala krav. Miljöfarlig verksamhet Nedanstående av bolagets fastigheter inhyser aggregat med köldmedier som är kontrollpliktiga. 2 värmepumpar på Solrosens äldreboende i Ulricehamn med sammanlagt 7,5 kg HFC 2 kompressorer på Södra Kullagatan 3 med totalt 6 kg HCFC 1 kylanläggning på Sturegatan 6 med 4,6 kg HFC 1 värmepump på Sanatorievägen 51-57 med 4,2 kg HFC 1

Kemiska produkter Stubo hanterar ett antal olika kemiska produkter, men det rör sig i de flesta fall om begränsade mängder. Undan för undan har vi fasat ut de farligaste kemiska produkterna och ersatt dem med mindre skadliga. Avfall Alla hushåll har tillgång till fastighetsnära återvinningsstationer för källsortering. Stubo har tillstånd för egentransport av farligt avfall som uppkommit i egen yrkesmässig verksamhet. Transportdokument skrivs och signeras vid alla transporter av farligt avfall, oavsett om transporten utförs i egen regi eller inte. 5. Information och utbildning Under året har flera informationstillfällen ägt rum vid personal- och gruppmöten. Ledningens genomgång har hållits vid ett tillfälle under året (212-4-5). För att förbättra och underlätta arbetet med ledningssystemet, har vi tillsatt en ledningsgrupp bestående av VD, miljöansvarig/förvaltare, ekonomiansvarig och verksamhetsamordnare. Personalens genomgång har hållts vid två tillfällen (212-6-7 och 212-6-2). 6. Övrig samverkan Samarbete i miljöfrågor sker inom Miljönätverket Sjuhärad där följande företag ingår: Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder, Fristadbostäder AB, Stubo AB, Vårgårda Bostäder AB och Tranemobostäder AB. Miljönätverket har träffats vid flera tillfällen i olika konstellationer. De miljöansvariga i bolagen har regelbundna träffar. Interna revisioner utförs av Miljönätverket Sjuhärads internrevisionsgrupp. Ulricehamn, 212-4-15 Per Östlund, verksamhetssamordnare 11