STIFTELSEN BOLLEBYGDS HYRESBOSTÄDER MILJÖREDOVISNING 2008

Transkript

1 STIFTELSEN BOLLEBYGDS HYRESBOSTÄDER MILJÖREDOVISNING 2008 Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäders (Bollebo) miljöarbete uppfyller de krav som ställs i den internationella miljöledningsstandarden SS-EN ISO Certifieringsrevision för SS-EN ISO genomfördes i juni månad 2001 och certifikat utfärdades Sedan dess har uppföljande och omcertifieringsrevisioner gjorts. Certifieringsorgan är SP Certifiering i Borås. 1. Miljöpåverkan Bollebos verksamhet ger i första hand upphov till miljöpåverkan inom följande nyckelområden: Energiförbrukning (uppvärmning, varmvattenberedning och el för fastighetsdrift) Vatten och avlopp (förbrukning av rent vatten och utsläpp av spillvatten) Avfall (hushållsavfall och avfall från företagets egen verksamhet) Kemikaliehantering (inköp, användning, förvaring m.m.) Transporter och motorredskap (förbrukning av fossila drivmedel, utsläpp till luft) Inomhusmiljö Bollebos hyresgäster har tillsammans en stor påverkan på miljön genom sitt nyttjande av lägenheterna och sina olika livsstilar. Det gäller de boendes energiförbrukning, produktion av avfall och spillvatten, resor och konsumtion. Hyresgästernas miljöbeteende kan inte påverkas direkt av företaget, utan här krävs information, samarbete och åtgärder som underlättar för hyresgästerna att leva miljöanpassat. Verksamhetens miljöaspekter finns samlade i ett miljöaspektregister där bedömning och identifiering av de betydande miljöaspekterna har gjorts. Våra betydande miljöaspekter bedöms vara: Utsläpp av koldioxid vid uppvärmning med olja Utsläpp av partiklar och kolväten vid uppvärmning med olja Förbrukning av el vid uppvärmning med el Resursförbrukning i form av avfall från hyresgäster och i egen verksamhet Exponering av radon i våra lägenheter Projekt och entreprenader 1 (16)

2 2. Policy och organisation Bollebo har antagit en kvalitets- och miljöpolicy, vilken uttrycker stiftelsens ambitioner med ledningsarbetet. Policyn antogs av styrelsen och bedöms årligen i samband med ledningens genomgång. Kvalitets- och miljöpolicy: Vi på Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder skall bedriva vår verksamhet så att vi ser till att miljöhänsyn tas och god kvalitet upprätthålls i alla led, från projektering och produktion till förvaltning och rivning. Vi skall i all vår verksamhet bedriva ett ständigt förbättringsarbete, samt förebygga föroreningar till luft, vatten och mark. Vi skall hushålla med resurser och använda bästa möjliga teknik så att naturtillgångar nyttjas effektivt, samt i första hand välja material som inte skadar människor, djur eller natur. Vi skall i all verksamhet följa gällande lagstiftning och övriga krav som vi berörs av. Vi skall kontinuerligt öka våra medarbetares, leverantörers och kunders miljö- och kvalitetsmedvetenhet, inspirera till ett personligt engagemang och därigenom gemensamt skapa förutsättningar för en miljöanpassad förvaltning med god kvalitet. Policyn har kommunicerats till samtliga anställda, företrädare för ägarna, samt entreprenörer och leverantörer. Den finns tillgänglig för alla på företagets hemsida. Miljöorganisation Bollebo ingår tillsammans med fem andra allmännyttiga bostadsföretag i Miljönätverket Sjuhärad som har byggt upp ett gemensamt integrerat ledningssystem. Företagets ledning, styrelse och VT Ulla Jonasson, har det övergripande ansvaret för kvalitetsoch miljöarbetet och ledningssystemet. Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder har också utsett en miljöansvarig, Tina Andersson, som ansvarar för det operativa kvalitets- och miljöarbetet. Alla medarbetare förväntas emellertid ta sin del av ansvaret för företagets kvalitets- och miljöarbete. 2 (16)

3 3. Mål och resultat Policyns vision och ledningssystemets krav på ständig förbättring skall förverkligas genom att företaget ställer upp övergripande och detaljerade mål. Målen är kopplade till de betydande miljöaspekterna. Åtgärder som skall säkerställa att målen nås finns samlade i en handlingsplan med ansvarsfördelning och tidsangivelser. Övergripande och detaljerade mål är framtagna för perioden Handlingsplaner tas fram årligen. Mål och handlingsplan följs upp löpande, samt i samband med revisioner och vid ledningens genomgång. Mål för de närmaste åren Bollebo skall: medverka till minskade förbrukningar (energi, vatten och avfall) i alla fastigheter. minska kemiska produkters påverkan på miljön, genom att undvika miljöfarliga produkter och ersätta dessa med mindre farliga enligt utbytes- och produktvalsprinciperna. öka kvalitets- och miljömedvetenheten genom utbildning, information, samt leverantörsoch entreprenörskrav. förbättra inomhusmiljön för våra hyresgäster. Åtgärder som har genomförts under året Sju fastigheter har radonmätts Ny energisnålare torktumlare på Vinkelvägen 1 Ny energi- och vattensnålare tvättmaskin på Bollegården Nya värmepumpar på Kråkvägen 9 och 11 Studiebesök på Bollebygds reningsverk Utbildning och studiebesök på Ekocentrum i Göteborg Ny tvättstuga med ny tvättmaskin med automatisk tvättmedelsdosering och ny torktumlare på Odens väg Radonsanering på Boråsvägen 35 PCB-inventering har gjorts Nödlägesövning och utbildning i HLR (Hjärt-LungRäddning) Odens väg 18-22, Odinslundsvägen 2-4 och 6-10 har anslutits till fjärrvärme (ersatt oljeuppvärmning) Miljögruppen med miljöansvariga från alla sex bolagen har under året arbetat mycket aktivt med revidering och förenkling av gamla rutiner, med stort fokus på verksamhetsrutiner. Dessa har antingen tagits bort ur ledningssystemet eller skrivits om. Samtidigt har kvalitets- och arbetsmiljödelar tillförts. Under året har ett flertal arbetsgrupper tagit hand om arbetet med att ta fram nya styr- och hjälpdokument samt revidera de existerande för de delar som saknats i ledningssystemet. Bland annat gäller detta egenkontrollplaner, ekonomi, personal och inköp/upphandling. 3 (16)

4 Aktuellt inför nästa år Under 2009 kommer revision att genomföras av revisorer från SP Certifiering. Interna revisioner, som utförs av personer i Miljönätverket Sjuhärads internrevisionsgrupp, kommer också att genomföras under året. Tre fastigheter kommer under 2009 att anslutas till fjärrvärme som ersätter oljeuppvärmning. Vi skall utreda om en värmepump skall ersätta oljeuppvärmning i en fastighet med 15 lägenheter. Byten av fönster och entrédörrar i tre byggnader vid Odens väg skall utredas. Löpande utbyte av mindre värmepumpar görs under året allt efter behov. Likaså byts vitvaror ut löpande till nya och energi- och vattensnålare produkter. Fortsatt arbete med att förbättra det integrerade ledningssystemet. Resultat och avstämningar För att ge en mer rättvis bild av företagets prestanda under mätperioden redovisas mätetalen nedan även i förhållande till den ekonomiska uthyrningsgraden i %. I slutet av redovisningen jämförs resultaten med nyckeltal från bl.a. SABO och SCB. Uthyrning Eftersom ett flertal av företagets förbrukningssiffror vägs mot uthyrd yta, redovisas även dessa uppgifter här. Uthyrningsbar yta, m² Uthyrningsgrad, % 93,1% 99,5% 99,5% 99,7% 99,5% 99,4% Uthyrd yta, m² Antal lägenheter (16)

5 Energiförbrukning, värme och varmvatten Mål nr Detaljerat mål Mätetal Resultat DB1 Energiförbrukning för uppvärmning och varmvatten skall minska med minst 2% Värmeindexkorrigerad förbrukning kwh per m 2 uthyrd lägenhets- och lokalyta och år Minskat 6,4% DB2 Förbrukningen av eldningsolja skall minska med minst 60% Värmeindexkorrigerad förbrukning i m 3 Minskat 24,4% Elförbrukning, MWh * 1 196, , , , , ,7 Fjärrvärme, MWh * 1 213,0 918,4 970,5 877,2 853,8 872,5 Oljeförbrukning, MWh * 2 290, , , , , ,5 Totalförbrukning, MWh * 4 699, , , , , ,8 Förbrukning, kwh/m² * 168,1 174,9 174,6 170,6 170,8 163,5 Uthyrningsgradsjusterad förbrukning, kwh/m² * 180,6 175,8 175,5 171,1 171,6 164,5 Oljeförbrukning, m 3 229,0 201,4 187,9 188,5 174,0 152,2 Oljeförbrukning, m 3 * 229,0 205,5 197,8 204,8 191,2 167,3 Oljeförbrukning, liter/m² 8,8 7,0 6,6 6,4 6,0 5,2 Koldioxidutsläpp från oljeeldning, ton kg CO 2 per m 3 eldningsolja. OBS! Elförbrukningen = värme+fastighetsel! * = Värmeindexkorrigerat 200 Energiförbrukning, värme och varmvatten Antal kwh/kvm Förbrukning Uthyrningsgradsjusterad 5 (16)

6 Energiförbrukningen har minskat 247 MWh jämfört med 2004, vilket innebär en minskning med 4,9%. Räknat i kwh per m² har förbrukningen minskat med 6,5%. Om man tar hänsyn till uthyrningsgraden, så har förbrukningen minskat med 6,4%. 250 Faktisk oljeförbrukning, värmeproduktion 200 Antal m Den faktiska förbrukningen av eldningsolja har minskat med 49,2 m 3 jämfört med 2004, vilket innebär en minskning med 24,4%. Oljeförbrukningen i liter per m² har minskat med 25,6%. Den minskade oljeförbrukningen under mätperioden har resulterat i en miljöförbättring genom att utsläppen till luft av miljö- och hälsoskadliga ämnen såsom koldioxid, kväveoxider, svavel, stoft och VOC 1 har minskat. 1 VOC (Volatile Organic Compounds): flyktiga organiska föreningar som bl.a. bidrar till bildningen av hälso- och miljöskadlig marknära ozon. 6 (16)

7 Elförbrukning, fastighetsdrift och uppvärmning Mål nr Detaljerat mål Mätetal Resultat DB3 Utred övergång till grön el. Påbörjas Utredning klar Grön el fanns ej tillgänglig 2007 Total elförbrukning, MWh 1 196, , , , , ,7 Total elförbrukning, kwh/m² 42,8 71,7 72,2 71,7 76,4 76,7 Uthyrningsgradsjusterad elförbrukning, kwh/m² 46,0 72,0 72,6 71,9 76,7 77,1 OBS! Eftersom som elvärme och fastighetsel ej går att särskilja, är värdena ovan värmeindexkorrigerade Antal kwh/kvm Elförbrukning, värme och drift Förbrukning Uthyrningsgradsjusterad Den faktiska elförbrukningen har ökat med 181,2 MWh, vilket innebär en ökning med 8,8%. Förbrukningen i kwh/m² har ökat med 6,9%. Om man tar hänsyn till uthyrningsgraden, så har förbrukningen ökat med 7,0%. En förklaring till den ökade förbrukningen, är att utbyte har skett från oljeeldning till värmepump i Olsfors. 7 (16)

8 Vattenförbrukning Mål nr Detaljerat mål Mätetal Resultat DB4 Vattenförbrukningen skall ej överstiga l/m 2 och år Liter per m 2 uthyrd lägenhetsoch lokalyta och år l/m 2 Förbrukning, m Förbrukning, liter/m , , , , , ,2 Uthyrningsgradsjusterad förbrukning, liter/m , , , , , , Vattenförbrukning Antal liter/kvm Faktisk förbrukning Uthyrningsgradsjusterad Den totala vattenförbrukningen har minskat med m 3, vilket innebär en minskning med 11,8%. Förbrukningen i liter per m² har minskat med 13,3%. Om man tar hänsyn till uthyrningsgraden så har förbrukningen minskat med 13,2%. 8 (16)

9 Avfall Mål nr Detaljerat mål Mätetal Resultat DB5 Minska mängden abonnerad kärlvolym för hushållsavfall med 5% till år 2010 jämfört med 2004 Liter per m 2 uthyrd lägenhetsyta och år Minskat 1,6% Se ovan Liter per lägenhet och vecka Oförändrat Abonnerad kärlvolym, m Avfall liter/lägenhet 4 977, , , , , ,7 Avfall liter/lägenhet och vecka 95,7 86,8 86,8 86,1 87,9 86,8 Avfall, liter/m 2 64,3 60,3 60,3 58,9 60,0 59,3 Uthyrningsgradsjusterad avfallsmängd, liter/m 2 69,1 60,6 60,6 59,0 60,3 59,7 100 Hushållsavfall, liter/lägenhet & vecka Antal liter/lgh & vecka Avfallsvolymen för hushållsavfall är oförändrad jämfört med Den abonnerade kärlvolymen i liter per m² har minskat med 1,7%. Om man tar hänsyn till uthyrningsgraden, så har kärlvolymen (l/m 2 ) minskat med 1,6%. Samtliga lägenheter har tillgång till fastighetsnära källsortering. Mängden hushållsavfall (svarta och vita påsar enligt Boråsmodellen) redovisas i abonnerad kärlvolym. 9 (16)

10 Köldmedier Mål nr DB6 Detaljerat mål Mätetal Ackumulerat resultat Minst 15% av alla kyl/frysar skall bytas ut till strömsnålare och miljövänligare produkter (ca 450 enheter 2005) Andel utbytta i % 10,5% (48 st ack) CFC, kg 19,2 19,2 HCFC, kg 96,5 96,5 96,5 96,5 62,0 50,4 50,4 32,4 29,7 18,9 18,0 HFC, kg 0,9 0,9 19,1 19,1 51,0 61,8 61,8 66,5 49,9 68,2 68,2 Propan/butan, kg 1,3 6,7 7,1 Totalt antal kg 116,6 116,6 115,6 115,6 113,0 112,2 112,2 98,9 80,9 93,8 93, Köldmedier Propan HFC HCFC CFC Antal kg Bollebo hade vid utgången av året sammanlagt 93,3 kg köldmedier. Den totala köldmedieanvändningen har minskat med 23,3 kg (jämfört med 1998), vilket innebär en minskning med 20%. Användningen av CFC avslutades före med undantag av mindre mängder i äldre kylar och frysar i företagets lägenheter. Mängden HCFC (R22) har minskat med 78,5 kg, dvs en minskning med 81,3%. Arbetet med att avveckla eller konvertera värmepumpar och avfuktare som innehåller HCFC pågår. 10 (16)

11 Transporter och motorredskap Företagets interna transporter och användning av motorredskap medför bland annat att icke förnyelsebara fossila drivmedel förbrukas. Drivmedelsförbrukningen ger i sin tur upphov till olika utsläpp till luft av miljö- och hälsoskadliga ämnen såsom koldioxid, kväveoxider, svavel och partiklar. Transporter Tjänstebil, mil Privata bilar, mil Totalt antal mil Interna transporter Antal mil Tjänstebilar Privata bilar I dagsläget saknar vi statistikuppgifter för de externa transporter som krävs för att hålla igång stiftelsens verksamhet. Det gäller leveranser till och från företaget och de transporter som görs av entreprenörer som anlitas av företaget. 11 (16)

12 Förbrukning av drivmedel Bensin 95, liter Diesel MK1/2, liter takts alkylatbensin, liter takts alkylatbensin, liter Total förbrukning, liter Mängd CO 2, ton 3,6 3,8 4,8 5,0 4,3 4, kg CO 2 per m 3 drivmedel Drivmedelsförbrukning Antal liter Bensin Diesel 2-takt alkylat 4-takt alkylat Den totala mängden förbrukade drivmedel har ökat med 177 liter, vilket innebär en ökning med 11,1%. 6,0 Koldioxidutsläpp från drivmedel 5,0 Antal ton 4,0 3,0 2,0 1,0 0, (16)

13 Tjänsteresor En del tjänsteresor till Stockholm görs med flyg på sträckan Landvetter Arlanda. En enkel resa innebär ca 461 km. Flygresor är relativt sett mer resurskrävande och miljöstörande jämfört med om man istället väljer att åka tåg. Förutom att flygbränslet tillverkas av icke förnyelsebar fossil olja, bidrar flygresor till utsläpp till luft av koldioxid, kväveoxider, kolmonoxid och kolväten (HC). Emissionsdata i tabellen nedan är hämtade från SJ Miljökalkyl och VTI Rapport Antal resor tur och retur Antal enkla resor Ressträcka enkel, km Total flygsträcka, km Koldioxidutsläpp, kg Kväveoxidutsläpp, kg 0,7 1,8 0,4 1,8 Kolväten (HC), g Kolmonoxidutsläpp, kg 0,4 1,1 0,2 1,1 Energiförbrukning, kwh Alla resor har skett mellan Landvetter och Arlanda Under året har 6 resor gjorts via tåg (t/r Stockholm). Inga tjänsteresor via flyg har företagits. 13 (16)

14 Jämförelse och analys År Energi (kwh/m 2 ) El (kwh/m 2 ) Vatten (liter/m 2 ) Avfall (l/lgh/v) SABO ,8 SCB/Energimynd Miljönätverket * ,1 Bollebo * ,8 Alla energiförbrukningar är värmindexkorrigerade * Alla förbrukningar utom avfall är uthyrningsgradsjusterade När det gäller vattenförbrukning, ligger Bollebo på en mycket låg nivå. Vattenförbrukningen fortsätter att minska, vilket till stor del beror på utbyte till snålspolande armaturer, samt utbyte till nyare, vattensnålare tvättmaskiner i tvättstugorna. Energiförbrukningen ligger på en jämförelsevis hög nivå. Den successiva övergången från oljeeldning till fjärrvärme som pågår, kommer att justera dessa siffror nedåt. Dessutom kommer detta att innebära ytterligare minskning av utsläpp till luft. Jämförelsen i elförbrukning ovan är missvisande eftersom både uppvärmning och fastighetsel ingår i Bollebos förbrukning. Därför är det svårt att dra någon slutsats utifrån denna jämförelse. Vi bör undersöka möjligheten om det går att särredovisa dessa förbrukningar. Mängden hushållsavfall ligger på en mycket hög nivå. En starkt bidragande orsak är att stora mängder avfall genereras från Bollegårdens servicehus, där man använder mycket engångsmaterial. Den löpande uppföljningen av de detaljerade målen för perioden visar att vi ligger mycket bra till i vår måluppfyllnad, undantaget hushållsavfallet. Detta är det mål som är svårast att åtgärda, främst beroende på att våra möjligheter att påverka hyresgästernas vanor är starkt begränsad (i princip endast information). Dessutom har vi ett mätetal (abonnerad kärlvolym) som inte är tillräckligt exakt, vilket gör att vi inte med bestämdhet vet om vi lyckas med de åtgärder vi företar. 14 (16)

15 4. Lagkrav och efterlevnad Miljöbalken som trädde i kraft 1 januari 1999 innebär en skärpning av kraven på alla som bedriver verksamhet, t.ex. bostadsföretag. Kraven innebär att en fastighetsägare ska kunna svara på frågor om byggmaterial, hur man arbetar och vilka redskap och ämnen som används i underhållet. En annan nyhet i Miljöbalken var att s.k. omvänd bevisbörda gäller, vilket innebär att det är fastighetsägaren som måste bevisa att det inte föreligger någon olägenhet för människors hälsa. Förutom miljöbalken berörs företagets verksamhet av annan lagstiftning som finns specificerad i nätverkets lagförteckning. Denna uppdateras löpande och en lagbevakningstjänst finns att tillgå. Företagets verksamhet berörs även av lokala kommunala krav. Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Bostadsföretag har få verksamheter som klassificeras som miljöfarliga enligt miljöbalkens förordning om miljöfarlig verksamhet och miljöskydd. Exempel på miljöfarlig verksamhet är produktion av värme och kyla, det vill säga drift av stora oljepannor och värmepumpar, enskilda avlopp och komposteringsanläggningar. Följande delar av verksamheten hos Bollebo är kontrollpliktiga enligt Miljöbalken: större kyl- och frysanläggningar (Bollegården 6,5 kg HFC) drift av större anläggningar på: o Kungsbackavägen 1 (11 kg HFC även rapporteringspliktig) o Vinkelvägen 1-7 (9,6 kg HFC) o Boråsvägen 35 (4,4 kg HFC) Hälsoskyddsfrågor som kan vara aktuella är inomhusmiljön för hyresgästerna, t.ex. buller, fukt, mögel och radon. Bollebo har redan vidtagit åtgärder mot problem med fukt och mögel. Radonmätningar har genomförts i vissa fastigheter och kompletterande mätningar med dosor har genomförts under vinterhalvåren Kemiska produkter Bollebo hanterar ett antal olika kemiska produkter, men det rör sig i de flesta fall om begränsade mängder. De produkter som används är: drivmedel, produkter för fastighetsskötsel, bygg- och måleri, smörjmedel, städkemikalier samt små mängder bekämpningsmedel mot skadedjur inomhus. Köldmedier För att förhindra nedbrytningen av det skyddande ozonskiktet finns det en rad lagar och förordningar som reglerar hanteringen av köldmedier. 15 (16)

16 Avfall och producentansvar Avfall från hushållen källsorteras så långt det är möjligt. Lagstiftningen som rör hanteringen av farligt avfall ställer krav på att mängden av olika avfallsslag redovisas. Journalföringen av farligt avfall sker enligt fastställd rutin. Bollebo har lämnat in en anmälan till länsstyrelsen om egentransport av farligt avfall som uppkommit i egen yrkesmässig verksamhet. 5. Information om utbildningar Under året har flera internutbildningstillfällen ägt rum i form av personalmöten, grund- och vidareutbildning av personal, samt information till bolagsstyrelsen. Ledningens genomgång har hållits vid ett tillfälle under året ( ). 6. Relation till kunder och övrig samverkan Under året har Bollebos Informationsblad till hyresgästerna delats ut vid fyra tillfällen. Samarbete sker inom Miljönätverket Sjuhärad där följande företag ingår: Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder, Fristadbostäder AB, Stubo AB, AB Svenljunga Bostäder, Vårgårda Bostäder AB och Tranemobostäder AB. Miljönätverket har träffats vid flera tillfällen. De miljöansvariga i bolagen har regelbundna träffar. Interna revisioner görs av Miljönätverket Sjuhärads internrevisionsgrupp som består av följande personer: Tina Andersson, miljöansvarig Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder Annica Blom, uthyrningsansvarig Tranemobostäder AB Tommy Borg, miljöansvarig Stubo AB Håkan Boström, miljöansvarig Vårgårda Bostäder AB Svante Dahlquist, VD Fristadbostäder AB Gerd Jernmo, kontorist Stubo AB Håkan Johansson, miljöansvarig Tranemobostäder AB Bengt Söderlund, miljöansvarig Fristadbostäder AB Den/de personer som arbetar på det reviderade företaget deltar inte som revisor/er vid interna revisioner. Bollebygd, Per Östlund Verksamhetssamordnare 16 (16)