Miljöredovisning 2014

Transkript

1 Miljöredovisning 2014

2

3 REDOVISNING AV ARBETET MED LEDNINGSSYSTEMET UNDER VERKSAMHETSÅRET 2014 Stubos miljöarbete uppfyller de krav som ställs i den internationella miljöledningsstandarden ISO och bolaget har varit certifierat sedan Sedan dess har löpande tredjepartsrevisioner utförts och certifikatet förnyats var tredje år. MILJÖPÅVERKAN Stubos verksamhet ger i första hand upphov till miljöpåverkan inom följande nyckelområden: Energi (uppvärmning, varmvattenberedning och el för fastighetsdrift) Vatten och avlopp (förbrukning av rent vatten och utsläpp av spillvatten) Avfall (hushållsavfall och avfall från företagets egen verksamhet) Kemikaliehantering (inköp, användning, förvaring m.m.) Transporter och trädgårdsskötsel (förbrukning av fossila drivmedel m.m.) Inomhusmiljö (buller, fukt, mögel, radon m.m.) Företagets hyresgäster har tillsammans en stor påverkan på miljön genom sitt utnyttjande av lägenheterna och sina olika livsstilar. MILJÖASPEKTER Verksamhetens miljöaspekter (dvs hur vi skulle kunna på verka miljön) finns samlade i ett miljöaspektregister där bedömning och identifiering av de betydande miljöaspekterna har gjorts. Våra betydande miljöaspekter bedöms vara: Förbrukning av el för fastighetsdrift Exponering av radon i våra lägenheter Projekt och entreprenader Miljöaspektsregistret revideras minst en gång årligen

4 POLICY OCH ORGANISATION Stubo har antagit en miljö- och kvalitetspolicy som uttrycker våra ambitioner med lednings-arbetet. Policyn antogs av ledningen och bedöms årligen i samband med ledningens genomgång. MILJÖ- OCH KVALITETSPOLICY: Vi på Stubo AB skall bedriva vår verksamhet så att vi ser till att miljöhänsyn tas och god kvalitet upprätthålls i alla led, från projektering och produktion till förvaltning och rivning. Vi skall i all vår verksamhet bedriva ett ständigt förbättringsarbete, samt förebygga föroreningar till luft, vatten och mark. Vi skall hushålla med resurser och använda bästa möjliga teknik så att naturtillgångar nyttjas effektivt, samt i första hand välja material som inte skadar människor, djur eller natur. Vi skall i all verksamhet följa gällande lagstiftning och övriga krav som vi berörs av. Vi skall kontinuerligt öka våra medarbetares, leverantörers och kunders miljö- och kvalitets-medvetenhet, inspirera till ett personligt engagemang och därigenom gemensamt skapa förutsättningar för en miljöanpassad förvaltning med god kvalitet. Policyn har kommunicerats till samtliga anställda, entreprenörer samt företrädare för ägarna. Den finns även tillgänglig på företagets hemsida. ORGANISATION OCH SAMVERKAN Företagets ledningsgrupp och VD, Rolf Granlöf, har det övergripande ansvaret för miljöarbetet och ledningssystemet. Tommy Borg fungerar som miljöansvarig och ansvarar för det operativa miljöarbetet. Alla medarbetare förväntas emellertid ta sin del av ansvaret för företagets arbete med ledningssystemet. Ledningsgruppen utgörs av VD, ekonomiansvarig, förvaltare, uthyrningsansvarig och verksamhetssamordnare. Samarbete i miljöfrågor sker inom Miljönätverket Sjuhärad där följande företag ingår: Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder, Fristadbostäder AB, Stubo AB, Vårgårda Bostäder AB och Tranemobostäder AB. Miljönätverket Sjuhärad har byggt upp ett gemensamt integrerat ledningssystem som finns tillgängligt via miljönätverkets hemsida (7miljö.se). Här finns även Stubos egna interna rutiner och hjälpdokument tillgängliga. Miljönätverket har träffats vid flera tillfällen i olika konstellationer. De miljöansvariga i bolagen har regelbundna träffar. Interna revisioner utförs av Miljönätverket Sjuhärads revisionsgrupp. INFORMATION OCH UTBILDNINGAR Under året har flera internutbildningstillfällen ägt rum i form av personalmöten, grund- och vidareutbildning av personal, samt information till styrelsen. Ledningens genomgång har hållits vid ett tillfälle under året ( ). Personalens genomgång hölls

5 MÅL OCH RESULTAT Policyns vision och ledningssystemets krav på ständig förbättring förverkligas genom att företaget ställer upp övergripande och detaljerade mål. Målen är kopplade till de betydande miljöaspekterna. Åtgärder som skall säkerställa att målen nås finns samlade i handlingsplaner med ansvarsfördelning och tidsangivelser. De detaljerade mål som omfattar förbrukningar redovisas i denna miljöredovisning, övriga återfinns i dokumentet Detaljerade mål. MÅL Stubo skall: medverka till minskade förbrukningar (energi och vatten) i alla fastigheter. förbättra inköps- och upphandlingsprocesserna för att bl.a. minska kemiska produkters påverkan på miljön. sköta fastigheter och grönområden på ett sätt som överensstämmer med kretsloppsprincipen och medverka till bevarande av den biologiska mångfalden. förbättra vår interna och externa kommunikation. förbättra inomhusmiljön för våra hyresgäster. öka kvalitets- miljö- och arbetsmiljömedvetenheten genom utbildning, information, samt genom leverantörs- och entreprenörskrav. förbättra bolagets arbetsmiljöarbete. ÅTGÄRDER SOM HAR GENOMFÖRTS UNDER ÅRET Ny styr- och reglerutrustning samt injustering på Hemrydsg. Utbyte av styr- och reglerutrustning i undercentraler pågår. 19 lägenheter har renoverats. Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA) har börjat införas. Löpande har ca 60 kyl/frys bytts ut mot nya. Kontinuerligt utbyte av blandare och toaletter till snålspolande. Löpande utbyte till lågenergi- och ledlampor. Införandet av nytt fastighetssystem har slutförts. Stambyten på Hemrydsg 4, samt förberedande arbete för mätning av kall- och varmvatten. Utbyte av fönster och fönsterdörrar på Hemrydsg 4. Installerat radonsugar på Ängstigen i Timmele. Tagit fram och redovisat jämförande statistik över drivmedelsförbrukning per bil. Fönsterbyten i tomma lägenheter i Timmele. Monterat Pax Passad-fläktar med kontinuerlig drift för bättre inomhusklimat i Hökerum, Älmestad och Dalum. Under året har olika arbetsgrupper inom miljönätverket arbetat med att revidera existerande styr- och hjälpdokument, samt ta fram nya för de delar som saknats i ledningssystemet

6 AKTUELLT INFÖR NÄSTA ÅR Under året kommer uppföljande certifieringsrevision att genomföras av revisorer från SP Certifiering. Minst två interna revisioner kommer att utföras av Miljönätverket Sjuhärads internrevisionsgrupp. Fortsatt arbete med att ständigt förbättra vårt ledningssystem. Fortsatt utbyte av kyl/frys/sval till nyare, energisnålare modeller. Fortsatta OVK-besiktningar och radonmätningar. Fortsatt utbyte till vattenbesparande armaturer. Fortsatt utbyte till lågenergi- och ledlampor. Utbyte till ny styr- och reglerutrustning i undercentralerna. Fortsatt arbete med införandet av Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA). Hålla minst en entreprenörsträff under året. Renovera minst tio lägenheter. Injustering av styr- och reglerutrustning på Solrosv 7 och Karlslätt Utbilda minst sex anställda i EcoDriving. Fortsatt utbyte av värme- och vattenstammar i beståndet. RESULTAT OCH AVSTÄMNINGAR 1998/1999 och 2004 utgjorde referensår för tidigare mål och redovisas därför. Förbrukningarna vid värme- och varmvattenproduktion är energiindexkorrigerade för att jämförelse skall kunna göras år för år. I slutet av redovisningen jämförs resultaten med nyckeltal från SABO, SCB och genomsnittet för Miljönätverket Sjuhärad (föregående år). Vi redovisar inte längre avfall och återvinning eftersom vi har mycket liten möjlighet att påverka detta. UTHYRNING Eftersom ett flertal av våra förbrukningssiffror vägs mot uthyrd yta, redovisas även dessa uppgifter här. För att ge en mer rättvis bild av vår miljöprestanda under mätperioden redovisas mätetalen för vatten i förhållande till den ekonomiska uthyrningsgraden för bostäderna. Uthyrningsbar yta lägenheter, m² BOA Uthyrningsbar yta lokaler, m² LOA Uthyrningsbar yta totalt, m² BOA+LOA Uthyrningsbar yta totalt, m² A temp Uthyrningsbar yta totalt exkl kallhyra, m² A temp Uthyrningsgrad, % (BOA) 96,5% Antal lägenheter Antal lokaler 68 Lägenheter med kallhyra (vars förbrukning inte ingår i våra uppgifter) räknas inte med i ytan när det gäller förbrukning för uppvärmning och varmvatten

7 ENERGIFÖRBRUKNING, UPPVÄRMNING OCH VARMVATTEN Id Detaljerat mål Mätetal Resultat DU1-1 Energiförbrukning för uppvärmning och varmvatten Energiindexkorrigerad 113 kwh/m 2 skall senast 2020 uppgå till max 110 kwh/m 2. förbrukning i kwh/m 2 (Atemp) Vi har tidigare använt BOA+LOA (bostads- och lokalarea) som mätetal för ytan, men från och med 2014 använder vi A temp (tempererad area) som är ett mer rättvisande mått. Under perioden har den energiindexkorrigerade förbrukningen minskat med 16 kwh/m² (12%). Den totala korrigerade energiförbrukningen har minskat med MWh (10%) jämfört med Den faktiska oljeförbrukningen har försvunnit helt (210 m 3 ) jämfört med Jämfört med 1998 har oljeförbrukningen minskat med 964 m 3. Vi har konverterat all oljeuppvärmning till annan uppvärmning. Vi använder Ulricehamn som referensort för energiindexet Energiförbrukning (kwh/m 2 ) ELFÖRBRUKNING Total elförbrukning, MWh Den totala elförbrukningen har ökat med MWh (61%) under perioden Fastighetselen har under samma period ökat med 31% (548 MWh). Förbrukningen av fastighetsel uttryckt i kwh/m² har ökat med 26% under samma period. Till stor del beror ökningen på att vi har installerat fler värmepumpar under de senaste åren. Observera att fördelningen mellan fastighets- och uppvärmningsel är schabloniserad. Stubo använder endast grön el från vattenkraft

8 VATTENFÖRBRUKNING Vattenförbrukning (liter/m 2 ) Den totala vattenförbrukningen har ökat med m 3 eller 16% jämfört med Förbrukningen i liter/m 2 har under samma period ökat med knappt 13% (134 liter/m 2 ). Om man tar hänsyn till uthyrningsgraden har förbrukningen ökat med 128 liter/m 2 (12%). Även om förbrukningen ökat något sedan 2009, så har ökningen avstannat och ligger på en stabil låg nivå. KÖLDMEDIER Den totala köldmediemängden (jämfört 2009) har ökat med 58%. Mängden HCFC har minskat med knappt 25 kg eller 83% sedan Arbetet med att avveckla anläggningar som innehåller HCFC har gått planenligt och vi har dag inga aggregat med mer än 3 kg. Användningen av CFC avslutades före med undantag av mindre mängder i äldre kylar och frysar i företagets lägenheter. Observera att lägenheternas köksvitvaror ej ingår i sammanställningen Anledningen till de senaste årens ökning av köldmedier beror främst på utbytet av oljepannor till värmepumpar i kringorterna Köldmedier, kg CFC HCFC HFC

9 TJÄNSTERESOR OCH TRANSPORTER Id Detaljerat mål Mätetal Resultat DU1-2 Utsläppet av fossil koldioxid från varje tjänstebil Andel tjänstebilar som uppnår 64% (7 av 11) skall senast 2016 vara högst 220 g/km. målet (mål 100%). 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Transporter, liter/mil Det faktiska antalet körda mil har ökat med mil eller 19% jämfört med Den totala drivmedelsförbrukningen för tjänstebilarna har ökat med 692 liter eller 8% jämfört med Förbrukningen av drivmedel i liter per mil för tjänstebilarna har minskat med 9% under samma period. Utsläpp av fossil koldioxid per körd kilometer har minskat med 27%, mycket beroende på att samtliga dieselbilar nu körs på biodiesel. Bensin-, gas- och dieseldrivna bilar Fossilt CO 2 -utläpp Objekt Bränsleslag liter km liter/mil Totalt, kg g/km Vaktmästeri1 Bensin , ,6 Vaktmästeri2 Diesel , ,2 Vaktmästeri3 Diesel , ,9 Vaktmästeri4 Diesel , ,1 Vaktmästeri5 Diesel , ,7 Vaktmästeri6 Diesel , ,1 Vaktmästeri7 Diesel , ,4 Vaktmästeri8 Diesel , ,6 Vaktmästeri9 Diesel , ,8 Kontoret1 Gas/bensin , ,2 Kontoret2 Gas/bensin , ,2 Totalt, bensin , ,7 Totalt, diesel , ,6 I dagsläget klarar sju av totalt elva fordon gränsen på 220 g/km fossil koldioxid, dvs 64%. De bensin- och dieselbilar som används spänner mellan 152 g/km och 389 g/km utsläppt fossil koldioxid (medelvärde 219 g/km). I slutet av 2014 sålde vi den mest bensinslukande av våra bilar, vilket kommer att synas i redovisningen av

10 DRIVMEDELSFÖRBRUKNING Total drivmedelsförbrukning, liter Den totala mängden förbrukade drivmedel har minskat med liter eller 9% jämfört med Diagrammet redovisar all drivmedelsförbrukning, dvs bilar såväl som traktorer, maskiner och motorredskap. Även grönyteentreprenörens förbrukningar ingår i dessa siffror. Bensin Diesel Alkylatbensin JÄMFÖRELSE OCH ANALYS A temp för energi & el, Energi El Vatten Koldioxid BOA+LOA för vatten. År (kwh/m 2 ) (kwh/m 2 ) (liter/m 2 ) (kg/lgh) Sabo (Skåneinitiativet) SCB/Energimyndigheten Miljönätverket Stubo , Stubo , Som framgår av siffrorna ovan, så ligger Stubo på en relativt hög nivå när det gäller elförbrukningen, men på låga eller mycket låga nivåer i övrigt. Uppgiften om koldioxid för 2013 är förmodligen högre än vad som visas i tabellen

11 KOLDIOXIDUTSLÄPP Koldioxidutsläpp per lägenhet, Diagrammet visar utsläpp av fossil koldioxid. Uppgifterna för fjärrvärme och el kommer från våra leverantörer, övriga beräknas utifrån omräkningstal (t.ex. drivmedel). Den stora minskningen beror främst på att vi successivt har fasat ut all uppvärmning med olja. Vårt arbete med att minska verksamhetens utsläpp av fossil koldioxid ger resultat! Uppgifterna för 2012 och 2013 är osäkra förmodligen är de högre än vad diagrammet visar. RAPPORTERADE AVVIKELSER, TILLBUD MM Avvikelser, egen verksamhet Avvikelser, revisioner Tillbud Förbättringsförslag Kundklagomål Totalt Andelen rapporterade avvikelser från egen verksamhet har minskat till en tredjedel jämfört med Det löpande arbetet med ledningssystemet och ständiga förbättringar är beroende av denna rapportering. Foto: Ingela Sandqvist

12 LAGKRAV OCH EFTERLEVNAD Den lagstiftning som berör företagets verksamhet finns specificerad i nätverkets lagförteckning. Denna uppdateras löpande och en lagbevakningstjänst finns att tillgå. Företagets verksamhet berörs även av lokala, kommunala krav, branschöverenskommelser och regionala krav. Miljöfarlig verksamhet Nedanstående av bolagets fastigheter inhyser aggregat med köldmedier som är kontroll- och/eller rapporteringspliktiga. 2 värmepumpar och 1 avfuktare på Solrosens äldreboende (totalt 13,45 kg HFC kontrolloch rapporteringspliktiga) 2 värmepumpar på Hemrydsgatan 2 (totalt 7,6 kg HFC) 1 kylanläggning på Sturegatan 6 (4,6 kg HFC) 1 värmepump på Sanatorievägen (4,2 kg HFC) Kemiska produkter Stubo hanterar ett antal olika faromärkta kemiska produkter, men det rör sig i de flesta fall om begränsade mängder. Undan för undan har vi fasat ut de farligaste kemiska produkterna och ersatt dem med mindre skadliga, samtidigt som vi minskat den totala mängden faromärkta produkter. Avfall Alla hushåll har tillgång till fastighetsnära återvinningsstationer för källsortering. Stubo har tillstånd för egentransport av farligt avfall som uppkommit i egen yrkesmässig verksamhet. Transportdokument skrivs och signeras vid alla transporter av farligt avfall, oavsett om transporten utförs i egen regi eller inte. Ulricehamn, Per Östlund Verksamhetssamordnare per.ostlund@stubo.se

13 Miljönätverket Sjuhärads miljögrupp 2015 (miljöansvariga och revisorer), fr.v. Annica Blom, Jacob Andersson, Tommy Borg, Tina Andersson, Anders Eriksson, Michael McCleave, Annika Björklund-Fagrell och Kjell-Ove Sethson. Andréa Ekeroth, Elisabeth Erkenborn, Bengt Söderlund, Lizz Wiklund och Per Östlund saknas på bilden

14