METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

Relevanta dokument
VÄXTHUSGASFÖRLUSTER VID LAGRING OCH SPRIDNING AV STALLGÖDSEL

Från 2017 är vi RISE (Research Institutes of Sweden) Satsning på värdekedjan för livsmedel inom enheten Jordbruk och Livsmedel

Växthusgasförluster vid lagring och spridning av stallgödsel

Miljøvennlig spredning av husdyrgjødsel i eng

SP biogasar häng med!

Stallgödsel till vall, påverkan på kväve- och växthusgasförluster Grovfoderodling, Greppa näringen 15 september 2016

Praktiska Råd. greppa näringen. Minska utsläppen av växthusgaser från stallgödsel

Jordbruk, biogas och klimat

Hantering lagring. Sötåsen. Hantering - spridning. Lagring. NH 3 från urinbehållare (NH 3 -N förlust 37 % av total-n) Fastgödsel

Växthusgaser från rötad och orötad nötflytgödsel vid lagring och efter spridning

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Åtgärder för att minimera växthusgasutsläpp från lager med rötad och orötad gödsel (år 1)

JORDBRUK OCH LIVSMEDEL

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Växthusgaser från rötad och orötad nötflytgödsel i lager och utspridd på mark

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas

Organiska gödselmedel värde, hanteringstekniker och miljö

Utsläpp från lagring av gödselbaserad rötrest

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Växthusgasutsläppen från svensk grisproduktion beräknas i genomsnitt till cirka 3,4 kg koldioxidekvivalenter

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Fastgödselrötning, problem och möjligheter. Gustav Rogstrand; Stefan Halldorf; ( )

Möjligheter och risker vid samrötning

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050

Energi- och klimatåtgärder inom LBP MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH

Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

... till tillämpning

Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov Bild:BioMil AB

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Jordbrukets klimatpåverkan

Kvävebalanser på mjölkgårdar

Passiv gödselseparering

Matens klimatpåverkan

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

Klimatneutralt jordbruk 2050

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Jordbrukets utsläpp och trender

SMÅSKALIG UPPGRADERING AV BIOGAS MED ASKFILTER OCH PROCESSINTERN METANANRIKNING

Yttrande över Handlingsprogram för att minska växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp från jordbruket

Datainsamling för djurgård

Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan?

Teknikutveckling för ökad biogasproduk?on

Åtgärder för att minimera växthusgasutsläpp från lager med rötad och orötad gödsel

JTI är en del av SP-koncernen

Jordbrukets klimatpåverkan

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Innehåll

Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

MATENS KLIMATPÅVERKAN

METANEMISSIONER FRÅN BIOGENA OCH FOSSILA KÄLLOR - I SVERIGE OCH I VÄRLDEN

Mosekrog

Syra till gödsel sparar kväve

Gårdsbaserad biogasproduktion

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Sammanställning av remissvar från remissomgång 2014 för föreskrifterna till gödselgasstödet

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Växthusgaser från stallgödsel

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Resultatrapport. Distribution Koldioxid,

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Hållbarhetskriterier för biogas

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Sommarens torka. Klimatförändring

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift

Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel

Rötrest från biogasanläggningar

Kort introduktion till

Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

Hållbarhetskriterier för biogas

METANUTSLÄPP Från Frivilligt åtagande till Hållbarhetskriterier

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn och effekter i Sverige av den globala uppvärmningen

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

1

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Karin Eliasson. Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad

VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen

Transkript:

Industriforskningsinstituten JTI, SP, Swedish ICT och Innventia gick i år samman i RISE. (www.ri.se) METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST Lena Rodhe, Forskare, Docent KSLA 8 mars 2017 Research Institutes of Sweden DIVISION: Biovetenskap och material ENHET: Jordbruk och livsmedel

Utsläpp från jordbruket, lustgas och metan Utsläpp från jordbruket 2015 (Naturvårdsverket, 2016) Enhet: Kiloton CO 2 -ekvivalenter per år (totalt 6770 kiloton/år) Gödsellager (ca 9 %) 256 CH 4 343 N 2 O 3005 Idissling (ca 44 %) Jordbruksmark (ca 47 %), stallgödsel ca 1/3-del CH 4 N 2 O 3166 2

Lagring: Metan från flytgödsellager, påverkande faktorer Väderlek Gödselns egenskaper Temperatur Uppehållstid Ymp

Pilotskaleanläggning 1600 mm 1 år nötflytgödsel, 1 år svinflytgödsel

Svinflytgödsel, olika täckning 1 års studie av: - Nötflytgödsel - Svinflytgödsel Simulerar fyllning och tömning som i fullskala Fullständigt randomiserat blockförsök A) Gödsel utan strö B) Halmsvämtäcke C) Plastduk 21 dec 2007

Flytgödsel: MCF*, % *Methane conversion factor= [CH 4 (m 3 ) / ( VS IN lager * B 0 ) (m 3 )] * 100; B 0 : maximala CH 4 produktionen för flytgödsel per kg VS (m 3 / kg) Nötflytgödsel JTI-rapp. nr370 Tidsperiod MCF (%) Utan täckning Halmsvämtäcke Plastduk Period 1 (okt april, 210 dagar) 2,0 1,5 1,9 Period 2 (maj okt, 157 dagar) 3,6 b 3,8 b 1,7 a Medeltal per år 2,7 2,5 1,8 Svinflytgödsel MCF (%) Tidsperiod Utan täckning Halmsvämtäcke Plastduk Period 1 (okt april, 213 dagar) 1,6 2,3 1,2 Period 2 (maj okt, 152 dagar) 4,0 3,6 1,7 Medeltal per år 2,6 2,8 1,4 IPCC schablonvärden ( 10 C) 17 10 10 Rodhe m.fl., 2012 JTI-rapport 402 (sv.)

Lagring och vårspridning av svinflytgödsel: kg CO 2ekv per gris 45 Växthusgaser, kg CO2e. gris -1 40 35 30 25 20 15 10 5 Lustgas från utspridd flytgödsel Metan från spridning Lustgas från lager Metan från lager 0 BA BA+HA BA BA+HA BA BA+HA Ingen täckning Ingen täckning Halmsvämtäcke Halmsvämtäcke Plastduk Plastduk Rodhe et al., 2012 (eng)

Se kedjorna! Växthusgaser från lager och efter spridning av rötad respektive icke rötad nötflytgödsel Stall Biogasanläggning Lagring Med och utan täckning Spridning + harvning Vår- och höstbruk Rötad gödsel Sommar/vinter Även studier av NH 3 och kväveutnyttjande hos gröda! Finansiär: SLF Mjölkprogrammet, År 2009-2013 Orötad gödsel Sommar/vinter Rodhe et al., 2015 (eng) och JTI-rapport 413 (sv.)

Klimatpåverkan från kedjorna 35 Sommarlagring +höstspridning Vinterlagring +vårspridning 30 CO2e per m 3 25 20 15 10 Vårspridning Höstspridning 5 Vinterlagring 0 Gödsel, lager utan tak Rötad gödsel, lager utan tak Rötad gödsel, lager med tak Gödsel, lager utan tak Rötad gödsel, lager utan tak Rötad gödsel, lager med tak Sommarlagring Hantering Rodhe et al., 2014

Uppehållstid rötkammare: 24 eller 48 dagar? Seriell rötning B) Rötkammare 1, HRT 24 dagar (DR1) C) Efterrötkammare (2), HRT 24 dagar, totalt 48 d. (DR2) A) Kontroll: Orötad gödselblandning: nötflytgödsel och hackad ströbädd (CS) Rodhe et al., 2016. GGAA2016.

Resultat: Olika uppehållstid i rötkammare, GWP 100 Typ av Medel, g CO 2 eqv. Medel, g CO 2 eqv. Medel, g CO 2 eqv. gödsel original-m -3 original-m -3 original-m -3 A) Orötad (CS) 11.0 c 4.8 a 15.7 b B) Rötad (DR1) 24 dagar 25.8 a 0.1 b 26.0 a C) Rötad (DR2) 48 dagar 18.4 b 0.0 b 18.4 b Rodhe et al., 2016. GGAA2016.

GHG emissions [kg CO2-eq per ton of bio-waste] Biogasanläggning, balans CO 2 -ekvivalenter vid rötning av hushållsavfall (12 anläggningar) 400 300 323 GHG credits (total) GHG emissions of biogas plant (total) Balance 200 100 0-100 103 38 9-49 -26 37-10 -9-42 104 6-200 -300 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Wet fermentation Dry fermentation Batch fermentation Våt-rötning Torr-rötning Satsvis rötning Daniel-Gromke et al., 2015 12

Goda råd till praktikerna Lagra gödsel svalt. Val av täckningsmaterial för flytgödsel har betydelse. Täckning av fastgödselhögar med plastduk minskar effektivt lustgasutsläpp. Rötad gödsel kan ge stora metanutsläpp under lagring. Lång rötningstid minskar förlusterna i lager. Uppsamling av gas bästa alternativ. Surgörning av gödseln minskar metan- och ammoniakemissioner under lagring. Se hela kedjan, så att t.ex. inte metanreducerande åtgärder medför förhöjda utsläpp av lustgas eller ökad energiförbrukning.

TACK! Lena Rodhe E-post: lena.rodhe@jti.se/lena.rodhe@ri.se Telefonnummer: 010-5166951 Research Institutes of Sweden DIVISION: Biovetenskap och material ENHET: Jordbruk och livsmedel