Industriforskningsinstituten JTI, SP, Swedish ICT och Innventia gick i år samman i RISE. (www.ri.se) METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST Lena Rodhe, Forskare, Docent KSLA 8 mars 2017 Research Institutes of Sweden DIVISION: Biovetenskap och material ENHET: Jordbruk och livsmedel
Utsläpp från jordbruket, lustgas och metan Utsläpp från jordbruket 2015 (Naturvårdsverket, 2016) Enhet: Kiloton CO 2 -ekvivalenter per år (totalt 6770 kiloton/år) Gödsellager (ca 9 %) 256 CH 4 343 N 2 O 3005 Idissling (ca 44 %) Jordbruksmark (ca 47 %), stallgödsel ca 1/3-del CH 4 N 2 O 3166 2
Lagring: Metan från flytgödsellager, påverkande faktorer Väderlek Gödselns egenskaper Temperatur Uppehållstid Ymp
Pilotskaleanläggning 1600 mm 1 år nötflytgödsel, 1 år svinflytgödsel
Svinflytgödsel, olika täckning 1 års studie av: - Nötflytgödsel - Svinflytgödsel Simulerar fyllning och tömning som i fullskala Fullständigt randomiserat blockförsök A) Gödsel utan strö B) Halmsvämtäcke C) Plastduk 21 dec 2007
Flytgödsel: MCF*, % *Methane conversion factor= [CH 4 (m 3 ) / ( VS IN lager * B 0 ) (m 3 )] * 100; B 0 : maximala CH 4 produktionen för flytgödsel per kg VS (m 3 / kg) Nötflytgödsel JTI-rapp. nr370 Tidsperiod MCF (%) Utan täckning Halmsvämtäcke Plastduk Period 1 (okt april, 210 dagar) 2,0 1,5 1,9 Period 2 (maj okt, 157 dagar) 3,6 b 3,8 b 1,7 a Medeltal per år 2,7 2,5 1,8 Svinflytgödsel MCF (%) Tidsperiod Utan täckning Halmsvämtäcke Plastduk Period 1 (okt april, 213 dagar) 1,6 2,3 1,2 Period 2 (maj okt, 152 dagar) 4,0 3,6 1,7 Medeltal per år 2,6 2,8 1,4 IPCC schablonvärden ( 10 C) 17 10 10 Rodhe m.fl., 2012 JTI-rapport 402 (sv.)
Lagring och vårspridning av svinflytgödsel: kg CO 2ekv per gris 45 Växthusgaser, kg CO2e. gris -1 40 35 30 25 20 15 10 5 Lustgas från utspridd flytgödsel Metan från spridning Lustgas från lager Metan från lager 0 BA BA+HA BA BA+HA BA BA+HA Ingen täckning Ingen täckning Halmsvämtäcke Halmsvämtäcke Plastduk Plastduk Rodhe et al., 2012 (eng)
Se kedjorna! Växthusgaser från lager och efter spridning av rötad respektive icke rötad nötflytgödsel Stall Biogasanläggning Lagring Med och utan täckning Spridning + harvning Vår- och höstbruk Rötad gödsel Sommar/vinter Även studier av NH 3 och kväveutnyttjande hos gröda! Finansiär: SLF Mjölkprogrammet, År 2009-2013 Orötad gödsel Sommar/vinter Rodhe et al., 2015 (eng) och JTI-rapport 413 (sv.)
Klimatpåverkan från kedjorna 35 Sommarlagring +höstspridning Vinterlagring +vårspridning 30 CO2e per m 3 25 20 15 10 Vårspridning Höstspridning 5 Vinterlagring 0 Gödsel, lager utan tak Rötad gödsel, lager utan tak Rötad gödsel, lager med tak Gödsel, lager utan tak Rötad gödsel, lager utan tak Rötad gödsel, lager med tak Sommarlagring Hantering Rodhe et al., 2014
Uppehållstid rötkammare: 24 eller 48 dagar? Seriell rötning B) Rötkammare 1, HRT 24 dagar (DR1) C) Efterrötkammare (2), HRT 24 dagar, totalt 48 d. (DR2) A) Kontroll: Orötad gödselblandning: nötflytgödsel och hackad ströbädd (CS) Rodhe et al., 2016. GGAA2016.
Resultat: Olika uppehållstid i rötkammare, GWP 100 Typ av Medel, g CO 2 eqv. Medel, g CO 2 eqv. Medel, g CO 2 eqv. gödsel original-m -3 original-m -3 original-m -3 A) Orötad (CS) 11.0 c 4.8 a 15.7 b B) Rötad (DR1) 24 dagar 25.8 a 0.1 b 26.0 a C) Rötad (DR2) 48 dagar 18.4 b 0.0 b 18.4 b Rodhe et al., 2016. GGAA2016.
GHG emissions [kg CO2-eq per ton of bio-waste] Biogasanläggning, balans CO 2 -ekvivalenter vid rötning av hushållsavfall (12 anläggningar) 400 300 323 GHG credits (total) GHG emissions of biogas plant (total) Balance 200 100 0-100 103 38 9-49 -26 37-10 -9-42 104 6-200 -300 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Wet fermentation Dry fermentation Batch fermentation Våt-rötning Torr-rötning Satsvis rötning Daniel-Gromke et al., 2015 12
Goda råd till praktikerna Lagra gödsel svalt. Val av täckningsmaterial för flytgödsel har betydelse. Täckning av fastgödselhögar med plastduk minskar effektivt lustgasutsläpp. Rötad gödsel kan ge stora metanutsläpp under lagring. Lång rötningstid minskar förlusterna i lager. Uppsamling av gas bästa alternativ. Surgörning av gödseln minskar metan- och ammoniakemissioner under lagring. Se hela kedjan, så att t.ex. inte metanreducerande åtgärder medför förhöjda utsläpp av lustgas eller ökad energiförbrukning.
TACK! Lena Rodhe E-post: lena.rodhe@jti.se/lena.rodhe@ri.se Telefonnummer: 010-5166951 Research Institutes of Sweden DIVISION: Biovetenskap och material ENHET: Jordbruk och livsmedel