Driftnämnden Hallands sjukhus mål- och inriktningsdokument 2015 för Ambulanssjukvård och Medicinsk diagnostik (AMD).

Ambulanssjukvård och Medicinsk diagnostik Datum 2014-12-03 Driftnämnden Hallands sjukhus mål- och inriktningsdokument 2015 för Ambulanssjukvård och Medicinsk diagnostik (AMD). I detta dokument redovisas driftnämndens mål och inriktningar för att genomföra de uppdrag för 2015 som erhållits genom Mål och Strategier (MoS), RF:s mål och budget samt direktiv till Driftnämnden. Nämnden anger inom vilka mätområden AMD ska arbeta samt mätfokus för att uppnå målen. I förvaltningens verksamhetsplan preciseras mätfokus. Strategisk nivå Nämnden anger inom vilka mätområden och med vilket mätfokus förvaltningen ska arbeta för att uppnå de målformuleringar som återfinns i MoS 2015, RF:s mål 2015 samt direktiv till Driftnämnden. En grund för detta är genomförd SWOT-analys. Taktisk nivå Förvaltningen svarar på nämndens mål- och inriktingsdokument med en verksamhetsplan som baseras bland annat på genomförd SWOT-analys, vilken är kommunicerad med respektive verksamhetsledning. Verksamhetsplanen ska innehålla mått som är mätbara löpande under året. Operativ nivå Verksamheterna ska bryta ner ovanstående målformuleringar i verksamhetsplan / handlingsplan på lägsta nivå. SWOT-analys och NYSAM ger underlag till utvecklings- och förbättringsområden. Driftnämnden kommer att fastställa en riktlinje för nämndens uppföljning när riktlinjerna för regionens uppföljning 2015 är fastställd. Förvaltningschefen ska till driftnämnden återredovisa måluppfyllelse och vid avvikelser från mål och inriktning redovisa analys av orsaker och åtgärder. Beslutad Driftnämnden Hallands Sjukhus 2014-12-03

Ambulanssjukvård och Medicinsk diagnostik Datum 2014-12-03 DN Hallands sjukhus mål och inriktning 2015 för Ambulanssjukvård och Medicinsk diagnostik Övergripande mål Driftnämndens inriktning Driftnämndens mål Mätområde Mätfokus Ekonomi - Budgetramen ska hållas - Öka verkningsgraden Övergripanade ska målet nås genom kontinuerlig kostnadseffektivitet och resursoptimering samt genom att nya verksamheter och ambitionsökningar ska vara finansierade. Ekonomistyrning och uppföljning ska ske decentraliserat. AMD:s ekonomiska resultat ska vara större än eller lika med noll. Resultat Produktivitet Resultat Produktiviteten ska öka jämfört med föregående år Kostnadskontroll Miljö Öka verkningsgraden Hälsa Arbetsgivare - Hälsan ska öka i Halland - Skillnaden i hälsa ska minska - Andelen vårdskador ska halveras till 2018 - Följsamhet till nationella och regionala riktlinjer ska öka - Region Halland ska vara en tydlig och attraktiv arbetsgivare - Miljö- och klimatprofilen ska vara tydlig långsiktig och föredömlig Övergripande ska målet nås genom förebyggande och situationsanpassade åtgärder. Övergripande ska målet nås genom utförande av professionell omvårdnad och medicinska bedömningar. Detta genom ett målinriktat arbete mot evidens, patientsäkerhet, hög tillgänglighet, bra bemötande, kvalitetssäkring och utveckling av effektiva vårdprocessflöden. Övergripande ska målet nås genom ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete, ett aktivt arbete utifrån resultatet i medarbetarundersökningen, individuella utvecklingsplaner och en kvalitativ kompetensutveckling bl a genom medarbetarnas deltagande i forskningsoch utvecklingsarbete Övergripande ska målet nås genom ett aktivt systematiskt miljöarbete AMD ska utföra och arbeta med preventionsåtgärder AMD ska ge "Rätt vård och diagnostikprocesser på rätt nivå med rätt resurs i rätt tid". AMD ska medverka i regionövergripande arbeten i syfte att bli en tydlig och attraktiv arbetsgivare. Regiongemensamma aktiviteter ska implementeras i AMD Regiongemensamma riktlinjer och policies ska följas Antal preventionsåtgärder Täckningsgrad i screeningprogram Utveckling av effektiva vård- och diagnostikprocesser Antalet preventionsinsatser riktade mot skolverksamheten ska öka Öka täckningsgraden inom mammografiscreening AMD ska genomföra tillgänglighets- och väntetidsmätningar för att upprätthålla och vidareutveckla korta ledtider inom alla verksamheter. Uppföljning av vårdskador - Pilotstudie av sortimentstyrning och DOSförpackning av läkemedel Nationella jämförelser Styrs centralt från RH - Snabbresistensbestämning av resistenta bakterier samma dag. Alla verksamheter ska utifrån ett aktivt avvikelsehanteringsarbete vidta åtgärder för att vårdskador inte ska uppstå. Alla verksamheter ska delta i nationella jämförelser, bland annat NYSAM och vidta åtgärder där AMD har förbättringspotential. Styrs centralt från RH AMD ska bidra till minskad miljöpåverkan Utsläpp Koldioxidutsläpp från tjänsteresor ska minska

1(2) Datum 2014-12-03 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienummer Internbudget 2015 för Ambulanssjukvård och medicinsk diagnostik Internbudget för Ambulanssjukvård och medicinsk diagnostik 2015 enligt bifogad bilaga. Ambulanssjukvård och medicinsk diagnostik Anders Westberg Förvaltningschef

2(2) Internbudget 2015 för Ambulanssjukvård och medicinsk diagnostik Internbudget 2015 2015 2014 Uppdrag MD (Bårhus, vårdhygien, LME) 16 255 15 300 Mammografi (prestationsersätts) 11 275 11 000 Ambulanssjukvård 165 047 161 938 Sjukresor 56 999 56 157 Sjukvårdsrådgivning 16 721 16 474 Nämnd DN ADH 1 050 0 Summa 267 347 260 869 Ovanstående beskriver förvaltningens finansiering enligt direktiv från HSS. I vårt interna arbete kommer detta att kompletteras med patientavgifter och övriga intäkter (försäljning av röntgen- och laboratorietjänster och ambulanstransporter av utomlänspatienter mm). En komplett resultaträkning (kostnader/intäkter) kommer att vara klar till ny nämnd i januari 2015. Verksamheten finansieras i huvudsak genom ersättning för utförda tjänster och från patientavgifter. Utbetalning för utförd verksamhet sker genom: - ersättning för utförda prestationer från remitterande enheter till Medicinsk diagnostik (prislista per undersökning och analys) samt en prestationsersättning för mammografier som debiteras Regionkontoret. - fast ersättning för ambulansverksamhet, sjukresor samt 1177 vårdguiden på telefon. - fast ersättning för specifika uppdrag inom Medicinsk diagnostik som Läkemedelsenheten, bårhus, vårdhygien och aortascreening. Löneavtal 2015 pengar finns budgeterat centralt och fördelas efter att avtalet är klart till ambulanssjukvården, sjukresor och 1177. Medicinsk diagnostik har löneavtalet inräknat i den prislista som beslutats i RS. Internbudgeten ska fördelas ut i organisationen på lägsta lämpliga nivå (normalt avdelningsnivå) för att uppnå ett tydligt ansvarstagande för både intäkter och kostnader i verksamheten. Fastställd av Driftnämnden Hallands sjukhus 2014-12-03

1(1) Datum 2014-12-03 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienummer Investeringsplan 2015 för Ambulanssjukvård och medicinsk diagnostik Investeringsplanen för Ambulanssjukvård och medicinsk diagnostik d 2015 omfattar 50 mkr (varav 15 mkr avserr 3 skelettlab som tidigare beslutats av DNN HS och ca 8 mkr som avser 5 ambulanser) (2014 = 49,7 mkr). I beloppet ingår inte de investeringar som redan planerats och påbörjats under 2014, men färdigställs under 2015. Investeringsplanen ligger med i underlaget för beräkning av a kapitalkostnader och budget 2015. Detaljerad plan med objekt kommer att presenteras för nyy nämnd i januari 2015. Ambulanssjukvård och medicinsk diagnostik Anders Westberg Förvaltningschef

1(1) Datum 2014-12-29 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienummer Internbudget 2015 för Ambulanssjukvård och medicinsk diagnostik Förslag till internbudget för Ambulanssjukvård och medicinsk diagnostik 2015, enligt bifogat förslag. Ambulanssjukvård och medicinsk diagnostik Anders Westberg Förvaltningschef

1(1) Datum 2015-01-20 Diarienummer Förslag Internbudget 2015 för Ambulanssjukvård och medicinsk diagnostik Internbudget 2015 Uppdrag Ambulanssjukvård Medicinsk service Sjukresor Sjukvårdsrådgivningen 1177 DN ADH Totalsumma Extern 350 67 187 0 64 132 634 0 171 Regionintern 166 097 395 606 56 999 16 721 1 050 636 473 Förv-intern 155 448 0 0 0 0 155 448 Totalsumma 181 895 462 793 56 999 81 355 0 783 042 Ovanstående visar de intäkter (externt är försäljning till privata vårdgivare, kommuner i Halland och andra landsting, regionintern är dels d regionbidrag och dels försäljning till andra förvaltningarr inom Region Halland, förv-internt är försäljning inom förvaltningen) som budgeteras för 2015. Utifrån U dessa har en intäkts- och kostnadsbudget upprättats på avdelningsnivå för att uppnå ett tydligt ansvarstagande i verksamheten. Verksamheten finansieras i huvudsakk genom ersättning för utförda tjänster och från patientavgifter. Utbetalning för utförd verksamhet sker genom: - ersättning för utförda prestationer från remitterandee enheter till Medicinsk diagnostik (prislista per undersökning och analys) samt s en prestationsersättning för mammografier som debiteras Regionkontoret. - fast ersättning för ambulansverksamhet, sjukresor samt s 11777 vårdguiden på telefon. - fast ersättning för specifika uppdrag inom Medicinsk diagnostik som Läkemedelsenheten, bårhus, vårdhygien och aortascreening.. - ersättning för kostnader för färdtjänst från kommunerna i Halland. Löneavtal 2015 pengar finns budgeterat centralt och fördelas efterr att avtalet är klart till ambulanssjukvården, sjukresor och 1177. Medicinsk diagnostik har löneavtalet inräknat i den prislista som beslutatss i RS. Fastställd av Driftnämnden Ambulans, Diagnostik och Hälsa 2015-XX-XX

1(1) Datum 2014-12-29 Diarienummer Investeringsplan 2015 för Ambulanssjukvård och medicinsk diagnostik Förslag till investeringsplan för Ambulanssjukvård och medicinsk diagnostik 2015 omfattar 50 mkr (varav 15 mkr avser 3 skelettlab som tidigare beslutats av DN HS och ca 8 mkr som avser 5 ambulanse er) (2014 = 49,7 mkr). I beloppet ingår inte de investeringar som redan planerats och påbörjats under 2014, men färdigställs under 2015. Investeringsplanen ligger med i underlaget för beräkning av a kapitalkostnader och budget 2015. Förslag till investeringsplan för Ambulanssjukvård och medicinsk diagnostik 2015 enligt bifogat förslag. Ambulanssjukvård och medicinsk diagnostik Anders Westberg Förvaltningschef

1(1) Datum 2015-01-20 Diarienummer Förslag Investeringsplan 2015 för Ambulanssjukvård och medicinsk diagnostik Objekt i budget 2015 Enhet Röntgenn Röntgenn Röntgenn Röntgenn Klinisk kemi Mikrobiologi Mikrobiologi Röntgenn Röntgenn Röntgenn Röntgenn Röntgenn Klinisk kemi Ambulans MD Övrigt Ambulans övrigt SUMMA Objekt RIS/PACS upphandling Skelettlab Skelettlab Skelettlab Masspektrometer och vätskekromatograf Laboratoriedatasystem C5LIMS Lab-utrustning (PCR m m) Digital diktering/taligenkänning Endoskopiutrustning - ERCP PACS/RIS uppgr Ultraljudsapparat - secoia Ultraljudsapparat Flödescytometri-analysinstrument Ambulans 5 st RE/ /NY RE/ /NY RE RE RE Belopp 5 000 5 000 5 000 5 000 Tjänste- Klar 2014 skrivelse Klar 2014 Klar 2014 Klar 2014 RE 2 450 RE/ /NY 2 000 RE 1 500 NY 1 500 RE 1 500 RE 1 200 RE 1 200 NY 1 200 RE 1 000 RE 8 000 Klar 2014 RE/ /NY 4 450 RE/ /NY 4 000 50 000 Fastställd av Driftnämnden Ambulans, Diagnostik och Hälsa 2015-XX-XX

Driftnämndens interna kontrollplan 2015 Ambulanssjukvård och Medicinsk diagnostik Område Kontrollmoment Kontrollansvar Patientomhändertagande Att fastställda vårdriktlinjer efterlevs OC/VC Efter 3,7 och 12 månader Frekvens Kontrollmetod Rapportering Genomgång av rapporterade avvikelser FC i bilaga till UR1, UR2 och årsrapport Patientsäkerhet och kvalitet Personal Upphandling Informationssäkerhet Ekonomi Arbetsmiljö Att struktur finns för att säkerställa att systematiskt patientsäkerhetsarbete bedrivs Att kompetensförsörjningsbehovet på kort och lång sikt identifieras systematiskt på förvaltningsnivå Att följsamhet till gällande upphandlingsavtal säkerställs Säkerställa att personal inte tar del av journaler man inte har behörighet till Att delegationsordning finns för fakturahantering och att den efterlevs Att fastställd Arbetsmiljöplan följs och att system finns för att bedriva det systematiska arbetsmiljöarbetet SPoK / Kvalitetsråd Efter 3,7 och 12 månader Controller Efter 3,7 och 12 månader OC/VC Efter 3,7 och 12 månader OC/VC Efter 3,7 och 12 månader Ekonomichef Efter 3,7 och 12 månader FC/Förvaltningsövergripande samverkansgrupp Efter 12 månader Redovisning av struktur och arbetsmodell Redovisning av brister i kompetensförsörjningen på förvaltningsnivå Stickprov för kontroll av efterlevnad Loggkontroller Stickprov för kontroll av efterlevnad Att fastställd arbetsmiljöpolicy och arbetsmiljöriktlinje efterlevs i samband med skyddsrond på förvaltningsnivå FC i bilaga till UR1, UR2 och årsrapport FC i bilaga till UR1, UR2 och årsrapport FC i bilaga till UR1, UR2 och årsrapport FC i bilaga till UR1, UR2 och årsrapport FC i bilaga till UR1, UR2 och årsrapport FC i bilaga till årsrapport

Ambulanssjukvård och Medicinsk diagnostik Datum 2014-11-12 Arbetsmiljöplan 2015 Ambulanssjukvård och Medicinsk diagnostik Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2014-11-26 Beslutad av Driftnämnden Hallands Sjukhus 2014-12-03

Övergripande Målsättning Ambulanssjukvård och Medicinsk diagnostik ska bedriva sitt arbetsmiljöarbete enligt Arbetsmiljöpolicy för Region Halland samt arbetsgivarpolitiska riktlinjer för arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöarbetet ska uppfylla regelverkets krav på en god och säker arbetsmiljö och ska genom ett aktivt medarbetarinvolverande och ett nära samarbete med avdelningen för arbetsmiljö arbeta med målet att vara en attraktiv arbetsgivare. Organisation/Ansvar Driftnämnden ansvarar för förvaltningens arbetsmiljö och ger förutsättningar för arbetsmiljöarbetet vid Ambulanssjukvård och Medicinsk diagnostik. Förvaltningschefen är ställföreträdare avseende arbetsmiljöfrågor och ansvarar under driftnämnden för förvaltningens arbetsmiljö. Detta ansvar gäller såväl det strategiska arbetet med arbetsmiljön som övergripande för det operativa genomförandet samt för förvaltningens arbetsmiljöorganisation. Arbetsmiljöorganisation är kopplad till samverkansorganisationen enligt bestämmelserna i det lokala samverkansavtalet. Förvaltningschefen ansvarar också för att organisationens chefer har erforderliga kunskaper och delegeringar. Linjecheferna har ansvaret för att systematiskt planera och genomföra det förebyggande och hälsofrämjande arbetsmiljöarbetet samt rehabilitering. Arbetsmiljö/skyddsombud har en lagstadgad roll i arbetsmiljöarbetet, enligt AML och arbetsmiljöförordningen. Delegeringsordning Skriftlig delegering avseende fördelning av uppgifter inom arbetsmiljöområdet från förvaltningschef till områdeschef/verksamhetschef och från verksamhetschef till avdelningschefer sker enligt blankett Fördelning av uppgifter i arbetsgivarpolitiska riktlinjer för arbetsmiljöarbetet. Som enskild medarbetare har man ett ansvar att följa instruktioner, rutiner och att rapportera risker i sin arbetsmiljö, denna rapportering sker till närmaste chef. Regelverk Ambulanssjukvård och Medicinsk diagnostik har följande lagar och regelverk att arbeta mot i sitt arbetsmiljöarbete: Arbetsmiljölagen (AML), Arbetsmiljöförordningen (AMF), Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) Arbetstidslagen Lagen om anställningsskydd (LAS) Offentlighets- och sekretesslagen Allmänna bestämmelser (AB 13) Samverkansavtal

Övergripande arbetsmiljöområden, mål 2015 Arbetsskada/tillbudsanmälan - Arbetsskada/tillbud ska rapporteras enligt gällande rutiner. Redovisning av dessa sker på samverkansmöten både på central och lokal nivå inom förvaltningen. Avvikelser - Kontinuerlig bearbetning av inkomna avvikelser i syfte att utveckla verksamheten. Utvecklingssamtal - Alla medarbetare ska ha utvecklingssamtal med närmsta chef. Vid detta samtal ska utvecklingsplan skrivas. Arbetsmiljöfrågor och bisysslefrågan ska vara en del i samtalet. Skyddsrond - Skyddsrond skall göras minst en gång/år/avdelning. Protokoll ska föras och skickas in till förvaltningen. Sjukfrånvaro - Månatlig uppföljning. (Kort respektive långtidssjukfrånvaro) Rehabilitering - Möjliggöra snabb återgång till arbetet för långtidssjukskrivna medarbetare. Hälsofrämjande arbete/friskvård - Tidig insats vid ohälsa. - Främja hälsa. Medarbetarenkät - Utveckling av förbättringsområden enligt medarbetarenkät 2014. Arbetsplatsträffar - Under året ska verksamheterna fortsätta sitt arbete med att utveckla arbetsplatsträffar på samtliga nivåer utifrån gällande samverkansavtal, där arbetsmiljöfrågor ska vara en del av agendan.

Verksamhetsövergripande arbetsmiljöområden 2015 Verksamhet Arbetsmiljöområde/Mål Ansvarig Ambulanssjukvård, Sjukresor och 1177 Sammanställning av inträffade tillbud och arbetsskador som redovisas på respektive samverkansnivå. Genomföra verksamhetsdagar/utvecklingsdagar/teamutveckling Verksamhetsutvecklare/Medicin Verksamhetschef/Avdelningschefer Arbeta med att utveckla det psykosociala klimatet Avdelningschef Fortsatt arbete med värdegrundsfrågor Avdelningschef Fortsatt arbete med utveckling av arbetsgruppen som helhet Avdelningschef Arbeta för att ta fram strategier för att förebygga psykisk ohälsa Avdelningschef Fokus arbetsmiljö - datorarbetsplats Avdelningschef 1177 Medicinsk diagnostik Kvartalsvis sammanställning av inträffade tillbud och arbetsskador samt redovisning till respektive samverkansnivå. Implementering av LISA-system för hantering av arbetsskador och tillbud Genomföra verksamhetsdagar/utvecklingsdagar Arbeta med att utveckla det psykosociala klimatet, samt att arbeta med handlingsplaner utifrån utfallet på medarbetarenkäten 2014. Fortsatt arbete med värdegrundsfrågor Arbeta med att utveckla den fysiska arbetsmiljön Utveckla chefstödet för avdelningscheferna PA-Assistent/PA-konsult Verksamhetschef Avdelningschef Områdeschef/verksamhetschef/Avdelningschef Avdelningschef Avdelningschef/verksamhetschef Avdelningschef/verksamhetschef PA-konsult/Områdes-assistent/Ekonomichef

Direktiv 2015 till driftnämnder, lokala nämnder och gemensamma nämnder fastställt av regionstyrelsen 17 september 2014.

innehåll 1. Inledning...4 1.1. Styrning och ledning...5 1.2. Styrkedjan...5 1.3. Beslut om direktiv och resursfördelning...5 1.4. Direktiv - nedbrytning, förankring och beslut...5 1.5. Tidplan...6 1.6. Uppföljning...6 2. Gemensamma mål...7 2.1. Ekonomiska mål, överordnade...7 2.2. Miljömål...8 2.3. Region Halland som arbetsgivare...7 3. Beskrivning av målen...10 3.1. Regional utveckling...10 3.2. Hälso- och sjukvård...10 3.2.1. Bibehålla hälsan hos den halländska befolkningen...10 3.2.2. Öka verkningsgraden inom hälso- och sjukvården...11 4. Direktiv och tilldelade resurser till styrelsen och nämnderna...12 4.1. Mål till regionstyrelsen som ansvarig för regional utveckling...12 4.1.1. Tilldelade resurser för regionstyrelsen...12 4.1.2. Tilldelade resurser för regiongemensamma verksamheter...12 4.2. Mål till Driftnämnd Kultur och skola...12 4.2.1. Tilldelade resurser för Driftnämnden Kultur och skola...12 4.3. Mål till Driftnämnden Regionservice...13 4.3.1. Tilldelade resurser för Driftnämnden Regionservice...14 4.4. Mål till driftnämnderna inom hälso- och sjukvård...14 4.4.1. Styrprocess för verksamheter som ingår i vårdvalet...15 4.4.2. Tilldelade resurser till hälso- och sjukvårdsstyrelsen...15 4.4.3. Tilldelade resurser för Driftnämnden Hallands sjukhus...15 4.4.4. Tilldelade resurser för Driftnämnden Närsjukvård...15 4.4.5. Tilldelade resurser för Driftnämnden Öppen specialiserad vård...15 4.4.6. Tilldelade resurser för Driftnämnden Psykiatri...15 4.5. Mål till lokala nämnderna...16 4.5.1. Tilldelade resurser för lokala nämnderna...16 4.6. Mål till gemensamma nämnder...16 4.6.1. Tillgängliga resurser för gemensamma nämnder...16 5. Bilaga...17 5.1. Tidplan...17 3

1. Inledning Region Halland står inför en stor utmaning. De senaste åren har kostnadsutvecklingen varit högre i Halland än i andra regioner och landsting. Ökningen av kostnaderna, främst inom hälso- och sjukvården har varit större än ökningen av skatteintäkterna. Utmaningen är att komma tillrätta med kostnadsutvecklingen och få balans mellan kostnader och intäkter och samtidigt fullfölja välfärdsuppdraget till Hallands invånare. Det ställer krav på en balanserad styrning som utgår ifrån de ekonomiska förutsättningarna oavsett vilken verksamhet som bedrivs. Att komma tillrätta med kostnadsutvecklingen är också av stor betydelse för utveckling och tillväxt i regionen. Inflyttning, framgångsrika företagare, jobb, goda livsmiljöer och hälsa. Det hänger ihop och vi behöver bli bättre på att se sambanden. En positiv utveckling för Halland är helt avgörande för hur vi i framtiden klarar av att erbjuda en god hälso- och sjukvård. Direktiv till driftnämnder, lokala nämnder och gemensamma nämnder år 2015 utgår från Mål och budget för 2015, beslutad i regionfullmäktige (RF). Mål och budget för 2015 har fokus på ekonomi i balans med ett fåtal mål som har ett tydligare fokus. Uppdraget till nämnderna i detta direktiv har samma förväntan - att tydligt målsätta och styra på det som har störst betydelse inom respektive verksamhet för att nå beslutade mål med en budget i balans. Regional utvecklingsstrategi (RUS) 15 års sikt Mål och strategier 4 års sikt Mål och budget 1 års sikt Direktiv 1 års sikt Mål och inriktning 1 års sikt 1.1. Styrning och ledning Region Halland har att förhålla sig till de grundläggande förutsättningar som omnämns i den regionala utvecklingsstrategin 2005-2020 (RUS) för en hållbar tillväxt som tar hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer. Mål och Strategier (MoS), gäller till och med år 2015, ligger till grund för Mål och budget 2015. Det sista året har RF endast fokus på de övergripande mål i MoS som anses ha störst effekt för regionens största utmaning, ekonomi i balans. År 2015 får Region Halland en ny politisk styrning med en styrelse istället för två. Regionstyrelsen har därmed ansvar för och ska styra utifrån en helhet som tar hänsyn till sambanden mellan hälso- och sjukvård och regional utveckling. Detta är avgörande för att uppnå RF:s mål. Det innebär att regionstyrelsen inte detaljstyr utan förväntar sig att alla nämnder, inom ramen för sina olika uppgifter i reglementen, blir tydligare och med kraft bidrar till att genomföra fullmäktiges mål. Detta är ett steg mot en tydligare målstyrning i Region Halland som motsvarar kommunallagens syn på hur en kommun/region ska styras. Direktiven för 2015 ersätter handlingen som tidigare benämnts uppdrag. 4

1.2. Styrkedjan Direktiven till driftnämnderna, lokala nämnderna och de gemensamma nämnderna är en del av en samlad styrkedja för verksamhets- och budgetplanering. Till hel- och delägda bolag finns ett generellt ägardirektiv som kan kompletteras med ett årligt kompletterande ägardirektiv. För regionkontoret fastställer regionstyrelsen ett årligt mål och inriktningsdokument som ska reglera kontorets ledningsfunktioner men också verksamhetsmässiga innehåll inte minst för regionens arbete inom tillväxtområdet. För stiftelser sker styrning i särskild ordning via de olika stiftarna. 1.3. Beslut om direktiv och resursfördelning Beslut om direktiv 2015 för Region Hallands nämnder beslutas av hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) och regionstyrelsen (RS) i enlighet med reglementena. Regionfullmäktiges beslut om mål och budget innebär en total ram om 7.961 mkr. för regionens verksamhet. Resurstilldelningen för regionstyrelsen inklusive regiongemensamma kostnader och kostnader för lokala nämnderna är 916 mkr. Resurstilldelning för hälso- och sjukvården inklusive regiongemensam åtgärdsplan är 6.871 mkr. Hösten 2014 beslutar HSS direktiv till de gemensamma nämnderna i egenskap av Region Hallands roll som värdkommun/ägare. Från och med 2015 ansvarar RS för samtliga nämnder avseende uppföljning och löpande styrning och de gemensamma nämndernas verksamhet styrs av fullmäktigebeslutade överrenskommelser med Hallands kommuner. 1.4. Direktiv nedbrytning, förankring och beslut Driftnämnderna har såväl gemensamma mål som nämndspecifika mål. Dessa mål samt tilldelad ekonomisk ersättning för nämndernas uppdrag beskrivs i direktivet. De gemensamma nämnderna med Hallands kommuner och de lokala nämnderna, regionens befolkningsnämnder, ska också arbeta med att uppfylla de gemensamma målen. Samtliga nämnder ska på nämndsnivå bryta ned de tilldelade målen i direktivet på ett tydligt och mätbart sätt. Målen ska grunda sig på en analys om 5

styrkor och svagheter i den egna verksamheten och utgå från områden med störst potential till förbättring. De förvaltningar som stödjer flera nämnder eller där organisationstillhörighet diskuteras med anledning av en ny politisk organisation har behov av att utarbeta en gemensam struktur och ha en dialog mellan förvaltningarna och berörda nämnder om innehåll till Mål och inriktning. De förvaltningar som stödjer flera nämnder eller där organisationstillhörighet diskuteras med anledning av en ny politisk organisation har behov av att utarbeta en gemensam struktur och ha en dialog mellan förvaltningarna och berörda nämnder om innehåll till Mål och inriktning. Nämndernas föreslagna mål ska tjänstemannavägen kommuniceras till regiondirektören före beslut. Regiondirektören ger sedan regionstyrelsens presidium och hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott möjlighet att ta del av förslagen innan nämndernas beslut och initierar politisk dialog om det behövs. Detta övergripande driftnämndbeslut om mål och inriktning ska återrapporteras till regionstyrelsen senast den 17 november 2014. 1.5. Tidplan Tidplan för beslut och beredning av direktiv, resursfördelning, budget och mål och inriktning bifogas. 1.6. Uppföljning RS har ansvar att följa upp arbetet som ska ske såväl i rapportform som i dialogform. Uppföljning av RF:s beslutade mål och direktiv sker med månadsrapporter som ska innehålla det ekonomiska perspektivet kopplat till verksamhetens utveckling samt eventuella kvalitetsindikatorer som ska mätas månatligen. Djupare uppföljning av övriga mål för samtliga verksamheter sker vid uppföljningsrapport 1, 2 och årsrapport enligt den plan för uppföljning som RS beslutar för 2015. Uppföljning i dialogform sker i möten mellan driftnämnder och berörda utskott i RS. 6

2. Gemensamma mål 2.1. Ekonomiska mål, överordnade Region Halland ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det gäller både på kort och lång sikt. Med utgångspunkt från det ekonomiska läget i Halland är de ekonomiska målen för att nå en ekonomi i balans överordnade de övriga målen. Balans i ekonomin är en förutsättning för att fullfölja välfärdsuppdraget till Hallands invånare. En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande kostnader och intäkter. Verksamhetens nettokostnader får därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Det finansiella perspektivet innebär att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Verksamhetsperspektiv tar sikte på att regionen måste bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt för att kunna skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. Det ställer krav på på en balanserad styrning där man samtidigt tar hänsyn till verksamhet och ekonomi. För perioden 2015-2018 är målet att regionens nettokostnader maximalt ska vara 99,5 procent av regionens skatter och generella statsbidrag. Det innebär ett genomsnittligt årligt överskott för regionen med 45 mnkr för perioden. För att detta mål ska uppnås krävs att de tilldelade budgetramarna hålls. Inom varje given budgetram måste verksamheten präglas av ett effektivt resursutnyttjande. Trots skattehöjning med 40 öre som ger 247 mnkr mer i intäkter visar de ekonomiska sammanställningarna att ett omfattande arbete måste genomföras under perioden för att få ekonomin i balans. En åtgärdsplan är under framtagande. 2015 års kostnadsreduceringar i åtgärdsplanen på 25 mnkr påverkar 2015 års resursfördelning. MÅL Budgetramen ska hållas Öka verkningsgraden Att öka verkningsgraden betyder att få ut mer effekt av varje insatt skattekrona. Produktiviteten beskriver då hur mycket man utför med insatta resurser och effektiviteten är ett mått på resultat eller måluppfyllelsen. Ett exempel på detta inom hälso- och sjukvården är att en ökning av verkningsgraden kan resultera i lägre kostnader för vårdgaranti. 7

Nyttan för hallänningen ökar om förluster minimeras och värdet av både arbete och processer ökar. En effektivare användning av resurserna och av medarbetarnas kompetens är avgörande. 2.2. Miljömål Mål till samtliga nämnder. MÅL Miljö- och klimatprofilen ska vara tydlig, långsiktig och föredömlig Öka andelen förnybar energi av den totala energianvändningen i Halland Sänka den totala energiförbrukningen i Halland genom energieffektivisering Den totala energianvändningen i Region Halland ska minska med minst 3 procent jämfört med år 2013 Koldioxidutsläppen från Region Hallands tjänsteresor ska minska med minst 5 procent jämfört med år 2013 Av det totala inköpsvärdet av livsmedel i Region Halland ska andelen ekologiska livsmedel öka med minst 5 procentenheter jämfört med år 2013 Region Halland kan bidra till att de regionala miljömålen uppfylls, dels genom insatser i den egna verksamheten och dels inom områden där vi har ett regionalt utvecklingsansvar. Inom den egna verksamheten kan man styra energianvändning och energitillförsel och kan agera utifrån olika roller såsom informatör, fastighetsägare, arbetsgivare eller som ägare till ett bolag. Förebyggande insatser för miljön har såväl ett ekonomiskt perspektiv med kostnadsbesparingar som ett hållbarhetsperspektiv. Samtliga nämnder ska bryta ner miljömålen, varav två är externa och tre är interna. 2.3. Region Halland som arbetsgivare Mål till samtliga driftnämnder i rollen som arbetsgivare. MÅL Region Halland ska vara EN tydlig och attraktiv arbetsgivare För att uppnå detta mål krävs ett regiongemensamt arbete som ligger i linje med vad som regleras i regionstyrelsens och driftnämndernas reglementen, dvs. att regionstyrelsen ansvarar för den övergripande arbetsgivarpolitiken och att driftnämnderna svarar för arbetsgivaransvaret enligt givna riktlinjer. Det finns därför inget behov av att bryta ned detta mål för respektive driftnämnd. 8

Driftnämnderna ska aktivt bidra med att förverkliga det regionövergripande målet att Region Halland ska bli EN tydlig och attraktiv arbetsgivare. Stor del av arbetet har sin utgångspunkt i åtgärdsplanen och fokus kommer att vara chefernas roll och förväntningar och förutsättningarna för denna. En viktig effekt av arbetet mot EN arbetsgivare är de ekonomiska besparingar som den samordningen medför. Ett exempel är bildandet och effekten av GAS. Att vara EN tydlig arbetsgivare innebär till exempel att avtal tillämpas på samma sätt inom hela regionen. Det innebär också att arbetsvillkor ska vara samma oavsett förvaltning och profession, såsom grunder för lönesättning och friskvårdsbidrag. 9

3. Beskrivning av målen 3.1. Regional utveckling Regional utveckling är av vikt för utveckling av hela samhället. Det finns tydliga samband mellan befolkningens hälsa och ekonomisk tillväxt. Region Hallands roll är att leda och samordna det regionala utvecklingsarbetet. Det regionala utvecklingsarbetet antar ett Hallandsperspektiv och förutsätter och involverar många aktörer som gemensamt ska arbeta mot uppsatta mål. MÅLOMRÅDE MED KONKRETA MÅL Halland ska vara en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än år 2014 Hög attraktivitet Stark konkurrenskraft Fler i arbete 3.2. Hälso- och sjukvård MÅLOMRÅDE MED KONKRETA MÅL Bibehålla hälsan hos den halländska befolkningen Hälsan ska öka i Halland Skillnaden i hälsa ska minska Öka verkningsgraden i hälso- och sjukvården Andelen vårdskador ska halveras till 2018 Följsamheten till nationella och regionala riktlinjer ska öka 3.2.1. Bibehålla hälsan hos den halländska befolkningen Livsstilsrelaterad ohälsa ökar i befolkningen och står för en påtaglig andel av det ökande framtida vårdbehovet. För att kunna möta detta med tillgängliga resurser, bibehållen tillgänglighet och hög kvalitet krävs ett fokus på att bibehålla hälsan i befolkningen. Genom förebyggande insatser och tidig upptäckt av riskfaktorer eller sjukdom kan vi minska risk att insjukna eller mildra förlopp av sjukdom. MÅL: HÄLSAN SKA ÖKA I HALLAND Hälsa är ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom (WHO 1948). En god hälsa är således beroende av många faktorer såsom hälso- och sjukvård, boendemiljö, arbete, utbildning och kultur. 10

MÅL: SKILLNADEN I HÄLSA SKA MINSKA Region Halland ska verka för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland. Hälsan i länet är inte jämt fördelad och riktade insatser kan krävas på de områden där skillnader är identifierade. 3.2.2. Öka verkningsgraden inom hälso- och sjukvården Produktivitet beskriver hur mycket vården utför med insatta resurser, effektiviteten är ett mått på resultat eller måluppfyllelsen. Att öka verkningsgraden betyder att få ut mer effekt av varje insatt skattekrona. De höga kvalitetsbristkostnaderna inom hälso- och sjukvården beror såväl på vårdskador som på andra aspekter vid bristande effektivitet. Det finns flera dimensioner av effektivitet inom hälso- och sjukvården beroende på perspektiv och nivå. Behandlingseffektivitet värderar vårdinsatsen. Är det rätt behandling, hur många patienter drabbas av undvikbara vårdskador? Klinikeffektivitet värderar vårdens basenheter som en produktionsenhet. Är ansvarsfördelningen rätt, är det administrativa stödet optimalt? Processeffektivitet handlar om samordningen mellan olika delar i vårdkedjan. Är vårdnivån rätt, finns beredskap på nästa nivå att ta emot patienten? Struktureffektivitet värderar organisation och geografisk fördelning. Finns det balans mellan primärvård och specialiserad vård, finns det för många utbudspunkter, är samverkan mellan sjukhusen optimal? Systemeffektivitet värderar vården som generellt system. Har vården tillräcklig förmåga att ta till sig ny kunskap och förändra och anpassa verksamheten, är vården rättvis och jämlik? Följande övergripande mål bedöms ha stor effekt på verkningsgraden. MÅL: ANTALET VÅRDSKADOR SKA HALVERAS TILL 2018 Att minska vårdskadorna minskar både lidande och kvalitetsbristkostnader. MÅL: FÖLJSAMHETEN TILL NATIONELLA RIKTLINJER SKA ÖKA Kunskapsstyrning på nationell, regional, och lokalnivå ska vara styrande inom utvecklingen av hälso- och sjukvården för att säkra bästa möjliga medicinska resultat. Detta ska särskilt beaktas vid införandet av nya och kostnadsdrivande behandlingsmetoder. Genom kunskapsstyrningen och evidensbaserad vård ökar behandlingseffektivteten. 11

4. Direktiv och tilldelade resurser till styrelsen och nämnderna 4.1. Mål till regionstyrelsen som ansvarig för regional utveckling MÅL Halland ska vara en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än år 2014 Hög attraktivitet Stark konkurrenskraft Fler i arbete Varje insats inom det regionala utvecklingsarbetet ska utgå från att öka verkningsgraden för insatsen. 4.1.1. Tilldelade resurser för regionstyrelsen Regionbidrag till regionstyrelsen med 652 790 tkr. Regionbidraget omfattar ramar för Regionkontorets verksamhet samt medel för utvecklingsfrågor. 4.1.2. Tilldelade resurser för regiongemensamma verksamheter Regionbidrag till regiongemensamma verksamheter med 250.930 tkr. Regionbidraget omfattar kostnader för pensioner, anslag för nya löneavtal m m. 4.2. Mål till Driftnämnden Kultur och skola MÅL Halland är en stark kunskapsregion Halland är en region med goda kontakter i omvärlden Halland är en region med hög attraktivitet Halland är en region som erbjuder attraktiva mötesplatser, boende och livsmiljöer 4.2.1. Tilldelade resurser för Driftnämnden Kultur och skola Regionbidrag till Driftnämnden för Kultur och skola med 102 870 tkr, varav för Kulturförvaltning (inkl utv.medel om 1 400 tkr) med 74 860 tkr Skolförvaltning (inkl tillskott för filmhus ) med 28 010 tkr 12

För det treåriga projektet Kulturresidens medges en extra finansiering genom disposition av 1 150 tkr av upparbetet eget kapital. Regionstyrelsen beslutade i juni månad att avdela utvecklingsresurser till stöd för vuxenutbildning inom den gröna näringen. Finansiering sker inom ramen för regionstyrelsens anslag för oförutsedda utgifter när förutsättningarna är klara. Anslagsfinansierad verksamhet i egen drift erhåller tilläggsanslag för kostnadseffekt av löneöversyn 2015. Anslag för investeringar i maskiner och inventarier med 2 800 tkr varav för Kultur i Halland 600 tkr, Skolförvaltning 2 200 tkr. 4.3. Mål till Driftnämnden Regionservice MÅL Andelen vårdskador ska halveras till 2018 Öka verkningsgraden Halland är en region som stimulerar till innovationer, förnyelse och ökat företagande Driftnämnden för Regionservice (DN RGS) är nämnd för Region Hallands serviceorganisation. Uppgiften är att vara intern leverantör av kostnadseffektiv service och administration med rätt kvalitet till regionens kärnverksamheter. DN RGS förvaltning ska utifrån kundkrav och behov från nämnder och styrelser i regionen, utföra och effektivisera den service av olika slag som ägaren, RS, överenskommer med nämnden att utföra. Det innebär att kontinuerligt jämföra och utveckla kvalitet, effektivitet och kostnad med motsvarande service hos andra leverantörer och systematiskt tillfråga kunderna om nöjdhet med service. Efter samråd med RS kan DN RGS konkurrensutsätta delar av verksamheten när behov uppstår eller när en kund initierar frågan. DN RGS förvaltning ska ha beredskap att utveckla ytterligare stöd till kärnverksamheten efter RS beslut. DN RGS ska i samverkan med andra DN identifiera områden med utvecklingspotential där förbättring inom nämndens ansvarsområde bidrar till att Region Halland halverar andelen vårdskador till 2018 och ökar verkningsgraden. RGS kan också till ägaren föreslå nytänkande lösningar som bidrar till målen. Innovativa upphandligar är ett sätt målet Halland en region som stimulerar till innovationer, förnyelse och ökat företagande kan brytas ned. 13

Exempel på hur DN RGS, som stöd och serviceorganisation, kan bryta ned mål som bidrar till RF:s måluppfyllelse är: En genomförd kundundersökning år 2015 med fokus att öka verkningsgraden 10 aktivt föreslagna innovativa upphandlingar till kund 4.3.1. Tilldelade resurser för Driftnämnden Regionservice Driftnämnden för Regionservice är intäktsfinansierad och tilldelas inte något regionbidrag/anslag. Driftnämnden ska genomföra kostnadseffektiviseringar i sin verksamhet motsvarande årlig prisökning 2015. Driftnämnden får därför inte ta ut någon kompensation för pris- och löneökningar 2015 för de tjänster man avtalar om priser med övriga nämnder/förvaltningar. Anslag för investeringar i maskiner och inventarier med 19 800 tkr. 4.4. Mål till driftnämnderna inom hälso- och sjukvård (DN Hallands sjukhus, DN Närsjukvård, DN Öppen specialiserad vård, DN Psykiatri) Hälsan ska öka Driftnämnden ska identifiera områden inom respektive ansvarsområde med potential för förbättring av hälsan och vidta åtgärder för att nå det regionala målet. Det kan fordra samverkan med andra aktörer. Skillnader i hälsa ska minska Hälsan i länet fördelar sig inte jämnt. Riktade insatser kan behövas för att både nå och behandla där skillnader finns. Driftnämnden ska identifiera osakliga skillnader i hälsa i länet som DN, inom sitt ansvarsområde, kan påverka och rikta insatser för att utjämna dessa. Andelen vårdskador ska halveras till 2018 Driftnämnden ska identifiera inom vilka områden och vilken typ av vårdskador som är aktuella, har störst potential att förbättras inom respektive DN och dess verksamheter. DN ska fokusera på de mest relevanta för respektive verksamhet och vidta åtgärder för att nå det övergripande målet. Relevanta mål ska tas fram och följas upp. 14

Följsamheten till nationella och regionala riktlinjer ska öka Driftnämnden ska identifiera inom vilka medicinska områden och processer respektive nämnd och dess verksamheter har störst förbättringspotential när det gäller medicinska reultat och följsamhet till riktlinjer. Relevanta, mätbara mål ska sättas och följas upp. 4.4.1. Styrprocess för verksamheter som ingår i vårdvalet De driftnämnder som är leverantörer i Vårdval Halland, inom närsjukvård eller specialicerad öppenvård, har utöver ägarstyrningen genom direktivet även en styrning genom modellbeskrivningen för vårdvalet. Modellbeskrivningen styr uppdraget inom Vårdval Halland. 4.4.2. Tilldelade resurser till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Regionbidraget till hälso- och sjukvårdsstyrelsen är 6.870.700 tkr. Resursfördelning till driftnämnderna inom hälso- och sjukvårdsområdet sker vid hälsooch sjukvårdsstyrelsens sammanträde i oktober. 4.4.3. Tilldelade resurser för Driftnämnden Hallands sjukhus För 2015 ligger ett sparbeting om 25 mkr, vilket åläggs DN HS. På systemnivå är det viktigt att säkra rätt vård på rätt vårdnivå. Genom att återföra patienter från den öppna specialiserade vården till närsjukvården kan kostnader minskas och resurseffektiviteten öka. Driftnämnden ansvarar för att detta sker i god samverkan med Vårdvalsaktörerna. Beslut om resurstilldelning för driftnämnden sker vid hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde i oktober. 4.4.4. Tilldelade resurser för Driftnämnden Närsjukvård Tillgängliga resurser fördelas i vårdvalspengen mot antal listade, tandvården finansieras via patientintäkter samt särskild barnpengsfördelning, ägarstyrt uppdrag palliativ bassjukvård fördelat med 9,45 mkr. Sparbetinget om 25 mkr hos DN HS, utgår från att vården ges på rätt vårdnivå. När så är möjligt ska öppenvård erbjudas i närsjukvården. Därför åligger det vårdenheterna i vårdvalet att följa upp/överta patienter från den öppna specialiserade vården i de fall vårdvalet är rätt vårdnivå. Beslut om resurstilldelning för driftnämnden sker vid hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde i oktober. 4.4.5. Tilldelade resurser för Driftnämnden Öppen specialiserad vård Beslut om resurstilldelning för driftnämnden sker vid hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde i oktober. 15

4.4.6. Tilldelade resurser för Driftnämnden Psykiatri Beslut om resurstilldelning för driftnämnden sker vid hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde i oktober. 4.5. Mål till lokala nämnderna MÅL Hälsan ska öka i Halland Skillnader i hälsa ska minska Lokala nämnderna utför utvecklingsarbete, till skillnad från driftnämnderna vars ansvar är drift av vård i egen regi. Direktiven för lokala nämnderna beslutas av hälso- och sjukvårdsstyrelsen men från och med 2015 kan lokala nämnder också ges särskilda uppdrag av nya regionstyrelsen. Fokus för lokala nämnderna när målen ska brytas ned är hälsa och inte vård. Lokala nämndernas ansvar är att stimulera och utveckla ett bredare folkhälsoarbete med social hållbarhet som utgångpunkt. Erfarenheter från hälso- och sjukvården och det regionala utvecklingsarbetet kan strategiskt omsättas av de halländska kommunerna i deras befolkningsansvar. 4.5.1. Tilldelade resurser för lokala nämnderna Regionbidrag till de lokala nämnderna är 12.030 tkr. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar om fördelning mellan nämnderna i samband med beslut om resurstilldelning i oktober. 4.6. Mål till gemensamma nämnder De i fullmäktige beslutade överenskommelserna mellan Hallands sex kommuner och regionen om de gemensamma nämnderna styr ersättningen. Uppdraget för den gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel regleras enligt Överenskommelse om hemsjukvård i Halland 2015 och Avtal om samverkan i gemensam hjälpmedelsnämnd 2001-04-02. 4.6.1. Tillgängliga resurser för gemensamma nämnder Tillgängliga resurser för gemensamma nämnders verksamhet. Regionfullmäktige har beslutat om regionbidrag till: Nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel med 65 520 tkr Patientnämnden med 830 tkr. 16

5. Bilaga 5.1. Tidplan 26/8 SAMRÅD/PSG* Diskussion om nämnddirektiv 26/8 HSSau Beredning 1 nämnddirektiv 26-29/8 Slutliga justeringar 29/8 Direktiv färdiga för politisk behandling 2/9 Dialogmöte Information, genomgång direktiv 16/9 RSP/Samråd Ber 1 Budget, direktiv och resursfördelning 17/9 RS RS som driftnämnd - resursfördelning. Beslut direktiv förutom för DN vård som beslutas av HSS 22/9 22/9 HSS Beslut om direktivet till DN hälso- och sjukvård exkl. resurstilldelning Sept Okt FC förankrar förslag med DNau nämnddirektiv och resursfördel. 23/9 SAMRÅD/PSG* Budget med indikatorer och resursfördelning 15/10 RS beredningsbeslut om budget till nya RF, 20/10 HSS beslut om sjukvårdsbudget resurstilldelning sjukvårdsnämnder 21/10 PSG* 5/11 RF nytt budgetbeslut maa valår, Direktivet som bilaga/återrapport Senast 17/11 DN Beslut om Mål och inriktning med utgångspunkt i direktivet 19/11 RS 10/12 RF Rapport från HSS om resurstilldelning och DN om Mål och inriktning tas emot RS antecknar informationen och beslutar att ge RF samma information. Mottar informationen om RS totala resurstilldelning och DNs mål och inriktning som en försäkran att man gör allt för att nå målen och för att RF ska se hur man kommer att kunna följa måluppfyllelse *PSG= Politisk styrgrupp 17

18 Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad regionen@regionhalland.se www.regionhalland.se

TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Per Bilén, Controller Avdelningen för Ekonomisk styrning och kontroll 035-179856 per.bilen@regionhalland.se Datum Diarienummer 2014-10-14 RS140073 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Budget för hälso- och sjukvård 2015 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fördelar budget för 2015 enligt föreliggande förslag om totalt 6 870 700t kr varav till - Driftnämnden Hallands sjukhus: 3 500 688 tkr - Driftnämnden Närsjukvård: 971 667 tkr - Driftnämnden HFS/AMD: 507 936 tkr - varav Hälsa- och funktionsstöd: 241 638 tkr - varav Ambulanssjukvård och Medicinsk diagnostik: 266 298 tkr - Driftnämnden Psykiatri: 467 542 tkr Sammanfattning Från och med 2015 har Region Halland en styrelse Regionstyrelsen (RS). I Regionfullmäktiges (RF) budgetbeslut för 2015 är en del av pengarna anvisade för utveckling och vissa nämnders ansvarsområden. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) ska inför 2015 fatta beslut om budget- och resursfördelning inom hälso- och sjukvården. Detta beslut ska arbetas in i RS:s samlade ansvar för att leda, styra och samordna Region Hallands ansvarsområden 2015. RF anvisade hälso- och sjukvårdsstyrelsen ett regionbidrag om 6 895 700 tkr för 2015. Efter avdrag om 25 000 tkr enligt den regiongemensamma åtgärdsplanen blir ramen för hälso- och sjukvården 6 870 700 tkr. Trots tillskott av medel i budgeten för 2015 bedöms att ett ansträngt ekonomiskt läge kvarstår i hälso- och sjukvården, i synnerhet för driftnämnden för Hallands sjukhus. Hallands sjukhus har under hösten beslutat om åtgärder för att få kontroll över sin ekonomi. Bland annat ska produktions- och kapacitetsplanering införas i öppenvården. Ett regionövergripande åtgärdsarbete har påbörjats för att få Region Hallands ekonomi i balans.

2(2) Det är av synnerlig vikt att dessa åtgärder ger avsedd påverkan på ekonomin. För att säkerhetsställa att avsedd verkan uppnås krävs täta dialoger med driftnämnderna under 2015 där driftnämnderna avrapporterar uppnådda ekonomiska effekter av vidtagna åtgärder. Bilaga: Förslag till fördelning av budget för hälso- och sjukvård 2015. Regionkontoret Karin Möller Hälso- och sjukvårdsdirektör William Hedman Ekonomidirektör

Mål & budget 2015 med ekonomisk plan för 2016-2018

innehåll 1. Förord...4 2. Inledning...5 3. Ekonomi i omvärlden...5 3.1. Omvärldsanalys ekonomiska förutsättningar på makronivå...5 4. Region Hallands ekonomiska situation...6 4.1. Historik...6 4.2. Ekonomiska bedömningar 2015-2018...7 4.3. Åtgärd utifrån allvarligt läge...8 4.4. Åtgärdsplan...10 5. Kort om Hallands förutsättningar...11 5.1. Demografisk utveckling...11 5.2. Hallands geografiska förutsättningar...11 5.3. Halland, innovationskraft och ökat företagande...12 5.4. Halland och arbetsmarknaden...12 6. Regional utveckling...13 6.1. Mål för regional utveckling...13 6.2. Hög attraktivitet...13 6.3. Stark konkurrenskraft...14 6.4. Fler i arbete...15 7. Hälso- och sjukvård...16 7.1. Framtiden kräver handling...16 7.2. Bibehålla hälsan hos den halländska befolkningen...16 7.3. Öka verkningsgraden i hälso- och sjukvården...17 8. Region Halland som arbetsgivare...18 9. Styrning och ledning...19 9.1. Driftnämndernas mål och inriktning...19 10. Finansiering...19 10.1. Skatteintäkter och generella statsbidrag...19 10.2. Finansnetto...19 10.3. Känslighetsanalys...20 11. Resursfördelning...21 11.1. Regionbidrag...21 11.2. Resultatbudget och balansbudget...24 11.3. Årets resultat...24 11.4. Resultathantering...25 11.5. Planeringsförutsättningar 2016 2018...26 11.6. Ekonomiska förutsättningar...26 12. Resultatbudget 2015...27 13. Balansbudget 2015...27 14. Ekonomisk plan 2016 2018...28 15. Resultatbudget 2016 2018...28 16. Balansbudget 2016 2018...29

1. Förord Inför kommande mandatperiod står Region Halland inför en stor utmaning. De senaste åren har kostnadsutvecklingen varit högre i Halland än i andra regioner och landsting. Ökningen av kostnaderna främst inom hälso- och sjukvården har också varit större än ökningen av skatteintäkterna. Behovet att få balans mellan kostnader och intäkter är därför stort. Det finns olika sätt att göra det. Antingen att öka intäkterna, anpassa kostnaderna eller en kombination av båda åtgärderna. Att komma tillrätta med kostnadsutvecklingen är också av stor betydelse för att Region Halland ska kunna lyckas med uppdraget att skapa utveckling och tillväxt i regionen. Ett uppdrag som innebär att utveckla Halland genom att attrahera nya invånare, företag och besökare. Utmaningen för Region Halland är att med bibehållen tillgänglighet och hög kvalitet tillgodose hallänningarnas vårdbehov inom ramen för tillgängliga resurser. Det förutsätter ett fokus på att behålla hälsan och minska sjukdomsbördan i befolkningen. Men också på att öka verkningsgraden (optimera resurserna) av utfört arbete och att säkra kompetensförsörjningen. Mål & budget för 2015 och ekonomisk plan för 2016-18 har fokus på arbetet för att få balans mellan intäkter och kostnader - och samtidigt fullfölja välfärdsuppdraget till invånarna. Dokumentet, antaget i regionfullmäktige för nuvarande mandatperiod, har därför en annan karaktär än tidigare. Målen är tydligare och färre, främst inom hälso- och sjukvård. Som underlag finns Mål & Strategier som gäller till och med 2015. Under 2014 har regionstyrelsen beslutat om en analys som ska resultera i förslag till konkreta åtgärder. Regionstyrelsen fattar på samma sätt som tidigare beslut om direktiv/uppdrag till driftnämnderna och till regionstyrelsens egen verksamhet. Direktiven ska förtydliga vad respektive nämnd särskilt behöver beakta inför målstyrning till respektive förvaltning. Inför 2015 ska direktivet samordnas med åtgärdsplanearbetet. Det nytillträdda regionfullmäktige kommer att fastställa budgethandlingen som kan kompletteras med regionstyrelsens direktiv som en återrapportering. Mål & budget 2015 och åtgärdsplan ska stödja samma mål balans i ekonomin. Den nya nämnden för kultur och skola får ett eget direktiv som samordnas med kulturutskottets arbete under resten av 2014. En förutsättning för att åtgärder och förändrade mål ska ge ledning och stöd på alla nivåer i verksamheten är ökad följsamhet och tydlighet i uppföljning. 4

2. Inledning Region Hallands vision är Halland bästa livsplatsen. En plats där människor ges bästa möjliga förutsättningar att leva, arbeta, studera och driva företag. Halland ska vara en region med nöjda invånare, oavsett i vilken livssituation man befinner sig. Även besökare och resenärer ska få en positiv bild av Halland. Region Halland har det statliga uppdraget att erbjuda en god hälso- och sjukvård till alla som bor eller vistas i Halland. Regionen har också regeringens uppdrag att verka för regional utveckling och tillväxt. Verksamheterna finansieras främst av skattemedel och styrs av politiskt tillsatta nämnder och styrelser. God kvalitet i det som Region Halland erbjuder är nyckeln till högt förtroende och acceptans för den skattefinansierade verksamheten. Det handlar inte bara om funktion och faktiska resultat utan också om gott bemötande och god dialog mellan olika parter. Välfärden i Sverige påverkas av ett stort omvandlingstryck där olika faktorer samverkar. Detta påverkar Region Halland som behöver möta invånarens behov och samtidigt vara resurseffektiv. Det innebär att tänka nytt och arbeta på annat sätt där kvalitet och kompetens möter vårdbehov och en snabb teknisk och medicinsk utveckling. 3. Ekonomi i omvärlden 3.1. Omvärldsanalys ekonomiska förutsättningar på makronivå Det finns indikationer på att den internationella konjunkturen håller på att vända. År 2014 har startat bra och tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Den svenska BNP:n beräknas växa med omkring tre procent såväl i år som nästa år. Förbättrade förutsättningar för den svenska exporten gör att både industrins och övriga näringslivets investeringar ökar. Även kommunsektorns investeringar beräknas öka. Hushållens inkomster har under de senaste åren utvecklats mycket gynnsamt. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning bidrar till att hushållens reala inkomster ökar snabbt även under 2014. Framöver prognosticerar Sveriges kommuner och landsting (SKL) att hushållens konsumtionsutgifter växer i snabbare takt därmed kommer sparandet att reduceras. Det bidrar till att tillväxten i den svenska ekonomin ökar. 5

4. Region Hallands ekonomiska situation 4.1. Historik Under de senaste åren har landsting och regioner i Sverige påverkats kraftigt av tillfälliga poster. Återbetalningar av premier från AFA Försäkringar har skett år 2012 och år 2013 med 87 mnkr respektive 77 mnkr. Sänkningen av diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen år 2011 och 2013 har inneburit att den bokförda kostnaden ökat med 144 mnkr år 2011 och 210 mnkr år 2013. Detta påverkar årets resultat. Motsvarande belopp har avsatts för ökad pensionsskuld i balansräkningen. Dessa jämförelsestörande poster är av engångskaraktär varför det är nödvändigt att exkludera dessa vid bedömningen av resultatutvecklingen. TABELL 1 REGION HALLAND EKONOMISKT RESULTAT, NETTOKOSTNAD OCH SOLIDITET Enhet 2010 2011 2012 2013 Prognos 2014 Årets reultat Mnkr 154,7-114,9 85,0-254,3-136,8 Årets resultat exkl jämförelsestörande poster Mnkr 154,7* 28,7-1,7-121,8-206,8 Nettokostnadsandel exkl % 97,6 99,6 100,0 101,6 102,7 jämförelsestörande poster Nettokostnadsandel % 99,0 99,0 99,0 99,0 99,0 långsiktigt mål Soliditet inkl ansvarsförbindelse % -2,8-9,7-8,4-15,9-15,7 pensioner Soliditet inkl ansvarsförbindelse % >0 >0 >0 >0 >0 pensioner långsiktigt mål Andel invånare 65 år och äldre % 19,6 20,1 20,5 20,9 *inkl statligt konjunktursstöd 123,8 mnkr Region Halland har de senaste åren inte haft en ekonomi i balans. Vid flera tillfällen har ekonomiska obalanser konstaterats vid Hallands sjukhus. Driftnämnden för Hallands sjukhus fick ett tillskott med 100 mnkr i 2014 års budget. Under senhösten 2013 konstaterades ytterligare underskott för Hallands sjukhus. Resultatet för Region Halland slutade på ett underskott på 122 mnkr rensat från jämförelsestörande poster. Av detta underskott stod Driftnämnd Hallands sjukhus för 130 mnkr. 6

Prognosen för 2014 upprättad efter tre månader visar ett underskott med 137 mnkr varav 133 mnkr av detta prognostiseras som underskott i hälso- och sjukvården, exkluderat hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Regionfullmäktiges mål är att hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare inte ska öka mer än rikets genomsnitt. Detta uppfylldes inte för 2011 och 2012. Då ökade kostnaderna enligt SCB med 3,7 procent jämfört med genomsnitt för riket som låg på 1,9 procent. Ökningen mellan år 2011 och 2010 var 3,8 procent jämfört med rikets 2,8 procent. Målet uppfylls således inte. I bokslutet för 2013 var kostnaden för hälso- och sjukvård 3,8 procent högre än utfallet 2012 och 3,4 procent högre än vad som budgeterats. TABELL 2 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSKOSTNADER PER INVÅNARE Årtal Halland Riket Ökningstakt Halland Ökningstakt Riket 2009 19 870 20 238 3,20% 2,30% 2010 20 130 20 710 1,30% 2,30% 2011 20 893 21 304 3,80% 2,80% 2012 21 676 21 737 3,70% 2,00% Tabellen rensad från primärvårdsansluten hemsjukvård, tandvård och omstruktureringskostnader. Källa SCB och SKL 4.2. Ekonomiska bedömningar 2015 2018 Den ekonomiska sammanställningen under budgetarbetet för år 2015 och planen för år 2016, 2017 och 2018 visar på betydande accelererande underskott trots bra tillväxttakt på skatteintäkterna. Region Halland har en för hög kostnadsnivå i förhållande till skatteintäkterna och också en för hög kostnadsökningstakt i förhållande till skatteutvecklingstakten. I diagrammet representerar den röda linjen regionens kostnader och den blå linjen regionens intäkter över tid. En bidragande orsak till att kostnadsnivån är högre än intäktsnivån är den beslutade förändringen i kostnadsutjämningssystemet. Det innebär att Region Hallands avgift har ökat med 139 mkr år 2015, vilket sänker den blå kurvan. Beräkningar som ligger till grund för diagrammet visar på kraftiga underskott under den kommande mandatperioden. 7

Som diagram 1 visar är den procentuella ökningstakten i skattetillväxten lägre än den procentuella ökningstakten för kostnaderna. Det innebär att gapet ökar mellan kurvorna. DIAGRAM 1 UTGÅNGSLÄGE Tkr 9 500 000 Skatt, utjämning o generella stb Nettokostn. inkl avsk o fin.netto 9 000 000 8 500 000 8 000 000 7 500 000 7 000 000 6 500 000 6 000 000 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 4.3. Åtgärd utifrån allvarligt läge Region Halland befinner sig i ett allvarligt ekonomiskt läge. Det är nödvändigt med kraftfulla åtgärder för att få en ekonomi i balans under den kommande mandatperioden. Genom att höja skatten med 40 öre beräknas skatteintäkterna öka med 247 mnkr 2015. Knappt 25 öre av dessa kan hänföras till förändringen i kostnadsutjämningssystemet. De senaste årens ökade kostnader för bland annat kollektivtrafik och hemsjukvård motiverar den resterande delen. DIAGRAM 2 EFTER ÅTGÄRD Tkr 9 500 000 Skatt, utjämning o generella stb Nettokostn. inkl avsk o fin.netto 9 000 000 8 500 000 8 000 000 7 500 000 7 000 000 6 500 000 6 000 000 5 500 000 5 000 000 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Med en skattehöjning med 40 öre förflyttas linjen för skatteintäkterna uppåt i diagram 2. 8

Förändring av skatteintäkterna ger följande årliga resultatsammanställningar (tabell 3). Tabell 3 visar att det krävs ytterligare åtgärder för att få ekonomin i balans. Resultat före åtgärdsplan visar på underskott för de kommande två åren. Därefter ökar underskotten ytterligare då takten på kostnadsutvecklingen är större än takten på skatteutvecklingen. Region Halland har som mål för 2012-2015 att nettokostnadsandelen i genomsnitt ska vara högst 99 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. För 2013 sattes detta mål till 100 procent, det vill säga att intäkter och kostnader skulle vara i balans. För perioden 2015-2018 föreslås att målet för nettokostnadsandelen i genomsnitt ska vara 99,5 procent. Detta innebär att överskottet ska vara 0,5 procent av regionens skatter och generella statsbidrag. I tabellen redovisas dessa överskott i raden Resultat efter åtgärdsplan. Trots förstärkning av skatteintäkterna och ett sänkt överskottsmål till 0,5 procent krävs kraftfulla åtgärder på kostnadssidan för att kunna uppnå dessa överskott. De kostnadsreduceringar som dessa åtgärder ska leda till redovisas till sina belopp årvis vid rubrikerna åtgärdsplan 2015 osv. År 2015 ska kostnadsreduceringar med 25 mnkr verkställas, 2016, 35 mnkr, 2017, 75 mnkr och 2018, 75 mnkr. Sammantaget, för hela planeringsperioden rör det sig om kostnadsreduceringar om 210 mnkr. Tkr TABELL 3 RESULTATSAMMANSTÄLLNING MED SKATTEHÖJNING 40 ÖRE Prognos UR1 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Skatt, utjämning o generella stb 7 518 300 8 027 500 8 362 400 8 679 100 8 995 300 varav skattehöjning 247 000 259 000 269 000 286 000 intäktsökningstakt 1,3% 5,9% 4,2% 3,8% 3,6% Plan 2018 Summa Nettokostn. inkl avsk o fin.netto 7 718 100 8 000 200 8 362 000 8 763 900 9 140 900 Resultat före åtgärdsplan - 136 800 27 300 400-84 800-145 600 Återställning av balanskravsresultat -45 100 Resultat efter återställning -17 800 Nettokostn. inkl avsk, fin netto o åtgärdsplan 7 718 100 8 020 300 8 301 50 8 626 300 8 924 150 åtgärdsplan 2015-25 000-25 750-26 550-27 350 åtgärdsplan 2016-35 000-36 050-37 150 åtgärdsplan 2017-75 000-77 250 åtgärdsplan 2018-75 000 Kostnadsökningstakt 1,4% 3,9% 3,5% 3,9% 3,5% Resultat efter åtgärdsplan -136 800 7 200 61 150 52 800 71 150 192 300 Resultat efter åtgärdsplan men före återställning av 2013 års balanskravsresultat 52 300 Summa insatser/åtgärder = kostnadsred. per år -25 000-35 000-75 000-75 000-210 000 9

4.4. Åtgärdsplan Nu pågår arbetet med att ta fram en flerårig regionövergripande åtgärdsplan. Målet är att minska kostnaderna och kostnadsutvecklingen genom att möta invånarnas behov på rätt vårdnivå, öka verkningsgraden i verksamheten samt minska kvalitétsbristkostnaderna och bromsa inflödet. Det förutsätter en kulturförändring både vad gäller tankesätt och arbetssätt. Denna förändringsprocess samt utveckling av grundläggande system för Region Hallands verksamheter är mycket viktiga framgångsfaktorer. Åtgärderna behöver pågå över hela mandatperioden. 10

5. Kort om Hallands förutsättningar Halland är en välmående region som fortsätter att växa. Det har många positiva effekter. Medelinkomst och rörlighet ökar i regionen vilket i sin tur genererar jobb och skatteintäkter. Detta behövs för att möta morgondagens behov inom välfärden. De resurser som står tillbuds ska räcka till att möta invånarnas behov. Men hela Halland växer inte i samma takt, det finns regionala skillnader. Detta innebär såväl möjligheter som utmaningar. 5.1. Demografisk utveckling Folkmängden i Halland har ökat under en lång tid och är en av de regioner i Sverige som länge har haft en stark folkmängdstillväxt. Inflyttningen genererar en ökad medelinkomst och höjd utbildningsnivå och påverkar därmed den regionala ekonomin positivt. Kommunernas olika befolkningsutveckling beror på skillnader i åldersstruktur och flyttningsmönster. Mellan år 2012 till 2030 beräknas Hallands befolkning öka med 36,3 procent i åldersgrupperna över 65 år. Befolkningsökningen i de yngre och förvärvsarbetande åldrarna är väsentligt lägre. Källa: WSP Analys & Strategi, 2013. Befolkningsprognos till år 2030 för kommunerna i Region Halland Den demografiska utvecklingen ökar försörjningsbördan för den förvärvsarbetande befolkningen och kostnaderna för offentlig sektor. Samtidigt ökar förväntningarna på kvalitet och vilka välfärdstjänster som ska levereras. Att arbeta förebyggande och hälsofrämjande och för en jämlik hälsa är väsentligt då det finns ett tydligt samband mellan befolkningens hälsotillstånd och ekonomisk tillväxt. 5.2. Hallands geografiska förutsättningar Halland har bra förutsättningar med ett läge som är attraktivt. Halland är en del i ett tillväxtområde, sydvästra Sverige som går från Göteborg till sydvästra Skåne. Denna del av Sverige växer och man kan se en ökad befolkningskoncentration till storstäderna och dess närhet. Halland erbjuder goda boendemiljöer såväl havsnära som i inlandet, vilket är centralt för Hallands tillväxt. Hallands tillväxt bygger också på att allt fler 11

invånare ska kunna resa till och från arbetet och högre studier utan alltför stor miljöpåverkan. En god tillgänglighet med väl utvecklad fysisk infrastruktur och kollektivtrafik påverkar Hallands attraktivitet. En framtida utmaning för infrastrukturen och kollektivtrafik i Halland är att möjliggöra för fler resor inom och genom regionen samt en allt större godstrafik. Det finns geografiska skillnader inom regionen som innebär såväl möjligheter som utmaningar. En av skiljelinjerna är mellan kust och inland och en annan är mellan norr och söder. 5.3. Halland, innovationskraft och ökat företagande Ett ökat företagande är viktigt för tillväxten och en långsiktigt god utveckling av välfärden. Ett växande näringsliv präglas av både ett produktivt nyföretagande och förnyelse inom det befintliga näringslivet. Eftersom det halländska näringslivet karaktäriseras av många små företag är det en särskild utmaning att stimulera till ökade investeringar i forskning och utveckling. En regions innovationskraft kan vara en avgörande konkurrensfördel som på sikt leder till attraktivitet. Innovation handlar om nya eller bättre sätt att skapa värden för individer, företag och samhälle. Det finns en klar koppling mellan hög utbildning och kompetens samt en hög grad av innovation i en region. För att vara en konkurrenskraftig region är det därför viktigt att kunna erbjuda en god utbildning, med såväl bredd och spets, samt ett livslångt lärande. 5.4. Halland och arbetsmarknaden Sysselsättningen i Halland är hög. Förvärvsfrekvensen är bland den högsta i landet. En hög förvärvsfrekvens är avgörande för ett inkluderande samhälle. Fler behöver arbeta och betala skatt för att finansiera en ökad efterfrågan på välfärd. Arbetsmarknaden efterfrågar alltmer kunskap, vilket i kombination med teknisk utveckling gör att många enklare arbeten försvinner. Detta försvårar för till exempel ungdomar med ofullständiga betyg, utlandsfödda (även högutbildade), personer med nedsatt arbetsförmåga, låg utbildningsnivå eller med kompetens i tillbakagående yrken. Bara till viss del kompenseras detta av en ökad servicenäring. 12

6. Regional utveckling Regional politik ger möjlighet att ta ett helhetsgrepp om samhällsutvecklingen i regionen inom såväl hälso- och sjukvård, regional utveckling och kultur. Kärnan i en hållbar tillväxt är en kombination av ekonomiska, sociala och ekologiska faktorer. Region Halland har det formella makten att ta ett regionalt ledarskap och tillsammans med kommuner och andra aktörer arbeta för att utveckla Halland bästa livsplatsen. Det regionala utvecklingsarbetet är avgörande för att möta framtidens utmaningar i Halland. Det innebär att vi fortsatt måste arbeta så att Halland blir en än mer attraktiv region så att fler väljer att bo och arbeta här. Med en befolkningsökning, fler halländska företag och fler hallänningar i jobb skapas en stark region med förutsättningar att finansiera den framtida välfärden. 6.1. Mål för regional utveckling Det finns tre områden inom regional utveckling som är avgörande för att utveckla Halland till en än mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region. Med en attraktiv region menas i detta sammanhang en region som har hög inflyttning, det vill säga att fler människor väljer att flytta och bosätta sig i Halland. En inkluderande region betyder att Halland har ett högt deltagande på arbetsmarknaden och med en konkurrenskraftig region menas att det i regionen finns goda förutsättningar att starta och utveckla företag. 6.2. Hög attraktivitet En definition av attraktivitet är förmågan att locka och behålla olika målgrupper. Goda boende- och livsmiljöer med hög tillgänglighet till Göteborgsregionens arbetsmarknad har varit central för Hallands tillväxt. Andra faktorer som påverkar attraktiviteten i en region är ett gott samhällsklimat, god samhällsservice, ett rikt kulturliv, naturtillgångar och en hög kompetens i regionen. Avgörande är att förhålla sig till ett ekonomiskt-, socialt- och ekologiskt hållbart perspektiv. Därför är det viktigt att hålla kvar fokus på miljömålen från Mål & Strategier 2015. Hallands attraktivet kan öka genom att prioritera en utvecklad kollektivtrafik och infrastruktur, såväl norrut som söderut som möter de behov som finns med fler invånare som ska kunna resa till och från arbetet. En utvecklad infrastruktur är också av stor vikt för att möta det regionala näringslivets behov. 13

I detta sammanhang handlar det också om att det i Halland finns tillgång till bredband med hög hastighet som stärker förutsättningarna så att fler kan nyttja digitaliseringens möjligheter. En framtida utmaning för Hallands attraktivitet är att vi också fortsättningsvis kan erbjuda attraktiva boende- och livsmiljöer och stadsmiljöer. Städernas roll som mötesplatser främjar företagsamhet, innovationer och kultur. MÅL Halland är en region med hög attraktivitet Halland är en region som erbjuder attraktiva mötesplatser, boende- och livsmiljöer 6.3. Stark konkurrenskraft Innovationskraft i en region är en avgörande konkurrensfördel som leder till attraktivitet. För att innovationskraften i en region ska kunna nyttjas behövs samverkan mellan näringsliv, utbildnings- och offentliga aktörer. Ett långsiktigt finansierat regionalt innovationssystem i Halland är också av stor vikt. I de halländska styrkeområdena hälsoinnovation, grön tillväxt och besöksnäringen finns goda förutsättningar för utveckling och tillväxt. En viktig komponent att öka Hallands konkurrenskraft är att stimulera entreprenörskap och ökat företagande. En stor potential finns i att öka ungas, kvinnors och utlandsföddas företagande. Den ökade mobiliteten skapar möjlighet till tillväxt och med nya internationella samarbeten och utbyten mellan människor och partners i Halland, nationellt och internationellt ökar kunskap och affärsmöjligheter på internationella marknader. MÅL Halland är en region som stimulerar till innovationer, förnyelse och ökat företagande Halland är en stark kunskapsregion Halland är en region med goda kontakter i omvärlden 14

6.4. Fler i arbete Sysselsättningen i Halland är hög, men vissa grupper är underrepresenterade på arbetsmarkanden. För att få fler hallänningar i arbete behöver vi verka för en jämställd arbetsmarkanad samt öka anställningsbarheten hos invånare som står långt ifrån arbetsmarknaden. Med en öppen och inkluderande arbetsmarknad blir mångfalden en resurs att säkra kompetensförsörjningen. Möjligheten att komma in på arbetsmarknaden måste öka för grupper som står utanför. Tillgången till rätt kompetens är avgörande för utvecklingen av det halländska näringslivet och för offentliga arbetsgivare. MÅL Halland erbjuder god matchning av kompetens som behövs i arbetslivet Halland är en region som har en öppen och inkluderande arbetsmarknad 15

7. Hälso- och sjukvård 7.1. Framtiden kräver handling Förväntningarna på och behoven av hälso- och sjukvård kommer att vara fortsatt höga. God tillgänglighet, säker vård, valfrihet, delaktighet och inflytande för invånarna kommer att vara prioriterade lång tid framöver. Att identifiera dem med störst behov och erbjuda riktade insatser för att minskad ohälsa är angeläget och det arbetet behöver intensifieras. Utmaningen för Region Halland är att med bibehållen tillgänglighet och hög kvalitet tillgodose hallänningarnas ökade vårdbehov inom ramen för tillgängliga resurser. För att möta detta krävs fokus på bibehållen hälsa i befolkningen, ökad verkningsgrad av utfört arbete samt rekrytering och förmåga att behålla kompetent personal. Inom de områden av vården där osakliga skillnader finns ska insatser prioriteras för att skapa en jämlik vård. Hälso- och sjukvården i Sverige har, sett ur ett internationellt perspektiv, god tillgång till läkare per invånare. Trots detta är det förhållandevis få patientbesök per capita. En effektivare användning av medarbetares kompetens och resurser är avgörande. 7.2. Bibehålla hälsan hos den halländska befolkningen En god hälsa i befolkningen är en av de avgörande faktorerna för tillväxt, välfärd och social hållbarhet. De faktorer som påverkar vår hälsa berör många områden, så som hälso- och sjukvård, boendemiljö, arbete, utbildning och kultur. Region Halland ska verka för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland. Den positiva genomsnittliga hälsoutvecklingen som skett visar att de satsningar som gjorts inom välfärdssektorn har gett resultat. Samtidigt har inte skillnader i hälsa minskat. Hälsogapet mellan olika grupper i befolkningen har tvärt om ökat. För att möta osakliga skillnader och framtidens vårdbehov krävs ett hälsofrämjande perspektiv med riktade insatser. Det kan handla om stärkande faktorer som sociala nätverk, goda livsmiljöer, ökad delaktighet och hälso- och sjukvårdens livsstilsstöd i patientmötet. Enligt WHO kan sundare levnadsvanor förebygga 80 procent av hjärt-kärlsjukdom, 90 procent av diabetes typ 2 och 30 procent av cancersjukdom. Ett aktivt arbete för hälsosammare levnadsvanor är ett sätt att minska sjukdomsbördan och dödligheten av kroniska sjukdomar. Ett annat är att tidigt kunna identifiera individer med förhöjd risk att insjukna eller återinsjukna och genom insatser förhindra eller bromsa utvecklingen av sjukdom. Erbjudande 16

av relevanta screeningprogram och ett högt deltagande i dessa kan också minska risken för sjukdom. MÅL Hälsan ska öka i Halland Skillnaden i hälsa ska minska 7.3. Öka verkningsgraden i hälso- och sjukvården Hallänningen har ett högt förtroende för och är nöjd med vården och i nationella jämförelser utmärker sig Halland för god tillgänglighet och hög kvalitet i vården. Som bransch har hälso- och sjukvården dock höga kvalitetsbristkostnader och en bristande förmåga att använda resurserna på mest effektivt sätt. För att kunna möta morgondagens behov behöver vi skapa bättre förutsättningar för planering, uppföljning och ett systematiskt kvalitetsarbete kombinerat med ett tydligt ledarskap för resultat. Hög kvalitet i vården, att göra rätt från början, välfungerande vårdkedjor över huvudmannagränser, generella effektiviseringsåtgärder och strukturförändringar i vårdutbudet är viktiga komponenter för att bromsa kostnadsutvecklingstakten. Genom en ökad verkningsgrad av insatta åtgärder kan fler patienter vårdas inom befintliga resurser. En fortsatt koncentration av avancerad vård med små volymer krävs för att bibehålla och utveckla såväl kvalitet som kompetens. Patienten ska vara utgångspunkt för ett samlat omhändertagande på rätt vårdnivå. Öppenvården kommer mer i centrum och utvecklingen mot att invånaren ska kunna få en allt större del av sitt vårdbehov i den nära vården ska fortsätta. Den utveckling som, i nationell samverkan sker inom e-hälsa bidrar till såväl tillgänglighet och delaktighet för invånarna som effektivisering av vårdarbetet. Kunskapsstyrning på nationell-, regional- och lokalnivå skapar förutsättningar för att val och beslut i alla delar av systemet baseras på rekommendationer som utarbetas utifrån bästa tillgängliga medicinska kunskap. En kraftfull satsning på patientsäkerhetsarbete krävs för att minska onödigt mänskligt lidande och komma till rätta med kvalitetsbristkostnader som är undvikbara. Detta gäller bland annat områdena vårdrelaterade infektioner, fallskador, tryckskador och läkemedel. MÅL Andelen vårdskador ska halveras till 2018 Följsamheten till nationella och regionala riktlinjer ska öka 17

8. Region Halland som arbetsgivare Tillgång till medarbetare med rätt kompetens är helt avgörande för att Region Halland ska fortsätta att utvecklas och en förutsättning för konkurrenskraft. Framöver är kompetensförsörjning en stor utmaning. Den består i att på olika sätt säkerställa och attrahera den kompetens som krävs för att kunna erbjuda god samhällsservice inom regionens områden. För att lyckas med den långsiktiga kompetensförsörjningen behöver Region Hallands arbetsplatser präglas av en god arbetsmiljö med mångfald och jämställdhet där man arbetar utifrån regionens gemensamma värdegrund VI KAN för att skapa goda resultat. En hög utvecklingstakt ställer krav på en effektiv organisation där tillgänglig kompetens nyttjas på det mest effektiva sättet utifrån nytta och behov. Det krävs en organisation som snabbt förmår introducera och implementera nya metoder och tekniker i verksamheten och inte ser ett egenvärde i befintliga strukturer. För att veta att rätt saker görs, både utifrån resultat och kostnadseffektivitet, behöver insatser följas upp och utvärderas. Det krävs att styrdokumenten är verktyg för uppföljning, utvärdering och lärande. Utifrån den reglering som finns inom hälso- och sjukvården har verksamhetsansvariga ansvar att använda personalen så flexibelt och effektivt som möjligt. För att möta framtidens välfärd är det helt avgörande att chefer och medarbetare vet vad som förväntas av dem och att det finns tydliga ramar att verka inom. Följsamheten till och verkställigheten av fattade beslut måste förbättras. Inom ramarna behöver arbetaplatserna präglas av engagemang och initiativ. Centrala uppgifter för cheferna är att tydliggöra ramarna och skapa förutsättningar för medarbetarnas kompetens, ansvar och nytänkande. Genom en tydlighet både internt och externt i att Region Halland är EN arbetsgivare skapas förutsättningar att behålla, utveckla och attrahera den kompetens organisationen behöver. Rätt antal medarbetare med rätt kompetens är en avgörande faktor för att upprätthålla kunskap och kvalitet för att förverkliga verksamhetens mål. MÅL Region Halland ska vara EN tydlig och attraktiv arbetsgivare 18

9. Styrning och ledning 9.1. Driftnämndernas mål och inriktning Utifrån regionfullmäktiges budgetbeslut om Mål & budget samt direktiv från regionstyrelsen, ska samtliga driftnämnder fatta beslut om Mål & inriktning för respektive förvaltning. Beslutet ska tydliggöra hur man, inom nämndens ansvarsområden avser arbeta för att Region Halland ska uppnå fullmäktiges mål på kort och lång sikt. De övergripande målen ska brytas ned i för varje driftnämnd relevanta aktiviteter med tydliga mätbara 1 och 2 samt årsrapporten. De ska bifogas regionstyrelsens uppföljning till regionfullmäktige inom varje målområde. Inriktningsdokumentet ska även omfatta åtgärder för att nå en ekonomi i balans. 10. Finansiering 10.1. Skatteintäkter och generella statsbidrag Region Halland intäkter består till nästan 90 procent av skatter och statsbidrag/ utjämningsbidrag. Detta budgetförslag har tagits fram med utgångspunkt från ökad utdebitering med 0,40 kronor till en utdebitering på 10,82 kronor. Den allmänna ekonomiska utvecklingen, både internationellt och i Sverige, påverkar såväl skatteutvecklingen i regionen, som avkastningen på regionens likvida medel. Den konjunkturbedömning som redovisats i SKL:s planeringsförutsättningar april 2014 ligger till grund för beräkning av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Nivån på det generella statsbidraget ligger fast enligt regeringens vårproposition. I vårpropositionen aviserar dock regeringen att medel kan komma att avsättas för ökad tillgänglighet inom cancervården. I beräkningarna har inte hänsyn tagits till detta och inte heller till eventuella merkostnader med anledning av regeringens avsikter om ökad tillgänglighet inom detta område. 10.2. Finansnetto Finansnettot beskriver skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader. Avkastning på eget kapital är ett exempel på finansiella intäkter. Som finansiella kostnader räknas bland annat reversränta till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag samt finansiella kostnader för pensionsskulden. 2015 beräknas regionen ha ett negativt finansnetto (-13,2 mnkr). 19

10.3. Känslighetsanalys Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas av regionen, medan andra ligger utanför regionens kontroll. Ett sätt att visa beroendet av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. I nedanstående tabell redovisas hur ett antal händelser påverkar Region Hallands ekonomi. KÄNSLIGHETSANALYS Mnkr Löneökning med 1 procent, inklusive arbetsgivaravgift -41 Arbetsgivaravgiften höjs med 1 procentenhet -29 Läkemedelskostnaderna ökar med 1 procent -9 Patientavgifterna höjs med 10 procent 1) +18 Förändrad utdebitering med 10 öre +/-62 1) Inom sjukvård och tandvård exklusive ökade kostnader för högkostnadsskyddet Budgeten förutsätter att Region Halland får 40 miljoner kronor från den så kallade kömiljarden. Ersättningen baseras på andel av befolkningen och på prestationer inom tillgänglighetsarbetet. Hallands andel av befolkningen motsvarar cirka 30 miljoner kronor ur kömiljarden, men såväl 2012 som 2013 har regionen fått betydligt mer eftersom vi haft hög tillgänglighet i förhållande till andra landsting och regioner. I budget 2014 beräknas ersättningen ur kömiljarden bli 40 mnkr. Faktiskt utfall för 2015 kommer att vara beroende av hur 2015 års modell för stimulans utformas, hur väl Region Halland presterar och hur övriga regioner/ landsting presterar. Budgeten förutsätter också att de av Regionstyrelsen redovisade möjliga kostnadsreduceringarna genomförs för att uppnå redovisat resultat. 20

11. Resursfördelning 11.1. Regionbidrag REGIONBIDRAG Tkr 2015 2014 Hjälpmedelsnämnden 65 520 63 600 Patientnämnden 830 810 Revisionen 4 850 4 700 Anslag för näringsliv, kollektivtrafik, samhällsplanering, kultur- och skolverksamhet, medborgar- och kommundialog, regionkontor, mm 767 690 647 260 Anslag för hälso- och sjukvård 6 895 700 6 658 600 Anslag för regiongemensamma kostnader 250 930 205 100 Regiongemensam åtgärdsplan -25 000 Summa 7 960 520 7 580 070 REGIONSTYRELSEN Anslagsramen som ska fördelas på regionstyrelse och nämnder när fullmäktige fastställer de ekonomiska ramarna i november uppgår till 7 889 320 tkr för 2015. Anslagstilldelningen 2015 omfattar näringslivsutveckling, kollektivtrafik, samhällsplanering, kultur- och skolverksamhet, medborgar- och kommundialog, regionkontor, arvoden till förtroendevalda, vissa regiongemensamma kostnader med mera och hälso- och sjukvård. Inom regiongemensamma kostnader ryms kostnader för pensioner, premie till patientförsäkringen, avskrivningar för fastigheter, koncernbidrag till regionfastigheter enligt internhyresmodellen, förändring av personalskuld, regiongemensamt anslag för nya löneavtal med mera. I den politiska organisationen genomförs två större förändringar från och med 2015. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen läggs ned och en ny driftnämnd inrättas Driftnämnden Kultur och skola. Från och med 2015 blir regionstyrelsen också hälso- och sjukvårdsnämnd. Det nyvalda regionfullmäktige ska fastställa Mål & budget och ekonomisk plan för 2016-2018 den 5 november. Den förändrade politiska organisationen gör att styrelsernas beslut rörande budget, ersättningar och uppdrag för 2015 ska förankras genom samrådsberedning mellan regionstyrelsens presidium och hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott. Dessa beslut fattas av regionstyrelsen som direktiv till nämnderna efter förslag från berörda utskott. Vid beräkningen av de ekonomiska ramarna ingår en pris- och löneuppräkning som en generell förutsättning. För den anslagsfinansierade/motsvarande 21

verksamheten budgeteras kostnaderna för löneöversynen 2015 i ett centralt anslag. Inom den angivna totalramen som fastställs av fullmäktige ingår planerad utveckling/förändring enligt nedan. NÄRINGSLIV, SKOLA OCH KULTUR, REGIONKONTOR MM (62 MNKR) Inom anslagsområdet har avsatts resurser för att kunna öka regionens insatser inom kollektivtrafik, bredbandsutbyggnad, företagsstöd, EU och kultur med mera för fördelning av regionstyrelsen när styrelsen beslutar om sin egen budget i höst. Det finns ett stort behov av IT-utveckling av både vårdsystem och administrativa system dels som en följd av den nationella utvecklingen inom E-hälsoområdet och dels för att öka funktionaliteten i befintliga system. I budget 2015 avsätts resurser för en särskild satsning på utvecklingsarbete. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSUTVECKLING (141 MNKR) För att möta ett växande behov av hälso- och sjukvård har resurser prioriterats inom övergripande områden för vårdutveckling. Det innebär att invånarnas vårdbehov ska kunna mötas genom en genomtänkt planering och fördelning av medel i enlighet med arbetet med åtgärdsplanen. I arbetet ingår bland annat att antalet vårdplatser ska fördelas för att möta invånarnas behov. Omfördelning av verksamheter mellan sjukhusen pågår för att genomföra neonatalprojektet. Sammarbete med kommunerna ska ske för att utveckla vårdkedjorna för äldre samt en fortsatt gemensam utveckling och uppbyggnad av missbruksvården. En särskild satsning och ambitionshöjning planeras för utvecklingen av den palliativa vården inklusive omfattande utbildningsinsatser. För befolkningsökning och vårdtyngdsökning inom Vårdval Halland avsätts resurser för att möta beräknad kostnadsökning kopplat till demografi och volym. Läkemedel Inom området för läkemedel beräknas kostnaderna för förskrivningsläkemedel inom läkemedelsförmånen minska till följd av prissänkningar, bland annat som en följd av särskilda prisöverenskommelser mellan staten och läkemedelsbranschen. Statsbidraget kopplat till läkemedelsförmånen kommer då att minska i samma takt. Samtidigt har det i budget 2015 avsatts resurser för introduktion av nya dyrare läkemedel och några mindre kostnadsanpassningar. 22

Vaccinationer hälsa De prioriterade ökade resurserna avser i huvudsak ökade kostnader för vaccinationer. Dessutom kostnader för läkemedelsgenomgångar i syfte att förbättra läkemedelsbehandling för att kunna förebygga och minska vårdskador. Dessutom finns ytterligare planerade resurser för olika ändamål av mindre omfattande karaktär. Personal löner Resurstillskott ska finansiera den särskilda lönesatsning för allmänsjuksköterskor och röntgensjuksköterskor som görs 2014. It-drift stöd Utveckling av nya vård-it-system och anpassning av befintliga pågår med en hög intensitet. Målsättningen är att harmonisera med den nationella utvecklingen inom E-hälsa och öka funktionaliteten. Sent under 2014 konstaterades att driftkostnaderna för IT-systemen var underfinansierade och med tillkommande driftkostnader för 2015 betyder det att ett tillskott av medel behöver tillföras 2015. DRIFTNÄMNDEN KULTUR OCH SKOLA Med syfte att renodla regionstyrelsens strategiska övergripande uppdrag har en ny driftnämnd för kultur- och skolfrågor inrättats 2015. Driftnämndens uppdrag blir att ansvara för driften av regionens skolor samt för driftfrågor inom kulturområdet. Nämnden ska även inför styrelsen bereda de strategiska kulturfrågorna. Nämndens ekonomiska ram fastställs av fullmäktige i november. DRIFTNÄMNDEN REGIONSERVICE Regionservice är Region Hallands serviceorganisation och leverantör av administrativt stöd. Det främsta uppdraget är att leverera ett kostnadseffektivt serviceutbud till rätt kvalitet för att stödja regionens kärnverksamhet och bidra till en väl fungerande vård. Driftnämnden (DN) för Regionservice är intäktsfinansierad och tilldelas således inget regionbidrag. Regionstyrelsen beslutar om uppdrag och ekonomiska förutsättningar för driftnämnden. Som en del i den långsiktiga strategin för ekonomisk balans har DN för Regionservice, enligt Planeringsförutsättningarna beslutade i RS 2013-03-20, i uppdrag att genomföra kostnadseffektiviserande åtgärder 2015-2016 motsvarande den årliga prisökningen. Driftnämnden får därför inte ta ut någon kompensation för pris- och löneökningar 2015 för de tjänster man avtalar om priser med övriga nämnder/förvaltningar. 23

ÖVRIGA NÄMNDER För Nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel, Patientnämnden Halland och revisionen anvisas medel enligt ovan. Kostnaderna för förtroendemän och nämndadministration för Nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel budgeteras och redovisas från och med 2015 under regionstyrelsen. För Nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel anvisas regionbidrag med 65 520 tkr. För Patientnämnden Halland anvisas regionbidrag med 830 tkr. De förtroendevalda revisorerna har hemställt om budgetanslag för revisionsändamål 2015 med 4 850 tkr. Regionfullmäktiges presidium har tillstyrkt revisionens hemställan om anslag. 11.2. Resultatbudget och balansbudget Resultatbudgeten visar överskådligt verksamheternas externa nettokostnader, skatteintäkter och generella statsbidrag samt finansiella intäkter och kostnader. Resultatbudgeten summerar resultatet för regionen i dess helhet. Balansbudgeten visar i sammandrag regionens tillgångar och skulder samt eget kapital, prognostiserade per den 31 december budgetåret. Balansbudgeten ger en totalbild av den ekonomiska ställningen, vilket behövs för mer långsiktiga bedömningar av den ekonomiska utvecklingen. Ett vanligt mått på den ekonomiska ställningen är soliditet, som anger hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital. I 2015 års balansbudget är soliditeten 42,1 procent beräknat efter den så kallade blandmodellen för pensionsskuldberäkningar. Långsiktigt bör soliditeten vara positiv även när pensioner, inklusive löneskatt intjänade före 1998, inkluderas. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner intjänade före 1998 är minus 13,9 procent. 11.3. Årets resultat Årets resultat uppgår till 52,3 miljoner kronor och uppfyller såväl balanskravet som målet för verksamheternas nettokostnader om 99,5 procent. Efter balanskravsutredning i bokslut 2013 återstod ett underskott om 45,1 mnkr att återställa enligt gällande regelverk inom tre år. I budget 2015 planeras för återställning av hela beloppet. Efter disposition av resultatutrymmet för återställningen uppgår det justerade resultatet till 7,2 mnkr. Utbetalningen av pensioner kommer efter hand att öka och kommer att ta en större del av skatteutrymmet i anspråk än tidigare. Genom att använda likvida 24

medel i balansräkningen, som särskilt riktats mot pensionsskulden, görs bedömningen att regionen kommer att klara kommande pensionsutbetalningar utan att ta en större del av skatteutrymmet i anspråk. 2015 görs en likvidreglering om 15 miljoner kronor av de likvida medlen reserverade för pensioner. 11.4. Resultathantering I den finansiella situationen som råder krävs regionstyrelsens samtycke för att ianspråkta tidigare intjänat eget kapital. Under 2015 planeras inte att ta i anspråk tidigare ackumulerade överskottsmedel i sådan omfattning att det påverkar den samlade finansieringsbilden. INVESTERINGAR Regionstyrelsen beslutade 2012-01-25 om ändrade arbetsprocesser för lokalförsörjning respektive investeringar i maskiner/inventarier/utrustning. De nya arbetsprocesserna avser att stärka koncernperspektivet och utgår från att regionfullmäktige anvisar investeringsanslag för fastigheter och maskiner/ inventarier till regionstyrelsen, som sedan prioriterar och fördelar resurserna. De nya arbetsprocesserna medförde en ändrad beslutsordning som fastställdes av regionfullmäktige 2012-02-15. Investeringsbudgeten omsluter 395 mnkr 2015, varav merparten avser hälso- och sjukvårdens behov. Av den totala investeringsbudgeten avser 195 mnkr bedömt utrymme för årligen återkommande utbyte och komplettering av befintlig utrustning samt behov av nyutrustning. Av de 195 mnkr avser 165 mnkr hälso- och sjukvårdens ansvarsområde. Investeringsnivån för fastighetsinvesteringar 2015 har bedömts till 200 mnkr, vilket är 50 mnkr lägre än i budget 2014. Detta belopp hanteras som en ram för regionstyrelsen. Regionstyrelsen kan, som ett led i arbetsprocessen för fastighetsinvesteringar, starta förstudier om fastighetsinvesteringar. Ett strukturerat arbete pågår med att identifiera både kortsiktiga och långsiktiga lokalbehov inom framförallt hälso- och sjukvården, men även för övriga verksamheter. Det samlade prioriterade lokalbehovet redovisas löpande i Lokalförsörjningsplanen. Planen utgör underlag för kommande investeringsplaner. Regionstyrelsen avser att återkomma till regionfullmäktige i december med en övergripande information om framtida fastighetsinvesteringar. 25

11.5. Planeringsförutsättningar 2016-2018 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Förutom resurstillskott för prisökningar och löneökningar tillkommer resursbehov med hänsyn till befolkningsökning, ökande vårdtyngd samt implementering av nya dyrare specialistläkemedel. NÄRINGSLIV, KOLLEKTIVTRAFIK, KULTUR OCH SKOLA MED MERA Förutom resurstillskott för prisökningar och löneökningar tillkommer resursbehov för regionala insatser för tillväxt av näringsliv, kollektivtrafik, kultur med mera. 11.6. Ekonomiska förutsättningar Region Hallands ekonomiska ställning 2016-2018 har beräknats genom generella framskrivningar av budget 2015. Som utgångspunkt har använts de planeringsförutsättningar som SKL utarbetar. I tidigare avsnitt framgår att omfattande åtgärder/insatser krävs för att bromsa kostnadsutvecklingen och komma i långsiktig ekonomisk balans. Konkretisering av åtgärder/insatser görs i särskild åtgärdsplan. Regionen har satt som mål att uppnå ett positivt resultat 2016-2018 motsvarande minst 0,5 procent av summan för skatteintäkter och generella statsbidrag (nettokostnadsandel 99,5 procent). För 2016 bedöms fastighetsinvesteringarna behöva ligga på nivån 250 mnkr för att sedan öka med 50 mnkr per år 2017 och 2018. Behovet av utrustningsinvesteringar bedöms vara 200 mnkr 2016 med en prisökning motsvarande 5 mnkr per år 2017-2018. 26

12. Resultatbudget 2015 RESULTATBUDGET 2015 Mnkr Verksamhetens externa nettokostnader (inkl avskrivning) -7 960,5 Skatteintäkter +6 792,0 Utjämningssystem +580,5 Statsbidrag läkemedel +655,0 Finansiella intäkter +55,0 Finasiella kostnader -69,7 Årets resultat +52,3 Återställning av underskott 2013 enligt balanskrav -45,1 Justerat resultat +7,2 13. Balansbudget 2015 BALANSBUDGET 2015 Tillgångar (mnkr) 2015 Anläggningstillgångar 3 052 Bidrag till statlig infrastruktur 155 Omsättningstillgångar 3 658 varav likvida medel 2 879 varav kortfristiga fordringar 779 Summa tillgångar 6 865 Skulder och eget kapital (mnkr) Regionkapital 2 890 Avsättning till pensioner 2 188 Skuld till patientförsäkring 190 Långfristiga skulder 46 Kortfristiga skulder 1 551 Summa skulder och eget kapital 6 865 Soliditet, procent (inkl ansvarsförbindelse) -13,9 Ansvarsförbindelse för pensioner 3 842 Likvida medel för pensioner 2 035 27

14. Ekonomisk plan 2016 2018 EKONOMISK PLAN 2016 2018 Regionbidrag till verksamheten 2016 2018. Löpande priser (mnkr) Nämnd 2016 2017 2018 Hjälpmedelsnämnden 67,1 68,9 70,7 Patientnämnden 0,9 0,9 0,9 Revisionen 4,9 5,0 5,2 Anslag för kollektivtrafik, samhällsplanering, kultur- 785,5 828,9 852,1 och skolverksamhet, medborgar- och kommundialog, regionkontor mm. Anslag för hälso- och sjukvård 7 077,7 7 273,3 7 490,5 Anslag för regiongemensamma kostnader 382,3 523,3 647,7 Regiongemensam åtgärdsplan ackumulerad -60,8-137,6 216,8 Totalt till verksamheten 8 257,6 8 562,7 8 850,3 15. Resultatbudget 2016 2018 RESULTATBUDGET 2016 2018 Löpande priser (mnkr) 2016 2017 2018 Verksamhetens externa nettokostnader -8 257,6-8 562,7-8 850,3 Skatteintäkter +7 133,0 +7 456,0 +7 776,0 Utjämningssystem +579,4 +573,1 +564,3 Statsbidrag läkemedel +650,0 +650,0 +655,0 FInansiella intäkter +55,0 +55,0 +55,0 Finansiella kostnader -98,6-118,6-128,8 Årets resultat +61,2 +52,8 +71,2 28

16. Balansbudget 2016 2018 BALANSBUDGET 2016 2018 Tillgångar (mnkr) 2016 2017 2018 Anläggningstillgångar 3 208 3 411 3 658 Bidrag till statlig infrastruktur 148 141 134 Likvida medel 3 038 3 170 3 273 Kortfristiga fordringar 796 814 832 Omsättningstillgångar 3 834 3 985 4 105 Summa tillgångar 7 190 7 536 7 897 Skulder och eget kapital (mnkr) Regionkapital 2 945 2 992 3 057 Avsättning till pensioner 2 424 2 687 2 946 Skuld till patientförsäkring 190 190 190 Långfristiga skulder 46 46 46 Kortfristiga skulder 1 585 1 621 1 658 Summa skulder och eget kapital 7 190 7 536 7 897 Soliditet, procent (inkl ansvarsförbindelse) -12,3-10,9-9,3 Ansvarsförbindelse för pensioner 3 829 3 816 3 792 Likvida medel för pensioner 2 250 2 490 2 720 29

Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad regionen@regionhalland.se www.regionhalland.se Produktion: Region Halland, Kommunikationsservice. Foto: Magnus Andersson.