RAPPORT JÄMFÖRELSESTUDIE LTA-SJÄLVFALLSSYSTEM 2012-10-30

RAPPORT JÄMFÖRELSESTUDIE LTA-SJÄLVFALLSSYSTEM 2012-10-30

Sammanfattning VA-enheten har fått i uppdrag att göra en jämförelsestudie mellan att bygga ut VA-system med konventionella system med självfall och s.k. LTA-system med antingen grund förläggning och frostskydd eller djupt förlagda. För arbetet anlitades Tyréns AB som fick i uppdrag att genomföra studien och redovisa denna i en rapport. Studien ska utöver investeringskostnaden i anläggningsskedet ta upp även andra aspekter, såsom driftkostnad, energianvändning och miljöpåverkan. Det har varit svårt att få fram schabloner för utbyggnadskostnader för olika typområden i Nacka. Därför har beräkningar som bygger på en jämförelse av investeringskostnader som uppstår dels på grund av ett ökat schaktdjup vid djup förläggning av VA-system och olika pumpkostnader. Vidare analyserades systemvalet utifrån en jämförelse av årskostnaden bestående av driftkostnad för pumpning och kapitalkostnad för respektive alternativ. Sammanfattningsvis är självfallsalternativet, ur en årlig kostnadsskillnad, mer konkurrenskraftigt ju tätare bebyggelsen är. Kostnadsskillnaden mellan grund och djup förläggning av LTA-system är marginell med de antaganden som gjorts i dessa beräkningar. Kalkylräntan har betydelse för resultatet och en låg ränta gynnar alternativ som har en hög investeringskostnad. Vid utbyggnad av nya VA-system är det många faktorer som ska vägas in i systemvalet. I Nacka kommun är marken kuperad och i de befintliga omvandlingsområdena är vägarna oftast smala. Mindre schakter är då att föredra då man i möjligaste mån vill undvika intrång på fastigheter. Tas även hänsyn till andra aspekter kan dock djup förläggning vara ett alternativ. Andra hänseenden som bör påverka systemvalet är övriga driftkostnader utöver energiåtgång, samt miljöpåverkan i form av bräddning, arbetsmiljö och brukaraspekter. Ur drift-, arbetsmiljö och brukaraspekter har självfallssystemet fördelar framför LTA-systemet. Ur brukarsynpunkt är självfallssystemet att föredra då LTA-alternativen innebär att fastighetsägarna får ett tillsynsansvar och även kostnader för den egna pumpens elförbrukning. Dessutom kan inte fastighetsägaren nyttja systemet vid elavbrott och andra driftstörningar efter att den egna pumptanken blivit fylld. 2 (23)

Innehållsförteckning 1 Uppdraget... 4 2 Allmänt... 4 2.1 Ledningsförläggning, teknik... 4 2.2 Investeringskostnader... 5 2.3 Energiförbrukning... 5 2.4 Drift, underhåll och reparationer... 6 2.5 Livslängd och avskrivningstider... 6 2.6 Miljöpåverkan... 7 2.7 Dimensionering och anslutning... 8 2.8 Arbetsmiljö och omgivning... 8 3 Förutsättningar i Nacka... 9 3.1 Allmänt... 9 3.2 Statistik längder och mängder... 10 3.3 Upplevda problem i Nacka... 10 3.4 Driftkostnader... 11 3.5 Investeringskostnader... 13 4 Kostnadsjämförelser, beräkningsexempel... 13 4.1 Beräkning av skillnad i årlig kapitalkostnad... 14 5 Påverkansfaktorer och slutsats... 21 Referenser... 22 3 (23)

1 Uppdraget Nacka kommun är en av de kommuner i landet som har längst och mest omfattande erfarenhet av LTA-teknik (Lätt Tryck Avlopp). I omvandlingsområden, framförallt i Boo, har tekniken utnyttjats och i dagsläget finns drygt 1800 LTAstationer i kommunen. LTA-tekniken kan ha fördelar men har även vissa nackdelar. VA-enheten har därför gett Tyréns AB i uppdrag att göra en jämförande studie mellan utbyggnad med konventionella system för VA med självfall och LTAsystem utbyggd antingen med grund förläggning och frostskydd, eller förlagd på frostfritt djup. Systemen ska jämföras med avseende på ekonomi, energianvändning, miljöpåverkan, livslängd m.m. Uppdraget avser utbyggnad i befintliga så kallade omvandlingsområden och andra småhusområden. 2 Allmänt 2.1 Ledningsförläggning, teknik I omvandlingsområden är vägarna ofta smala och det påverkar hur brett arbetsområdet kan vara vid ledningsförläggningen. Vid konventionell ledningsförläggning med självfall blir djupet normalt något större än vid djupt förlagd LTAledning. Med ökat djup ökar antingen bredden på arbetsområdet eller behovet av spont, beroende bland annat på jordegenskaper i aktuellt område. Konventionell ledningsförläggning Vid konventionell ledningsförläggning läggs ledningarna i rak linje med jämn lutning, detta gäller både för självfalls- och tryckledningar. Ledningarna läggs på olika nivå i ledningsgraven, med vattenledningen överst. Avloppsvattnet leds med självfall till lågpunkter varifrån det pumpas till en högpunkt varifrån det åter kan rinna med självfallsprincipen. Ledningarna förläggs normalt på frostfritt djup. I Nacka är det frostfria djupet ca 1,7 m. Stora delar av ledningssystemet kommer dock att ligga ännu lägre, då de högst belägna delarna ska ligga på frostfritt djup. I områden med kuperad terräng kan det vara svårt att få kontinuerlig lutning utan att det blir mycket djupa schakter och stor åverkan på omgivande mark. LTA-förläggning (Lätt Tryck Avlopp) LTA-systemen fungerar som ett nät av små pumpstationer som är oberoende av lutningar och raksträckor och därför kan anpassas efter terrängen. Varje fastighet har en egen liten pumpstation för sitt spillvatten. De små pumpstationerna arbetar tillsammans för att trycka spillvattnet genom ledningsnätet till en gemensam utsläppspunkt. Pumparna klarar att leverera ett högt tryck, vilket innebär att ledningsdimensionerna kan vara mindre och vattenhastigheten högre vilket ger god självrensningsförmåga. Pumpenheterna placeras i de flesta fall inne på fastigheterna i nära anslutning till det hus som ska anslutas. Elförsörjningen sker från fastighetens elinstallation. Förläggning på frostfritt djup är det normala förfarandet vid måttligt frostfritt djup och när marken är av lättschaktat material med lite berg och terrängen är lättframkomlig. Ledningarna läggs på ett konstant avstånd från markytan som är 4 (23)

samma som det frostfria djupet. Djupet kan minskas på en delsträcka genom att isolering läggs istället. I områden med till exempel stort frostfritt djup, mycket berg eller högt grundvattenstånd kan det vara fördelaktigt med förläggning på reducerat djup. Förutom att det kan vara ekonomiska fördelar, kan ett minskat läggningsdjup vara fördelaktigt i bebyggelse med murar, staket, trånga gator och mycket vegetation då schakterna blir mindre. Ett vanligt reducerat djup för förläggning av vatten- och spillvatten är 700 mm. Ofta samförläggs dessa med el och tele i en gemensam grav med plan botten. Detta kräver i allmänhet isolering och/eller värmetillförsel. Vid värmetillförsel läggs ledningar och värmekabel i en isolerlåda som fylls med sand. Sanden lagrar värmen från spillvattnet och minskar behovet av värmetillförsel. 2.2 Investeringskostnader Vid utbyggnad av VA-ledningssystem står huvudmannen för kostnaderna för utbyggnad fram till den så kallade förbindelsepunkten, vilken vanligen förläggs 0,3 m utanför tomtgräns. Fastighetsägaren står för utbyggnad av servis från förbindelsepunkten. Vid utbyggnad av LTA-system tillhanda-håller huvudmannen LTA-enheten som normalt förläggs på fastigheten, medan fastighetsägaren står för nergrävning av enheten. Djup förläggning innebär större ingrepp i gata och mark och investeringskostnaden blir därmed ofta högre än vid grund förläggning av ledningar. Det är svårt att ta fram generella eller normala investeringskostnader för utbyggnadsområden. Kostnaderna varierar mycket beroende av områdenas förutsättningar. Skandinavisk Kommunalteknik AB har dock erfarenheten att schakt- och sprängningskostnaderna för djup förläggning av LTA-system är cirka 1 000 kr/m högre än grund förläggning i Stockholmsområdet. Vid grund förläggning av LTA-system tillkommer dock kostnader för isolerlåda, elkabel och svårare förläggning på cirka 250 kr/m. Vid konventionell förläggning med självfall är schaktoch sprängningskostnaderna ännu högre. Även kostnaderna för förstudier, projektering och besiktningar ökar med ökat djup på förläggningen. 2.3 Energiförbrukning Vid konventionell utbyggnad med självfallssystem står VA-huvudmannen för alla kostnader för elförbrukning i den allmänna anläggningen. Vid LTA-förläggning står fastighetsägarna för elkostnaderna för att pumpa avloppet i systemet. Enligt VA-forskarrapport 2000-13 åtgår cirka 50-100 kwh/ pump och år. VA-huvudmannen står för elkostnaderna för den uppvärmning av det allmänna nätet som krävs vid grunt förlagda LTA-system. För att hålla isolerlådan frostfri krävs 3 W/m. Man använder normalt 9 W/m och tidur för att kabeln ska vara påslagen 8 timmar per dygn. När systemet är utbyggt och fastigheterna är inkopplade genereras mer än 3 W/m av det vatten och spillvatten som går i ledningarna. I serviserna kan dock vatten och spillvatten vara stillastående och kräva uppvärmning. För att erhålla 3 W/m i servisen krävs 4 timmars uppvärmning per dygn då kabeln är dubbel i servisen. 5 (23)

2.4 Drift, underhåll och reparationer Vid konventionell utbyggnad med självfallssystem står VA-huvudmannen för drift och underhåll av den allmänna VA-anläggningen. Utsläpp av föroreningar som orsakar stopp i ledningarna belastar fastighetsägaren endast om stoppet inträffar på privat del av servis. Förebyggande drift är framförallt spolning och rotskärning för undvikande av framtida stopp i ledningssystemet samt tillsyn och underhåll av pumpar. Vid LTA-förläggning står VA-huvudmannen för underhåll, reparation och byte av LTA-enheten eftersom denna ingår i den allmänna VA-anläggningen. En LTA-enhet består normalt av pump, tank, automatik, larmindikator och backventil. Tillsynsansvar för larmindikator har dock normalt fastighetsägaren. Åtgärdande av stopp i pumpenheten som orsakats av utsläpp av otillåtna föroreningar belastar fastighetsägaren. Någon förebyggande drift och underhåll förekommer normalt inte i LTA-systemen. Till akut drift av LTA-system kan inräknas de felsökningar och reparationer som krävs då eluppvärmningen av grunt förlagda ledningar havererar. När detta inträffar kan felsökningsarbetet bli omfattande. 2.5 Livslängd och avskrivningstider Dåvarande Svenska Kommunförbundet gick under 1997 ut med nya, längre avskrivningstider än tidigare förslag från 1985. Rekommendationen var att de angivna avskrivningstiderna skulle ses som maximitider och det ansågs exceptionellt om en kommun ville förlänga dessa. Nuvarande rekommendationer från SKL är att avskrivningen ska spegla nyttjandeperioden för investeringen. LTA-system Värmekabeln var blymantlade före 1991-92 och det fanns problem med dessa. De elkablar som sedan använts har långtidstestats i labbmiljö för att hålla i 50-70 år. Då förutsätter man 100 kalldagar per år med 9 W/m under 8 timmar/dygn. Värmekablarna kan orsaka höga underhållskostnader och problem. Den är känslig och det är därför risk att den skadas vid förläggning eller vid anslutning i förbindelsepunkten. Kabeln dras med in i serviserna, runt ventilen och ut igen. Den får inte ligga för nära eller korsa sig själv. Därför krävs omsorg och rätt hantering vid förläggning. Elskåpen kan vara en känslig del av systemet då säkringarna inte är gjorda för utomhusbruk. Det är dock svårt att uppskatta någon genomsnittlig livslängd. Isolerlådan är sandfylld och sanden kan dräneras ut. Det är svårt att uppskatta någon genomsnittlig livslängd. Rören har en rekommenderad avskrivningstid på 50 år och en livslängd som är betydligt längre. Pumpar har en rekommenderad avskrivningstid på 5 år. Nacka tillämpar dock en avskrivningstid på 25 år för dessa. Det finns ingen generellt gångtids-livslängd. Pumparna byts normalt när underhållskostnaden blir högre än investeringskostnaden för en ny. En ny pump kostar i dagsläget drygt 12 000 kr. Livslängden är i genomsnitt 30 år men kan vara kortare och beror till stor del på vad fastighetsägaren spolar ner i avloppet. 6 (23)

Tankarna var tidigare av glasfiberarmerad plast, men utfört numer i polyeten (PE). LTA-systemen har funnits sedan 70-talet och ännu har inga tankar bytts på grund av ålder. Livslängd och avskrivningstid bör inte skilja mot andra pumpstationer. Dåligt utfört arbete förkortar livslängden. Självfallssystem Ledningarna har en rekommenderad avskrivningstid på 50 år och en livslängd som är betydligt längre. Pumpstationerna har en rekommenderad avskrivningstid på 25 år, men en livslängd som är betydligt längre. Nacka tillämpar en avskrivningstid på 33 år för dessa. Pumparna har en rekommenderad avskrivningstid på 5 år. Livslängden är normalt betydligt längre än den rekommenderade avskrivningstiden. Nacka tillämpar en avskrivningstid på 25 år. Pumpar har ingen generell gångtidslivslängd. Pumparna byts när underhållskostnaden blir högre än investeringskostnaden för en ny. 2.6 Miljöpåverkan Energianvändning Energianvändning kan ses som ett mått på en allmän miljöpåverkan. LTA-systemet bygger på att många pumpar hjälps åt att pumpa avloppsvattnet. En energiinsats krävs därför för varje anslutning. Grund förläggning av LTA-system kräver dessutom isolering eller uppvärmning av ledningarna. Beroende på nyttjandegraden av systemet varierar energibehovet för uppvärmning. Vid utbyggnad med självfallssystem pumpas avloppsvattnet via större stationer från lågpunkter till högpunkter i systemet. Pumparna i ett självfallssystem är optimerade för gällande flöden, uppfordringshöjd och rörförlust. Detta ger normalt en låg energiförbrukning i driftskedet. Byggskede Anläggningsarbetet kan grovt delas in i schakt och bergsprängning, rörläggning, återfyllning och masshantering. En djupare förläggning ger ökade ingrepp i naturen och även ökad sprängning. Detta ger i sin tur ökade transporter av massor till och från ledningsgraven. Vid sprängning sker utsläpp av kväve i form av spill och detonationsrester från sprängämnet. I ett examensarbete från KTH Syd Campus Haninge 2006 har en energimässig jämförelse gjorts mellan ett område utbyggt med grunt förlagt LTA-system och självfallssystem. Under förutsättning att schaktbarheten är god och att bergschakt inte förekommer har man jämfört energiåtgången avseende anläggningsarbetet och framställning av systemkomponenterna. För det område som jämfördes var den totala energiåtgången mer än dubbelt så hög för självfallssystemet. Uppdelat på maskin och transporter var energiåtgången nära 3 gånger så hög för självfallssystemet och avseende framställning av systemkomponenter (rörledningar, brunnsbeteckningar, pumpar m.m.) drygt en och en halv gång högre. Driftskede Konventionell ledningsförläggning ger upphov till transporter på grund av regelbunden tillsyn av pumpstationer. Transporter avseende förebyggande och felav- 7 (23)

hjälpande drift på lednings-systemet förekommer oftare vid konventionell förläggning. I ovan nämnda examensarbete var energiåtgången, trots detta, nära 3 gånger så hög per år i driftskedet för LTA-systemet. In- och utläckage Det finns risk för inläckage i ett självfallssystem. Inläckage ger ökade avloppsmängder som genererar ökad energianvändning och ökade utsläpp av föroreningar. Risk för utläckage kan förekomma både på självfalls- och tryckavloppssystem. Bräddning LTA-tankarna är inte utrustade med bräddavlopp varför avloppsanläggningen inte kan användas när tanken är full. Ingen bräddning kan därmed ske från systemet. Vid självfallssystem kan avloppsanläggningen användas och bräddning eller översvämning sker när systemet blir överbelastat eller när det är strömavbrott och pumparna står still. 2.7 Dimensionering och anslutning Vid LTA-utbyggnad bör ledningsdimensionerna vara små för att undvika luktoch svavelväte-problem. Ett självfallssystem kan ha grövre dimensioner även om inte många är inkopplade. Vid konventionell ledningsförläggning är befintliga förhållanden med lutningar viktiga att klarlägga. Planeringsfasen blir därmed mer omfattande vid konventionell förläggning. 2.8 Arbetsmiljö och omgivning Konventionella självfallssystem utformas med större dimensioner på avloppsledningarna och dessutom tillkommer brunnar. Detta innebär tyngre lyft och arbetsmoment än vid LTA-förläggning. Vid förläggning med LTA-system kommer arbete att ske inne på fastighetsmark, både vid förläggning och vid drift och underhåll av systemet. Olycksrisken är därmed inte obetydlig. Det finns risk för byggnation över eller nära LTA-tanken vilket kan försvåra arbetsmomenten vid pumpbyte. En djupare ledningsgrav ökar risken för skador i samband med fall. Djup förläggning innebär generellt att man måste tillämpa tung avstängning vid arbete på väg. Ofta måste hela vägen stängas av vid djup förläggning, vilket orsakar framkomlighetsproblem i områdena under utbyggnadsfasen. Risk för lukt från avloppsanläggningar förekommer oavsett systemval. 8 (23)

3 Förutsättningar i Nacka 3.1 Allmänt Nacka kommun ligger på en urbergsplatå som är sönderskuren av sprickdalar till ett starkt kuperat landskap. De högsta punkterna är 60-70 meter över havet. Nacka kommun har en målsättning att bygga ut vatten- och spillvattensystem till i princip alla fastigheter i kommunen. Stora delar av Nacka består av småhusområden där en viss förtätning kan göras, men den största utbyggnaden av nya bostäder består av flerbostadshus. Utbyggnad av nya småhusområden sker, men i mindre omfattning. I Boo omvandlas sommarstugeområden till permanenta bostadsområden varför kommunalt VA ska byggas ut och förbättringar av allmänna platser (vägar och parkmark) ska göras. Områdena har delats in i två kategorier, områden som planeras långsiktigt med kommunalt huvudmanna-skap för allmänna platser och områden som planeras kortsiktigt med enskilt huvudmannaskap för allmänna platser. I augusti 2010 togs en tidplan fram som visar att utan fördröjningar och överklaganden kan detta vara genomfört under år 2016. Senare tidplaner för sydöstra Boo visar dock att tidplanerna förskjutits. Huvudmannaskapet för vägen påverkar fördelningen av kostnader. En mer korrekt fördelning mellan väg och VA görs när det är kommunalt huvudmannaskap. När det är en samfällighetsförening (vägförening) som ska vara med och bära kostnaderna har man svårare att föra kostnader på föreningen. När det föreligger problem med dagvattenhanteringen och man bygger ut dagvatten till viss del, belastas oftast VA trots att verksamhetsområde inte upprättas för dagvatten och avgift inte kan tas ut för detta. I avtal med samfällighetsföreningarna beskrivs hur framtida drift ska skötas och hur kostnader ska fördelas. Detaljplanering i omvandlingsområden I omvandlingsområdena i Boo har man två sätt att planera, kortsiktig och långsiktig planering. I centrala områden, i framförallt södra Boo, sker en planering och utbyggnad av vatten och avlopp samt allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap. När området är utbyggt är det tänkt att hålla i 50-100 år. I mer perifera områden prövas en planering och utbyggnad med kommunalt huvudmannaskap för vatten och avlopp, men med enskilt huvudmannaskap för allmänna platser. När området är utbyggt är det avsett att hålla i 10-20 år. Därefter kan huvudmannaskapet för vägar och parkmark (allmänna platser) omprövas. Vid kortsiktig planering ges fastigheterna ökade byggrätter men man planerar inte för den totalt möjliga förtätningen i området, vilket kan innebära att VAsystemen underdimensioneras. Detaljplanering vid utbyggnad i exploateringsområden I detaljplan för nya exploateringsområden fastställs att kommunala VA-system ska byggas ut och att samtliga fastigheter inom planområdet ska anslutas till detta. Systemval Nacka kommun har anfört att infrastrukturen i förnyelseområdena har haft låg standard och att topografin, markbeskaffenheten och låg exploateringsgrad skulle ha medfört höga initiala investeringskostnader med en konventionell utbyggnad baserad på självfallstekniken. I VA-utbyggnaden har dock huvudstråk i vissa fall 9 (23)

anlagts med självfall, medan anslutna delområden anslutits med LTA-teknik. Systemvalet i stor utsträckning varit grunt förlagd LTA-utbyggnad med värmekabel. Från 2011 har Nacka dock börjat med djup förläggning av LTA-ledningar i vissa områden. Vanligtvis byggs inte dagvattenledningar ut i förnyelseområdena och verksamhetsområde för dagvatten upprättas därmed inte. Även i nya exploateringsområden väljs ofta LTA-system då investeringskostnaden oftast blir lägre och det är den intressantaste aspekten för exploatören. De framtida driftkostnaderna för de utbyggda systemen bör dock beaktas när exploateringsavtal sluts. 3.2 Statistik längder och mängder Längd LTA ledning (m) (spillvatten) 59 687 Längd LTA servis (m) (spillvatten) 11 168 Antal LTA-pumpar (st) - SKT - Flygt Längd självfallsledning (m) 1 809 1 529 280 (spillvatten, inkl pumpstationernas tryckavlopp) 291 492 Längd självfallsservis (m) (spillvatten) 43 375 Tabell: Statistik ledningslängder i Nacka år 2011 3.3 Upplevda problem i Nacka Elavbrott Det har varit få elavbrott som orsakat problem i VA-försörjningen i Nacka. Vid elavbrott kan vattenförsörjningen upprätthållas under några timmar, men avloppspumparna fungerar inte. I LTA-system uppstår problemet inom fastighet, då den egna pumpsumpen blir full. Vid självfallssystem uppstår problemet vid de större uppsamlande pumpstationerna där det kan brädda orenat avloppsvatten till recipient. Vid tjäle kan det bli frysskador på grunt förlagda LTA-ledningar när elförsörjningen till värmekablarna är ur funktion. I Nacka har det inte varit några frysproblem förutom på serviser till fastigheter som inte varit bebodda under den kalla perioden. Dagvattenhantering Problem med dagvattenhanteringen i ett omvandlingsområde löses normalt inte vid en utbyggnad med LTA-system. Vid utbyggnad förutsätts oftast att dagvattenhanteringen ska lösas lokalt genom infiltration och naturlig avrinning. Verksamhetsområde för dagvatten upprättas då inte. Minskade grundvattenuttag, ökade andel hårdgjorda ytor och fällande av stora träd kan dock leda till problem med dagvattenavrinningen. Svavelväte 10 (23)

Låg vattenomsättning i avloppssystem ger långa uppehållstider och medför risk för svavelväte-bildning. Svavelväte ger frätning på betongledningar och luktproblem. Man måste välja rätt material i övergången mellan tryckledning och självfallssystem där svavelväteproblem lätt uppstår. På ett fåtal ställen har man haft problem och där har även kemikalietillsatts prövats. Även i vissa pumpstationer förekommer svavelvätebildning och därmed risk för korrosion av anläggningen och dess installationer. Svavelväte utgör en arbetsmiljörisk för driftpersonal då det är ett nervgift. Värmekablar med tillbehör I Nacka sätter man manuellt på uppvärmningen av LTA-systemen på hösten och stänger av på våren. Med en timer reglerar man hur många timmar per dygn den ska vara på. Timer och elskåp är känsliga delar i LTA-systemet och det förekommer störningar. I Nacka har man 120 elskåp med i genomsnitt 3,5 elslingor per skåp. Den längsta slingan är 650 meter i Nacka. Långa slingor kräver 400V medan kortare slingor kan drivas med 220V. Avloppsstopp I självfallssystem förekommer avloppsstopp i ledningar och serviser. Om stoppet sitter på ledning eller i den allmänna delen av servisen drabbar kostnaden VAhuvudmannen. I Nacka har avloppsstoppen på ledning varierat mellan 21-55 stycken och på allmän del av servis mellan 16-40 stycken under 2005-2010. Planering I Nacka sker ingen VA-utbyggnad utan att området har detaljplanelagts. Omvandlingsområden planläggs antingen med en plan som troligen måste omprövas inom 10-20 år eller med en långsiktig plan som troligen behöver omprövas först om 50-100 år. 3.4 Driftkostnader Driftkostnader LTA-system Driftkostnader för ett LTA-system utöver elkostnader för uppvärmning, uppstår vid reparation av pumpar, elskåp och värmekabel samt vid påsättning och avstängning av värmekablar (höst och vår). I Nacka repareras och underhålls LTApumparna i egen regi, med undantag för år 2007. Elförbrukningen hänför sig till uppvärmning av ledningarna under den kalla årstiden. Under 2011 har 338 983 kwh förbrukats för uppvärmning av LTA-system. Antalet elanläggningar för LTA-systemets uppvärmning, uppgick då till 99 stycken. Förbrukningskostnaden, exklusive fast avgift, var 0,4802 kr/kwh samt 0,283 kr/kwh avseende elskatt, exklusive moms år 2011. Vintern 2011 var kallare än normalt. Fastighetsägarnas gemensamma elförbrukning kan uppskattas till ca 135 000 kwh under samma period beräknat på en genomsnittlig elförbrukning om 75 kwh/år. 11 (23)

LTA-system (kr, exklusive moms) Anmärkning Reparation av pumpar 1 097 000 Timtid värmekabel av/på 40 000 Reservdelar elskåp 20 000 Lagning av värmekabel 400-500 000 Varierar kraftigt under åren Fast kostnad, el (kommunens kostnad) 385 000 Förbrukningskostnad, el (kommunens kostnad) 1 820 300 Kall och lång vinter Summa Ca 3,8 Mkr Ca 64 kr/meter huvudledning Tabell: Uppskattade driftkostnader, exklusive moms, för LTA-system år 2011. SK-210 SKT-2000 XTREME FLYGT År 2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 Antal pumpar 41 54 122 136 20 232 17 17 Kostnad 178 785 217 109 685 617 771 450 72 395 74 114 30 900 34 650 Kostnad kr/pump 4 361 4 021 5 620 5 672 3 620 3 222 1 818 2 038 Tabell: Reparationskostnad, exklusive moms, för LTA-pumpar uppdelad per pumptyp. Driftkostnader konventionella avloppssystem Driftkostnader för ett konventionellt självfallssystem med tillhörande pumpstationer utöver elkostnaden för pumpning, uppstår huvudsakligen genom tillsyn och reparation av pumpar samt akut drift och underhåll på ledningsnätet. Två personer arbetar heltid med tillsyn och underhåll av de cirka 60 konventionella pumpstationer som finns i Nacka. Att få fram delkostnaderna för det konventionella avloppssystemet har inte varit möjligt i detta uppdrag. Kommunens elförbrukning i befintliga avloppspumpstationer uppgick under år 2011 till cirka 2 010 000 kwh. Antalet pumpstationer uppgick till 64 stycken. Kostnaden uppgick till cirka 1 530 000 kr + fast kostnad kr exkl. moms. Självfallssystem (kr, exklusive moms) Anmärkning Drift och underhåll Underlag saknas Fast kostnad, el Underlag saknas Förbrukningskostnad, el 1 530 000 Kall och lång vinter Summa Underlag saknas Tabell: Driftkostnader, exklusive moms, för självfallssystem år 2011. 12 (23)

3.5 Investeringskostnader I det fall utbyggnaden sker med LTA-system lämnar VA-huvudmannen över ansvaret för installation av VA-enheten till fastighetsägaren. VA-huvudmannen ger ett installationsbidrag om 7 885 kr per fastighet efter godkänd installation. Omvandlingsområden Investeringskostnaden för VA kan påverkas av huvudmannaskapet för vägen. När ett fritidshus-område omvandlas till mer permanent bostadsbebyggelse ställs högre krav på vägarnas standard och på belysningen. Det innebär att många gator och gång- och cykelvägar måste byggas om eller nyanläggas. I de fall en samfällighetsförening är huvudman kan det vara svårare att motivera att vissa delar av investeringskostnaden härrör från upprustning av vägen. I Nacka kommun är det tekniska nämnden som ansvarar för kommunala vägar, medan en samfällighetsförening vanligen ansvarar för enskilda vägar. Innan vatten- och avlopp byggs ut i ett område detaljplaneläggs detta. I arbetet med detaljplanen hålls samråd med fastighetsägare och andra sakägare. Vägarnas standard och vem som ska vara huvudman för allmänna platser ingår som en del i detaljplanen. Kommunen har i sina ställningstaganden tagit hänsyn till fastighetsägarnas önskemål avseende huvudmannaskap. Ett kommunalt eller enskilt huvudmanna-skap skiljer sig både ekonomiskt och praktiskt. Jämförelser investeringskostnader Uppföljning av faktiskt utförda projekt i Nacka har inte varit möjliga att sammanställa och analysera. Schablonkostnader för olika typer av utbyggnadsprojekt har därför inte varit möjliga att få fram. 4 Kostnadsjämförelser, beräkningsexempel Det har varit svårt att få fram schabloner för utbyggnadskostnader för olika typområden i Nacka. Beräkningarna bygger därför på en jämförelse av ökade investeringskostnad som uppstår på grund av ett ökat schaktdjup vid djup förläggning av LTA-system och vid självfallsförläggning jämfört med en grund förläggning av LTA-system. Vidare har Tyréns valt att analysera systemvalet utifrån en jämförelse av årskostnaden för respektive alternativ. Årskostnaden består av driftskostnad samt kapitalkostnad. Driftskostnaderna bygger på de årliga elkostnaderna för de olika utbyggnadsalternativen. Kapitalkostnaden är framräknad genom annuitetsberäkning, vilket betyder att summan av avskrivning och räntekostnad är lika stor per år över avskrivningstiden. Vid beräkning av kapitalkostnader har hänsyn tagits till reinvesteringsbehovet i pumpstationer och pumpar. Vid beräkning av årskostnaden, exklusive moms, har ett antal antaganden gjorts; Kostnaden för schakt för grund förläggning av LTA-system har satts till 0 kr och endast kostnader för schakt utöver detta har beräknats. Ökad schakt för djup förläggning av LTA-system ger en fördyring av 1000 kr/m, vilket är en erfarenhetsuppskattning av Svensk Kommunalteknik AB och avser projekt i Stockholmsområdet. 13 (23)

Ökad schakt för självfallssystem ger en fördyring av 1250 kr/m. En LTA-pumpstation kostar 40 000 kr. En LTA-pump kostar 12 500 kr vid utbyte. Elkostnaden för uppvärmning av LTA-system uppgår till 37 kr/meter huvudledning vilket är beräknat utifrån underlag från år 2011. Investeringen i värmeisolering och elkabel kostar 250 kr/m. En konventionell pumpstation behövs i självfallsalternativet. Investeringskostnaden uppgår till 1 450 000 kr inklusive schakt. Konventionella pumpar kostar 200 000 kr. Beroende av antalet anslutna fastigheter, 25, 50, 75 eller 100 stycken, är den årliga elkostnaden uppskattad till 2055 kr, 2543 kr, 3577 kr eller 3962 kr/år av kommunen. Kalkylperioden är 50 år och endast kommunens kostnader har medräknats. Ledningar avskrivs på 50 år. Pumpstationer avskrivs på 50 år och pumpar på 25 år. Detta bör spegla nyttjandetiden. Ingen hänsyn har tagits till inflationsutvecklingen över kalkylperioden. Framtida reinvesteringar räknas i dagens prisnivå. Kalkylräntan är satt till 4 % som är i nivå med Nackas internränta. 4.1 Beräkning av skillnad i årlig kapitalkostnad Den fördyring som uppstår på grund av ökad schakt vid förläggning av VAsystem på frostfritt djup kompenseras av minskad investeringskostnad för förläggning av värmeisolering och elkabel samt av minskat eller uteblivet behov av årlig energiförbrukning. Den årliga kapitalkostnadsskillnaden är även beroende av kalkylperiod, kalkylränta, antal fastigheter som ansluts och hur långt ledningsnät som krävs. Kalkylräntan är en faktor som får stor påverkan på årskostnaden och är svår att ansätta över en kalkylperiod om 50 år. Som utgångspunkt i denna rapport har årskostnaden beräknats utifrån nuvarande internränta om 4 % vilken gäller över hela kalkylperioden. Nedanstående diagram visar den årliga kapitalkostnadsskillnaden mellan de olika alternativen. 14 (23)

Beräkning av årlig kapitalkostnadsskillnad med en given utbyggd led- ningslängd och en kalkylränta om 4 %. ------ Grunt förlagd LTA ------ Djupt förlagd LTA ------ Självfallssystem Huvudledningslängd 800 meter, kalkylränta 4 % Årlig kapitalkostnad (annuitet) 275 000 255 000 235 000 215 000 195 000 175 000 155 000 135 000 115 000 95 000 75 000 0 20 40 60 Antal fastigheter 80 100 120 15 (23)

------ Grunt förlagd LTA ------ Djupt förlagd LTA ------ Självfallssystem 16 (23)

Beräkning av årlig kapitalkostnadsskillnad med ett givet antal fastigheter och en kalkylränta om 4 %. ------ Grunt förlagd LTA ------ Djupt förlagd LTA ------ Självfallssystem 25 fastigheter, kalkylränta 4 % 220 000 Årlig kapitalkostnad (annuitet) 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 0 500 1000 1500 Utbyggd ledningslängd, meter 2000 2500 17 (23)

------ Grunt förlagd LTA ------ Djupt förlagd LTA ------ Självfallssystem Sammanfattningsvis är självfallsalternativet mer konkurrenskraftigt ju tätare bebyggelsen är, det vill säga ju fler fastigheter som kan anslutas per ledningslängd. Med de antaganden som gjorts i dessa beräkningar ligger brytpunkten mellan 40-50 fastigheter vid en utbyggnadslängd på 800-2000 meter. Kostnadsskillnaden mellan grund och djup förläggning av LTA-system är margi- nell med de antaganden som gjorts i dessa beräkningar. Tyréns har även tittat på kostnadsskillnaden vid olika räntesatser och konstaterat att kostnadsskillnaden blir större mellan de två LTA-alternativen ju lägre räntan är. Det förklaras av att räntekostnaden för investeringen blir lägre i förhållande till driftskostnaden. Vid en lägre ränta så är djup förläggning av LTA det alternativ som är fördelaktigast. Nedanstående diagram visar exempel på kostnadsskillnaderna vid en ränta om 2 %. 18 (23)

------ Grunt förlagd LTA ------ Djupt förlagd LTA ------ Självfallssystem 19 (23)

------ Grunt förlagd LTA ------ Djupt förlagd LTA ------ Självfallssystem 20 (23)

5 Påverkansfaktorer och slutsats För att jämföra de olika förläggningssalternativen mot varandra har en enkel vär- dering av olika aspekter sammanfattats i nedanstående tabell. Grönt är jämförel- sevis bättre än gul som är bättre än röd ur de olika aspekterna. Aspekt Självfallssystem LTA grunt förlagd LTA djupt förlagd Investeringskostnad Drift - underhåll Årlig kapitalkostnads- skillnad Gles bebyggelse Tät bebyggelse Energiåtgång Anläggning Material Drift Miljöpåverkan Bräddning Livslängd Arbetsmiljö Anläggningsskede Driftskede Brukaraspekter Vid utbyggnad av nya VA-system är det många faktorer som ska vägas in i systemvalet. I Nacka kommun är marken kuperad och i de befintliga omvandlingsområdena är vägarna oftast smala. Då är mindre schakter att föredra då man i möjligaste mån vill undvika intrång på fastigheter. Tas även hänsyn till andra aspekter kan dock djup förläggning vara ett alternativ. Självfallsalternativet är, ur en årlig kostnadsskillnad, mer konkurrenskraftigt ju tätare bebyggelsen är. Vid beräkning av kostnadsskillnader har kalkylräntesatsen en stor påverkan på beräkningsresultatet. En lägre kalkylränta gynnar alternativ med högre investeringskostnader. Ur brukarsynpunkt är självfallssystemet att föredra då LTA- -alternativen innebär att fastighetsägarna får ett tillsynsansvar ar och även kostnader för den egna pum- pens elförbrukning. Vid elavbrott och andra driftstörningar i LTA-systemet kan inte fastighetsägaren nyttja systemet efter att den egna pumptanken blivit fylld. 21 (23)

Referenser Rapporter Torbjörn Andersson, Leif Nordbäck. En energimässig jämförelse mellan LPS och självfalls-avlopp. En fallstudie i Haninge kommun. Examensarbete 20060928. KTH Syd Campus Haninge. Lindqvist, Lönnbring, Persson, Svensson. Tryckavloppssystem av rör med klena dimensioner. VA-forskarrapport 2000-13. Rådet för kommunal redovisning, RKR. Avskrivningar - avgränsning, värdering och nyttjandeperioder för immateriella och materiella anläggningstillgångar. Muntliga referenser Marilou Forsberg Hamilton, Gösta Olsson, Markku Tiainen och Ingrid Johansson, Nacka kommun Leif och Peter Norelius, Skandinavisk Kommunalteknik AB 22 (23)

Öppenhet och mångfald Vi har förtroende och respekt för människors kunskap och egna förmåga - samt för deras vilja att ta ansvar POSTADRESS Nacka kommun, 131 81 Nacka BESÖKSADRESS Stadshuset, Granitvägen 15 TELEFON 08-718 80 00 E-POST info@nacka.se SMS WEBB ORG.NUMMER 716 80 www.nacka.se 212000-0167