Nätverk för VA i omvandlingsområden

Transkript

1 Nätverk för VA i omvandlingsområden Kompetensbehov och val av teknik Nynäshamn den 22 oktober 2013 VA-plan i Nynäshamn (Alf Olsson) I Nynäshamn har VA-förvaltningen i samarbete med Södertörns Miljö- och Hälsoskyddsförbund tagit fram en VA-plan som beslutades i juni Sedan tidigare finns en dagvattenstrategi. Nynäshamn har 4700 fastigheter med enskilt VA. Enligt planen ska 2500 av dessa få kommunalt VA. Utbyggnaden planeras bli klar på 15 års sikt. I planearbete gicks alla samlade bebyggelser i kommunen igenom för att se de ekonomiska möjligheterna att ansluta till kommunalt VA. Kommunalt är att föredra för att uppnå 0-utsläpp i känsliga vikar. Man avser också att lägga ner lilla reningsverket i Stora Vika. Allt ska ledas till reningsverket. Nu pågår arbetet med en VA-utvecklingsplanen som färdigställs under Tidplan för utbyggnad - Information/dialog med omvandlingsområde - Detaljplaner - VA-utbyggnad I motsats till Norrtälje så måste det finnas en detaljplan innan man bygger för VA. Alf säger att det inte finns några genvägar. Lantmäteriet med förrättningar blir mycket jobb. Många områden är utan detaljplan idag. I vissa områden kommer det att bli permanentning med ökad byggrätt, men sportstugeområden får inte byggrätter. Alf räknar inte med någon förtätning. Det Bergiga landskapet är svårt att förtäta. En möjlighet är att fastighetsägare går ihop och gör gemensamma anläggningar. Detta kan gälla ca 2000 av fastigheterna. Diskussion om dimensionering av befolkning. Värmdö räknar i dagsläget 1,8 pers/hushåll. När barnfamiljer flyttar in får vi 3,5. Utmaningar i Nynäshamn - Skapa en organisation - Hålla tempo på planarbetet och VA-utbyggnad - Kommunicera med alla fastighetsägare/föreningar - Ekonomin 1

2 Taxa: 1500 fastigheter ca kr exkl moms. Låg nivå. Sedan: exkl moms Särtaxa: kr exkl moms. Kompetensbehov Birgitta Frid från Campus Roslagen berättade om en kompetensplattform som innehåller olika kompetensråd med representanter för olika företag och branschföreningar. Ett råd är Teknik. Till skillnad från de flesta andra utbildningsanordnare har Campus Roslagen ingen egen organisation. En styrka hos Campus Roslagen är att det finns tillgång till studentbostäder i området. Man har ansökt om en yrkeshögskoleutbildning till VA-projektör. Denna utbildning har stor efterfrågan på arbetsmarknaden. Nätverka med högskolor: Högskolan i Gävle: koop-utbildning i miljöteknik. Förlängd utbildning från 3 till 4 år. Finns på företag 10 veckors betald praktik. KTH: Sustainable Urban Water design. Birgitta gjorde en enkät till deltagarna om det behov av kompetensutveckling som man såg inom VA. Detta var några muntliga förslag: - VA i omvandlingsområden. - Överföra kunskap mellan olika kommunala kompetenser. - Hur kommer man igång med VA-planering/åtgärder av VA i omvandlingsområden - VA/Plan/Miljö går i kurser i varandras område. - Dagvatten. Urban Design. LOD i praktiken. - Entreprenörer utbildas i rörnedläggning. - VA och Gata. - Avloppsrening och kretslopp. Vatteninfo Amelia Morey Strömberg från Utvecklingscentrum för vatten berättade att Vatteninfo.com är en idé om en vattenförmedlingstjänst där man kan komma åt all information om vatten, från högskolor, kommuner, företag m m. På detta sätt behöver t ex en kommun inte köpa samma utredning som redan är gjord hos grannkommunen. Ägare av vatteninfo kommer att bli en ekonomisk förening. SKL kan stötta med upp till kr om det är minst tre kommuner i ansökan Nationellt nätverk för omvandlingsområden? Amelia Morey Strömberg lanserade idén om ett nationellt nätverk om VA i omvandlingsområden. Reaktionerna på detta var att det trots allt är en styrka med ett regionalt nätverk där man pratar med grannkommuner och resa kort sträcka till träffarna. En annan idé är att sprida konceptet till andra regioner och få ett antal parallella regionala nätverk som kan samordnas med en nationell grupp. En idé skulle vara att marknadsföra nätverket på nationella konferenser såsom Inspiration Vatten, Vatten Avlopp och Kretslopp, Örebro och VA-mässan i Jönköping. Amelia Morey Strömberg frågade om önskemålen inför nästa träff: 2

3 Person från Värmdö kommun ville få upp VA i föreningars vägar. Vilket skick ska vägen ha när man lämnar över den? Avtal vid överlämnande. Nacka kommun tog stafettpinnen och ordnar en träff där detta tema ingår den 28 januari Ett annat önskemål som kom upp var Kommunikation med föreningar. Nacka kommun såg också gärna en djupdykning i PBL. När måste kommunen ordna kommunala vägar? Det fanns också önskemål om en kurs Allmänt om juridik: PBL, Anläggningslagen. Ansvarsfördelning. Teknikval (eftermiddag) Erik Kärrman och Helene Sörelius, Urban Water Management, hade läst två exjobb från KTH Haninge om LTA-system. Det som framgår av det första arbetet är att LTA som helhet är mer energieffektivt än självfallssystem med en livslängd på år. Vid ännu längre livslängd blir självfallssystem mer energieffektivt. Detta givet att man tar hänsyn energi för anläggning, energi uppbundet i material och driftsenergin. Det lite ovanliga alternativet att anlägga LTA system på frostfritt djup skulle bli det mer energieffektivt totalt sett än båda ytligt förlagt LTA och självfallsystem. I den andra uppsatsen som var en jämförelse mellan LTA och självfall fann man: - Ju glesare det är mellan husen och ju mer berg som finns i dagen desto mer gynnas LTA i kostnadsjämförelse - I större områden blir det billigare med självfall. I beräkningsexemplet var brytpunkten på 52 fastigheter - Inga driftsstörningar på självfallssystem. Strömavbrott och trasiga punkter gör att LTA har större risk för driftavbrott - Svavelväte och dålig lukt är mer frekvent i LTA-system särskilt i sommarstugeområden med lägre omsättning - Enklare att underhålla självfallssystem än LTA Skandinavisk Kommunalteknik Torbjörn Jansson pratade om teknikval för avlopp i omvandlingsområden och glesbygd. Tekniska förutsättningar - Stora avstånd mellan fastigheterna - Befintlig bebyggelsestruktur vägar att ta hänsyn till (går inte att gräva i vägen) - Variationer i markbeskaffenhet och topografi - Variationer i nyttjande under året - Successiv anslutning Demografiskt - Området ligger oftast utanför verksamhetsområde - Permanentboendegraden varierar - De boendes behov varierar 3

4 Amelia Morey Strömberg inflikade att det ofta tar 4 år från första mötet till alla har fått VA. Möjliga Lösningar: Ledningsnät för avlopp - LTA - Vacuum - Självfall - En kombination I större sammanhang LTA, självfall eller kombination Jämförelse LTA vs Självfall Trycksatt avlopp mer generellt - Mindre schakt än självfall - Flexiblare projektering - Mindre initial investering - Mindre miljöpåverkan - Högre kostnad för särskild anordning (pumpstation) per fastighet - Minimera totalkostnaden över livscykeln Förvaltningen enklare på självfall. Brukarna är jour. Pumpstation på varje fastighet. Är det mer än meter mellan fastigheterna är det mer fördelaktigt för LTA. Beslutskriterier Kostnader: Investering i ledningsnät, Investering i samlande pumpstationer/reningsverk etc, Drift Intäkter: Taxa Miljöpåverkan: Energi, Utsläpp, Störningar i miljön, Drift Jämför alternativ och välj strategi Huvudmanaskapet styr teknikvalet: Enskilda lösningar, Samfälld lösning med egna reningsverk, Samfälld lösning under en övergångsperiod till kommunalt eller Kommunalt verksamhetsområde Framgångsfaktor: Information till de boende, information till de boende, information till de boende Amelia inflikade att man inte får glömma behovet av: Intern information i kommunen Några utmaningar: Lukt i LTA? Kan det lösas med kompostfilter? Kompressorluft? Skulle KTH kunna jobba med detta? Hur får man alla försörjningssystem att samverka i samma schakt? Nöten: dela framdriften.? Brukar inte funka. 4

5 Nacka modell: tar en del av kostnaden i vägen. Förstärkning av bärlager. XYLEM Kim Ödlund berättade om Xylems produkter. Han framhöll att det inte nödvändigt vis måsta vara en pump per fastighet. Det går att koppla på fler på en pumpstation, vilket är vanligt i Holland. Kim pratade vidare om Europanorm EN:1671 som säger att uppehållstiden ska vara max 8 timmar (annars risk för svavelväte). Kim beskrev Odourmin som är en produkt för luktreduktion. Rinner med självfall. Luftare i botten. Kim gick också igenom komplexiteten med pumpar vid utbyggnad av LTA system. Skruvpump med lågt flöde, 0,5 l/s, klara höga lyfthöjder. Centrifugalpump med högre flöde, 3-4 l/s, klarar endast låga pumphöjder. Amelia framhöll flexibiliteten. Självfall är bättre om man inte vet hur stor utbyggnad det blir. 5