Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att mätas och vägas... En bild av de äldre ( 60 år) i Karlskrona kommun, sex år senare Pia Gunnarsson Jan Resebo Skrift 2010:4
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att mätas och vägas... En bild av de äldre ( 60 år) i Karlskrona kommun, sex år senare Pia Gunnarsson Jan Resebo Skrift 2010:4
Att mätas och vägas... En bild av de äldre ( 60 år) i Karlskrona kommun, sex år senare 2010 Författare och Blekinge kompetenscentrum FÖRFATTARE: Pia Gunnarsson, Jan Resebo KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som avtalats mellan upphovsrättsorganisationer och högskolor enligt avtalslicensen i 13 upphovsrättslagen. BESTÄLLNING: www.ltblekinge.se/bkc TRYCK: Tryckeriet, Landstinget Blekinge, Karlskrona 1:a tryckningen Printed in Sweden 2010 Skrift 2010:4 ISBN 978-91-86711-05-4 (tryck) ISBN 978-91-86711-06-1 (pdf)
Innehållsförteckning Bakgrund 5 Resultat 7 Vikt och längd. 8 Lungfunktion 15 Bentäthet/benskörhet... 18 Blodtryck/vilopuls 20 Blodfetter. 23 Kreatininclearance.. 24 HbA1c.. 26 Blodbrist (anemi). 28 Avslutande kommentarer 30
5 Bakgrund Blekinge är en del av den nationella forskningsstudien The Swedish National Study on Aging and Care (SNAC) sedan dess start år 2001. Denna är en långsiktig nationell studie av åldrandet samt vården och omsorgen för de äldre. Studien har initierats av Socialdepartementet, regering och riksdag och genomförs i fyra områden i Sverige: fem kommuner i Skåne Eslöv, Hässleholm, Malmö, Osby och Ystad; en kommun i Blekinge Karlskrona; stadsdelen Kungsholmen i Stockholms stad samt Nordanstigs kommun i Hälsingland. SNAC-studien kombinerar ett befolkningsperspektiv inriktat på att beskriva åldrandet och de äldres livssituation med ett vårdsystemperspektiv som beskriver och analyserar vård- och omsorgssystemets funktion i förhållande till de äldres behov. Befolkningsstudien avser att ge information om vilken betydelse bland annat omgivning, livsstil och tidigare sjukdomar har för hälsa och välbefinnande på äldre dagar. Genom tvärvetenskapliga undersökningar, intervjuer och enkäter som upprepas med tre eller sex års intervall kartläggs förändringar över tiden av såväl ohälsa, funktionsförmåga, psykiskt tillstånd, upplevd livskvalitet som sociala förhållanden och kontakter med vård- och omsorgssystemet (mer information finns på den gemensamma hemsidan www.snac.org). Åren 2001-2003 genomfördes den första fasen av datainsamling i befolkningsdelen för SNAC- Blekinge och då denna slutförts hade 1402 personer av de totalt 2312 personerna i populationen 60-96 åringar, som inbjudits till studien, undersökts.
6 Inmatning av data från dessa 1402 personer var klar under våren 2004 och därefter vidtog de första bearbetningarna och analyserna parallellt med planering inför den första återundersökningen. Deltagandet vid baslinjeundersökningen var drygt 60 procent för hela gruppen 60-96 år och varierade mellan ca 55-75 procent i de olika ålderskohorterna. Det högre deltagandet fanns bland de yngre. Den första återundersökningen påbörjades i oktober 2004 och avslutades i juni 2006. Cirka ¼ av probanderna (= personer som medverkar vid provtagning av något slag) som undersöktes vid baslinjeundersökningen hade avlidit när återundersökningen startade hösten 2004. Av de överlevande var det ca 90 procent som deltog även i den första återundersökningen. En andra återundersökning, då också en ny population 60- åringar rekryterades, påbörjades i januari 2007 och avslutades i januari 2010. Denna rapport avser att spegla både förhållandena för probanderna när de blivit sex år äldre, d v s genomsnittsvärden för de probander som deltagit i sexårsuppföljningen jämförs med dessa individers resultat från baslinjeundersökningen samt en jämförelse mellan gårdagens 60- åringar och de nyrekryterade en ny generation 60- åringar.
7 Resultat Av den ursprungliga undersökningspopulationen, 1402, har 840 personer deltagit i återundersökningen efter sex år. Av dem som ej deltog var merparten avlidna, 450 personer. De nyrekryterade 60- åringarna utgör i denna studie 218 personer. De två första figurerna åskådliggör i vilka åldersklasser våra probander återfinns samt könsfördelningen inom dessa åldersklasser. Figur 1 Deltagare, åldersfördelat Störst förändringar har skett inom de äldsta åldersgrupperna, 87 till 96 år, där andelen avlidna motsvarar mellan 75 och 88 procent. Bland 60 till 66- åringar är mortaliteten 12 till 15 procent.
8 Figur 2 Könsfördelning Inom nästan samtliga åldersklasser är andelen avlidna något större bland männen än bland kvinnorna. Detta påverkar dock inte könsförhållandet totalt sett. Både baseline- och återundersökningspopulationen innehåller 58 procent kvinnor och 42 procent män och speglar således väl populationen äldre i kommunen. Data är också representativa för en medelstor stad. Förhållandet för de nyrekryterade 60- åringarna (218 personer) är 51 procent kvinnor och 49 procent män vilket motsvarar den gamla gruppens 60- åringar, 50/50 procent. Vikt och längd Flera medicinska undersökningsresultat tar bl a hänsyn till vikt och längd och följande figurer beskriver förhållandena för båda populationerna, totalt och könsfördelat.
9 Figur 3 Viktutveckling Inom samtliga åldersklasser, förutom 60 till 66 år, har medelvikten sjunkit och allra mest i de äldsta åldersklasserna. När medelvärde används finns det anledning att titta på hur spridningen, den genomsnittliga avvikelsen, ser ut och i detta fall motsvarar den plus/minus 12 till 14 kilo. Figur 4 Viktutveckling, män
10 Figur 5 Viktutveckling, kvinnor Som framgår av figurerna 4 och 5 så är det ingen dramatisk viktnedgång som sker. Framför allt inte i de yngre åldergrupperna men på populationsnivå är det en tydlig förändring. Figur 6 Viktförhållande, nya och gamla 60- åringar Den nya populationen uppvisar samma viktförhållande som den ursprungliga.
11 Normalt sett avtar längden med stigande ålder. Figur 7 till 10 visar förhållandet för deltagarna i studien. Figur 7 Längd, totalt Figur 8 Längd, män
12 Figur 9 Längd, kvinnor Oavsett kön minskar längden och den avtagande kroppslängden är relaterad till att bentätheten minskar och att mellankotskivorna (diskarna) trycks ihop och torkar in. Denna process är som regel något mer uttalad för kvinnor än för män. Är det då någon skillnad mellan nya och gamla 60- åringar? Figur 10 Längdförhållande, nya och gamla 60- åringar Som framgår är det ingen skillnad i längd mellan nya och gamla. Det är även samma standardavvikelse, nämligen sju cm för män och sex cm för kvinnor.
13 BMI är förkortning för Body Mass Index, kroppsmasseindex. BMI anger relationen mellan vikt och längd enligt beräkningen BMI=kroppsvikt (kg) / (kroppslängd*kroppslängd (m) ). För en person med en viss längd ökar BMI med ökande vikt. Det finns i litteraturen olika gränsvärden för vad som skall räknas som övervikt. Nedanstående tabell visar de gränsvärden WHO angav 1985 och som gäller vuxna människor. Viktklasser Män Kvinnor Underviktiga <20 <18,6 Normalviktiga 20,0-25,0 18,6-23,8 Överviktiga 25,0-30,0 23,8-28,6 Kraftigt överviktiga >30 >28,6 För deltagarna i SNAC- studien har en uppdelning mellan män, kvinnor och åldersklasser genomförts och resultatet framgår av följande figurer. Figur 11 BMI
14 Enligt WHOs definition innebär detta att den äldre befolkningen i Karlskrona i genomsnitt hamnar i kategorin överviktiga även vid återundersökningen, frånsett den allra äldsta åldersklassen. Figur 12 BMI, män Figur 13 BMI, kvinnor Kvinnor har normalt en lägre BMI än män vilket dock inte är fallet här utom för de allra äldsta. Utvecklingen av längd, vikt och BMI går med andra ord hand i hand. En jämförelse med de nyrekryterade visar att det inte har skett någon förändring. Det är samma ingångsvärde oavsett kön.
15 En närmare granskning av materialet visar att det förstås finns stora skillnader mellan lägsta och högsta värde inom de olika åldersklasserna. De största skillnaderna återfinns i de lägre åldersklasserna där vi bland männen (60 år) exempelvis återfinner min- och maxvärde motsvarande 20 och 38 vilket innebär från normalvikt till mycket kraftig övervikt. Samma förhållande återfinns bland 60- åriga kvinnor där min och max uppmätts från 18 till 47. Lungfunktion För att testa en persons lungfunktion genomförs en spirometri. Undersökningen görs genom att personen andas samt blåser ut genom ett munstycke kopplat till en apparat som mäter lungornas förmåga. Spirometri används inom sjukvården som hjälp vid diagnos och uppföljning av vissa lungsjukdomar som t.ex. astma, KOL, lungfibros, cystisk fibros och sensorisk hyperreaktivitet. Mätvärden: FEV1 (Forced Expiratory Volume) eller forcerad expiratorisk volym under första sekunden (därav ettan). Ett mått på hur mycket patienten kan andas ut under den första sekunden efter full inandning. Detta ger en bild av ventilationsförmågan. FEV% är FEV1 s andel av vitalkapaciteten och ligger normalt på ca 75%. PEF (Peak Expiratory Flow) eller högsta utandningsflöde. Ju hårdare motstånd i lungorna desto lägre utflöde har man. Denna siffra varierar med ålder, kön, längd och samtida sjukdomar tex förkylning eller KOL. VC (Vital Capacity) eller vitalkapaciten. Den största volym man kan andas ut i ett andetag efter en maximal inandning eller den största volym man kan andas in efter en maximal utandning. Denna är normalt ca 5 liter men varierar med kön, ålder och längd.
16 Tolkning av mätvärden: Normalt blåser man ut 75-80% av sin vitalkapacitet under första sekunden. Personer med astma och KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) blåser ut långsammare. Obstruktiv lungfunktionsnedsättning definieras som låg FEV1 i relation till VC (kvoten FEV1/VC) och leder till att FEV% sjunker då obstruktion föreligger. Det finns olika svårighetsgrader när det gäller KOL och graderna definieras enligt följande: 80 % preklinisk 50-79 % lindrig 30-49 % medelsvår < 30 % svår Den bild som framkommer i vårt material visar på följande: Figur 14 FEV 1 Mängden utandning under första sekunden, oavsett kön, avtar med stigande ålder och beror till största delen på minskad elasticitet i lungorna. Skillnaden mellan män och kvinnor består i att männen, oavsett åldersklass har något högre kapacitet än kvinnor.
17 En jämförelse mellan de nyrekryterade 60- åringarna och de gamla visar inte på någon skillnad (se figur 15). Figur 15 FEV 1, 60 års ålder Vitalkapaciteten åskådliggörs i figur 16 och där framkommer att kapaciteten faktiskt har ökat något inom flera åldersklasser. Figur 16 Vitalkapacitet En jämförelse mellan de nya och de gamla 60- åringarna visar enbart marginella skillnader som dessutom utjämnas då de gamla 60- åringarna har blivit 66 år.
18 I vilken omfattning förekommer obstruktion på något påtagligt vis? FEV % sjunker då någon form av obstruktion föreligger och följande figur visar utvecklingen över tid. Figur 17 FEV % Vid baselineundersökningen uppvisades bra värden i genomsnitt och även om kapaciteten sjunker över tid så uppvisar våra deltagare vid återundersökningen ånyo genomsnittligt bra värden. Inom samtliga åldersklasser, frånsett de allra äldsta som uppvisar bäst värden vid återundersökningen, hamnar värdena inom den övre ramen avseende lindrig KOL. Bentäthet/benskörhet Osteoporos, som ordagrant blir "poröst ben" men som i vardagligt tal kallas benskörhet, är en skelettsjukdom som leder till ett skörare skelett med större risk för frakturer. Den starkaste enskilda faktor som har samband med minskning av benmassan är brist på kvinnligt könshormon (östrogen). Tobaksrökning, fysisk inaktivitet och bristande innehåll av kalcium i kosten minskar också bentätheten.
19 Osteoporos kan vara primär eller sekundär. Primär är den vanligaste formen som drabbar: Kvinnor efter klimakteriet på grund av lägre nivåer av könshormon (östrogen): de celler som bryter ner benvävnaden blir mer aktiva än de nybildande cellerna. Denna form av osteoporos orsakar frakturer (eller sammantryckning) av kotor och handled. Båda könen över 75 år. Den leder då till en ökad risk för höftfrakturer. Sekundär är den form av benskörhet som orsakas av olika andra sjukdomar. Idag är benskörhet så vanlig bland Sveriges befolkning att den räknas som en folksjukdom. Varannan kvinna och var fjärde man över femtio år kommer att bryta något ben till följd av sjukdomen. WHO:s definition av osteoporos: Normal benmassa föreligger då bentätheten ligger inom 1 SD från medelvärdet hos unga vuxna kvinnor i samma population. Osteopeni föreligger när den minskade benmassan har en bentäthet mellan 1 och 2,5 SD under medelvärdet för unga vuxna kvinnor i samma population. Osteoporos föreligger då bentätheten är mer än 2,5 SD under medelvärdet för unga vuxna kvinnor i samma population. Etablerad osteoporos föreligger då bentätheten är mer än 2,5 SD under medelvärdet för unga vuxna kvinnor i samma population, samt att en eller flera frakturer relaterade till osteoporos drabbat individen. Bentäthetsmätningen (T- värde) bland våra deltagare gav följande resultat (se figur 18).
20 Figur 18 T- värde Med utgångspunkt från WHOs definition kan konstateras att deltagarna, i genomsnitt, upp till 87 års ålder har en normal benmassa. En närmare analys av materialet visar dock att det inom varje åldersklass återfinns ett antal personer med etablerad osteoporos. Dessutom, som tidigare konstaterats, är detta vanligare hos kvinnor än hos män. En jämförelse mellan de nyrekryterade 60- åringarna och de gamla uppvisar ingen skillnad. Blodtryck/vilopuls Blodtrycket beror på hur stor kraft hjärtat arbetar med. Högt blodtryck (hypertoni) uppstår när blodet pumpas ut genom artärerna med högre tryck än normalt. Blodtrycket anges med två siffror: t.ex. 120/80 varav den första siffran anger övertrycket. Det är det tryck som uppstår i artärerna när hjärtat drar ihop sig och pressar ut blodet i kroppen. Den andra siffran anger undertrycket som är det tryck som finns i artärerna när hjärtat slappnar av mellan två slag och fylls med blod igen. Ett för högt blodtryck anses vanligen vara ett övertryck högre än 140 (mm Hg), och ett undertryck högre än 90, (140/90), och omkring en
21 miljon svenskar beräknas ha förhöjt blodtryck. De flesta som har måttligt förhöjt blodtryck känner sig fullt friska. Den naturliga variationen av en persons blodtryck är stor. För att få diagnosen hypertoni krävs upprepade blodtrycksmätningar vid flera olika besök. Enstaka förhöjda blodtrycksvärden räcker inte. I åldrarna över 65 är det systoliska (övre) trycket klart bäst för att förutsäga risk. Med ett välbehandlat blodtryck kan komplikationer undvikas och livslängden förväntas bli normal. Hur ser då förhållandena ut för deltagarna i SNAC- studien. Nästkommande två figurer åskådliggör blodtrycksförändringen över tid. Figur 19 Systoliskt blodtryck
22 Figur 20 Diastoliskt blodtryck Av resultatet kan konstateras att deltagarnas blodtryck, genomsnittligt sett, visserligen sjunker i takt med stigande ålder, men det systoliska blodtrycket ligger fortfarande precis i överkant, d v s mellan 140 till 150 mmhg. Det diastoliska trycket däremot befinner sig på en bra nivå. Totalt sett måste detta ses som en mycket positiv utveckling. De nya 60- åringarna uppvisar samma resultat som de gamla. Den puls man brukar ha på morgonen när man vaknar eller när man har vilat och är riktigt avkopplad, kallas vilopuls. Ett av de bästa måtten på hur god kondition man har är just vilopulsen. Har man en normal kondition bör vilopulsen ligga på omkring 60 (genomsnittet i Sverige är ca 70-75). Vilopulsen varierar hos alla människor under dagen beroende på vilka aktiviteter som utförs. Våra deltagare uppvisar en vilopuls mellan 60 till 70 slag per minut och det har inte skett någon anmärkningsvärd förändring över tid utan värdena är i stort sett desamma. Samma genomsnittliga vilopuls återfinns hos de nya 60- åringarna.
23 Blodfetter Höga blodfetter, eller hyperlipidemi som det också heter, har blivit ett hälsoproblem först i våra dagar. Det beror framför allt på att vi lever längre idag och hinner drabbas av de sjukdomar som åderförfettningen leder till. Men det beror också på vårt sätt att leva mycket fet mat och för lite motion. Referensvärde: S- Kolesterol (kv) 3,4-8,0 (m) 3,2-7,8 mmol/l Figur 21 Kolesterol Av figuren framkommer att våra deltagare i genomsnitt, redan vid första undersökningen, fanns inom gränsvärdena. Bilden blir inte sämre av att värdena, i stort sett inom samtliga åldersklasser, dessutom har sjunkit över tid. Gruppen nya 60- åringar uppvisar i genomsnitt några decimaler lägre värde, 5,7 mot 6,0, jämfört med de gamla.
24 Kreatininclearance Vad är kreatinin och var finns det? Kreatinin har ingen egen uppgift i kroppen. Det är en restprodukt som bildas när kroppen frigör energi som finns lagrat i musklerna. Kroppen gör sig av med kreatinin genom njurarna och ut i urinen. Om njurarnas förmåga att filtrera bort ämnen i blodet är försämrad stiger halten av kreatinin i blodet. Njurfunktionen avtar med stigande ålder. Mängden kreatinin som bildas är beroende av den muskelmassa man har men påverkas inte av hur fysiskt aktiv man är. Därför har kvinnor normalt något lägre kreatininvärden än män. Ett högt värde kan alltså bero på att man har en stor muskelmassa. Men det kan också bero på att njurarnas förmåga att filtrera bort ämnen ur blodet har minskat. Kreatininhalten i blodet varierar mellan olika människor, även mellan friska personer. Det kan också variera hos samma person vid olika tillfällen. För att ha något att utgå ifrån, att jämföra med, då provsvaret ska tolkas finns det så kallade referensvärden. För kreatininclearance ligger referensvärdena ungefär mellan 40 och 90 mikromol per liter, µmol/l, för kvinnor. För män ligger värdena mellan 50 och 100 mikromol per liter, µmol/l. Resultatet för våra deltagare i SNAC- studien framkommer av nästföljande två figurer.
25 Figur 22 Kreatinin, män Figur 23 Kreatinin, kvinnor I stort sett samtliga, oavsett kön och ålder, ligger inom ramen för referensvärdena. Ej heller denna analys visar någon markant skillnad mellan nya och gamla 60- åringar, 75 mot 81 mikromol/liter.
26 HbA1c Allt fler svenskar får svårare att hålla sitt blodsocker i schack. I Sverige har minst 400 000 människor diagnosen diabetes. Dessutom lever många med en sockeromsättning som sviktar och har därmed anlag för att få för högt blodsocker. HbA1c, så kallat långtidssockerprov, är ett blodprov som ger ett mått på hur blodsockerhalten har legat två till åtta veckor innan provtagningen. Värdet på HbA1c mäts i procent och kan tas när som helst på dygnet, utan några särskilda förberedelser. Generella rekommendationer vid diabetes brukar vara att man bör sträva efter ett HbA1c-värde på högst 6 procent för att uppnå god kontroll. Om man inte har diabetes brukar HbA1c ligga under 5 procent. Ett högt värde tyder på att den genomsnittliga blodsockernivån har varit hög under två till åtta veckor före provtagningen. Det har visat sig att högre nivåer av HbA1c innebär att man löper en ökad risk för följdsjukdomar av diabetes som skador på främst blodkärl, njurar och ögon. Därför bör man sträva efter ett så normalt HbA1c-värde som möjligt. Medelvärdet för deltagarna i SNAC- studien framgår av figur 24. Figur 24 HbA1c
27 Generellt sett uppvisar deltagarna ett bra värde. Som regel ökar risken för diabetes typ II i takt med stigande ålder och av figuren framkommer att det genomsnittliga värdet ökar för samtliga åldersklasser. Inom varje åldersklass återfinns dessutom ett antal som överskrider gränsvärdena. En genomgång av materialet visar att det är samma förhållande oavsett kön. Vid den första undersökningen hade 63 personer uppgivit att de hade diabetes typ II och vid återundersökningen hade ytterligare 25 probander fått diagnosen. Trots att antalet ökat utgör de en mindre mängd bland de återundersökta, sju procent mot nio procent i baseline. Detta tyder på en viss överdödlighet bland de med diabetes typ II i baseline jämfört med övriga. Det måste också anses ganska troligt att det bland de undersökta personerna återfinns ett antal som har diabetes typ II utan att veta om det. Figur 25 HbA1c, nya och gamla 60- åringar Av figuren framkommer att det enbart är en marginell skillnad mellan de gamla och de nya 60- åringarna.
28 Blodbrist (Anemi) Blodbrist uppstår när antalet röda blodkroppar eller mängden av blodfärgämnet hemoglobin i blodet, Hb, är onormalt litet. Hemoglobin fungerar som syretransportör. Vid sänkt halt av hemoglobin kan inte syret transporteras runt i kroppen som det ska. De vanligaste symtomen vid blodbrist utgörs av trötthet och blekhet och äldre drabbas oftare än yngre. Genom analys av blodprov kan de olika värdena för hemoglobin och MCV fastställas och referensvärden anges enligt följande: Hb Kvinnor 116-149 g/l (Medelvärde) 133 g/l Hb Män 132-166 g/l (Medelvärde) 149 g/l Figur 26 Hb, kvinnor
29 Figur 27 Hb, män Bland deltagarna, oavsett kön, är det väldigt få som hamnar utanför referensvärdena. Detsamma gäller även de nya 60- åringarna. Standardavvikelsen är för männen i genomsnitt 12,0 och för kvinnorna 10,0 g/l. Även här är det ungefär samma förhållande för de nya 60- åringarna. Som grupp betraktat är det ingen skillnad mellan de nya och de gamla 60- åringarna. Det framkommer tydligt att Hb- värdet sjunker i takt med åldrandet men blodbrist ger i många fall inga märkbara symtom eftersom kroppen successivt vänjer sig vid den lägre halten hemoglobin i blodet. Det finns all anledning att tänka på att blodbrist till viss del kan förebyggas. Detta framför allt genom att äta en varierad kost som tillgodoser behovet av järn, folsyra och B 12. Den enklaste behandlingen vid måttlig blodbrist är att få ett tillskott av järn i form av tabletter eller injektioner.
30 Avslutande kommentarer Det är viktigt att påpeka att alla analyser i studien har granskats av läkare och att vid förekommande avvikelser från det normala (av betydelse) rekommenderas den enskilde att kontakta den ordinarie sjukvården. Denna rapport är den första i serien avseende jämförelse av resultaten mellan den första undersökningen som påbörjades år 2001 och återundersökningen som påbörjades sex år senare. En nyrekrytering av 60- åringar år 2007 har dessutom möjliggjort en jämförelse av resultat mellan två olika ålderskohorter av 60- åringar. Vi kan konstatera att resultaten för de nya 60- åringarna jämfört med de gamla, i stort sett, ser ganska lika ut. Detta känns inte särskilt förvånande då sex år trots allt endast motsvarar en tredjedels generation. I resultatredovisningen konstaterades inledningsvis en generell viktnedgång i takt med stigande ålder. Viss viktnedgång efter 70 års ålder är normal framförallt på grund av att muskelmassan minskar. Kostvanor och fysisk aktivitet är också faktorer som påverkar viktutvecklingen. Det är viktigt att se till så att inte undernäring uppstår. Äldre har ofta svårt att äta större mängder mat. För att undvika undernäring är det av stor betydelse att kosten är näringsrik. I det här sammanhanget bör även påtalas betydelsen av den tandstatus som föreligger. Vid baselineundersökningen (se rapport 2009:1) var det exempelvis enbart en tredjedel av de allra äldsta som hade egna tänder. Längdmässigt framkommer att oavsett kön minskar längden och den avtagande kroppslängden är relaterad till att bentätheten minskar och att kotorna i ryggen därigenom komprimeras, dvs trycks samman. Denna process är som regel något mer uttalad för kvinnor än för män. Många observationsstudier visar att body mass index (BMI) har en U- formad relation till dödlighet, d.v.s. att både över- och undervikt är
31 prediktorer för död. I medelåldern är övervikt ett starkare hot mot hälsan än undervikt. Det motsatta gäller för den åldrande individen. Bland våra deltagare återfinns generellt sett snarare övervikt än undervikt vilket i sin tur däremot kan öka risken för hjärtkärlsjukdomar. Lungfunktionsproverna uppvisar generellt sett bra värden i genomsnitt. Den nedsatta elasticiteten, som minskar med stigande ålder, avspeglar sig i vårt material medan vitalkapaciteten har ökat inom några åldersklasser. Vi finner ett antal, både män och kvinnor, som hamnar inom kategorin lindrig KOL och detta kan påverka den fysiska kapaciteten och därmed öka risken för att få hjärtkärlsjukdomar, diabetes och benskörhet. Oavsett utgångsläge bör vikten av fysisk aktivitet påpekas. Utveckling av benskörhet är en process som kan pågå länge utan att man får några symtom. Det är vanligt att benskörhet upptäcks först när man bryter något eller får en spricka. Eftersom skelettet är skört kan något gå av även vid mindre olyckshändelser. Det är en tydlig skillnad mellan män och kvinnor när det gäller utvecklingen av benskörhet och precis som i andra studier uppvisar deltagarna i SNAC- studien att männen har en högre bentäthet långt upp i åldrarna medan förändringarna blir tydliga för kvinnorna redan i sjuttioårsåldern. Det kan vara av värde för personer i högre ålder att ta ett kosttillskott av kalcium, eller kalcium plus D-vitamin, för att förebygga svår osteoporos eller reducera försämring av sådan. Blodtrycket har blivit ett begrepp för alla och alla känner till att det inte är bra med för högt blodtyck. Normalt sett kallar man inte ett blodtryck för högt förrän det är över 140/90 och behandling påbörjas som regel inte förrän det är något högre. Bland deltagarna i SNACstudien fanns, vid första undersökningen, ett antal kvinnor och män som hade ett systoliskt tryck överstigande 140 mmhg. Så är fallet även vid återundersökningen men glädjande nog så har det skett en positiv utveckling då vi kan konstatera att det systoliska trycket har sjunkit inom nästan samtliga åldersklasser.
32 Ett förhöjt blodtryck är dock ett observandum och med de konsekvenser som finns beskrivna, framför allt kring hjärtkärlkomplikationer, så gäller det att ta allvarligt på de signaler som finns. Även här har livsstilen en stor inverkan och livsstilsförändringar i form av kost och motion, rökning etc, kan ha stor betydelse. Högt kolesterol ökar risken för åderförkalkning, eller åderförfettning som det också kallas. Bland deltagarna i SNAC- studien uppvisar de flesta bra värden, både vid baselineundersökningen och återundersökningen, men precis som i de flesta andra analyser så finns det ett antal personer som befinner sig i en riskzon. Det är vanligare bland kvinnorna att ha sämre värden än bland männen. Totalt sett uppvisar våra deltagare i genomsnitt ett sänkt kolesterolvärde inom nästan samtliga åldersgrupper. Positivt är också att de nya 60- åringarna uppvisar ett något lägre värde än de gamla. I samband med analysen av blodsocker (HbA1c) framkommer ett naturligt fenomen - risken för diabetes typ II ökar i takt med stigande ålder. Även om våra deltagare i genomsnitt inte befinner sig över gränsvärdena så ser vi att värdet ökar inom samtliga åldersklasser mellan de två undersökningstillfällena. För att försöka undvika framtida problem är det även i detta sammanhang viktigt att tänka på sin livsföring. Ett första steg är att ändra sina levnadsvanor, främst genom att börja motionera och äta sund mat. Forskning visar att detta har effekt även i högre åldrar. Trötthet bland äldre är vanligt och blodbrist (järnbristanemi) är ingen ovanlig orsak men i denna studie framkommer att det var väldigt få som hade dåliga blodvärden. Det framkommer med tydlighet att värdena sjunker i takt med stigande ålder och framför allt visar sig de sämre värdena bland de allra äldsta. För att undvika järnbrist bör man äta en varierad och näringsriktig kost, ibland behövs dock extra tillskott av järn. Denna första rapport, avseende de probander som deltagit både vid den första undersökningen och återundersökningen sex år senare, har haft för avsikt att beskriva utvecklingen över tid med utgångspunkt
33 från några av de medicinska undersökningar som genomförs i SNACstudien. Utöver ovanstående har vi också haft möjlighet att göra jämförelser mellan två olika kohorter, d v s nya och gamla 60- åringar. Resultaten visar avseende återundersökningsgruppen, generellt sett, på bra värden. Skillnaderna mellan nya och gamla 60- åringar är minimala, vilket är ganska förväntat. Som beskrivits i texten så finns det alltid individuella avvikelser från det normala. Återigen bör påpekas att deltagarna observeras på detta i samband med återrapportering av analyserna. Läsaren kan också konstatera att det i de flesta fall, oavsett om det rör sig om blodanalyser, lungfunktionsprov etc, fokuseras på livsstilsfrågor. Förändringarna gäller framför allt stress, övervikt, rökning, kost och fysisk aktivitet.
35 Rapporter SNAC Blekinge Holst G, Rennemark M, Berglund J. Vård och omsorg i Karlskrona, personer 65 år och äldre, våren 2002. Rapport 1. Åldrandet i Blekinge. Rapport 2002:1, 2002. Lagergren M, Holst G, Rahm Hallberg I, Wimo A för Snac- gruppen. Behov och insatser för de äldre i SNAC- kommunerna Jämförande rapport från SNAC baslinjeundersökningar i Karlskrona, på Kungsholmen, i Nordanstig och i Skåne. Rapport 2. Åldrandet i Blekinge Rapport 2003:1, 2003. Resebo J. En bild av de äldre - demografi och sociala faktorer bland äldre ( 60 år) i Karlskrona kommun. Rapport 2008:1, 2008. Resebo J. En bild av de äldre - Upplevd hälsa och funktionsförmåga bland äldre ( 60 år) i Karlskrona kommun. Rapport 2009:1, 2009. Resebo J. Hur har dom det och hur tar dom det? En bild av de äldre ( 60 år) i Karlskrona kommun. Rapport 2009:2, 2009. Resebo J. Att mätas och vägas. En bild av de äldre ( 60 år) i Karlskrona kommun. Rapport 2009:3, 2009. Resebo J. Omvårdnadsbehov, insatser och tillfredsställelse. En bild av de äldre ( 60 år) i Karlskrona kommun. Rapport 2009:4, 2009. Resebo J. Vård och omsorg för personer 65 år och äldre i Karlskrona. Rapport 2010:1, 2010. Gunnarsson P, Resebo J. Att mätas och vägas. En bild av de äldre ( 60 år) i Karlskrona kommun sex år senare. Rapport 2010:2, 2010.
36 Den nationella forskningsstudien Swedish National Study on Aging and Care (SNAC) är en långsiktig nationell studie av åldrandet samt vården och omsorgen för de äldre. Projektet startade år 2001 och studien har initierats av socialdepartementet och genomförs i fyra områden i Sverige: fem kommuner i Skåne Eslöv, Hässleholm, Malmö, Osby och Ystad; en kommun i Blekinge Karlskrona; stadsdelen Kungsholmen i Stockholms stad samt Nordanstigs kommun i Hälsingland. I Blekinge drivs projektet för närvarande i samverkan mellan följande organisationer: Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Landstinget Blekinge, Universitetet i Lund, Linnéuniversitetet i Växjö, Högskolan i Kristianstad samt Karlskrona kommun. Huvudansvarig för SNAC- B är Professor Johan Berglund, jbu@bth.se Mer information finns på den gemensamma hemsidan www.snac.org.
Utbildning, forskning och verksamhetsutveckling har avgörande betydelse för hälso- och sjukvården i Blekinge. Blekinge kompetenscentrum har ett strategiskt ansvar för dessa områden så att nya rön, kunskaper och information omvandlas till praktiska förbättringar, till nytta för länets invånare. Blekinge kompetenscentrum i samverkan med länets kommuner