Projektkatalog Apoteket AB Förslag på examensarbeten på apotek för apotekaroch receptariestudenter Vårterminen 2010
Examensarbeten i Apoteket AB Examensarbeten i Apoteket AB syftar till en förbättrad läkemedelsanvändning, att söka visa värdet/nyttan av apotekens tjänster och till en bättre miljö. Forskningen bedrivs därför i huvudsak inom följande teman/program: - Patientsäkerhet - Bättre läkemedelsanvändning - Läkemedelsbehandling/terapi - Effekter av regulatoriska förändringar - Läkemedel och Miljö I projektkatalogen finns såväl en kortfattad redovisning av inriktningen inom respektive tema/program som två specifika, enskilda projekt. Om du är intresserad av att göra ditt examensarbete i Apoteket, är det viktigt att du först tar kontakt med den programansvarige eller med den kontaktperson/han dledare som är angiven för respektive projekt, innan du lämnar in din intresseanmälan till universitetet. Studierna bedrivs på öppenvårds- eller sjukhusapotek, alternativt på andra enheter i företaget. De kan ofta helt eller delvis göras på distans. Inom parentes uppges om examensarbetet är tänkt att motsvara 15- eller 30 högskolepoäng. Förslagen har sammanställts i september 2009 av Tommy Westerlund, koordinator för examensarbeten, Stab Forskning & Utveckling, Apoteket AB, tel. 042-12 52 50, e-post tommy.westerlund@apoteket.se 2
Innehållsförteckning Allmänna riktlinjer för examensarbeten i överenskommelse mellan landets farmacevtiska universitetsutbildningar och Apoteket AB...4 Gång för anmälan till examensarbeten från Apotekets projektkatalog...6 Program Patientsäkerhet...7 Program Bättre läkemedelsanvändning...8 Klinisk farmaci och identifiering av patientens läkemedelsrelaterade problem...9 Program Läkemedelsbehandling/terapi...10 Program Effekter av regulatoriska förändringar...11 Program Läkemedel och Miljö...11 3
Allmänna riktlinjer för examensarbeten i överenskommelse mellan landets farmacevtiska universitetsutbildningar och Apoteket AB Examensarbetet/fördjupningsprojektet (fortsättningsvis endast kallat examensarbetet) kan utföras vid någon av de institutioner som är involverade i programmets grundutbildning, på företag som är verksamma inom utveckling, distribution, försäljning av och information om läkemedel, såsom Apoteket AB, vid svensk myndighet eller vårdinrättning samt vid andra av utbildaren godkända institutioner (t.ex. internationella). Dessa riktlinjer är tänkta att fungera som vägledning för studenter och handledare, gällande examensarbeten i Apoteket AB samt för att säkerställa den nivå på kvalitet som krävs för examensarbetet utifrån varje programs kursplan. De officiella kursplanerna är specifika för varje program och utbildningsort. Riktlinjerna är framtagna i samarbete mellan universitet med farmacevtiska utbildningar och Apoteket AB. Syfte Examensarbetet syftar till att ge studenterna kontakt med forskning inom något av farmacins delområden eller tillämpningsområden. Studenten skall, under handledning, utföra ett självständigt arbete där de kunskaper studenten tillgodogjort sig under sin grundutbildning skall tillämpas, fördjupas och kompletteras. Examensarbete skall stimulera studenterna till analys och problemlösning på vetenskaplig grund och leda fram till en vetenskaplig uppsats. Examensarbetet kan också ge möjlighet till internationellt utbyte med syfte att ge studenten ytterligare kunskaper och erfarenheter om utbildningen och de farmacevtiska yrkesområdena. Innehåll och omfattning Examensarbetets syfte är att ge studenterna inblick i forskningen inom något av farmacins delområden eller tillämpningsområden. Det får dock inte utgöras av sekretessbelagt material om det medför att en meningsfull redovisning ej kan göras. Examensarbetet skall vara ett enskilt arbete med en omfattning motsvarande 10 eller 20 veckors heltidsstudier. Val av projekt Examensprojekt inom Apoteket AB presenteras i en separat katalog som uppdateras två gånger årligen. Apotekskatalogen utkommer tre veckor före sista anmälningsdag för intresseanmälan till projekt, vilken är onsdagen den 21 oktober för vårterminen 2010. Under dessa veckor bör studenterna kontakta handledare och/eller kontaktpersoner vid Apoteket för information. Intresseanmälningar till Apotekskatalogens examensarbeten administreras av utbildarna och sänds sedan till Apoteket koordinator för examensarbeten. Denne sammanställer önskemålen ur ett nationellt perspektiv och fördelar examensarbeten i samråd med universiteten. Efter dialog mellan koordinatorn och utbildarna, presenteras en slutlig sammanställning för berörda studenter och handledare senast den 18 november 2009, under förutsättning att koordinatorn erhåller universitetens uppgifter i tid. Vid samtliga examensarbeten externt (utanför egen fakultet) skall student och handledare gemensamt fylla i blanketten Anmälan om projekt och skicka in den till aktuell examensarbetsansvarig. Projektbeskrivning Det tänkta projektet beskrivs gärna kortfattat på blanketten Anmälan om projekt. Tillsammans med beskrivning av projektet bör också en kortfattad beskrivning av verksamheten vid apoteket/enheten samt namn och adress på handledaren anges. I anmälan skall anges om etiskt tillstånd krävs för genomförande av projektet samt om så är fallet när etiskt tillstånd är beviljat. Det är institutionens/ Apoteket AB:s ansvar att tillse att giltigt etiskt tillstånd finns vid projektets start. 4
Handledning Handledaren/na skall hjälpa studenten att göra en rimlig planering, utformning och begränsning av projektet. vägleda studenten och tillse att en vetenskaplig nivå på arbetet upprätthålls, främst avseende formulering av frågeställning, tolkning och bearbetning av resultat samt inlemmande av vetenskapliga referenser i arbetet som helhet. tillsammans med student planera projektets omfattning så att alla moment, även skrivandet av redovisningen, ryms inom tidsramen. under projektarbetet fortlöpande utvärdera arbetets framåtskridande och vara tillgänglig för handledning så att projektet kan slutföras inom tidplanen. bedöma studentens sätt att genomföra examensarbetet och vara examinator behjälplig med underlag för bedömning av arbetet. Vid examensarbeten utanför institutionerna skall en kontaktperson hos utbildaren tillsättas för varje examensarbete. Denna person skall vara såväl handledaren som studenten behjälplig med råd och kommentarer gällande examensarbetet. Projektsynopsis, rapport och examination Ca 2 veckor efter starten av examensarbetet skall studenten sända in en synopsis till kontaktpersonen hos utbildaren. Synopsisen skall innehålla projektets bakgrund inkl. litteraturgenomgång, syfte, frågeställning/ar, planerade metoder, övergripande planering och upplägg. Examensarbete redovisas vid samtliga lärosäten i skriftlig form. Den skriftliga redovisningen bör disponeras som en vetenskaplig artikel och innehålla: Titel, Sammanfattning, Introduktion, Material och metoder, Resultat, Diskussion, Tackord, Referenser. Vid uppsatsens skrivande bör inte endast innehållet beaktas utan även form och språk, som skall vara engelska eller svenska. Examinationen kan också innefatta muntlig presentation, närvaro vid annan students muntliga presentation samt opposition på annan students arbete. Examinator/examinationskommittén bedömer redovisningen/arna och i samråd med handledaren utförandet av projektet. Är examinator och handledare samma person bör examensarbetet/ fördjupningsprojektet bedömas av ytterligare en senior forskare/lärare. 5
Gång för anmälan till examensarbeten i Apotekets projektkatalog T = 0 = Katalogen kommer ut till universiteten. 30 september: Tre veckors möjlighet för studenter att kontakta handledare och kontaktpersoner och fråga om de olika projekten. T = 3 veckor = 21 oktober: Sista anmälningsdag för intresseanmälan till projekt från katalogen, administreras av utbildarna. Kursledare skickar sammanställning av sina studenters önskemål till Apotekets koordinator, som sammanställer sammanlagda önskemål från alla universitet. Om flera studenter önskar samma projekt: Apotekets koordinator undersöker först möjligheten med berörda handledare att utvidga projektet till att rymma fler studenter. Om så inte är fallet, erbjuds berörda handledare att välja vilken/vilka student(er) de önskar ta emot. Om berörda handledare inte har någon preferens bland de sökande, tillgrips lottning. De bortvalda/bortlottade studenterna får välja sina andrahands- eller tredjehands-val, alternativt välja om. T = 7 veckor = 18 november = slutlig sammanställning av vem som fått vilket projektarbete; - Återkoppling till studenter och handledare. - Annonsering av kontaktpersonerna på Universitetet. - Uppmaning till studenterna att åter ta kontakt med handledaren för tilldelat examensarbete och kontaktperson på Universitetet. OBS.! När studenten tilldelats sitt examensarbete och tackat ja, betraktas deltagandet som bindande! Endast synnerligen starka skäl accepteras för byte till annat projekt. 6
Program Patientsäkerhet Institute of Medicine (IOM) publicerade 1999 rapporten - To Err is Human: Building A Safer Health System - som fick mycket stor uppmärksamhet. Antalet individer i USA som avlider på grund av medicinsk felbehandling (medical errors) beräknades till 44-98.000 per år. Av dessa beräknas ca 7.000 avlida på grund av medicineringsfel (medication errors). Den vanligaste orsaken till medicineringsfel (medication errors) är fel vid ordinationen av läkemedelsbehandling (prescription errors). Det finns ingenting som talar för att förhållanden i Europa skulle vara mycket annorlunda än i USA. Ca 10% av sjukhusinläggningarna är läkemedelsrelaterade, ungefär hälften (5%) uppskattas bero på läkemedelsbiverkningar och att dessa varit möjliga att förutse och undvika ( preventable ) i ungefär hälften av fallen (2,5%). I. Granskning av recept före expedition, för att upptäcka, åtgärda och förebygga brister och fel på recepten (farmacevtiska interventioner), är en av grundförutsättningarna för att åstadkomma en säker läkemedelsbehandling till patienten/kunden. Trots att farmacevter dagligen upptäcker och åtgärdar brister och fel är dokumentationen av dessa interventioner oftast bristfällig eller saknas. Genomförda studier visar att någon form av farmacevtisk intervention sker cirka för cirka 5 % av recepten i öppen vård, och för ca 0,5 % måste förskrivaren kontaktas för förtydliganden eller korrigeringar före receptexpeditionen. Studierna visar emellertid också på en mycket stor variation mellan olika apotek. II. Patienternas möjligheter att känna igen biverkningar av sin läkemedelsbehandling och kunna vidta adekvata åtgärder är en viktig patientsäkerhetsfråga. Informationen sker bl a via bipacksedlarna som tillverkarna skyldiga att tillhandahålla med produkten. För mera information kontakta Anders Ekedahl, Docent; leg apotekare e-post: Anders.Ekedahl@apoteket.se telefon: 070-545 1057 7
Program Bättre läkemedelsanvändning Många studier har visat stora brister i läkemedelsanvändningen, dels resulterande i att kunden/ patienten inte får bästa nytta av sitt läkemedel, dels i stora samhällskostnader genom läkarbesök och sjukhusinläggningar. Läkemedelsrelaterad sjukdom har beräknats utgöra den tredje vanligaste sjukdomsorsaken och biverkningar den fjärde vanligaste dödsorsaken i USA. Enligt den kanadensiske forskaren Pomeranz multicenterstudie, är mönstret detsamma i andra västländer. Andelen läkemedelsrelaterade sjukhusinläggningar har av olika forskare uppmätts till ca fem procent, medan andelen akutintag orsakade av medicineringsproblem har varierat mellan 14 och 28% i olika studier. Ca 1990 myntade de amerikanska forskarna Hepler och Strand begreppet pharmaceutical care, till svenska översatt farmacevtisk omsorg, som likt en troslära spridits över världen med varierande framgång. Genom introduktionen av farmacevtisk omsorg höjdes ribban för apoteksfarmacevterna med ambitionen att ta ett ökat ansvar för en bättre läkemedelsanvändning. Identifiering, lösning och förebyggande av kundernas läkemedelsrelaterade problem (LRP) har betecknats som den farmacevtiska omsorgens själ och hjärta. Ett LRP kan definieras som en omständighet som hindrar, eller skulle kunna hindra, patienten från att få bästa nytta av sitt läkemedel. En av Apotekets viktigaste uppgifter är att bidra till en bättre läkemedelsanvändning. Vi arbetar sedan lång tid tillbaka aktivt med kundernas LRP i Sverige och inrättade som första land i världen ett ITbaserat dokumentationsinstrument för LRP på samtliga apoteket 2001, följt av installationen av en nationell LRP-databas 2004. För att bättre fånga in kundernas LRP, har vi med framgång använt s.k. rådgivningsmodeller med nyckelfrågor till kunderna om indikation, effekt, följsamhet och säkerhet i flera stora studier med x-jobb involverade. Minst 30-talet farmacistudenter har hittills gjort sina examensarbeten om bättre läkemedelsanvändning och LRP. Studenter med förslag på studier på temat kan höra av sig till programansvarig enligt nedan, för vidare diskussion och utformning av examensarbete. Programansvarig: Tommy Westerlund, Med Dr, leg. apotekare e-post: tommy.westerlund@apoteket.se, telefon: 042-12 52 50 8
Klinisk farmaci och identifiering av patientens läkemedelsrelaterade problem (flera examensarbeten) Student: Övergripande handledare: Tommy Eriksson e-mail: tommy.eriksson@apoteketfarmaci.se Lokal handledare och orter specificerade nedan. Institution/Företag/avdelning: Apoteket Farmaci, Affärsutveckling, FoU Projektetens titel: Klinisk farmaci och identifiering av patientens läkemedelsrelaterade problem Etiskt tillstånd krävs inte, handledare ansvarar för godkännande för avdelning och att patienter tillfrågas om deltagande. Kortfattad beskrivning av verksamhet/inriktning: Apoteket Farmaci vill hjälpa vården med utveckling av patientsäkerhet och bättre läkemedelsanvändning inom läkemedelsområdet. Under de senare åren har den patientinriktade kliniska farmacin vuxit och numera jobbar kanske 100 farmacevter i vårdteamet i huvudsak med Läkemedelsgenomgångar av olika slag där nyttan bevisats med veteskapliga metoder. Bakgrund Apoteket Farmaci har i samarbete med vården analyserat och identifierat problem i läkemedelsanvändning. Verktyg för förbättrad läkemedelsanvändning på sjukhus (vid inskrivning, under vårdtid och vid utskrivning har tagits fram, dessa bildar tillsammans en modell och nyttan har bland annat beskrivits från Lund och Uppsala. Modellen innebär att kliniska farmaceuter arbetar i team med sjukvården (läkare, sjuksköterskor mm) för att optimera enskilda patienters läkemedelsbehandling genom: Läkemedelsintervju med patient är en systematisk intervju för att identifiera problem med; ordinerade läkemedel, hanteringsförmåga, kunskap, följsamhet och attityder. Läkemedelsgenomgång innebär att apotekaren gör systematisk läkemedelsgenomgång för att identifiera läkemedelsbrister som sedan diskuteras och löses i teamet. Läkemedelsberättelse med läkemedelslista är en skriftlig kommunikation till patient och nästa vårdform av vad som gjorts och varför på sjukhuset och är en del av utskrivningsinformationen. Syfte med examensarbetet Sammanställa läkemedelsrelaterade problem identifierade med checklistor för läkemedelintervju, läkemedelsgenomgång eller läkemedelsberättelse. Specifik inriktning av projektet bestäms av vårdens, handledarens och studentens intresse. Kortfattad beskrivning av examensarbetet Arbetet är i huvudsak förlagt till en eller flera vårdavdelningar på ett sjukhus. Antingen har man en fungerande klinisk farmacevtisk verksamhet, då understödjer studenten farmacevten i detta arbete. Om inte så finns behov av probleminventering (audit) för att få vården intresserad av klinisk farmacevtisk service för bättre kvalitet. Studenterna jobbar största delen av tiden i team med vården med checklistor, journalgenomgångar och patientintervjuer. Man kan jobba enskilt eller i studentpar och skriver rapporter gemensamt eller var för sig enligt skolans instruktioner och enligt specifik mall. Aktuella orter och handledare Lund, Landskrona,Ystad- Åsa.Bondesson Helsingborg- Martin Molin Linköping- Salumeh Bastami Sundsvall- Lena Sundelin Eventuellt kan fler orter tillkomma. Kontakta Tommy Eriksson med förfrågan 9
Program Läkemedelsbehandling/terapi 1. Läkemedelsepidemiologi Apoteket AB har en mycket omfattande statistikproduktion över läkemedelsförsäljningen i Sverige. Sedan 2005-07-01 finns det individbaserade Läkemedelsregistret för medicinsk uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring, epidemiologiska undersökningar, forskning. I. Definierad dygnsdos (DDD) är en fastställd teknisk jämförelseenhet för att studera/ jämföra användning av olika läkemedel, användning över tid och mellan olika geografiska områden (regioner/länder). Exponeringen för läkemedel mäts i DDD per Tusen Invånare och Dag (DDD/TID). DDD är baserad på rekommenderad dygnsdos på huvudindikationen för läkemedlet till vuxna individer. De använda dygnsdoserna - den förskrivna dygnsdosen (PDD) - kan avvika från DDD vilket medför en risk för felskattning av exponeringen för läkemedelsbehandlingen. Från uppgifterna i läkemedelsregistret kan en skattning av PDD göras. II. Före införandet av Läkemedelsregistret har studier på förekomsten av kombinationer av läkemedel på nationell nivå enbart kunnat göras med data från Receptregistret (före 1997 Receptundersökningen), där Recept som expedierats vid samma tillfälle kan identifieras. Recept = receptordinationer till en och samma individ utfärdade vid en och samma tidpunkt av en och samma förskrivare. Men, eftersom patienter kan ha receptordinationer utfärdade vi olika tillfällen och av olika förskrivare samt kan göra sina läkemedelsinköp på recepten vid olika tidpunkter, medför studier baserat på Receptregistrets data en underskattning av förekomsten (t.ex. i studier på förekomsten av Läkemedelsinteraktioner mm.) För mera information kontakta Anders Ekedahl, Docent; leg apotekare; e-post: Anders.Ekedahl@apoteket.se telefon: 070-545 1057 2. Compliance/Adherence/Concordance Följsamheten till läkemedelsordinationen varierar men uppges i vissa amerikanska material inte vara mer än cirka 50%. Följsamheten påverkas emellertid av många olika faktorer (t.ex. sjukvårdssystemets struktur och organisation; läkemedelsförmånens utformning m.m.) och skillnaderna mellan olika länder kan vara avsevärd. Man skiljer på primär noncompliance (initial drug defaulting) och sekundär noncompliance samt persistens m.m.. Alla recept som utfärdas används inte: - primär noncompliance - recept som antingen inte presenteras på apoteket eller recept som överförts eller lämnats in på apotek men inte efterfrågas; - sekundär noncompliance - alla läkemedel som köps ut mot recept används inte och av de läkemedel som inte används återlämnas mycket (men inte allt) till apoteken för destruktion. För mera information kontakta Anders Ekedahl, Docent; leg apotekare e-post: Anders.Ekedahl@apoteket.se telefon: 070-545 1057 10
Program Effekter av regulatoriska förändringar Förändringar i regelverket har konsekvenser såväl för läkemedelsbehandling som för läkemedelsanvändning. Den senaste stora förändringen är införandet av generisk substitution. Flera studier om apotekspersonalens och kundernas attityder och erfarenheter av generisk substitution har genomförts. Vilka effekter reformen har på utnyttjandet av recept (primär compliance), risk för läkemedelsrelaterade problem resp. kassation av läkemedel är inte studerat i samma omfattning. Programansvarig: Anders Carlsten, Docent, leg apotekare e-post: anders.carlsten@apoteket.se, telefon: 031-775 42 51 Program Läkemedel och Miljö Programansvarig: Staffan Castensson I det nationella och internationella miljöarbetet är begränsningen av spridningen av naturfrämmande ämnen centralt. Att ha kontroll över miljöaspekten är en förutsättning för att läkemedlen skall kunna vidareutvecklas och nyttjas på bästa sätt. Att mäta läkemedelsanvändningen ur ett miljöperspektiv möter stora svårigheter. I Sverige använder vi mer än 1000 olika substanser som läkemedel. Till detta kommer ett ungefär lika stort antal hjälpämnen och även förpackningsmaterial. För att förstå vilka miljökonsekvenser som läkemedel får måste man följa deras väg genom samhället och se på vilket sätt och i vilken mängd läkemedel kan nå olika delar av miljön såväl vid användning, som efter användning. För mer information kontakta Stab Forskning och Utveckling Staffan Castensson, Docent, Läkemedel och miljö staffan.castensson@apoteket.se Tfn dir 010-447 53 48, Mobil 0768-10 00 35 Besöksadress: Södermalmsallén 36 Postadress: Apoteket AB, 118 81 Stockholm 11