Var. i världen finns Stora Ensos framtid? och andra frågor som ni har ställt. VOLYM 4 OMVANDLING OCH MÖJLIGHET. Bilaga Fakta & siffror 2013

Bilaga Fakta & siffror 2013 Stora Enso 2013 VOLYM 4 OMVANDLING OCH MÖJLIGHET Var i världen finns Stora Ensos framtid? och andra frågor som ni har ställt.

Certifierad excellens. Den här årsrapporten är tryckt på LumiArt och LumiSilk konstpapper. Lumi-serien är avsedd för trycksaker där kraven på text- och bildåtergivning är extra höga. Eller med andra ord: ett konstpapper för dig som sätter excellens i fokus. Lumi-serien är certifierad enligt kraven från EU Ecolabel EU:s officiella miljömärkning och det främsta miljömärket i Europa. Lumi är sedan tidigare miljöcertifierade enligt FSC (Forest Stewardship CounciI) och PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification Scheme). Lumis produkter är banbrytande både vad gäller hållbarhet och kvalitet. FSC Logolicensnumret: FSC C015932 Bild LUMI PHOTOGRAPHIC ART AWARDS Fotograf: Hedersomnämnande Wawi Navarroza Rethink VOLYM 4 OMVANDLING OCH MÖJLIGHET CHEFREDAKTÖR LAURI PELTOLA REDAKTIONSSEKRETERARE TIINA TUOMAINEN REDAKTION IRENA BUSIC, HANNE KARRINAHO, DANDAN LYU, JONAS NORDLUND, EERIKA OLKINUORA, KATJA OLLILA, KIRSI SEPPÄLÄINEN, JENITA SILLANPÄÄ, PATRICIA ONGPIN STEFFA, NIINA STRENG PROJEKTLEDARE EERIKA OLKINUORA KONCEPT & DESIGN MILTTON OY OMSLAGSFOTO SUVI-TUULI KANKAANPÄÄ STORA ENSO OYJ BOX 309, FI-00101 HELSINGFORS, FINLAND BESÖKSADRESS KANALKAJEN 1 TEL. +358 2046 131 STORA ENSO AB BOX 70395, SE-107 24 STOCKHOLM, SVERIGE BESÖKSADDRESS WORLD TRADE CENTER, KLARABERGSVIADUKTEN 70 TEL. +46 1046 46000 STORAENSO.COM GROUP.COMMUNICATIONS@STORAENSO.COM Hur kom vi fram till innehållet i årets tidning? Stora Enso Rethink 2013 är vår fjärde årsrapport i magasinform. För att ta reda på vilka frågor som Stora Ensos intressenter helst vill läsa om gjorde vi en undersökning i form av s.k. crowdsourcing under juli och augusti 2013. Årets utgåva bygger på de frågor som ni lyfte fram. Undersökningen genererade mer än 200 svar från våra kunder, andra externa intressenter och våra med arbetare. De ämnen som togs upp och intressenternas frågeställningar fanns med redan vid produktionen av den här tidningen. Några av dessa ämnen kan du läsa om på sidorna som följer. Har du kommentarer efter att ha läst tidningen eller om du vill ge oss feedback, skicka ett mejl till group.communications@storaenso.com Innehåll 4 LEDARE Vart är vi på väg? 8 I KORTHET 12 FÖRETEELSER Nej till matslöseri 14 STRATEGI Bortom papper och massa 16 Förändring på tre kontinenter 27 Anatomin av en kundvagn 31 I en bok tar strömmen aldrig slut 34 Upp med persiennerna! 38 FÖRETEELSER Skydd för onlineköp 40 Det andas laganda 48 Ledarskap satt på prov 50 Ha en säker dag! 54 Idéer utan gränser 58 Från uppsägning till anställning 60 Med passion för ansvarsfullt företagande 64 FÖRETEELSER Finns det någon där? 65 TILLBAKABLICK Aktiv design 66 UR EXPERTENS SYNVINKEL Ansvarsfullt investerat 68 Framtidens städer är här 72 Med sinne för papper 73 TILLBAKABLICK Vilket slöseri! 74 KOLUMN Mänskligheten år 2030: BILAGA Fakta & siffror 2013 16 Förändring på tre kontinenter 40 Det andas laganda 68 Framtidens städer är här TEEMU KUUSIMURTO VESA LAITINEN STORA ENSO Från serien Dominion

LEDARE SUVI TUULI KANKAANPÄÄ Vart är vi på väg? Efter sju år som vd för Stora Enso har jag börjat oroa mig för en sak. Utmanar jag fortfarande mina egna tankar och åsikter, precis som jag förväntar mig att alla andra ska göra? Omvärderar jag fortfarande saker, precis som vilken vd som helst bör? Tänk om jag tror på saker som inte andra intressenter gör, inte för att jag har rätt eller de har rätt, utan för att vi inte ser, hör och upplever världen och framtiden på samma sätt? Tänk om jag inte skulle skriva och prata om det jag brukar skriva och prata om, utan i stället skrev och pratade om det våra medarbetare och intressenter faktiskt vill läsa och höra om. Inte för att vara för eller emot, utan bara för att skapa en verklig dialog. Ja, visst har jag hört att kommunikation är viktigt. Men dialog är tio gånger viktigare. Crowdsourcing Det var inte min idé från början, men när mina kollegor berättade att de hade bestämt sig för att det skulle ingå som en del i den fjärde Rethink tidningen sade jag ja. För att ta reda på vad som gör att våra intressenter känner oro, ilska eller glädje, och vilka saker de inte bryr sig ett dugg om. Och sedan skulle jag kunna berätta hur jag tänker. Sagt och gjort. Var i världen finns Stora Ensos framtid? Frågan står på omslaget till den här tidningen. För mig betyder det: i vilken riktning är vi som företag på väg eller i vilken riktning för jag det här företaget? Det korta svaret och den enkla delen av svaret är: vi befinner oss på en resa för att skapa värde åt våra aktieägare och intressenter genom förnybara material världen över. Vi ska ge en jämnt växande avkastning åt våra aktieägare vars pengar vi investerar, oavsett hur mycket eller lite pengar det är frågan om. Och vi ska främja samhällena runt våra nya investeringsprojekt och skapa värde för människorna och vår planet genom att satsa på förnybara material och den bästa möjliga tekniken i våra investeringar. Utmaningen är att den här förändringsresan har skadat många och dessvärre kommer att skada ännu fler. Vi bygger upp nya verksamheter och kapacitet där marknaderna växer och monterar ner där marknaderna krymper. Och den här omvandlingen finansieras genom våra medarbetares hårda arbete i våra traditionella geografiska områden. Varför? Varför tror jag att det måste bli så, trots att det gör ont? För att jag tror att alternativet är värre. Du behöver förstås inte hålla med mig. Vi måste vara verksamma och växa på de marknader där efterfrågan finns och bli mindre på marknader där konsumtionen krymper. Jag är säker på att vem som helst, vilket företag som helst, som inte bryr sig om ändrade konsumentbeteenden eller efterfrågan på grund av att förändring är skrämmande och smärtsamt är dömda att misslyckas. När världens konsumenter vill ha och behöver säkrare och förnybara förpackningar för sin mat, dryck och andra produkter och det är där vi har vår styrka ja, då är det där vi ska investera för att växa. Och när samma konsumenter vill läsa färre nyheter i tryckta medier måste vi reagera på det också, även om det betyder att vår verksamhet måste krympa för att vi ska anpassa oss. Varför undrar då så många av våra medarbetare vart vi egentligen är på väg? Jag tror att det beror på att den som står inför sex veckors MBLförhandlingar och som sannolikt måste avsluta en lång karriär inom ett hög specialiserat yrke kan ha svårt att acceptera vår globala strategi för värdeskapande och förnybara material. Och det är här jag tror att vi måste inleda en ny typ av dialog. Inte om strategi, avkastning och om att skapa värde. Utan om verkligheten, en ny verklighet. Och om hur vi hanterar den. Inte med hjälp av MBL förhandlingar i sex veckor eftersom det är vad lagen kräver, utan genom dialog. Låt oss prata om de kommande sex åren, inte de kommande sex veckorna. Låt oss prata om vad det innebär för företaget och för våra medarbetare. Vilka borde planera att jobba några år till och sedan gå i pension? Vem borde utbilda sig till ett nytt yrke, sannolikt inom en annan bransch? Vad kan vi som företag göra för att hjälpa våra medarbetare att hjälpa sig själva? Vilket engagemang behöver vi från dem, engagemang för att förändras eller kanske till och med för att flytta och börja om? Om du, precis som jag, tror att förändringar är nödvändiga och kommer att fortsätta även i framtiden behöver vi en ny dialog inom företaget. Och utanför också. Framför allt i Europa där så många unga människor har gått miste om möjligheten att bygga sig en framtid innan den ens hunnit börja. Men de är fortfarande Europas framtid. Bryr ni er om människor? Bryr jag mig om människor? Det var en av de frågor jag med rätta fick i Rethinks crowdsourcing, eftersom 2013 blev ytterligare ett år av omstruktureringar, kapacitetsnedskärningar och personalminskningar. Mitt svar är ja, naturligtvis Jouko Karvinen har varit Stora Ensos vd i sju år. gör jag det, fast det kan egentligen bara andra bedöma. Men låt mig berätta hur jag känner, inte bara efter sju år, utan efter att ha varit med om personalminskningar på över 15 000 personer i Europa samtidigt som vi har skapat tusentals nya jobb i nya ekonomier. Är det rättvist? Nej. Inte enligt dem som har förlorat sina jobb och inte enligt deras familjer. Jag har sett och hört det vid i princip varje pappersmaskin och bruk vi har stängt. Särskilt inte som besluten har haft lite eller ingenting att göra med sådant som de här människorna kunde Utmanar jag fortfarande mina egna tankar och åsikter, precis som jag förväntar mig att alla andra ska göra? Omvärderar jag fortfarande saker, precis som vilken vd som helst bör? 4 Rethink Stora Enso 5

Det jag vill är att vi slutar slåss för bruken och börjar kämpa för de människor som står inför en ny verklighet. påverka som efterfrågan, avståndet till marknaden eller råmaterialkostnader. Om det är orättvist för individen och lokalsamhället, kan det då vara rätt för företaget, aktieägarna och, inte minst, för de medarbetare som är kvar? Jag tror att det är det. Men bara om den kvar varande delen av företaget faktiskt slutför omvandlingsresan mot ett värdeskapande, och även jobbskapande, företag inom förnybara material ett företag som kan fortsätta att dela med sig av värde och värdeskapande i de samhällen där det är verksamt. Det jag menar är inte att ändamålet helgar medlen. Det är inte min poäng. Det jag vill är att vi, jag och mina kollegor, slutar slåss för bruken och börjar kämpa för de människor som står inför en ny verklighet. Vi kan bara göra det genom att bli mer öppna och börja planera tidigare för en osäker framtid, precis som jag sa tidigare. Vad gör Stora Enso unikt? Frågan om vad som gör Stora Enso unikt fanns också med i vår crowdsourcing. Vad ger Stora Enso rätten att vinna? Det är det som jag och alla andra på Stora Enso borde fundera över varje dag. Mitt enkla svar är: än så länge ingenting. Här tycker jag faktiskt att jag delvis har misslyckats, med tanke på att jag tidigare jobbade inom två innovationsrika branscher. Vi har väldigt bra exempel på produktinnovation från Building Solutions och PrimaPress till mikrofibrillär cellulosa och ligninuttag, men dessa är bara spirande, liksom små trädplantor i skogen. Det tar ett tag innan de hinner mogna, kanske inte sjuttio år som det tar för barrskogen i norr att växa klart, men i alla fall många år. Vi behöver vända på varenda innovationssten som finns. I stället för att utgå från råmaterialet och försöka komma på hur vi kan få ut mer av ett träd i våra befintliga eller ombyggda produktionsanläggningar borde vi kanske börja med behoven på marknaden eller till och med behov som ännu inte existerar och därefter, tillsammans med våra partners, skapa de produkter och material som är mest flexibla till den lägsta kostnaden. Vi borde definiera var vi kan skapa unikt värde och försvara vår konkurrensposition, inte bara gentemot konkurrerande produkter och tekniker utan även nya konkurrenter. Och sedan ska vi röra oss snabbare än någonsin tidigare, skydda våra immateriella rättigheter och aktivt samarbeta med andra branschaktörer inom områden där vi saknar kunskap och kapacitet. Genom att vara ledande inom innovation i divisionerna och se över innovationer löpande inom koncernen kan vi påskynda utvecklingen mot dessa nya områden. Jag vill inte lova för mycket, men de nya idéer jag har sett under året inom Biomaterials får mig att hoppas att vi om ett år kommer att skriva mycket mer om resultatet av våra innovationer. Har vi råd att investera mer i innovationer? Ja, det har vi. Problemet är egentligen inte pengarna. Det handlar om att välja rätt, inte flest, investeringar, och investera aggressivt för att snabbt se resultat mycket snabbare än hos konkurrenterna. Med detta sagt anser jag inte att innovation eller differentiering från konkurrenterna bara bör gälla produkter. Vi har benägenhet att stirra oss blinda på interna förbättringar och branschjämförelser. Jag tror att vi i stället måste titta närmare på och ifrågasätta alla processer i vår värdekedja och jämföra oss med de bästa i världen, även utanför vår bransch, eftersom vi själva inte är den bästa måttstocken på alla områden. Vårt mål måste vara att vara annorlunda, inte lika, i våra kunders ögon. Kommer ni att ändra inriktning varje år? En annan av frågorna som ställdes var varför vi genomför förändringar hela tiden. Organisationsförändringar, nya chefer, förändring efter förändring. Många verkar sakna kontinuiteten, eller de få eller inga förändringar, från förr. En del tror till och med att vi har centraliserat och decentraliserat om vartannat. Låt mig först berätta hur jag ser på vårt förändringsarbete: inte tillräckligt många, inte tillräckligt snabbt, inte tillräckligt genomgripande. Hade vi varit snabba nog tror jag faktiskt att vi hade kunnat undvika en del prövningar och svåra åtgärder. Jag påstår inte att alla beslut vi har fattat, som jag har fattat, har varit rätt. Men jag tror att man inte får tveka om man ser att ett tidigare beslut måste justeras oavsett om det gäller att göra något mer eller mindre eller annorlunda inte heller om det på sätt och vis kan betraktas som att man erkänner ett misslyckande. Ett verkligt misslyckande är att inte fatta beslut eller vidta åtgärder för att revidera beslut som tagits tidigare under andra omständigheter eller att inte åtgärda sina tidigare misstag. Vi har försökt decentralisera våra verksamheter, som nu heter divisioner och affärsenheter inom dem. Låt oss koncentrera våra resurser och handlingar till de områden där våra kunder finns och där vi kan skapa värde, samtidigt som vi kan säkra skalfördelar och expertis inom specifika områden. Vi ska se till att divisionerna får tydligare ansvar för sina kunder, investeringar och resultat. Samtidigt har vi varit tydliga med att alla medarbetare jobbar för Stora Enso koncernen, och därför ska vi främja rörlighet och nya möjligheter inom alla verksamheter. Hörnstenarna i vårt ledarskap syfte, uppförandekod, etik och, oerhört viktigt, vårt löfte om socialt ansvar är desamma för hela Stora Enso. Som jag ser det kommer förändringarna aldrig att upphöra, så vi måste hitta nya sätt att göra dem till något positivt under vår resa och för våra kollegor. Jag vill lovorda våra medarbetare för deras otroliga flexibilitet och kämparandra under de senaste sju åren. Under de här åren har vi och hela branschen tvingats lära oss den hårda vägen att den gamla sanningen att efter regn kommer solsken inte längre gäller. Nu handlar det i stället om vem som själv skapar sig goda tider och vem som inte gör det. Vad är det som gör oss unika? Jag vågar påstå att det endast är människor som kan göra det. Visst är produkter, immateriella rättigheter och strategier också viktiga, men allt detta skapas av våra medarbetare. Varenda sak. Med dessa tankar vill jag avsluta med att tacka våra lojala och hårt arbetande medarbetare för ett till utmanande och händelserikt år på vår resa mot framtiden. Vi är på vår väg. Jouko 6 Rethink Stora Enso 7

I korthet EDUARDO DAVIT Montes del Plata stödjer ungdomarnas utveckling på landsbygden Stora Ensos samriskföretag Montes del Plata i Uruguay har beslutat att stödja program som drivs av Movimiento de la Juventud Agraria (landsbygdens ungdomsrörelse) för att uppmuntra ungdomar att bli jordbrukare på landsbygden i Uruguay. Till en början är samarbetet inriktat på att utveckla jordbruksföreningar och Ovine programmet. Inom ramen för programmet ges unga lantbrukare 10 20 kalvar som ett banklån under en femårsperiod. Programmet hjälper även lantbrukare med markförvärv och mer allmänt i deras kontakter med lokala organ som banker och myndigheter. I framtiden kommer man även att undersöka andra möjligheter för att unga lantbrukare ska kunna stanna kvar i sina hemtrakter och få en dräglig inkomst, öka det delade värdet mellan skogsbruket och det lokala jordbruket samt ytterligare utveckla Montes del Platas program för produktionsintegrering som innefattar över 200 lokala producenter, till största delen små eller medelstora producenter eller medlemmar av lokala kooperativ. STORA ENSO Fönsterkarmar mot omvärlden Fäst blicken på det närmaste fönstret. Det första du ser är troligen det som finns utanför. Men titta lite närmare. Vad sitter det för karm runt fönstret? Vilken färg har den? Är den bred eller smal? Har du någonsin funderat över varifrån fönsterkarmarna kommer? Stora Enso är Europas största tillverkare av fönsteroch dörrkomponenter. Varje år levereras cirka 160 000 kubikmeter av dessa produkter från Stora Ensos nordiska sågverk till Europas ledande fönstertillverkare. Vanligtvis väcker de miljontals fönster som finns runtom i världen bara känslor när det är dags att putsa dem. Och då är det bäst att förlita sig på mormors gamla knep: torka fönstren med tidningspapper för att få dem skinande rena. STORA ENSO Lättare kartong för läkemedel Läkemedelsföretag kan nu dra fördel av lättare kartongförpackningar med Stora Ensos Tambrite kartong på 215 g/m 2. Den lägre förpackningsvikten ger besparingar och miljöfördelar genom hela leveranskedjan och produktens livscykel. Stora Ensos nya digitala tjänster är här för dig I början av 2014 moderniserar Stora Enso sina digitala tjänster. Den mest synliga förändringen är alla uppfräschade webbplatser från koncernnivå till affärsenheter. Ta en titt på våra uppdaterade sajter på: storaenso.com printingandreading.storaenso.com renewablepackaging.storaenso.com buildingandliving.storaenso.com biomaterials.storaenso.com storaensometsa.fi storaensoskog.se Massaproduktion utan fossila bränslen Målet för Stora Enso Bio materials Enocell Bruk är att bli helt fri från fossila bränslen. Därför investerar man cirka 13,5 miljoner euro för att kunna ersätta cirka 85 procent av den olja som används i brukets kraftverk med sågspån från Stora Ensos närliggande sågverk i Uimaharju och Kitee. Stora Enso förvärvade Enocell Bruks kraftverk från Fortum i december 2013. Stora Ensos nya vägar År 2013 fick alla Stora Ensos medarbetare återigen möjlighet att söka till ett program vars syfte är att utveckla Stora Enso och utmana företagets Group Leadership Team. Av över 200 sökande valdes tolv personer ut till programmet Pathbuilders. De förväntas tackla de största utmaningarna för företagets verksamhet bland annat genom att samarbeta med ledningsgruppen för Biomaterials för att hitta affärsmöjligheter inom begränsning av matavfall. Programmet pågår i sju månader i samarbete med den internationellt erkända affärsskolan IMD. Coolt. Coolare. Finland! Hedersgästen vid bokmässan i Frankfurt 2014 presenterar sig med finsk humor och cool attityd långt mer än hundra boktitlar kommer att introduceras på tyska. Notera 8 12 oktober 2014 i kalendern och anslut dig till 300 000 andra bokälskare på mässan! FRANKFURT BOOK FAIR Förpackning som minskar matavfallet Varje år slänger restauranger och storhushåll i Sverige 170 000 ton mat. Stora Enso och det svenska nätverket Packaging Arena gick ihop med bland annat den svenska innovationsmyndigheten VINNOVA för att hitta en lösning på det här enorma slöseriet som ger negativa effekter på både ekonomin och miljön. En av lösningarna är konceptet Boxa, en snygg vikbar låda tillverkad av Stora Ensos Trayforma kartong. Feedbacken från restaurangpersonal och kunder var positiv när konceptet testades i Karlstad. Med Boxa kan restauranggästen enkelt förpacka och ta med sig sina matrester och äta dem vid ett senare tillfälle. STORA ENSO STORA ENSO FLYO+: Nya pappersprodukter för annonsörer Annonsörer håller på att gå över från dyrare pappersslag till tidningspapper, men vill inte kompromissa med kvaliteten på sina reklamblad eller bilagor. Med dagens teknik går det att trycka fyrfärgsbilder av hög kvalitet även på tidningspapper. Flyo+ tillverkas till 100 % av returfiber vid Stora Ensos Sachsen Bruk i Tyskland och är ett exempel på papper som har utvecklats utifrån kundernas önskemål. Papprets släta glättade yta gör att det passar till broschyrer och annan tryckt reklam. 8 Rethink Stora Enso 9

Grönska i kartong I den nordiska förpackningstävlingen Scanstar 2013 prisbelönades köksträdgårdsförpackningen Kitchen garden box som Fiskars har utvecklat i samarbete med Stora Enso. Motiveringen var att förpackningen har exceptionellt god design, gott materialutnyttjande och elegant finish. Utöver Scanstar priset belönades Kitchen garden förpackningen med WorldStar en internationell utmärkelse som bara ges till de förpackningslösningar som är bäst i sin klass och som redan har fått erkännande på nationell eller regional nivå. Ny CFO Seppo Parvi tillträdde som ny finansdirektör, CFO, för Stora Enso i början av februari 2014. Han har många års erfarenhet som CFO och av företags ledning inom massa, pappers och förpackningsindustrin. Mer information om Stora Ensos övriga ledning finns i bilagan Fakta & siffror i slutet av den här tidskriften. SUVI TUULI KANKAANPÄÄ STORA ENSO Alla ägg i samma korg Efter att förpackningen för 20 ägg som säljs under varumärket Leto i centrala Ryssland fick ny design ökade försäljningen med 40 procent på bara några månader. Den nya förpackningsdesignen togs fram i ett samarbete mellan Epicur och Stora Enso DesignStudio under 2013. MATTIAS BRÄNNSTRÖM EPICUR Pappersåtervinning vem gör vad? NYA PAPPERSBASERADE PRODUKTER BEARBETNING av pappersprodukter KONSUMENT slänger papper PAPPERSAVFALL 1 4 2 ÅTERVUNNEN MASSA OCH ÅTERVUNNET PAPPER 3 PAPPERSBRUK producerar massa av återvunnet papper SOPHÄMTARE/ PAPPERSINSAMLARE förbehandlar returpapper (insamling) Och fiskarna mår bra Fisk är en av de bästa indikatorerna på vattenkvalitet. Som en del i ett gemensamt initiativ med de största skogsindustriföretagen runt Imatra inventerades därför fiskbeståndet i vattnen i området. Regioncentret som ansvarar för utveckling av fisket bedömde fiskbeståndet i Finland från de södra delarna av Saimen och Vuoksen upp till Stora Ensos Imatra Bruk. Den inhämtade informationen inbegriper fiskarter, förekomst och fiskeintensitet i områden som påverkats av industrin och i områden utan industriell belastning. Analysen visade att vattenkvaliteten intill Imatra Bruk har förbättrats kontinuerligt. Fångsten av siklöja har varit den största sedan 2000. Stora Ensos bruk har beställt utvärderingar av fiskbestånd även på andra håll, exempelvis vid Hylte Bruk i Sverige. Under 2013 gjordes en analys i området som visade att brukets verksamhet inte hade någon väsentlig miljöpåverkan på fiskebeståndet i ån Nissan, varken uppströms eller nedströms. Klimatsmart byggnad för skid-vm Stora Enso har haft som tradition att samarbeta med skid VM i Falun. Nu tar Stora Enso samarbetet till en ny nivå genom att uppföra en klimatsmart byggnad för skid VM på nationalarenan Lugnet. Den två våningar höga träkonstruktionen ska byggas med prefabricerade element av korslimmat trä (CLT). Tack vare CLT element kommer byggnaden på Lugnet att kunna färdigställas på endast sex månader. Nästa skid VM arrangeras i Falun år 2015. SHUTTERSTOCK PAPPER TILL ÅTERVINNING (EN 643) PAPER RECYCLING MONITORING REPORT 2012, ERPC Aktör och process Produkt och status 10 Rethink Stora Enso 11

GETTY IMAGES FÖRETEELSER Nej till matslöseri K limatpåverkan från all den mat som slängs varje år motsvarar 3,3 miljarder ton koldioxid, enligt en FN rapport. Det innebär att närmare 30 procent av jordens åkermark odlas i onödan. Av rapporten framgår också att det slängs lika mycket mat i industriländer som i utvecklingsländer. I de sistnämnda genereras mer än 40 procent av matavfallet i samband med skörd eller vid tillverkningen, medan i industriländerna slängs motsvarande mängd mat i handeln eller hos konsumenterna. Stora Enso är med i det globala initiativet Save Food som har startats av Messe Düsseldorf i samarbete med FN:s livsmedels och jordbruksorganisation FAO. Syftet är att uppmuntra intressenter inom industrin, politik och forskning att utveckla lösningar för att minska matslöseriet inom hela värdekedjan för livsmedel. Ändamålsenliga och noga utvalda förpackningar av förnybara material är en del av lösningen. 12 Rethink Stora Enso 13

STRATEGI Bortom papper och massa SKAPA VÄRDE FÖR MÄNNISKORNA OCH VÅR PLANET Stora Enso befinner sig mitt i övergången från att ha varit ett europeiskt massa- och pappersföretag till ett värdeskapande företag inom förnybara material med fokus på tillväxtmarknader. Företaget håller just nu på att ta sig in på nya områden som föregångare i användningen av förnybara råmaterial. ENERGI- FÖRBRUKNING DIGITAL REVOLUTION KLIMAT- FÖRÄNDRING TEXT TIINA TUOMAINEN ILLUSTRATIONER ANTON YARKIN Förändringen mot ett värdeskapande företag med fokus på tillväxtmarknader innebär att Stora Enso måste börja göra affärer på annat sätt än tidigare och betjäna nya kunder på nya marknader som företaget kanske ännu inte känner till så väl. Samtidigt går Stora Enso från att vara ett produktstyrt till ett marknadsstyrt företag som erbjuder kunderna innovativa lösningar baserade på förnybara material. Övergången innebär också att organisationen måste förändras. Koncernen måste hela tiden se över sin organisation för att bättre kunna möta kundernas ändrade behov och överleva i den allt tuffare globala konkurrensen. Förnyelsen sker bland annat genom lättare organisationsstrukturer och outsourcing. Tillgångar som ligger utanför kärnverksamheten säljs. Det minskar det ömsesidiga beroendet mellan affärsverksamheterna och möjliggör att de värdeskapande verksamheterna kan koncentrera sig på starkare tillväxt. Drivkrafter för förändring Den digitala revolutionen och dess inverkan på pappersförbrukningen världen över är en stor drivkraft för förändring. Även om det alltid kommer att finnas ett behov av papper, står det klart att den minskade konsumtionen innebär en utmaning för ett företag som strävar efter tillväxt. Världen omkring oss förändras också. Megatrender som befolkningsökning, energiförbrukning och klimatförändring kommer att inträffa oavsett vad företaget gör och alla dessa megatrender kommer att påverka vår verksamhetsmiljö i framtiden. Som företag är Stora Enso väl positionerat för att möta de ändrade behoven och kan erbjuda hållbara och sunda lösningar. Trä har en allt större potential att användas i en mängd olika konkurrenskraftiga, intressanta och återvinningsbara produkter. TA LEDNINGEN GÖR DET RÄTTA BEFOLKNINGSÖKNING Förnybara lösningar Den växande befolkningen i världen kommer att intensifiera efterfrågan på produkter som används i vardagen. Det nya plantagebaserade massabruket i Uruguay säkerställer att Stora Enso är redo för den ökade efterfrågan på råmaterial för hygien och kartongprodukter. Utöver befolkningstillväxten kommer behovet av att bevara naturresurser, och konsumenternas ökade intresse för frågan, att vara en pådrivande kraft inom förnybara förpackningar, där de största investeringarna sker på tillväxtmarknader som Kina och Pakistan. Den kraftiga förändringen i konsumenternas beteende bland annat genom att allt fler handlar på nätet innebär att förpackningsbehoven förändras även i Europa. Stora Ensos starka fotfäste och nya investeringar exempelvis den nya wellpappmaskinen i Polen garanterar att kärnan i vår strategi bygger på det ändrade konsumentbeteendet. Trä är också framtidens byggmaterial. Innovativa lösningar, exempelvis korslimmat trä (CLT), är konkurrenskraftiga, kostnadseffektiva och hållbara. Med CLT går det också att bygga snabbare. Mer med mindre Stora Enso håller på att komplettera sina nuvarande produkter och lösningar genom att tänka i nya banor när det gäller traditionella sätt att använda råmaterial. Företaget har tillgång till en förnybar råmaterialbas och även förmågan att utveckla innovativa produkter som kombinerar konsumenternas behov och hållbara råmaterial. Stora Ensos massabruk Sunila och Enocell i Finland är redan igång med att göra om sin verksamhet som har byggt på traditionell massaproduktion. I Sunila kommer nya produkter att vara baserade på lignin. Den här biprodukten från massaproduktion har stor potential inom exempelvis bygg och fordonsindustrin där fossilbaserade råmaterial kan ersättas med ett förnybart alternativ. Massa kommer även i framtiden att användas för att producera papper och kartong, men användningsområdena blir betydligt fler än tidigare. I kokningsprocessen vid Enocell Bruk produceras dissolvingmassa som kan användas på nya områden till exemel inom textil, livsmedels och läkemedelsmarknader. Fler spännande användningsområden kommer att öppna sig i framtiden när man börjar förstå och utnyttja trä på nya sätt. I sin omvandling engagerar Stora Enso intressenter i hela världen. En viktig del i omställningen är att skapa delad värde med olika samhällen. Slutmålet för Stora Ensos resa framgår av företagets syfte, skapa värde för människorna och vår planet, och dess värderingar, ta ledningen och gör det rätta, guidar oss varje steg på vägen. Det här ville ni veta Hur ser framtiden ut? Det här ville ni veta Vart är Stora Enso på väg som företag? 14 Rethink Stora Enso 15

Montes del Plata Förändring på tre kontinenter I framtiden kommer Stora Enso att betjäna kunder på nya geografiska platser och inom nya branscher. Montes del Plata i Uruguay, Guangxi i Kina och Sunila i Finland är tre ställen där Stora Ensos omvandling mot ett företag med fokus på tillväxtmarknader och förnybara material är på väg att bli verklighet. TEXT TIINA TUOMAINEN, IRENA BUSIC, DANDAN LYU, KIRSI SEPPÄLÄINEN FOTO EDUARDO DAVIT, TUOMAS HARJUMAASKOLA, VESA LAITINEN, JOHN LI Sunila Guangxi 16 Rethink Stora Enso 17

Montes del Plata Den nya vägen till bruket byggdes i samarbete med Montes del Plata och lokala myndigheter för att förbättra trafiksäkerheten och undvika tung trafik genom den närliggande staden Conchillas. över. För Stora Enso är samriskföretaget med Arauco ett viktigt steg mot att slutföra sin nya strategi med inriktning mot tillväxtmarknader och förnybara material. Uruguay är en idealisk plats för ett massabruk. Klimatet lämpar sig för eukalyptusträd som kan avverkas efter cirka tio år. Uruguays geografiska läge innebär dessutom en stor konkurrensfördel för Montes del Plata, säger Juan Bueno, Executive Vice President, Stora Enso Biomaterials. Montes del Plata ska producera specialmassa för mjukpappers och specialpappersmarknaden. Det ligger väl i linje med vår strategi att fokusera på marknadssegment med högre tillväxt. Globala megatrender som befolkningstillväxt och urbanisering har gjort att efterfrågan på ett flertal massabaserade produkter har ökat under de senaste decennierna. Ett av de växande områdena är mjukpapper med produkter som toalettpapper, hushållspapper och servetter. Enligt marknadsanalysföretaget Hawkins Wright har den årliga tillväxttakten på mjukpappersmarknaderna legat runt 3 4 procent, vilket motsvarar ungefär en miljon ton per år. På grund av högre disponibla inkomster och ändrade konsumtionsmönster har efterfrågan på mjukpapper ökat världen över, framför allt i Kina. Tillväxten väntas fortsätta i liknande takt även inom den närmaste framtiden. Enligt uppskattningar kommer efterfrågan i Kina särskilt att öka inom mjukpapper av premiumkvalitet, där eukalyptusmassa är en värdefull råvara. Noggrann testning garanterar hög kvalitet Innan Montes del Plata Bruk kan betjäna den globala massamarknaden till dess fulla kapacitet på 1,3 miljoner ton eukalyptusmassa som fördelas jämnt mellan Stora Enso och Arauco måste driftsättnings och uppstartsfasen vara avslutad. Under driftsättningen ska all utrustning, ledningar och andra anordningar testas med vatten och ånga. Vi måste se till att allt fungerar som planerat och att anläggningen är helt klar för en säker och hållbar produktion utan avbrott, förklarar Araneda. Driftsättningen kräver en hel del samordning mellan olika aktörer. Nu kan alla som har varit med under byggtiden se hur projektet blir verklighet och de har all anledning att vara stolta över sitt arbete. Samtidigt står driftteamet, som har utbildats under en lång tid, snart inför den faktiska processen. Förstklassig erfarenhet När byggfasen pågick som bäst jobbade 6 500 personer på bruksområdet och matsalen serverade närmare 20 000 kilo kött och 9 000 kilo bröd varje månad. Det nya massabruket kommer att sysselsätta omkring 500 personer när det är i full drift, men dess inverkan på området är mycket större. I ett litet land som Uruguay får ett så här stort projekt betydande effekt på sysselsättningen och den ekonomiska utvecklingen i hela landet. Storskaliga projekt, som byggandet av ett massabruk, ger också viktiga erfarenheter. Lärandet begränsas inte bara till uppförandet av bruket, utan kan också utnyttjas i mycket vidare bemärkelse, säger Juan Bueno. Han medger att man kanske skulle ha gjort vissa saker annorlunda sett i backspegeln. Särskilt problematiskt har det varit med tidsplaneringen och förseningarna under hela byggprocessen. Visst har vi haft problem. Men nu har vi fått en hel del erfarenhet som vi kan använda i framtida projekt, konstaterar Bueno. De månader av förseningar vi har drabbats av kommer inte att spela någon större roll på sikt. De kan inte ta ifrån oss det faktum att vi har ett massabruk som kommer att vara mycket lönsamt under många år framöver. Viss teknik kommer att användas för första gången någonsin. Bruket har dessutom ett oerhört bra läge med en egen hamn, vilket kommer att bli en logistisk fördel. Stora Enso är nu väl positionerat för att kunna erbjuda sina kunder olika typer av massa. Montes del Plata med dess toppmoderna anläggning skapar mervärde i företagets massaportfölj. Vi kanske inte är det största massaföretaget, men vi kan erbjuda kunderna ett komplett utbud av massakvalitéer, säger Bueno stolt. Driftsättningen kräver en hel del samordning mellan olika aktörer och säkerhetsaspekten är oerhört viktig, poängterar Hector Aradena. De stora möjligheternas stad Den nyligen asfalterade förlängningen av väg 55 går rakt mot Punta Pereira och bruksområdet Montes del Plata. När man närmar sig massabruket ser det ut som en stad med höga byggnader som reser sig mot himlen. Anläggningen har en totalyta på 361 hektar lika stort som drygt 350 fotbollsplaner. Går man runt hela området har man avverkat åtta kilometer enligt stegräknaren. Brukschefen Hector Araneda har ett stort område att visa upp för alla besökare. Det händer mycket på Montes del Plata nu när den viktiga driftsättnings och uppstartsfasen är i full gång inför det faktiska öppnandet av bruket. För att starta ett massabruk räcker det inte med att bara trycka på en knapp. Det krävs en rad insatser som kan ta mellan tre och sex månader, förklarar Araneda. Mot tillväxtmarknader Montes del Plata Bruk kommer att producera eukalyptusmassa som ska säljas på massamarknader världen Det här ville ni veta Hur ligger det till med Montes del Plata? 18 Rethink Stora Enso 19

Med den reviderade planen kan vi ta oss in på den kinesiska konsumentmarknaden snabbare, säger Markus Mannström. Virkestransporterna till Montes del Plata sköts mestadels med hjälp av pråmar, vilket bidrar till att bruket kan minska sin miljöpåverkan från virkesanskaffningen. EFFEKTIV LOGISTIK GER FRAMGÅNG Logistik är en viktig faktor som vi måste beakta, både när vi levererar produkter till kunderna och för att säkra ett kontinuerligt flöde av råmaterial till bruken. När massabruket Montes del Plata väl är i drift kommer cirka 200 lastbilar att köra in på bruksområdet varje dag för att garantera flödet av råmaterial och andra leveranser. Lastbilarna kommer dock endast att transportera omkring 40 procent av allt virke som anländer dagligen. Merparten av virket kommer att komma in via fyra enorma pråmar. Varje pråm har kapacitet för motsvarande 170 lastbilslaster virke. Varje dag ska pråmarna åka 156 kilometer bort till logistikterminalen i anslutning till trädplantagerna som ligger uppströms från massabruket Montes del Plata. Pråmar är mycket mer effektiva för långa transporter med tanke på koldioxidutsläpp och risken för vägolyckor, säger Ricardo Brunner, logistikchef på massabruket. Virke som kommer från närheten av Montes del Plata transporteras med lastbilar. Vi har fokuserat mycket på utbildning i säker körning, förklarar Brunner. Våra förare är också företagets ansikte utåt när de kör genom städer och samhällen. Guangxi Nära till växande marknader Fokus på tillväxtmarknader är en av drivkrafterna bakom Stora Ensos omvandling. De kraftigt växande marknaderna i Kina och närheten till kunderna ligger bakom Stora Ensos beslut att bygga ett kombinerat massaoch kartongbruk i närheten av staden Beihai i Guangxiregionen i södra Kina. Förändring och tillväxt är något som syns tydligt i Guangxi, ett av de sista provinserna att utvecklas längs Kinas kust. Samtidigt som traditionella fiskebåtar väntar på högvattnet vid strandlinjen i Beihai reser sig kranar och skyskrapor bakom dem mot himlen. Markus Mannström är chef för bruksprojektet i Guangxi och har följt utvecklingen sedan 2009. Högre disponibla inkomster och ändrade konsumtionsmönster på de kinesiska marknaderna gör att efterfrågan på förpackningskartong ökar med cirka 10 procent per år. Det är viktigt att vara en del av den här tillväxten, betonar han. När Stora Ensos nya kartongbruk i Guangxi står klart kommer man att kunna leverera 450 000 ton vätske kartong och konsumentkartong till de kinesiska marknaderna årligen. Mängden motsvarar på ett ungefär den växande efterfrågan på marknaden. Tvåstegsplan Efter år av förberedelser har byggandet påbörjats på bruksområdet. Över 100 grävmaskiner och lastbilar rör sig över den röda jordmånen på byggarbetsplatsen för att jämna den inför nästa steg i byggprocessen. Vi är här för att delta i en förändring en positiv sådan, säger Phil Berry. Han började nyligen på Stora Enso som hållbarhetschef i Guangxi. Berry har lång erfarenhet av att arbeta i Kina och med hållbarhetsfrågor. Under många år har han hjälpt internationella företag att bygga upp intressentrelationer och skapa hållbara leveranskedjor för deras verksamheter i Asien. Det är inte alltid enkelt att göra affärer i ett mångkulturellt land med en 5 000 årig historia. Vi måste respektera den kultur vi arbetar i, men samtidigt kompromissar Stora Enso inte om sina egna principer, understryker Berry. Byggplanen i sig har ändrats flera gånger under resans gång. Den ursprungliga planen, att bygga ett 20 Rethink Stora Enso 21

massabruk och ett kartongbruk samtidigt, har modifierats. För att snabbare kunna dra fördel av den ökande efterfrågan på hygienprodukter och konsumentkartong av hög kvalitet har byggprocessen delats upp i två faser. Först koncentrerar man sig på konsumentkartongmaskinen och de industriella investeringar som är kopplade till den. Den nya tidplanen ger dessutom mer tid till att tillsammans med lokala samhällen bygga upp virkesförsörjningen på ett hållbart sätt, i och med att massabrukets behov inte behöver tillgodoses på en gång. Massaprojektet ingår nu i den andra fasen och inleds efter att kartongmaskinen har tagits i drift, vilket beräknas ske under 2016. Långsiktigt perspektiv Har det varit värt att investera i Kina så här långt? Det är en bra fråga, säger Markus Mannström. Men vi är övertygade om att det har varit det. Stora Enso tog sina första steg på den sydkinesiska marken i Guangxi redan i början av 2000-talet genom att anlägga trädplantager. Planerna på att bygga ett integrerat kartong- och massabruk kom igång under 2009. Stora projekt kräver alltid stora resurser i form av tid och kapital. Stora Enso ser långsiktigt på sin närvaro på de kinesiska marknaderna, precis som företaget har gjort i Finland och Sverige. I takt med att nya verksamheter ersätter traditionella sätt att försörja sig på förändrar utvecklingen i Guangxi det lokala samhället och behovet av nya kompetenser ökar. Mannström anser att ett ansvarstagande företag har till uppgift att delta i den här utvecklingen genom att erbjuda nya jobb och skapa delat värde med intilliggande samhällen. Ett av de senaste stegen för en hållbar utveckling i området kring Guangxi är Stora Ensos och Kemiras gemensamma projekt för att främja ansvarsfull vattenhantering och samhällsengagemang. Syftet med projektet är att hitta nya lösningar på ansvarsfull vattenhantering genom intressentundersökningar, samhällsarbete och vattenrelaterad kapacitetsuppbyggnad. Berry säger att Stora Ensos uppgift i projektet och även mer generellt är att visa gott exempel, att hantera miljökonsekvenserna och att se till att företaget agerar som en ansvarstagande samhällsmedborgare. Som tillverkare av förpackningsmaterial har Stora Enso gedigna kunskaper. Den här kompetensen bleknar inte när företagets verksamhet ändras. Den kan utnyttjas även på nya marknader, där efterfrågan på produkter som är baserade på företagets kompetens ökar snabbt. Stora Ensos målsättning är att bidra till att skapa ett skogsteknologiskt kluster i världsklass i Guangxiregionen. Genom att få in en fot och påskynda utvecklingen öppnas intressanta möjligheter inför framtiden. När kartong- och massabruket står klart kommer vi att ha en bra position för att följa utvecklingen av fiberbaserade produkter och få ut andra hållbara lösningar på marknaden, spår Mannström. Det här ville ni veta Kommer Kinaprojektet att vara värt alla ansträngningarna? Arbetet på bruksområdet påbörjades så snart alla nödvändiga avtal för samriskföretaget var undertecknade. DE UNGA TIGRARNA Inför invigningen av Guangxi Bruk behövs yrkesskickliga och motiverade personer för att verksamheten ska fungera smidigt. Därför har Stora Enso anställt 119 unga nyutexaminerade ingenjörer från kinesiska universitet som under två års tid ska få en ingående utbildning. Vårt mål är att ha duktiga medarbetare på bruket. Vi vill också skapa en god laganda. Det är viktigt att människorna i den här stora gruppen arbetar tillsammans för att nå våra mål, säger Pentti Ilmasti, Director of Industrial Operations. Han är den som ansvarar för traineernas framtida tjänster inom organisationen i Guangxi. Studenterna får gå ett introduktionsprogram som innefattar allt från Stora Ensos företagskultur till hur processerna på kartongbruket fungerar i detalj. Sammanblandningen av teori och praktik har gjort att jag har gått från att ha varit en högskolestudent till att bli yrkesskicklig tekniker, säger Wang Yichao, en av traineerna. I utbildningen ingår också praktik på Stora Ensos befintliga bruk i Kina och Europa från och med 2014. Jag valde Stora Enso för att kunna lära mig av dess viktigaste förtjänster. Som nordiskt företag har Stora Enso en medarbetarfokuserad ledningsmodell och en unik företagskultur, säger Yichao. Hittills har jag lärt mig Att börja på Stora Enso är det första stora beslut jag någonsin har fattat. Jag har bott i samma stad i hur ett pappersföretag över 20 år och nu ser jag fram emot att få se mer av världen, säger Zhang Lijuan. fungerar och hur Programmet är bara början på den kontinuerliga utbildning som vi alla behöver, avrundar yrkeskompetens kan tillvaratas, förklarar Ilmasti. Wang Yichao (till höger) för Zhang Lijuan. 22 Rethink Stora Enso 23

Sunila Vid källan till förnybart guld i nordiska skogar Nya lösningar håller på att utvecklas just nu i sydöstra Finland på Stora Ensos Sunila massabruk, där doften av nysågat virke välkomnar gästerna vid grinden. Barrträden som växer i de nordiska skogarna stakar vägen för Stora Enso som ett företag inom förnybara material. Även om det tar decennier för träden på norra halvklotet att växa kommer nya barrträdsbaserade produkter att säkerställa Stora Ensos produktion även i de nordiska länderna. I framtiden ska Sunila Bruk utvinna lignin från tall och gran för att erbjuda förnybara alternativ för exempelvis den kemiska industrin. Lignin är ett organiskt material som binder träets fibrer och celler. De flesta kanske inte känner till begreppet lignin, men förväntningarna på det här materialet är stora. Varför? Experterna säger att lignin kan bli ett av de nya förnybara materialen som utvinns av det gröna guldet i de nordiska skogarna. Harri Helenius anser att investeringen i ett bioraffinaderi har gett de anställda nytt hopp om fortsatt jobb i den historiska bruksmiljön. En ny början Efter att investeringen i bioraffinaderiverksamhet aviserades i juli ligger det en förväntan i luften på bruket med all rätt. Så sent som 2009 såg det ut som om massabruket skulle stängas för gott och verksamheten hade legat nere i nästan nio månader. Efter den långa väntan återupptogs verksamheten, men osäkerheten låg kvar i luften. Vi undrade alla hur lång tid det kunde fortsätta, minns Sunilas fackliga huvudombud Harri Helenius. Men år 2013 kom det goda nyheter. Under höstens årliga driftstopp fick bruket göra sig redo för att bygga ett nytt bioraffinaderi. Den första investeringen som helt avser bioraffinaderiet väntas bli klar i början av 2015. Det här har gett oss förnyad styrka och verkligen ökat engagemanget hos medarbetarna, beskriver Helenius stämningen på bruket. Brukschefen Olli-Pekka Reunanen är förstås också nöjd. För de anställda på bruket är det en angenäm uppgift att få installera de nya maskinerna i den prominenta byggnaden från 1938. Vi ska inte uppföra några nya byggnader. I stället kommer de tomma fastigheterna på bruksområdet att användas för de maskiner som krävs för bioraffinaderiet, förklarar Reunanen. Skogskemi Innan Stora Enso beslutade om investeringen på 32 miljoner euro undersökte företaget noga inom vilka områden ligningutvinning skulle vara lönsam. Sunila är Stora Ensos första, men troligen inte sista, investering i bioraffinaderi. Vi har hela tiden vetat att Stora Enso nu går in på nya marknader, men för att få ett starkt fotfäste kommer Sunila sannolikt att inte bli det enda i sitt slag, säger Antonio Batistini, Senior Vice President, Innovations and Biorefinery, Stora Enso Biomaterials. Att massaprocessen ger upphov till en mängd olika produkter har varit välkänt länge, men den stora efterfrågan på pappersmassa har överskuggat dess biprodukter. Biomaterials välkomnar de senaste årens omställning som innebär en positiv utmaning och ett tillfälle till förändring och innovation. I framtiden kommer massabruk inte bara att betjäna pappers och kartongindustrin utan även många andra sektorer som bygg och fordonsindustrin. Intresset på marknaden för förnybara material har ökat. Det finns både ett behov och en efterfrågan på alternativa råmaterial som Stora Enso nu har möjlighet att bemöta genom att i ännu högre grad än tidigare utnyttja sin kompetens och sina råmaterial. Stora Enso har studerat lignin och dess egenskaper i mer än tio år. Lignin är ett utmanande och komplext material. Det är en ära att vara pionjär inom det här området. Samtidigt tar vi ett kliv in i nya och hittills orörda marknader, men Stora Enso har goda förutsättningar att utveckla kommersiellt gångbara tillämpningar av lignin, säger Mikael Hannus, Biorefinery and Bioenergy, Stora Enso Biomaterials. Sunilas anläggning för utvinning av lignin är den första i sitt slag i Europa och bara den andra i världen. Utöver kommersiella tillämpningar kommer en del av ligninet att förbrännas och användas som energikälla tack vare dess höga energivärde. Lignin kommer delvis att ersätta den naturgas som bruket använder och därmed minska brukets koldioxidutsläpp. Bruket kommer att producera omkring 50 000 ton torkad lignin per år. Efter investeringen kommer Sunila, Framstegen inom massaproduktion har gjort att en del av brukets lokaler står tomma. Men snart kommer de till ny användning. som hittills har varit ett massabruk, snarare att vara en anläggning för utvinning av skogsbaserade kemikalier, berättar Hannus. Resan fortsätter På konferensbordet ligger en liten platspåse med lignin som torkats till pulver. Det ser ut som kanel. När man öppnar påsen sprider sig en varm doft med en vag antydan till tjära i luften. Det här anspråkslösa pulvret har en lovande framtid. De tilltänkta marknaderna finns exempelvis inom bygg och fordonsindustrin, där lignin är ett hållbart alternativ till de fenoler som används i såväl plywood och nellim som de polyoler som används i skumprodukter. Även andra tillämpningar är under utveckling. Marknaden kan bli enorm, eftersom lignins alla möjligheter ännu inte är helt utnyttjade, poängterar Antonio Batistini. Utvinning av lignin är bara ett exempel på mångfalden i massatillverkningsprocessen. Vi vill fortsätta vår forskning för att få en ännu större förståelse för allt man kan göra med det här förnybara råmaterialet som vi har, tillägger träpa han. Det här ville ni veta Vilka intressanta produktmöjligheter fi nns det framöver? 24 Rethink Stora Enso 25

DEL AV MASSAPROCESSEN Om några år kommer nya rörledningar för ligningutvinning att gå kors och tvärs i den djungel av rör som redan finns på Sunila Massabruket. Den nya bioraffinaderiverksamheten kommer inte att förändra massaprocessen eller brukets arkitektur som ritats av Alvar Aalto. Utan massaproduktion finns det inget lignin, säger brukets utvecklingschef Jarmo Rinne som ansvarar för bioraffinaderiprojektets praktiska genomförande. Vanligtvis förbränns svartlut och det lignin som den innehåller i massabrukets sodapanna. Men produktionsprocessen vid Sunila genererar mer värme än vad bruket behöver, vilket innebär att ligninet kan extraheras ur svartluten och säljas. För att kunna utvinna lignin kommer pressar dragspelsformade konstruktioner stora som en lastbil och med en vikt på 65 ton att byggas för att isolera ligninpartiklarna från svartluten. Efter pressfasen matas ligninpartiklarna in i en 30 meter hög torktrumma som roterar i hög hastighet och avlägsnar kvarstående fukt från ligninpartiklarna. Slutprodukten blir ligninpulver. Sunila Bruk är pionjär med den här torkprocessen. Hittills har ingen försökt torka explosivt lignin, så brand- och explosionssäkerheten är extremt viktig, understryker Rinne. Anatomin av en kundvagn Lignin är ett av de nya materialen som Stora Enso håller på att utforska inom cellulosa och andra träbaserade råvaror. Det här ville ni veta Kan det bli så att företaget tar sig in på områden som vatten, livsmedel eller energi för att hitta en ny tillväxtplattform? Visste du att massa används som en tillsats i många av de saker du använder varje dag? Genom att ändra på tillverkningsmetoden på bruket kan den exempelvis kokas till dissolvingmassa som sedan kan göras om till råvara för mycket mer än bara papper eller kartong. TEXT TIINA TUOMAINEN ILLUSTRATIONER ANTON YARKIN Dissolvingmassa och andra ämnen som härleds från den kan vidareförädlas för en rad olika slutprodukter. Intresset för massans goda egenskaper ökar ständigt, och de oändliga möjligheter som massa ger utnyttjas i allt större utsträckning. Massa är ett naturligt och förnybart råmaterial som kan bli ett intressant alternativ i framtiden. På nästa sida kan du se exempel på produkter där massans många olika egenskaper kan tas tillvara. 26 Rethink Stora Enso 27

Läppglans, nagellack Cellulosaderivat används som stabiliseringsmedel i kosmetika och gör det till exempel lättare att måla på nagellacket. Tandkräm Tillsatser framställda av dissolvingmassa ger ökad viskositet, d.v.s. tjockhet, och gör tandkrämen mjuk. Viskostyger Viskos tillverkas av dissolvingmassa. Kläder av viskos är sköna att ha på sig och de absorberar fukt. Viskosplagg är lätta att tvätta och färgen bleknar inte så lätt. Tygmaterialen kupro, modal och rayon tillverkas också av dissolvingmassa. Schampo Cellulosaderivat gör schampot trögflytande och får det att löddra. Dissolvingmassa, vad är det? Dissolvingmassa tillverkas genom en process där man avlägsnar lignin och de sockerföreningar som stärker massan vid papperstillverkningen. Olika varianter av regenererad cellulosa har redan länge varit välkända, men man hittar ständigt nya användningsområden för viskos och andra typer av dissolvingmassa, exempelvis acetat och eter. Beroende på kategori växer marknaden för dissolvingmassa med mellan 3 och 10 procent varje år. Stora Enso producerar dissolvingmassa på Enocell Bruk i Finland. Idag går merparten av den dissolvingmassa som produceras på bruket till textilindustrin där den används vid viskostillverkning. Dissolvingmassa är anpassningsbart och kan, utöver exemplen i den här artikeln, användas för att tillverka bildäck, cement, tvättsvampar, salladsdressing, ketchup, hårfärg och olika slags bakverk, för att nämna några områden. I livsmedel som innehåller E nummer E460 E469 finns derivat av dissolvingmassa. Godispapper Cellofan tillverkad av dissolvingmassa används bland annat som godispapper. Cellofan är blankt och plastaktigt. Om godispappret inte får tillbaka sin ursprungliga form när man har skrynklat ihop det är det gjort av massa. Det är inte skadligt för människan att konsumera dissolvingmassa. Faktum är att den kan som sådan användas för att behandla magsmältningsproblem. Äter man den direkt som den är kan smaken dock beskrivas med vinprovningstermer som mycket sträv med träig karaktär. Solglasögon Derivat av dissolvingmassa används i bågarna på solglasögon för att förhindra att färgen bleknar. Vitaminer och läkemedel Överdrag som innehåller cellulosaderivat gör det lättare att svälja tabletter eller kapslar. Massa används också som bindemedel i tabletter så att läkemedlet frisätts jämt. Sylt Cellulosaderivat ger sylten rätt konsistens så att den är lätt att bre ut. Korvskinn Korvskinn kan tillverkas av viskos och är säkra att konsumera. Salami ligger ofta i ett tunt papper som är bestruket med ett lager viskos. Viktminskningsprodukter Cellulosaderivat kan användas för att delvis ersätta fett och som konserveringsmedel i viktminskningsprodukter. Mjukglass Cellulosaderivat håller ihop mjukglassen, gör den lättare att servera och hjälper den att klara rumstemperatur bättre. 28 Rethink Stora Enso 29

Elever vid Vanttila skola i Esbo letar efter nya böcker till sin nätbokcirkel. Redesigning the future with renewable packaging Optimera dina förpackningar och öka värdet på dina varumärken med återvinningsbara och förnybara förpackningar. Vi är din ansvarsfulla partner med ett brett utbud av avancerade, biobaserade material och lösningar. Låt oss tillsammans tänka nytt kring dina förpackningskrav. I en bok tar strömmen aldrig slut Låt oss prata om böcker. Internet är den nya arenan för att diskutera litteratur. Samtalen förs exempelvis på bokbloggar och virtuella bokcirklar. Men det finns också upptagna människor som tar sig tid, trots hektiska scheman, att träffas i timmar för att diskutera de böcker de precis har läst. Så vad är det frågan om? Elever från Vanttila skola, bokbloggaren Katja Jalkanen och forskaren Suvi Ahola delar med sig av sina tankar. TEXT TIINA TUOMAINEN FOTO SUVI TUULI KANKAANPÄÄ Stora Enso 31

Morgondagens aktiva läsare gillar att delta i diskussioner om vad de har läst, i de medier de själva väljer. Det är en solig morgon på Vanttila skola i Esbo i Finland. En grupp elever och deras lärare är på väg till biblioteket. Eleverna har samlats för att prata om böcker. De slår sig ner i bekväma soffor och Fatboys i bibliotekets myshörna. I mer än tio år har finska grundskolor använt sig av internetbaserade bokcirklar i litteraturundervisningen. I början diskuterade deltagarna böckerna via mejl, men idag kan mobiltelefonen fungera som plattform för diskussionen, beskriver finskaläraren Heli Haaro teknikskiftet. Haaro anordnar bokcirklar som en del av litteraturundervisningen. Bokklubbarna har ett tema som byts årligen och nu är det fantasyböcker som står på schemat för Janita, Susanna och Hanna som går i åttan. Eeva, Otto, Aaro samt Hanna och Hanna går i nian och läser finska klassiker. Oavsett om de får Twilight serien eller finska litteraturklassikern Papin tytär (Prästens dotter) av Juhani Aho i sina händer är eleverna lika entusiastiska när deras lärare presenterar böckerna. Nya perspektiv Syftet med de internetbaserade bokcirklarna på Vanttila skola är att utmana eleverna. Vi vill lära dem att prata om litteratur på ett sätt som gör att de kan analysera sina egna tankar kring böckerna och jämföra dem med andras kommentarer, säger Haaro. De böcker som väljs ut ligger inte alltid på elevernas tio i topp lista. Men förvånansvärt många elever säger att de gillar klassikerna, konstaterar Haaro. Eleverna berättar om både positiva läsupplevelser men också de värsta. Hobbiten var riktigt bra, säger Otto. Men Svindlande höjder var det inte, tillägger Eeva. Deras lärare menar att boksamtalen via nätet ger dem nya perspektiv. Genom att använda den här metoden för att skriva om litteratur inspireras även de elever som inte brukar skriva så komplexa eller uttrycksfulla texter, säger Haaro. I den internetbaserade bok cirkeln deltar elever från både Vanttila och en till skola i Esbo. Flera liknande diskussioner pågår även i andra grundskolor runtom i Esbo. När vi pratar om böckerna i klassrummet skriver vi längre texter om till exempel handlingen, men på forumen på nätet skriver vi kortare meddelanden i chattform, berättar Eeva. Det roliga med bokcirkeln är när någon annan verkligen läser det jag har skrivit och svarar på mina frågor, säger Aaro och börjar knappa på sin telefon. Orsaken till att han börjar titta på telefonen står klart när han börjar recitera Svanen, en dikt av Finlands nationalskald J.L. Runeberg. Vad tyckte du? frågar han Eeva när han är klar. För mesigt enligt min mening, lyder Eevas kyliga analys. Tjusningen med social läsning Social läsning är inget nytt fenomen litterära salonger uppstod redan på 1500 talet i Frankrike. Samma litterära tradition finns sedan länge även i Finland där det är känt att bokcirklar har funnits sedan 1700 talet. Vi påverkas av andra i vårt val av böcker, säger forskaren och litteraturkritikern Suvi Ahola som har skrivit en doktorsavhandling om bokcirklar. Hon berättar att delad läsupplevelse sporrar läsarna att välja svårare böcker. Genom att läsa tillsammans uppmuntras läsarna att ta sig an svårare utmaningar. De bokcirklar som Ahola har analyserat träffades regelbundet, antingen på kaféer, på bibliotek eller hemma hos någon av medlemmarna. Hon insåg att behovet av att diskutera är den främsta anledningen till att man går med i en bokcirkel. Gemensamma läsupplevelser hjälper dessutom läsarna att bli bättre på att analysera, uttrycka sina åsikter och vidga sina vyer. Fokus på böcker Ett nytt fenomen inom social läsning de senaste åren är bokbloggar där böcker och samtal om böcker, den gemensamma upplevelsen, står i fokus. Bokbloggar och bokcirklar liknar varandra i många avseenden, men det finns också skillnader. Katja Jalkanen och Hanna Pudas, författare till Rivien välissä (Mellan raderna), en bok om bokbloggar, beskriver den frihet som den virtuella miljön ger friheten i bokvalet, friheten att välja när man ska skriva och kommentera, friheten att bestämma vilka bloggar man vill följa. Jalkanen berättar att hon tidigare var med i bokcirklar, men erkänner att det var förvånansvärt svårt att ens få in träffarna varje månad i en yrkesarbetande mammas fullspäckade kalender. Idag skriver hon den egna bokbloggen Lumiomena (Snöäpplet). Bloggandet har påverkat hennes läsande på två sätt: Jag har alltid läst mycket, men sedan jag startade bloggen läser jag ännu mer. Medan jag läser tänker jag också på vad jag ska skriva på bloggen. Tryckta och elektroniska medier hand i hand Tack vare att litterära samtal kan föras smidigt vid såväl personliga möten som elektroniskt har den tryckta boken kunnat behålla sin popularitet, trots att användningen av e böcker och olika läsplattor har ökat. Jag tycker att den tryckta boken har ett bättre användargränssnitt, strömmen tar aldrig slut och jag njuter mycket längre av en tryckt text, sammanfattar Jalkanen fördelarna med traditionella böcker. Eleverna på Vanttila skola väljer också helst den tryckta sfären. Eeva berättar att hon kan läsa korta berättelser i sin mobil, men att hon hellre läser romaner i tryckt format. Det är lättare att koncentrera sig med en riktig bok, man blir inte lika lätt distraherad, tillägger klasskompisen Otto. Experter är övertygade om att tryckta böcker kommer att ha betydelse även i framtiden. Moderna bokmalar kan visserligen älska prasslet av en boksida, men de isolerar sig inte bakom sina boktravar. Tvärtom. Morgondagens aktiva läsare, som eleverna på Vanttila skola, gillar att delta i diskussioner om vad de har läst, i de medier de själva väljer. Behovet av att dela och uppleva saker tillsammans har ökat i vårt moderna samhälle. Det gäller även något så personligt som att läsa en bok. Stora Enso är Europas ledande tillverkare av specialiserat bokpapper. Bokpapperssortimentet omfattar både obestruket och bestruket papper som lämpar sig för en rad slutprodukter från inbundna böcker och pocketböcker till konstböcker och läromedel. Det här ville ni veta Finns det kraft i tryckta medier? 32 Rethink Stora Enso 33

Stora Enso är ett av de första noterade bolagen som inför en särskild kommitté för frågor som Upp med rör företagets sociala ansvar. Anne Brunila och Birgitta Kantola som sitter i kommittén för persiennerna! hållbarhets- och etikfrågor vill skapa en öppen dialog med företagets intressenter. TEXT JENITA SILLANPÄÄ FOTO RIITTA SUPPERI 34 Rethink Stora Enso 35

Från konferensrummet hörs en livlig diskussion ända till korridoren. Stora Ensos styrelseledamöter Anne Brunila och Birgitta Kantola har precis avslutat det andra mötet någonsin i kommittén för hållbarhets- och etikfrågor. Kvinnorna är vana vid att diskutera svåra frågor till vilka det inte alltid är lätt att hitta rätt svar. Och den här frågan måste tas på allvar, eftersom företag, förutom att generera lönsamma affärer, också förväntas att ta socialt, ekonomiskt och miljömässigt ansvar. Kommittén som består av Anne Brunila och Birgitta Kantola övervakar Stora Ensos arbete med socialt ansvar. Internationellt sett är det fortfarande relativt ovanligt att en styrelse engagerar sig så starkt i ansvarsfrågor, vilket gör Stora Enso till en föregångare på den globala arenan. Det är viktigt att företagsledningen går i spetsen för ansvarsfrågor, betonar Birgitta Kantola. Men samtidigt kan vi inte betrakta socialt ansvar och företagsvärderingar som frågor som endast högsta ledningen eller mellancheferna ska ta itu med, tillägger Anne Brunila som är kommitténs ordförande. En betydande del av Stora Ensos ansvarsarbete sker på bruken och i andra delar av verksamheten. Att ta ansvar innebär i praktiken att alla utför sitt arbete på bästa möjliga sätt, enligt gällande riktlinjer och lagstiftning, samtidigt som man tänker på säkerheten och arbetsmiljön. Det handlar inte om enskilda insatser, utan om en övergripande företagskultur, säger Brunila. Beslutet att inrätta en kommitté för hållbarhets- och etikfrågor togs i samband med 2013 års bolagsstämma. Kommitténs främsta uppgift är att kontrollera att Stora Enso agerar ansvarsfullt i hela världen och att främjar affärsverksamhet som är etisk, ansvarsfull och hållbar. Det här ville ni veta Är det realistiskt att tro att Stora Ensos etik som bygger på nordisk kultur kan överföras till länder som Kina? Med blicken mot öster Finlands presidentpalats skymtar mellan persiennerna i konferensrummet. Stora Ensos och den nordiska skogsindustrins historia går mycket längre tillbaka än det finska presidentämbetet. Ända sedan branschen var ung har ansvarsfrågor också ingått i skogsföretagens verksamhet. I Norden har arbetet bland annat gått ut på att öppna skolor och dagis samt bygga bostäder och annan infrastruktur i anslutning till bruken. Nu läggs samma bruk ned på grund av den strukturförändring som sker inom pappersindustrin och den svaga ekonomiska utvecklingen i Europa. Pappersproduktionen måste minska eftersom efterfrågan på papper har krympt bland annat till följd av digitaliseringen och förändringen på mediemarknaden. Vi läser oftare nyheter på internet och köper färre tryckta dagstidningar och tidskrifter. Trenden har varit tydlig i USA för en tid nu, men det är först under de senaste åren som den har börjat märkas i Europa, i synnerhet i Norden, konstaterar Anne Brunila. Vi är ett börsnoterat bolag och måste se på saken ur vårt eget perspektiv. Det är också viktigt att främja innovationer så att vi får fler produkter som kan tillverkas på ett lönsamt sätt i Europa, tillägger Birgitta Kantola. Den globala utvecklingen är oundviklig. I takt med att efterfrågan i norra Europa minskar fortsätter konsumtionen av papper och kartong att öka i Asien. Fokus måste styras bort från den gamla kontinenten i allt högre grad. Och de etiska principerna måste vara desamma överallt, säger Brunila. Med sina rötter i de djupaste finska och svenska barrskogarna kan företaget ändå inte ignorera någon del av dess verksamhet ett faktum som har blivit tydligt i samband med den senaste tidens många nedskärningar i företagets hemtrakter. Vi måste vara samma goda företag var vi än verkar, säger Brunila, och berör det som socialt ansvar handlar om i grund och botten. I sitt ansvarsarbete betonar Stora Enso jämlikhet men också förståelse för lokala verksamhetsmiljöer, vilket innebär att man måste följa företagets uppförande kod men samtidigt respektera den lokala kontexten. Kantola understryker att om man inte tar hänsyn till kulturella aspekter lyckas vi kanske inte alltid tillräckligt snabbt att förstå vari problemen ligger. Mer öppenhet Det första som Stora Ensos kommitté för hållbarhetsoch etikfrågor ämnar göra är att se till att företaget mer öppet lämnar information om frågor som rör verksamheten. Under 2013 smutskastades Stora Enso i europeiska medier för bland annat markkonflikter i Kina, dåliga arbetsförhållanden i Indien och tveksamma redovisningsmetoder i de nordiska länderna. För att utvecklas måste ett företag vara berett att lyssna på sina intressenter och att ändra sitt sätt att bedriva sin verksamhet. Större öppenhet, utbrister de båda kvinnorna unisont. Öppenhet handlar inte bara om kommunikation, utan också om en effektiv dialog med intressenterna, säger Brunila. Ett konkret exempel på företagets engagemang är den rådgivande panelen Global Responsibility Advisory Panel som anordnades för andra gången under 2013. Den första nätbaserade intressentpanelen 2012 påverkade inriktningen på Stora Ensos strategi för socialt ansvar och bidrog delvis till att den nya kommittén bildades. Arbetet med intressenterna kräver fotarbete och kommunikation. Goda relationer till intressenterna Vem är Birgitta Kantola? Styrelseproffs, jur. kand., hedersdoktor i ekonomi, född 1948. Medlem i Stora Ensos styrelse samt finans- och revisionskommittén sedan 2005 och kommitténs ordförande sedan 2009. Ledamot i kommittén för hållbarhets- och etikfrågor sedan april 2013. Styrelsemedlem i Skandinaviska Enskilda Banken AB och Nobina AB. Har tidigare suttit i styrelserna för energibolaget Fortum, finanskoncernen Nordea, Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Varma och Nasdaq OMX. Över 30 års erfarenhet av de globala finansmarknaderna. Har arbetat bland annat som finanschef inom Världsbanksgruppen, exempel vis vid International Finance Corporation (IFC), och bland annat som vice vd vid Nordiska investeringsbanken. De etiska principerna måste vara desamma överallt, säger Anne Brunila. bygger på ömsesidigt förtroende, vilket kräver genuint engagemang, att man lyssnar, förståelse för andra kulturer och arbetsmiljöer och tid, säger Brunila. Stora Enso har sedan många år haft en ambitiös agenda i fråga om sina intressenter. Bilden av ett företag kan inte bli fläckfri bara genom lite polering, är både Brunila och Kantola överens om. Kommitténs medlemmar tycker att det är tråkigt att allmänheten inte känner till Stora Ensos ansträngningar med att skapa mervärde i lokalsamhällena runtom i världen. Ett okänt exempel är de nya försörjningsmöjligheterna som Stora Ensos bruksprojekt har inneburit för befolkningen i Guangxi i Kina, där nya arbetstillfällen skapas inom skogsnäringen. Det är viktigt att intressentarbetet sker inför uppdragna persienner. Vem är Anne Brunila? Styrelseproffs och ekonomie doktor, född 1957. Medlem i Stora Ensos styrelse och ordförande i kommittén för hållbarhets- och etikfrågor sedan april 2013. Styrelsemedlem i Sampo Abp, Kone Abp, Sanoma Abp, Näringslivets forskningsinstitut (ETLA) och Näringslivets delegation (EVA). Vice ordförande i Stiftelsen för Aalto-universitetet och ordförande i Internationella handelskammarens finska nationalkommitté. Har tidigare varit direktör med ansvar för sam hällsrelationer och strategi samt medlem av ledningsgruppen i energibolaget Fortum, ordförande och verkställande direktör i Skogsindustrin rf. och överdirektör vid finansministeriets avdelning för nationalekonomi. Har dessutom haft flera uppdrag inom Finlands Bank och Europeiska kommissionen. Utsågs till Finlands mest inflytelserika kvinna år 2013. Professor vid Svenska handelshögskolan Hanken sedan början av 2014. 36 Rethink Stora Enso 37

GETTY IMAGES Innovationer för varje dag. Pellets för förnybar energi, modifierade trämaterial för hållbara trallar och lösningar av massivträ för flervåningsbyggnader och allt annat i trä. Vi bygger för ett bättre liv. Hållbart med trä. buildingandliving.storaenso.com FÖRETEELSER Skydd för onlineköp Har du någon gång köpt en bok på nätet? Eller kläder? Eller skor? Varje år använder allt fler konsumenter sina datorer för att göra inköp. Inom EU handlade närmare 60 procent av alla internetanvändare under 2012 på nätet och det finns inga tecken på att antalet kommer att minska. I dagsläget är Europa ledande inom näthandel, men hack i häl ligger Asien som är beredd att ta över ledningen. Enligt Goldman Sachs beräknas tillväxten där till nästan 30 procent per år. De varor som köps på nätet måste skyddas fram till dess att de når konsumenten. I Kina innehåller cirka 60 procent av alla paket som levereras med post varor som handlats online. Stora Ensos förpackning Nettiboksi (nätlåda) har tagits fram särskilt för leveranser av varor som köpts på nätet. 38 Rethink