Studiehandledning M0029H Mikrobiologi, vårdhygien och infektionssjukdomar 7.5 hp Hösten 2012

Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för medicinsk vetenskap Studiehandledning M0029H Mikrobiologi, vårdhygien och infektionssjukdomar 7.5 hp Hösten 2012 Röntgensjuksköterskeprogrammet Kursansvarig: Susanne Andersson Susanne.Andersson@ltu.se Tel. 0920 49 25 32

VÄLKOMMEN TILL KURSEN Mikrobiologi, vårdhygien och infektionssjukdomar, 7,5 hp. Kursen pågår under veckorna 36 44 och går parallellt med M0067H. Observera!! att kursen är behörighetskrävande för att påbörja T4. PEDAGOGISK GRUNDSYN Jag ser dig som en aktiv, delaktig individ som tar ansvar för din egen inlärningsprocess. Min strävan är att du utvecklar ett självständigt lärande, som förberedelse inför din kommande yrkesprofession. Ditt lärande stimuleras av egenaktivitet och i samspel med andra. Din roll är att ta ansvar för din egen inlärning och att bidra till en bra lärandemiljö. Klimatet ska präglas av öppenhet och en tillåtande attityd för olika åsikter, så att en trygghet skapas i gruppen. Min roll som lärare är att skapa en lärandemiljö med klara mål och studieuppgifter som stimulerar till djupinlärning. En förtroendefull relation och en ömsesidig respekt mellan dig och mig som lärare, det är en förutsättning för ett bra studieklimat. I ett sådant klimat vågar du ställa frågor och du får återkoppling på uppgifter och stöd i ditt lärande. KURSLEDARE Susanne Andersson (SUAN). Jag är röntgensjuksköterska och universitetsadjunkt. Tel. 0920-49 25 32 Mailadress: susannne.andersson@ltu.se När du kontaktar mig via mail är det viktigt att du skriver fullständigt namn, vilken termin och vilken kurs du läser. Detta på grund av att jag är kursledare för fler kurser samtidigt. FÖRBEREDELSER Under respektive del i studiehandledningen hittar du momentmål, läsanvisningar och information om vem som föreläser i de olika delarna. Där ser du också lärarens foto och signatur, så du kan se när föreläsningen infaller på schemat. Det ger dig också möjlighet att förbereda dig inför föreläsningen att i god tid plocka ut eventuella föreläsningskopior i kursrummet på fronter. 2

KURSENS MÅL Efter genomgången kurs skall du utifrån helhetssyn och etiskt förhållningssätt kunna: beskriva grundläggande kunskaper i mikrobiologi och immunologi tillämpa vårdhygieniskt arbetssätt för att motverka vårdrelaterade infektioners spridning känna till verksamhet för vårdhygien och smittskydd redogöra för vårdrelaterade infektioner och samhällsspridda infektionssjukdomar i Norden tillämpa lagar och författningar med fokus på basal hygien inom hälso- och sjukvården identifiera behov av ytterligare kunskap för att fortlöpande kunna utveckla din kompetens formulera vetenskapligt enligt vedertagna skrivregler och referenshantering Dessa kunskaper utgör en grund för kommande omvårdnads- och VFU-kurser och är en förutsättning för att kunna ge en trygg och säker omvårdnad KURSENS DELAR Bakteriologi, Virologi, Mykologi Immunologi Bakterieodlingar med mikroskopi Vårdhygieniskt arbetssätt, där bland annat basala hygienrutiner, mikrobiologiska renhetsgrader samt avfallshantering ingår Smitta, smittspridning och metoder för att förebygga vårdrelaterade infektioner Infektionssjukdomar hos vuxna Fältstudieuppgift i vårdhygien (sammanfaller under VFU i parallellkursen M0067H) GENOMFÖRANDE Kursen erbjuder studenterna introduktions-och inspirationsföreläsningar i valda kursavsnitt för att nå kursens mål, via distansöverbryggande teknik -Adobe Connect, inspelade föreläsningar och laborationer som sker på campus. Verkliga exempel hämtas in via din 3 veckors VFU som sker i din parallellkurs M0067H där du gör en fältstudieuppgift om vårdhygieniska principer och arbetsmetoder studeras och tränas. 3

EXAMINATION Individuell skriftlig tentamen i mikrobiologi, immunologi och infektionssjukdomar. En fältstudieuppgift i vårdhygien. En individuell muntlig/praktisk examination i vårdhygien där studenten med utgångspunkt från olika problemställningar, tillämpar sina praktiska färdigheter i vårdhygien och en laboration i bakterieodlingar med mikroskopi. KURSUTVÄRDERING Mot slutet av kursen kommer du att få ett mail som heter EvaSys med ett erbjudande om att utvärdera kursen. Det är viktigt för mig som kursledare och för kommande studenter att du utnyttjar den förmånen. Du kan lämna in din värdering upp till en vecka efter avslutad kurs. FRONTER OCH MAIL Jag vill uppmana dig att besöka Fronter och mail ofta (varje dag) under terminstiden för att kontrollerar ev. meddelanden. Här kommer jag att informera t.ex. om en föreläsare blir sjuk eller andra oförutsedda händelser som har betydelse för dig och dina studier. TENTAMENSANMÄLAN Glöm inte att anmäla dig till tentamen. Det gör du i studentportalen oavsett om du ska tenta på distans eller i Luleå. Endast distansstudenter får göra skriftliga tentor på annan ort än i Luleå. Om du tenterar på annan ort än Luleå. Måste Du först kontakta studiecentrat så du vet att det finns en plats för dig. Vid anmälan så väljer du det studiecentra du har varit i kontakt med. KURSLITTERATUR *Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur. *Ehrenberg, A., & Wallin, L. (Red.). (2009). Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling. Lund: Studentlitteratur. *Edberg, A. & Wijk, H. (red.) (2009). Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. *Friberg, F., & Öhlen, J. (Red.). (2009). Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur. *Lindskog, B.I. (2008). Medicinsk terminologi. (5., [rev.] uppl.) Stockholm: Norstedts 4

Akademiska. Melhus, Å. (2010). Klinisk mikrobiologi för sjuksköterskor. (1. uppl.) Stockholm: Norstedt *Raadu, G. (Red.). (senaste upplagan). Författningshandbok. För personal inom hälso- och sjukvård. Stockholm: Liber. http://www.socialstyrelsen.se/sosfs Sverige. Socialstyrelsen (2006). Att förebygga vårdrelaterade infektioner [Elektronisk resurs]: ett kunskapsunderlag. Stockholm: Socialstyrelsen http://www.nll.se/upload/ib/me/merhka/vårdhygien/200612312.pdf Sveriges kommuner och landsting. Inera: Vårdhandboken Denna webbplats är ett nationellt kunskapsunderlag där materialet uppdateras kontinuerligt. http://www.vardhandboken.se/texter/basala-hygienrutiner-och-personalhygien/oversikt/ SOSFS 2007:19, om basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m.; http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/gallandeforfattningar Hambraeus, A., Ransjö, U., Torell, E., & Åhren, C. (2005). Om rutinerna för god handhygien inte följs hjälper inga enkelrum i världen! Läkartidningen, 48, 102. (finns på Fronter) Wilhemson, B. (1996). Största resistenshoten finns i långtidsvården. Läkartidningen, 34. (finns på Fronter) * Litteratur som använts i tidigare kurser 5

MIKROBIOLOGI OCH IMMUNOLOGI Inspelade föreläsningar i båda mikrobiologi och immunologi håller universitetslektor Anders Eriksson (ANER). Anders är molekylärbiolog och har disputerat om humana muskelceller och dopning. Han kommer att introducera dig i mikrobiologins och immunologins mysterier, det finns även ett forum på fronter gällande mikrobiologi och immunologi, titta in där I detta delmoment studeras vanligt förekommande humanpatogena mikroorganismernas uppbyggnad, förökning, virulens och spridningssätt. Lägg särskilt märke till bakterier som ingår i vår normalflora. Fokusera också på bakterier och virus som är vanliga orsaker till sjukdomar och vårdrelaterade infektioner t.ex. Streptokocker, Stafylokocker, HI och E. Coli. Laboration på gramfärgning av bakterier ger inblick i praktiskt laborationsarbete. I detta moment ingår också immunologi. Läsanvisningar: Klinisk mikrobiologi för sjuksköterskor. Åsa Melhus Kap 5. Våra mikroorganismer. När du studerat kapitlet ska du kunna förklara följande begrepp och termer: Virus, prioner, bakterier, svampar och parasiter När du studerat detta kapitel ska du kunna utveckla och redogöra för: prokaryota- och eukaryota patogena celler, acellulära smittämnen Kap 6 Grundläggande bakteriologi När du studerat kapitlet ska Du kunna förklara följande begrepp och termer: Fenotyp, genotyp, sporer och hemolys Du ska också kunna utveckla och redogöra för: bakteriecellers former, växtsätt och uppbyggnad viktiga delar och funktioner hos en bakteriecell delar i en bakteriecell som särskilt kan kopplas till virulens eller patogena förmåga gynnsamma miljöer för patogena bakterier och andra mikroorganismer gramfärgningens uppgift och betydelse 6

Kap 7 Bakteriell patogenes När du studerat kapitlet ska Du kunna förklara följande begrepp och termer: kontamination, endotoxin, exotoxin, När du studerat kapitlet ska Du kunna utveckla och redogöra för: förekommande smittvägar lokala och systemiska infektioner virulens infektionsdos Kap 8. Normalfloran När du studerat kapitlet ska Du kunna förklara följande begrepp och termer: Normalflora När du studerat detta kap ska Du kunna utveckla och redogöra för: Normalflorans betydelse i olika delar av kroppen Kap 9-13. Bakterier som orsakar; Infektioner i luftvägar, mage-tarm, UVI, sexuellt överförbara infektioner och infektioner i hud, mjukdelar och skelett. Vad gäller sjukdomsläran i dessa kapitel kommer Anders Ö att ta upp detta i delen om infektionssjukdomar. I mikrobiologidelen koncentrerar du dig på de kliniskt vanligaste bakteriernas olika egenskaper och överlevnadsstrategier. När du studerat kapitlet ska Du kunna förklara följande begrepp och termer: De kliniskt viktigaste bakteriearterna När du studerat detta kap ska Du kunna utveckla och redogöra för: De, i sammanhanget kliniskt viktigaste överlevnadsstrategierna De, i sammanhanget kliniskt viktigaste miljökraven Kap 19. Virologi När du studerat detta kap ska Du kunna utveckla och redogöra för: viruspartikelns uppbyggnad indelning av virus i olika grupper förökning av virus i en värdcell konsekvenser för oss människor (värdcell) vid och efter ett virusangrepp 7

Kap 20. Mykologi När du studerat kapitlet ska Du kunna förklara följande begrepp och termer: Mykoser När du studerat detta kap ska Du kunna utveckla och redogöra för: indelning av humanpatogena svampar exempel på svamp som tillhör normalfloran vad som är utmärkande för mikroskopiska svampar Kap 26. Antibiotikaresistens När du studerat kapitlet ska Du kunna förklara följande begrepp och termer: Latens, persistens När du studerat detta kap ska Du kunna utveckla och redogöra för: bakteriers förmåga att förändra sin arvsmassa. bakteriers förmåga till förökning multiresistenta bakterier patogenitet bakteriofager konjugation, transduktion, transformation Laboration - Mikroskopering. På grund av bakteriecellerna storlek (ca 0,001 mm) måste de förstoras i ett ljusmikroskop och färgas för att kunna synas. Grams färgningsmetod och bakteriecellers olika former (morfologi) ger en utgångspunkt för ett grundläggande klassificeringssystem över bakterier. Gramfärgningen, som fått sitt namn efter den danske läkaren Christian Gram, är i dag den viktigaste differentialfärgningsmetoden för bakterier. Den används alltid på ett tidigt stadium när det gäller att identifiera och klassificera bakterier. Bakterier kan med hjälp av denna färgningsmetod indelas i två grupper: grampositiva och gramnegativa bakterier. Avsikten med laborationen är att, utifrån gramfärgning och analys i mikroskop på bakteriecellernas form och lagring, på några för dig okända bakteriekulturer, avgöra vilka bakterier det sannolikt rör sig om. Till din hjälp finns en lista på sex i sammanhanget möjliga grampositiva och gramnegativa bakterier. Laborationen startar med att vi gör en fingerodling. Dagen efter odlingen samlas vi för att reflektera över odlingsresultatet samt genomföra den praktiskt/muntliga examinationen i vårdhygien. 8

IMMUNOLOGI Delmomentet immunologi omfattar studier av de försvarsmekanismer vi har för att möta angrepp såväl utifrån som inifrån. Läsanvisning: Klinisk mikrobiologi för sjuksköterskor. Åsa Melhus. Kap. 23 När Du bearbetat detta avsnitt ska Du kunna förklara följande begrepp och termer: Antigen, Antikropp, Cytokiner, Kemotaxi, Fagocytos, Opsonisering, Allergen, Akutfasproteiner, MHC, antigenpresentation När Du bearbetat detta kapitel skall du kunna redogöra för: de yttre barriärerna av immunförsvaret de olika celltyperna i det specifika- och ospecifika immunförsvaret samt deras huvudsakliga uppgifter inflammationens fyra symtom och bakgrunden till dessa grunderna för hur de olika celltyperna samarbetar immunologiskt minne skillnaden mellan inflammation och infektion olika klasser av antikroppar komplementsystemet (känna till att detta finns och grundläggande verkningssätt) allergi typ 1- reaktion (typ pollenallergi) och typ 4 reaktion (typ kontaktallergi), varför symptomen uppkommer. uppkomstmekanism av autoimmuna sjukdomar mekanism vid aktiv och passiv immunisering (vaccinering) 9

VÅRDHYGIEN Föreläsare i vårdhygien är Katrina Leijon Sundqvist (KALS) Föreläsningen kommer att finnas inspelad och kommer att ligga på fronter. Vid den muntliga/praktiska examinationen i vårdhygien kommer vi att vara två lärare förutom jag, Susanne Andersson (SUAN) kommer Malin Kostet (MAKO) att delta. Vårdhygien är det momentet i kursen som omfattar teoretiska studier såväl som praktiska övningar på hur vårdrelaterade infektioner kan förebyggas i vårdmiljöer. Ett viktigt led i arbetet med att säkerställa hög kvalitet och säkerhet i vården är att förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) och därmed minska lidandet för enskilda personer och kostnaderna för samhället. Röntgensjuksköterskan har i detta sammanhang förutom ett eget ansvar även ansvar för enheten/avd hygieniska standard. I hälso- och sjukvårdslagen finns from 2006 inskrivet att all vård ska bedrivas med en god hygienisk standard Detta är en markering som samhället gör för att betona vårdhygienens betydelse. 2008 kom även socialstyrelsens författning SOSFS 2007:19 om basala hygienrutiner som ytterligare skärper hygienens betydelse. Filmer Nedanstående filmer ska du ha tagit del av innan fältstudien, och repeterat inför muntliga praktiska examinationen. Händer i vården, Rena rutiner, Arbete i desinfektionsrum med spol- och diskdesinfektor, Påtagning av sterila handskar, Hygienisk handtvätt, Handdesinfektion, Uppdukning till mindre sterilt ingrepp på vårdavdelning filmerna ligger på fronter.

Studiebesök För att få en bättre inblick och förståelse för sjukhusets organisation och hantering av sterilt gods har jag planerat in ett studiebesök på Sunderbysjukhus sterilcentral som sker vecka 42. Se Schema. Enhetschefen Annika Lundström (ANLU), eller någon av henne utsedd person, kommer att visa er runt samt informera om arbetet vid sterilcentralen. Här har du en unik möjlighet att ställa de frågor som kanske inte blev besvarade i litteraturen eller på fältstudien. Sker gruppvis gruppindelning ligger på fronter (se schema) Ni ska till Trapphus E plan 5, där möter någon upp er från sterilcentralen. (Bussförbindelser finns med länstrafiken, Linje 28 eller 30) Laboration Under mikrobiologilaborationen, som är schemalagd dagen före den praktisk/muntlig examinationen, gör vi en bakterieodling från dina händer, före och efter olika rengöringsmetoder. Dagen efter odlingen samlas vi för att reflektera över odlingsresultatet samt genomför den praktisk/muntlig examinationen. Fältstudieuppgift utifrån VFU i kurs M0067H Din fältstudieuppgift i denna kurs gör du under dina 3 veckors VFU som sker i parallellkursen M0067H. Syftet med fältstudieuppgiften är att du ska: skaffa dig erfarenhet av de praktiska tillämpningarna av vårdhygieniska rutiner. träna observationsförmåga, reflektion och analytisk förmåga. förbereda dig inför den praktisk/muntlig examinationen i vårdhygien. Genomförande av Fältstudieuppgiften Ska du göra efter att du haft introduktion till vårdhygien, tittat på filmer, läst litteraturen och framförallt varit ute på din VFU som sker i din parallellkurs M0067H. Fältstudieuppgiften kommer att ske i forumform, men du kommer att få mer information på fronter i ett förtydligande dokument. Om det blir nödvändigt för dig att besöka en vanlig vårdavdelning för att få svar/träna på alla uppgifter, då får ni själva ta kontakt med avdelningar. Bedömningsformulär ligger på fronter. Muntlig/praktisk Examination vecka 42 Examinationsunderlaget kommer att finnas inlagd i kursrummet på fronter. 11

För att du ska klara examinationen kan det vara nödvändigt att ni träffas för att diskutera och praktiskt träna på uppgiften i den mån det går. Material som användas i basala hygienrutiner och desinfektionsutrustning finns att prova/studera i D108 desinfektionsrummet. Kom ihåg att städa efter er. Examinationen är individuell, och sker muntlig/praktisk i grupper (finns på fronter). I den praktiska/muntliga examinationen använder du de erfarenheter du skaffat under VFU-placeringen som du gör i din parallellkurs M0067H, observera dock att alla handlingar måste teoretiskt förankras och motiveras med hänvisning till litteraturen. Förbered dig själv vårdhygieniskt som inför VFU, kortärmad tröja, uppsatt hår, inget nagellack, inga smycken mm. Vi startar med att reflektera över den fingerodling som du genomförde dagen innan. Du kommer att praktiskt få demonstrera olika vårdhygieniska metoder utgående från olika problemställningar (se examinationsanvisning i fronter.) Du ska då praktiskt kunna utföra och motivera dina hygieniska handlingar. Du ska också kunna hänvisa till gällande föreskrifter, anvisningar och kurslitteraturen. Sedan avslutar vi examinationsdagen med en reflektion och städning av laborationsrummet. För betyget G krävs: Att du visar teoretisk kunskap samt att du praktiskt kan demonstrera hur du använder dig av vårdens hygienrutiner. Att forumet på fronter med frågor och svar är gjort innan examinationen Kurslitteratur ska vara bearbetad. När du bearbetat detta moment ska du ha nått följande färdighets mål: kunna använda basala hygienrutiner i vårdarbete kunna genomföra omläggning enligt ren rutin (ej kunna materialval) kunna duka sterilt för ett enklare ingrepp kunna använda aseptisk teknik kunna använda spol- och diskdesinfektor kunna sortera sjukvårdens avfall. När du bearbetat detta moment ska du kunna redogöra för följande begrepp och termer: vårdrelaterad infektion (VRI) vad som menas med basala hygienrutiner, 12

hur handhygien ska utföras inom hälso- och sjukvård vårdens skyddsutrustning, när den ska användas och varför. vilka regler som gäller för arbetsdräkt olika hud - ytdesinfektionsmedel vilka renhetsgrader som finns och när de olika renhetsgraderna används ge exempel på produkter inom de olika renhetsgraderna hur de olika renhetsgraderna åstadkoms hur, och varför isoleringsvård används livsmedelshygien inom vård och omsorg olika städformer på sjukhus avfallshantering. Indelning av avfallsgrupper definitionen och ansvar för medicintekniska produkter förfarande vid återanvändning av sterila engångsprodukter. Infektionsregistrering När du bearbetat detta moment ska du kunna utveckla och redogöra för: vilka de vanligaste mikroorganismerna är som orsakar VRI. förekomst och konsekvenser av VRI vad som menas med basala hygienrutiner åtgärder utöver basala hygienrutiner hur handhygien ska utföras vårdens skyddsutrustning, när den ska användas och varför. vilka regler som gäller för arbetsdräkt olika hud - ytdesinfektionsmedel vilka renhetsgrader som finns och när de olika renhetsgraderna används ge exempel på produkter inom de olika renhetsgraderna hur de olika renhetsgraderna åstadkoms hur, och varför isoleringsvård används olika städformer på sjukhus avfallshantering. Indelning av avfallsgrupper definitionen och ansvar för medicintekniska produkter förfarande vid återanvändning av sterila engångsprodukter. Ansvarsfördelning när det gäller vårdhygien 13

INFEKTIONSSJUKDOMAR Föreläsare i momentet är leg. Läk Anders Österlind. (ANÖS) Anders är överläkare i infektionsmedicin och arbetar på infektionsenheten Sunderby sjukhus. Anders har inspelade föreläsningar om infektionssjukdomar, antibiotika/resistensutveckling. Det finns även ett forum på fronter gällande infektionssjukdomar, titta in där Infektioner har varit människans gissel sedan urminnes tider. Mikroorganismer fanns långt innan människans existens. Vissa bakterier lever vi i symbios med, medan andra är sjukdomsframkallande. Ett globalt problem är den snabba resistensutvecklingen som hotar att kasta oss tillbaka till 1900- talets början. Delmomentet Infektionssjukdomar omfattar studier om vanligt förekommande infektionssjukdomar bland barn och vuxna i Sverige samt hur dessa kan förebyggas, behandlas och botas. Här ingår även smittskydd. Läsanvisningar: Att förebygga vårdrelaterade infektioner, sök adekvat avsnitt utgående från kunskapsmålen och Åsa Mellhus; Klinisk mikrobiologi för sjuksköterskor Kap 9 17, 22, När du studerat detta moment ska du kunna redogöra för infektionssjukdomar utgående från: Lungor och luftvägar: såsom pneumonier, legionella, tuberkulos Mag -tarm kanalen: Diarre sjukdomar Urinvägarna; såsom urinvägsinfektion och pyelonefrit Huden; såsom rosfeber. Nervsystemet; såsom meningit, herpes När du studerat detta moment ska du kunna redogöra för: Hepatiter, HIV Sepsis 14

ANTIBIOTIKA/RESISTENSUTVECKLING Alltifrån 1929, då Alexander Fleming upptäckte penicillinet, har många olika antibiotika upptäckts. Det är inte väsentligt att i detalj kunna redogöra för vilka antibiotika som är verksamma mot vilka bakterier. Däremot hur olika grupper av antibiotika i stort påverkar bakteriecellen och vad det är som gör antibiotika selektivt verksamt mot just bakterieceller men inte mot humana celler eller virus. Ett mycket aktuellt, viktigt och ödesdigert fenomen är bakteriers förmåga till utveckling av resistens mot antibiotika. Studera hur resistens kan utvecklas av en bakteriecell och även hur resistensfaktorer kan spridas till andra släkten av bakterier Läsanvisning: Åsa Mellhus; Kap 25, 26 När du studerat detta moment ska du kunna redogöra för följande begrepp och termer: bakteriostatisk och bakteriecid effekt bred- resp smalspektrumantibiotika betalaktamer, betlaktamas, penicillinas, antibiotikaresistens Du ska också kunna redogöra för: Ge ex på olika grupper av antibiotika och deras angreppssätt Olika sätt hos bakterier att utveckla antibiotikaresistens Läsanvisning: Att förebygga vårdrelaterade infektioner, sid, 96-113 Antibiotikaresistenta bakterier i vården. Koncentrera dig på grupper av antibiotika utifrån deras angreppssätt. 15

Studera på egen hand SMITTSKYDD Läsanvisning: Mellhus; Kap 3 Dagens smittskydd NLL Smittskydd http://www.nll.se/upload/ib/dk/stdk/smittskydd/v%c3%a5rdhygien/basalvrd060213_2.pdf Läs igenom kapitlet och studera länken ovan. Ta chansen och förkovra er ute på er VFU/fältstudie. När du bearbetat kapitlet bör du kunna: ge exempel på allmänfarliga- och samhällsfarliga sjukdomar ge exempel på lagstadgade tillsynsmyndigheter och befattningar rörande smittskydd. Ge exempel på individens rättigheter och skyldigheter i samband med att man drabbats av smittsam sjukdom 16