Bredängsskolan Plan för studie-och yrkesvägledning Bredängsskolans Plan för studie-och yrkesvägledning är utformad i maj 2014 i samverkan med Bredängsakademien.
1 Bredängsskolan plan för studie-och yrkesvägledning Utgångspunkt: Bredängsskolan tillhör den grupp skolor som utbildningsförvaltningen har karakteriserat som fokusskolor. Det innebär att skolan har ett högt socialt index, har låga skolresultat och har behov av särskilda insatser för att höja resultaten. Ett led i att arbeta mot en högre grad av måluppfyllelse är att göra riktade insatser för att öka elevernas studiemotivation och i förlängningen deras resultat. Genom projektet Bredängsakademien har Bredängsskolan under det senaste året arbetat fram en modell för studie-och yrkesvägledning som i sin fulla utbyggnad omfattar hela grundskolan. Planen överensstämmer med direktiven i utformandet av SYV- tjänster i Stockholms stads kommunala grundskolor och med intentionerna i Skolverkets allmänna råd för studie-och yrkesvägledning. Sammanfattning: Det är ett ansvar för hela skolan att vägleda eleverna i deras studier för att ge dem en god grund för att välja utbildningsvägar efter grundskolan. All personal har i uppgift - att närhelst tillfälle ges - på ett positivt sätt stödja eleverna i deras val av möjligheter för framtiden. Alla elever får individuella traditionella vägledningssamtal med studie-och yrkesvägledaren inför valet till gymnasiet. Men långt innan dess behöver eleverna få bearbeta sina drömmar om framtiden, få uppmuntran och stöd när det gäller att pröva sina färdigheter och utveckla sina talanger och få kunskap om vilka möjligheter som står till buds när de gäller att välja inriktning för framtiden. Lärarna har ett särskilt ansvar för att eleverna får arbeta med sina framtidsplaner på ett systematiskt sätt, så att de stärker sitt självförtroende. Alla som arbetar i skolan bör utgöra positiva förebilder för eleverna när det gäller att utveckla egenskaper och kompetenser som hjälper dem vidare i livet. Kunskap om arbetslivet finns att hämta utanför skolhusets väggar. Därför ska varje elev under årskurs 7 och 8 återkommande få vistas på arbetsplatser där de får se yrkesutövning i praktiken och under handledning får pröva olika yrkesområden. I årskurs 9 får eleverna genom ett antal studiebesök och föreläsningar från universitet och högskolor fördjupad kunskap om arbetslivets villkor. Mellanstadiets elever får i en organiserad fadderverksamhet ta del av högstadieelevernas arbetsplatsbesök, de får lyssna till inbjudna resurspersoners berättelser om yrkesval och karriärer och de får genom undervisningen i olika ämnen kunskap om yrken. Lågstadiets och förskoleklassens elever arbetar tematiskt med yrken i dåtid, i nutid och i framtid i ett gemensamt drivet projekt där alla elever finns med.
Bredängsskolans plan för studie-och yrkesvägledning utgår från målet att undervisning, information och erfarenheter utifrån och vägledningssamtal ska bilda en helhet för eleverna. En grundläggande princip är att alla i skolan har något att tillföra och att personalen ska vara delaktig i utformandet av de aktiviteter som genomförs. En annan princip är att även ta tillvara viktig kunskap och kompetens som finns utanför skolhusets väggar och som behöver integreras med ordinarie ämnesundervisning. Genom att erbjuda en bred repertoar av insatser och aktiviteter genom samverkan med företrädare för arbetsliv, branscher och högre utbildning har skolans strategi för studie-och yrkesvägledning formats som ett kunskapsområde som behandlar frågor om arbetsliv och samhälle i en vidare mening. 2 Mål (Sammanfattning av aktuella bestämmelser inför val av studier och yrken hämtade från Skolverkets allmänna råd, läroplanen och skollagen.) Eleven bör få arbeta med självkännedom, få ökade insikter om sina egna intressen, talanger, förmågor och ev. begränsningar få arbeta med självreflexion i förhållande till mål för framtiden få olika yrken och branscher belysta få möta företrädare för arbetslivet och utbildningsväsendet ev. få träffa personer som gjort otraditionella val få kunskaper om arbetslivet, arbetsmarknaden, utbildningssystemet, utbildningsvägar få konkreta erfarenheter av betydelse från arbetslivet ställas inför olika uppgifter i arbetslivet få vidga perspektiven få pröva på ett yrkesområde under handledning få bearbeta nya arbetslivserfarenheter Läraren bör ge eleverna återkoppling med utgångspunkt i deras intressen, ambitioner och framtidsdrömmar för att motivera och lyfta fram vad de kan behöva utveckla för att nå sina må
3 ge eleverna möjlighet att utveckla en förståelse för hur kunskaper i ämnet kan ha betydelse i arbetslivet utmana, problematisera och visa på alternativ till traditionella föreställningar om kön, kulturell och social bakgrund som kan begränsa elevernas framtida studieoch yrkesval ge eleverna möjlighet att utveckla allsidiga kunskaper om hur arbetslivet fungerar tydliggöra inslag i undervisningen som en del av studie-och yrkesvägledningen så att eleven kan koppla till sin egen studie-och yrkesvalsprocess ge eleverna möjlighet att utveckla sin förmåga att kritiskt granska information om studier och yrken samt skapa medvetenhet om vilket ansvar de själva har för sina studie-och yrkesval Rektor bör se till att det finns strategier för att alla elever utifrån sina behov ska få allsidig information om studie och yrken organisera studie-och yrkesvägledningen så att eleverna får möjlighet att ställas inför olika uppgifter i arbetslivet och möta företrädare för arbetslivet och utbildningsväsendet se till att eleverna erbjuds vägledningssamtal som utgår från varje elevs behov och stödjer dennes studie-och yrkesvalsprocess ha ett övergripande ansvar för att elevernas arbetslivskontakter bidrar till att deras studie-och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund Studie-och yrkesvägledaren bör se till att informationen om utbildningsvägar och yrken är aktuell, opartisk, tillförlitlig och tillgänglig för eleverna när de behöver den se till att varje elev får information om de kurser och utbildningar som finns inom gymnasieskolan och om vilka val som kan ha betydelse för vidare studier ge eleverna möjlighet att utveckla sin förmåga att kritiskt granska information om studier och yrken samt skapa medvetenhet om vilket ansvar de själva har för sina studie-och yrkesval
4 se till att eleverna får saklig och aktuell information om arbetslivets kvalifikationskrav och om hur arbetsmarknaden ser ut inom olika yrkesområden (delat ansvar med lärarna) vidga elevernas perspektiv om såväl de egna förutsättningarna som om olika utbildningar och yrken utmana elevernas föreställningar om yrken och utbildningar utifrån kön samt utifrån social och kulturell bakgrund ge eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att väga samman olika faktorer som har betydelse för studie-och yrkesvalet Planering för lågstadiets elever För skolans yngsta elever prövades under vårterminen 2014 en uppläggning av ett gemensamt tema kring yrken. Om detta slår väl ut finns en plan för fortsättningen för hur arbetsområdet kontinuerligt kan tas upp i undervisningen. För förskoleklassen och för lågstadiets elever startade temat Yrken i tiden med en gemensam introduktion för alla barn i skolans aula. Personalen hade klätt ut sig i olika yrkestypiska kläder och spelade upp en föreställning för eleverna som inspiration för kommande arbete. De olika årskurserna har sedan arbetat vidare med lite olika inriktning. Årskurs 1 fokuserade på frågorna Vad vill jag bli när jag blir stor? och Hur ska jag utbilda mig till det? Arbetet redovisades i en utställning i skolan där eleverna byggt små figurer ( gubbar ) och själva skrivit några rader om sina drömyrken. Årskurs 2 har arbetat med tema Dåtid-Nutid-Framtid. Eleverna började med att studera vilka yrken som behövdes i Bredäng för hundra år sedan. De dokumenterade med ord och bild. För att få inblick i vilka yrken som finns i dag intervjuade eleverna olika yrkesverksamma i skolan och i skolans närhet. Intervjuerna finns nedskrivna och foton togs vid intervjutillfällena. När det gäller framtiden har eleverna fantiserat och skrivit om Bredäng om hundra år och illustrerat sina berättelser. Alla arbeten eleverna har gjort finns samlade i en bok som tryckts upp i samarbete med Fantasifabriken. Årskurs 3 har lagt tyngdpunkt på historien i närområdet. Hur såg det ut för 100 år sedan och vad arbetade man med? De har letat bland gamla fotografier och presenterat sitt forskningsarbete i en bildutställning. Planering för mellanstadiets elever På mellanstadiet utformas studie-och yrkesorienteringen utifrån följande principer:
Fadderverksamhet Högstadiets elever kommer vid några tillfällen till mellanstadiets klasser och berättar om sina arbetsplatsbesök. Årskurs 7 går till årskurs 4, årskurs 8 till årskurs 5 och årskurs 9 går till årskurs 6. I stor utsträckning träffar då högstadiets elever sina gamla lärare, vilket underlättar för eleverna när det gäller att göra bra presentationer. Koppling till ämnesundervisningen Det finns många möjligheter att koppla ihop den ordinarie undervisningen i de olika årskurserna med samtal om och arbete med studie- och framtidsval. I historia med medeltiden som arbetsområde blir det t.ex. naturligt att dra paralleller mellan hantverksyrken med skråväsendet som utgångspunkt och modern maskinell produktion. I samverkan med Hantverksgymnasiet och andra gymnasieskolor kan gymnasieungdomar komma till skolan och berätta om nutida yrkesutbildning inom olika hantverksyrken som t.ex. målare, rörmokare och elektriker. I geografi tas olika yrken upp utifrån geografiska förutsättningar i olika delar av landet. 5 I teknik ska en klass pröva att sända webbradio. Lärarna kommer att göra en årskursplanering där det framgår vilka moment som kommer att tas upp i olika ämnen. Besök inifrån och utifrån Bredängsskolans studie-och yrkesvägledare besöker alla mellanstadieklasser en eller flera gånger per läsår för att tala om framtid, studier, yrken och arbete. Föräldrar, före detta elever och kändisar som har koppling till Bredängsskolan ska som inspirationskälla inbjudas att komma till skolan och berätta om sina studier och yrkesval. Social kompetens och koder i arbetslivet I så många sammanhang som möjligt ska lärarna, äldre elever och representanter från arbetslivet ta upp frågor om vad som krävs för att kunna få och behålla ett arbete i framtiden. Eleverna behöver återkommande få höra att det lönar sig att plugga och satsa på skolan och att det är helt nödvändigt om man ska kunna nå sina drömmars mål. Koder i arbetslivet som att komma i tid och tänka på hur man uppträder i olika sammanhang är viktiga att inpränta tidigt. Planering för högstadiets elever Genom att eleverna redan från årskurs 7 får kontinuerliga kontakter med arbetslivet ger vi dem ökade möjligheter att göra genomtänkta val inför gymnasiet. Vårt samlade program syftar till att ge olika exempel på yrken, arbeten och studievägar och därmed ge en överblick av arbetsmarknaden och av möjligheter. Eleverna får möta engagerade yrkesföreträdare, de får inblick i olika arbetsplatsers villkor, de får lära sig om koderna i arbetslivet och de får ta
del av många alternativa studievägar. Men de får också stöd i att uttrycka sina egna mål för framtiden och hjälp med att hitta sina egna talanger och möjligheter utifrån drömmar och personliga förutsättningar. Program och aktiviteter Årskurs 7 Eleverna får parvis besöka en och samma arbetsplats en gång i månaden under årskurs 7. På arbetsplatsen tas de emot av en mentor som ger eleverna inblick i arbetsplatsens mål och uppgifter och de får också enklare uppdrag att utföra. Tillsammans med företaget/verksamheten utformar eleverna sedan en utställning om den verksamhet som de besökt, som presenteras på en utbildningsmässa som skolan ordnar för allmänheten i slutet av våren. 6 På Patent-och registreringsverket Eleverna får också träffa olika yrkesföreträdare som besöker skolan. Årskurs 8 Eleverna delas in i grupper om 6-10 elever som sedan kopplas ihop med olika företag som tar på sig att under ett antal dagar under läsåret ( 5-7 dagar ) ta emot samma elevgrupp och ge dem en introduktion i företagets verksamhet. Företagens program kan omfatta allt från rundvandringar på företagets olika avdelningar till externa studiebesök och möjligheter att praktiskt pröva olika arbetsmoment. Gruppen får i uppdrag att göra en presentation av sitt företag på Bredängsmässan i slutet av läsåret. På kommunikationsföretaget Arriva
Genom ett samarbete med Mentor får eleverna även ta del av programmet Proffsmentor. Under fem halvdagar får eleverna utbildning av olika yrkesföreträdare på ett stort företag och får t.ex. lära sig hur man skriver en CV, vad som är viktigt när man söker jobb och om normer och regler i arbetslivet. Årskurs 9 Under höstterminen har eleverna en hel temavecka som ägnas år arbetsmarknadskunskap. 7 Möte med Christer Fugelsang på universitetet under temaveckan De får göra studiebesök på olika typer av arbetsplatser, besöka gymnasier, universitet och högskolor, lyssna på föreläsningar och träffa företrädare för olika yrken. De får också besöka Hantverksmässan och UF-mässan (Ung Företagsamhet) och naturligtvis även gymnasiemässan. Besöken följs upp av personlig studievägledning. Genom en särskild satsning av Mentor kommer alla elever i årskurs 9 under hösten 2014 att erbjudas ingå i det så kallade mentorsprogrammet. Elever i en klass kommer att kunna få en personlig mentor från arbetslivet ( utvald av Mentor ) som de under hösten kommer att ha elektronisk kontakt med ( t.ex. via mail ) varje vecka under hösten. Kontakten syftar till att stärka elevernas framtidsdrömmar och motivera eleverna att satsa för fullt på skolarbetet och på att nå goda betyg. Övriga elever i årskurs 9 kommer att erbjudas traditionellt mentorsprogram, där de som anmäler intresse träffar en personlig mentor (vuxenkompis) ungefär en gång i månaden utanför skoltid. Mentorn ska vara ett stöd för sin adept när det gäller att välja väg för framtiden och kan utgöra en förlängd arm ut i arbetslivet. Särskilda insatser Inom ramen för Bredängsakademien finns möjligheter att arrangera särskild yrkespraktik. Det kan handla om särskilda insatser för elever med någon form av funktionshinder. Under hösten 2013 samarbetade Bredängsskolan med byggföretaget Peab som tillsammans med högstadieelever utförde ombyggnadsarbete på skolan. I arbetet deltog också gymnasieelever från Peabskolan.
8 Samarbetet med Peab ledde till ett ombyggt café Ansvarsfördelning För att Bredängsskolans plan för studie-och yrkesvägledning ska vara en levande och aktuell plan i det pedagogiska arbetet krävs att alla tar sitt ansvar för att planeringen respekteras och följs. Planen måste också kontinuerligt utvärderas och elevernas åsikter om utfallet av olika insatser är därvidlag viktiga att följa upp genom intervjuer och i enkätform. I det följande beskrivs olika befattningshavares ansvar: Rektor har det övergripande ansvaret för att planen följs och ser till att förutsättningar finns att följa planeringen. Det innebär att förtydliga uppdrag för studie-och yrkesvägledare, lärare och annan personal och att skapa utrymme i tjänster och i tid för att fullfölja uppdragen. Rektor ser till att tid avsätts för varje arbetslag vid läsårsstarten till arbete med planering av de stadiebundna aktiviteterna. I rektors ansvar ingår även att se till att kompetensutveckling inom ämnesområdet erbjuds personalen. Biträdande rektor ansvarar för schemaläggning och bemanning vid aktiviteter som bryter ordinarie schema. Administrativ chef följer upp kostnader i samband med olika aktiviteter och ser till att dessa ryms inom budgeterade ramar och ansvarar även för kontakter med skolans personal vad gäller särskilda arrangemang. Studie-och yrkesvägledaren har till ansvar att planens olika delar organiseras, genomförs och utvärderas samt ansvarar för att skapa och underhålla externa kontakter för elevernas arbetsplatspraktik och studiebesök.
9 Lärarna ansvarar för att studie-och yrkesvägledningen i alla årskurser sker enligt planen och att utöver de beskrivna aktiviteterna i så många sammanhang som möjligt uppmuntra elevernas frågor om och intresse av de egna framtidsfrågorna. Elevhälsopersonal ansvarar för att i olika fora föra fram elevernas behov av individuellt anpassat stöd vad gäller studie-och yrkesvägledning och påtala behov av särskilda insatser för enskilda elever när så är befogat. All personal i skolan ansvarar för att eleverna får bästa möjliga stöd och uppmuntran när det gäller att satsa på studier i framtiden och på en yrkesbana som utgår från elevens egna förutsättningar och önskemål. Bredängsskolans arbetsplan för studie- och yrkesvägledning har vuxit fram successivt och personalen har i olika hög grad varit involverad i planeringen. Ambitionen är att alla i skolan i ännu högre grad ska vara delaktiga i att undan för undan för undan revidera planen, så att den svarar mot just Bredängseleverna behov av vägledning för framtiden. Skolledningen och studie-och yrkesvägledaren ansvarar för att skapa detta utrymme för samråd och samverkan.