aktum AKTUELLT VID UMEÅ UNIVERSITET APRIL 3/2004 Åtgärder vidtagna på Konsthögskolan Får vi låna dina bilder? Profil i bil
L LEDAREN Omslagsbild Johan Gunséus aktum AKTUELLT VID UMEÅ UNIVERSITET APRIL 3/2004 Ansvarig utgivare Ulrika Bergfors Kriström Redaktör Jonas Ericson Tel 090-786 99 45 aktum@adm.umu.se jonas.ericson@adm.umu.se Relativt bra Att allt är relativt fick en kompis erfara när han skulle disputera. Efter att han lagt ner fem år och sin själ på sin avhandling och fått bra respons både nationellt och internationellt samt idel ljusa framtidsprognoser skulle han söka ett stipendium till tryckningen av boken. Han slog således numret till en på förhand utvald organisation som brukade ge bidrag till avhandlingar inom hans disciplin. En dam svarade och min kompis förklarade sitt ärende. Hon svarade: Tyvärr, vi ger bara stipendier till vetenskapliga avhandlingar. Han hade varit beredd på ett nej men inte detta. Inte vetenskapligt? Modet och målföret svek och han tackade och sa hej då. En plötslig insikt om hur relativ hans framgång faktiskt var tornade upp sig. Var hans insats inte ens vetenskaplig? Den stundande disputationen skrämde. När vi på universitetet diskuterar och processar visioner, om till exempel samverkan, kan det ibland bli ganska svåröverskådligt till och med för oss själva. Namnen på samverkansprojekten är många: Akademiker i företag, Teknikbrostiftelsen, Närkontakt, Meny, Spets, för att bara nämna några. Hur ser det då ut utifrån? Man kan ju bara ana. En högt uppsatt chef inom Umeås näringsliv gav luft åt den förvirringen på Teknikmässan som nyligen hölls i Tekniska högskolans regi. Han tyckte att det var minst sagt rörigt med alla ingångar till samverkan med universitetet. Den stringens som vi hittar i vårt resonerande framstår en sådan gång som relativt relativ. Det är också då som budskapet från enheten för näringsliv och samhälle till dem som inte redan samverkar med oss Ett universitet, en ingång klingar som ljuv musik. När det gäller min kompis så löste det sig. Relativitetens hårda lagar blottade än en gång sitt kalla stål när det visade sig att damens översikt över ämnesområdet var relativt skral. Ett telefonsamtal senare var saken löst, missförståndet utrett och stipendiet i hamn. Välkommen till Aktum nummer 3! Jonas Ericson, redaktör jonas.ericson@adm.umu.se Adress Informationsenheten Umeå universitet 901 87 Umeå www.umu.se Tel 090-786 50 00 (vx) Fax 090-786 99 95 Redaktion Jonas Ericson Carina Dahlberg Stefan Lybeck Redaktionsråd Kristina Sjögren Camilla Norrbin Barbro Renkel Gunnel Grelsson Tommy Ericsson Dan Frost Kjell Grankvist Jan Mannberg Layout/produktion/repro Print & Media, Umeå universitet Tryck UTAB Affärstryck i Umeå AB Upplaga 5 200 Tipsa gärna redaktionen! 2 AKTUM APRIL 3/2004
carina.dahlberg@adm.umu.se från universitetsvärlden Snart möjligt att testa teknikkunskaper inför högskolestudier Högskoleverket håller på att ta fram ett datoriserat prov som ska testa kunskaper inom teknikområdet. Testet ska kunna användas dels för att bedöma de sökandes reella kompetens (samlad kompetens oavsett formella betyg) och dels i urvalet. Personer som funderar på en teknisk utbildning ska också kunna göra testet. Tanken är att ett färdigt prov ska finnas klart till antagningen hösten 2005. Högskolorna ska själva avgöra om de vill använda provet eller inte. Källa: Högskoleverket Lunds universitet är störst, Högskolan på Gotland ökar mest Det totala antalet helårsstudenter i Sverige är nu mycket nära 300 000. År 2003 ökade antalet studenter med 10 000. Lunds universitet är störst med 26 776 studenter. Men de små högskolorna har vuxit mest. Högskolan på Gotland har exempelvis expanderat med närmare 30 procent. Ökningen av antalet studenter har framförallt skett inom det samhällsvetenskapliga området. Inom naturvetenskap och teknik, som länge varit prioriterade områden, var antalet studenter oförändrat mellan 2002 och 2003. Det är dock en stagnation på hög nivå. 30 procent av alla studenter finns inom ämnesområdena naturvetenskap och teknik. Sett i ett tioårsperspektiv är det en fördubbling. Källa: Högskoleverket EU-kommissionen skisserar framtidens utbildningsprogram I ett så kallat meddelande från EU-kommissionen i Bryssel presenteras en skiss för framtidens utbildningsprogram. En huvudpunkt är att dagens program för stöd till rörlighet och samarbete på utbildningsområdet, Sokrates och Leonardo da Vinci, liksom programmet för yttre samarbete, Tempus, ersätts med nya program från och med 2007. I stället vill man införa ett enda integrerat program för livslångt lärande som behandlar utbildning och fortbildning från primärskolan till vuxenutbildning. Källa: Högskoleverket Kvinnorna drar ifrån ytterligare Fler än någonsin tidigare börjar studera vid universitet och högskolor. Men könsskillnaderna och de regionala skillnaderna är stora visar Högskoleverkets analys. Läsåret 2002/2003 fanns 83 000 nybörjarstudenter. Av dessa var drygt 49 000 i åldrarna upp till 25 år. De regionala skillnaderna är stora. Det skiljer över tio procentenheter mellan de län som har den högsta övergångsfrekvensen jämfört med dem som har den lägsta. Mellan kommunerna är skillnaderna ännu större. I Uppsala, Blekinge, Västerbotten, Kalmar och Kronobergs län studerar över 50 procent på universitet och högskolor. Uppsala toppar listan med 55 procent. De övriga ligger runt en övergång till högre studier på 50 52 procent. I botten ligger Södermanlands, Jämtlands och Gotlands län med en övergångsfrekvens på strax under 45 procent. Källa: Högskoleverket Vägval för svensk medicinsk forskning Svensk medicinsk forskning befinner sig i den internationella frontlinjen men tappar mark. Samtidigt som andra länder satsar kraftfullt har den statliga finansieringen av svensk medicinsk forskning inte hängt med i utvecklingen. Det framgår av rapporten Svensk medicinsk forskning finansiering och konkurrenskraft. Bakom rapporten står professorerna Jan Lindsten, Lennart Enerbäck och Thomas Olivecrona som arbetat på uppdrag av landets sex medicinska fakulteter samt Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin. Totalt sett har medlen för medicinsk forskning ökat under den senaste tioårsperioden. Detta beror främst på att det ekonomiska stödet från andra finansiärer än staten ökat. Under samma period har den statliga finansieringen minskat i relativa tal. Staten är den största och viktigaste finansiären av medicinsk grundforskning. För att uppnå balans hävdar utredarna att ett tillskott om minst 1,5 miljarder kronor till 2008 behövs. Satsningen motsvarar knappt 4 mil motorväg. Källa: Vetenskapsrådet Oxford planerar för internationell marknad Brittiska studenter kan bli en minoritetsgrupp vid Oxfords universitet i framtiden, åtminstone om planerna från en intern utredningsgrupp realiseras. Enligt utredningen bör universitetet i ännu högre grad inrikta sig på en internationell marknad och ta upp konkurrensen med de främsta amerikanska universiteten när det gäller master- och forskarutbildning inom attraktiva områden. Förslaget innebär att man redan från hösten skär ned antalet platser inom grundutbildningen för att i stället öka utrymmet för olika postgraduate-utbildningar för fullbetalande utländska studenter, framför allt från Asien. Kursändringen är ett led i försöken att skapa bättre finanser så att Oxford kan behålla sin status som ett ledande internationellt universitet. Källa: Högskoleverket För att skapa välstånd och tillväxt i framtiden måste Sverige fokusera bättre Det hävdar experterna inom Teknisk Framsyn. De lyfter fram elva teknik- och kunskapskluster där vi har goda chanser att bli internationellt framgångsrika. Teknisk Framsyn är ett projekt där ett hundratal experter har försökt att förutse den tekniska, naturvetenskapliga och medicinska utvecklingen och dess konsekvenser de närmaste 15 20 åren. När det gäller forskning slår gruppen fast att forskningsfinansieringen måste inriktas på nyttotänkande och kraftsamla kring utvalda områden. Elva kluster med sammanlagt hundra teknik- och kunskapsområden där Sverige har bäst förutsättningar har identifierats utifrån innovationsgrad, teknikmognad, marknadsförutsättningar och behov. Bioteknik och IT löper som en röd tråd genom områdena och den traditionella industrin lyfts fram som en stark tillväxtgenerator. Kluster som identifierats är bl.a. mekaniska system, funktionella material, hälso- och sjukvårdsteknik och hållbar livsmedelsproduktion. Källa: Vetenskapsrådet Fler notiser och längre versioner hittar du på: <www.anstalld.umu.se>. AKTUM APRIL 3/2004 3
Åtgärder vidtagna p Få har missat turbulensen på Konsthögskolan. Konflikter har lett till omfattande sjukskrivningar, vilket lamslagit undervisningen och skapat stort missnöje bland studenterna. Fakulteten svarar med långsiktigt åtgärdspaket. Bakgrunden Under hösten eskalerade problemen på Konsthögskolan. Konflikter ledde till sjukskrivningar bland adjunkterna vilket ledde till bristfällig undervisning, vilket i sin tur ledde till att studentrådet sa ifrån till fakultetsledningen. Fyra av fem adjunkter har av olika orsaker varit sjukskrivna i perioder de senaste två terminerna. Adjunkterna fungerar också som ett slags föreståndare för de olika verkstäderna, när de är borta har studenterna dålig eller ingen tillgång till dessa. Lösningen? En åtgärdsplan har dragits upp av fakultetsledningen i samråd med studentrådet, de fem berörda adjunkterna, fackliga representanter, prefekten för Konsthögskolan Lennart Spolander och professor Elin Wikström. Åtgärdsplanens första steg var att skriva tydliga arbetsbeskrivningar till adjunkterna, det vill säga konkretisera arbetsuppgifterna. Lärarnas uppdrag har hittills varit alltför diffusa, vilket försvårat deras arbetssituation. Parallellt med det arbetar POU (enheten för personal- och organisationsutveckling) med att föröka lösa de psykosociala knutarna i adjunkternas arbetsmiljö. Det arbetet påbörjades i höstas och pågår alltjämt. Elin Wikström, professor sedan 1,5 år: Vad tycker du om åtgärdspaketet? Jag är positiv till det, men det har tagit längre tid än jag trodde. Men det beror i viss mån på att några av adjunkterna varit bortresta i tjänsten också. Hur kan man undvika liknande problem i framtiden? Samarbete mellan adjunkter, professor och studenterna. Ett exempel på ett sådant samarbete är det utbildningsråd vi startade i höstas. Kritik mot bristande information har riktats mot ledningen från både studenter och adjunkter, kommentar? Jag har stor förståelse för att studenterna är besvikna över bristande information, däremot tycker jag att deras kritik när det gäller hur vi hanterat vikarietillsättningar har varit för hård. Jag har verkligen försökt och gjort vad jag kunnat. En annan sida av saken, som inte kommit fram i media, är att det finns delar av vår verksamhet som fungerat bättre nu än på länge. Till exempel har vi flera gästprofessorer här som höjer statusen på utbildningen. 4 AKTUM APRIL 3/2004
på Konsthögskolan TEXT OCH BILD JONAS ERICSON Roland Spolander, prefekt: Varför tar det sån tid att tillsätta vikarier hos er? Jag har velat få tillbaka de sjukskrivna först, det har hela tiden varit målet. Det handlar dessutom om deltider, och de är svårare att tillsätta. Men i backspegeln kan jag tycka att jag borde ha tillsatt personal snabbare. Vad tror du detta betyder för skolans rykte? Det är helt klart dålig reklam. Ingen tvekan om saken. Göta Svensson, adjunkt med ansvar för grafik, sjukskriven sen december 2003: Vad tycker du om åtgärdspaketet? Den enda del som jag kommit i kontakt med är steg 1, framtagandet av tjänstebeskrivningar. Det verkar bra. Däremot har jag inte märkt något av steg 2, arbetet med den psykosociala biten. Jag sitter hemma här som ett frågetecken och väntar på att någon ska höra av sig. Hur kan man undvika liknande problem i framtiden? Klarare strukturer, demokratisk beslutsordning och tydliga tjänstebeskrivningar. Om inte det finns blir man beroende av relationerna till kollegerna, vilket är dåligt. Marielle Nylander, adjunkt med ansvar för foto, sjukskriven sen januari. Vad tycker du om åtgärdspaketet? Det kom inte en dag för tidigt. Adjunkterna sökte hjälp i maj 2003 hos prefekten utan resultat, därefter vände vi oss i höstas till fakultetsledningen. Tydliga tjänstebeskrivningar har varit efterlängtade. Men från POU, som arbetar med den psykosociala delen, har jag inte hört ett ljud, det är tråkigt. Generellt tycker jag att vi fått dåligt med information från ledningen. Hur kan man undvika liknande problem i framtiden? Genom tydlighet. Det är väldigt synd att det blivit så här, vi har slösat för mycket energi och resurser på fel saker. Marja Taussi Sjöberg, prodekan på humanistiska fakulteten. Åtgärdspaketet innehåller två steg. Steg 1 innefattar lösning av de organisatoriska problemen, steg 2 lösning av de psykosociala problemen. Prodekan på humanistiska fakulteten Marja Taussi Sjöberg: När är processen klar? Det är ett omfattande arbete och det är svårt att säga när vi är helt färdiga. Men den första etappen, tecknandet av tydliga arbetsbeskrivningar, är nyligen avslutad. Vad beror problemen på? I grund och botten tror jag att det är organisatoriska problem som sen har lett till konflikter och psykosociala problem. Därför är det viktigt att vi snarast löser de organisatoriska problemen för att lösa den psykosociala frågan behöver vi mer tid. Hur tror du detta har påverkat skolans rykte? Jag hoppas inte att det har påverkat oss negativt i alla fall inte på lång sikt. Magni Borgehed och Lenni Larsson, studenter vid konsthögskolan och aktiva i studentrådet: Vad tycker ni om åtgärdspaketet? Än så länge har vi inte märkt så mycket av de positiva effekterna, däremot lider vi fortfarande av sviterna av sjukskrivningarna och allt strul, en av tjänsterna är ännu inte tillsatt. Ledningen har hela tiden varit alltför dålig på att ordna vikarier. Vi är också besvikna på att vi studenter inte har informerats om vad som är på gång. Vad tror ni detta betyder för skolans rykte? Det påverkar oss negativt, tror det kommer att sänka söktrycket. Ledningen har hela tiden varit alltför dålig på att ordna vikarier, säger Magni Borgehed och Lenni Larsson, studenter vid Konsthögskolan. Tältet är en installation men också en mötesplats för dem som vill ha en öppen debatt. Debatten förs också på adressen <www.nyakonsthogskolan.tk/>. AKTUM APRIL 3/2004 5
Två spår inom forskningspolitiken Regeringen säger att den satsar mer på forskning. Samtidigt hävdar forskarsamhället att det får mindre pengar. Forskningspolitik och retorik hänger det ihop eller är det bara tomma ord? Regeringen med utbildningsminister Östros i spetsen talar ofta om att forskningen är viktig för den ekonomiska utvecklingen och tillväxten i Sverige. Stolt proklamerar den att den tillfört forskningen mer pengar. Men det är ett påstående som mötts av skepsis på många håll inom akademin. Många upplever situationen istället som motsatt. Hur ligger det då egentligen till? Tja, som vanligt är bilden mer komplicerad än vad meningsmotståndarna vill ge sken av. Peter Schilling vid institutionen för ekonomisk historia har i sin licentiatuppsats studerat den svenska forskningspolitiken från 1980 2000. Hans slutsats är att universitetsforskningen nästan har fått fördubblade resurser under perioden men... Regeringen kan inte ta åt sig äran. En relevant del av expansionen står andra finansiärer för. De statliga pengarna har visserligen ökat men samtidigt ska fler dela på kakan. Fakultetsanlagen ligger ungefär på samma nivå som vid slutet av 1980-talet. Universitetsforskningen har blivit mer beroende av externa pengar. Under 1980-talet prioriterades forskningen resursmässigt, den tog en större andel av offentliga medlen. Under 1990-talet ökade det politiska intresset för forskning samtidigt som utrymmet i stadsbudgeten blev mindre jämfört med annan offentlig verksamhet, konstaterar Schilling. Samtidigt menar han att regeringen faktiskt gör vad den har sagt att den ska göra. I forskningspropositionen 1998/99 definierade regeringen sin roll som att stödja grundforskningen och det gör man. Peter Schilling tycker ändå att utvecklingen är oroväckande. 1990-talets besparingar på forskningen har inte fullt ut kompenserats. Forskningen verkar vara i strykklass i den offentliga sektorn eftersom utgifterna för forskning har stabiliserat sig på en lägre nivå jämfört med 1980-talet. Samtidigt ökar förväntningarna från statsmakterna. De direkta statsanlagen går till största del till forskarutbildningen påpekar Schilling. De seniora forskarna hänvisas till stor del till att söka externa anslag som kräver mycket tid och samordning. Detta kan vara till nackdel för grundforskningen eftersom det leder till många kortsiktiga projekt med kontinuitetsproblem. Peter Schilling konstaterar samtidigt att forskningspolitiken i Sverige inte har gått upp i en innovationspolitik styrd av ett tillväxttänkande vilket forskaren Michael Gibbons hävdar har skett i andra länder. I Sverige bedrivs ett tvåspårsalternativ. Ett grundforsknings- och ett innovationsspår. Min gissning är dock att man kommer att växla in alltmer på innovationsspåret och satsa mer på utvecklingen av forskningsinstitut redan i den kommande forskningspropositionen. Å ena sidan ökad satsning på forskning, å andra sidan mindre pengar, konstaterar Peter Shilling. TEXT CARINA DAHLBERG BILD JONAS ERICSON 6 AKTUM APRIL 3/2004
Doktoranden fast i gränslandet APROPÅ...doktorandernas socialisation och situation. Hur upplever du som doktorand vikten av socialisering? Enligt Peder Karlsson, som nyligen lagt fram en avhandling i ämnet, finns det ingen enhetlig uppfattning, varken bland doktorander eller i de miljöer de inskolas i, vad doktorandtillvaron innebär. Karlsson har undersökt den socialisationsprocess som doktoranderna genomgår under sin utbildning. Det handlar om att bli del av en speciell miljö och i varje ögonblick hitta sin position. Det är svårt eftersom situationen är så otydlig. Osäkerhet, otydlighet och utsatthet är tre ord som ganska bra sammanfattar doktorandernas situation. Men giltighet och innebörd skiftar mellan institutioner och fakulteter. Om man hårdrar det kan man säga att socialiseringsprocessen handlar om att hantera osäkerhet, säger Peder Karlsson. Men doktorandgruppens situation är inte enhetlig, påpekar han. Olika vetenskapsområden har olika traditioner och arbetssätt. Ändå är den forskningspolitiska modellen för forskarutbildning ganska tydligt hämtad från det naturvetenskapliga området. Detta, menar Karlsson, kan leda till problem inom andra områden. Karlsson intervjuar i sin avhandling Forskares socialisation: Kunskapssociologisk visit i doktoranders livsvärldar nio doktorander. Jag har velat förstå deras socialisation utifrån den miljö de befinner sig i, deras individuella perspektiv. Gemensamt är att de upplever det ganska besvärligt att vara doktorand. Det är att befinna sig i ett slags gränsland. Samtidigt som man undervisar och forskar är man varken lärare eller forskare. Gränslandet och osäkerheten blir ännu påtagligare för kvinnliga doktorander Man kan säga att socialiseringsprocessen handlar om att hantera osäkerhet, säger Peder Karlsson. som är genusmedvetna och verkar i en miljö som inte är det. Avhandlingen handlar också till stor del om Peders egen situation. Den är reflexiv. Jag har också utgått ifrån min egen situation. Betänkandet på en ny forskarutbildning, som nyligen presenterades, är Peder tveksam till. Det blir tydligt att doktoranden är student och det kan vara bra men man vill minska tiden ytterligare, till tre år. Jag skulle hellre se att systemet blev mer flexibelt. Man skulle exempelvis kunna inrätta ett råd där man kunde ansöka om pengar för förlängd tjänst. Jag tycker att det skulle vara rimligt eftersom olika vetenskapsområden har olika förutsättningar. Det tar ofta längre tid för projekt att mogna inom hum/sam-området. Samtidigt tycker han, liksom dem han intervjuat, att det är bra att en avhandling inte får ta hur lång tid som helst. Det handlar trots allt om en utbildning. Peder har själv gått sin forskarutbildning inom det gamla systemet. Jag har hållit på i sju år, givetvis inte på heltid. Jag tror att min forskning har vunnit på att jag har haft den tiden på mig. Jag hade aldrig kunnat ta ett lika stort grepp på bara fyra år. TEXT CARINA DAHLBERG BILD JONAS ERICSON Ann-Helén Andersson, doktorand vid institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk: Att vara doktorand i litteraturvetenskap är att bedriva ett ensamarbete. Här gäller det att vara utpräglad individualist och att klara sig själv i stor utsträckning. Dock finner jag viss gemenskap vid seminarier och i befintliga genusforskningsnätverk. Min frihet är stor, men jag efterlyser exempelvis forskarlag och mer social tillhörighet både på institutions- och fakultetsnivå. Friheten innehåller positiva aspekter i form av egen planering. Men det kräver samtidigt, på gott och ont, självdisciplin, självständighet och en oerhörd målmedvetenhet. Hanna Eklöf, doktorand vid institutionen för beteendevetenskapliga mätningar: Naturligtvis är det oerhört viktigt att införlivas i det sammanhang och den kultur man verkar i, både socialt och vetenskapligt. Vi är relativt få doktorander på en institution där mycket av arbetet bedrivs i projektgrupper, vilket gör socialisationen enklare. Dessutom blir vi väl mottagna genom bra introduktion. Om man upplever att socialisationsprocessen inte fungerar, tror jag att man som ambitiös doktorand visst kan producera en avhandling men att det upplevs som jobbigt om man inte knäcker socialisationskoden. Carljohan Orre, doktorand vid institutionen för informatik: Ta rygg på betydelsefulla personer, inom och utom institutionen, är mitt recept för en lyckad socialisation. Då kan man också bygga upp värdefulla kontakter, gärna via sin handledare. En öppen dialog är enligt mig en förutsättning för forskning, vilket i sig är en kollektiv sysselsättning. Detta medför att man kan skapa goda kontakter internt och externt: vid konferenser, studieresor och andra möten. Att träffa doktorander från andra lärosäten är mycket givande, för att inte säga ovärderligt. Personligen tror jag att man bildligt talat dör, om man inte socialiserar sig. TEXT STEFAN LYBECK BILD JONAS ERICSSON AKTUM APRIL 3/2004 7
Vad berättar kåtan? På en tältduk i mjuk canvas projiceras bilder av svenskt vardagsliv i fjällen. Gamla och unga går över rengärde med lasson. En fångad renkalv halkar omkring på smala ben medan barnen bär galonbyxor från Hennes & Mauritz och pratar Pokémon. Lena Stenbergs verk Lávvo ingår i utställningen Same, same but different som visar samtida samisk konst på Bildmuseet och som visas fram till 2 maj. Lávvu, Lena Stenberg, 2004. Kåta i canvas med två parallella videoprojektioner som visar kalvmärkning i svensk fjällmiljö sommaren 2003 (film av dokumentärt slag gjord med handkamera). BILD MIKAEL LUNDGREN Vad kommunicerar ett konstverk? Vi har frågat tre personer om vad de tycker att Lena Stenbergs konstverk Lávvu säger. Heléne Sommar, museologistudent och praktikant på Bildmuseet: Tältet är en modernisering av kåtan, en modernisering av hur det är nu. Samer lever inte i kåtor. Kanske köper de sina tält i en sportbutik? Helheten intresserar mig; den moderna tekniken, du ser motorcyklarna, och det traditionella sättet att arbeta. De vuxna ser ut som oss, vanliga Svenssons, fast de har renar... Konstnären nostalgiserar inte. Katarina Pirak-Sikku, konsthögskolestudent och praktikant i Bildmuseets projekt Samisk konst i dåtid och nutid: Det här är en rätt så icke-romantiserande berättelse om renskötsel. Konstnären visar på en bild som skiljer sig från den gängse där ledarhärken* kommer först i ledet med alla renar efter. Det finns fortfarande, men är inte så vanligt. Lena Stenberg har nog också tänkt på mobiliteten, konstnärslivet är mobilt och erbjuder inte en fast boplats. Och så kommer hon från en gedigen renskötarfamilj. Men det stämmer, hon tar inte upp problematiken med renskötsel som högstatus... förvisso... hade det varit på sin plats. Klassamhälle hos samerna, ja. Men diskuteras inte... Det är för laddat. *kastrerad rentjur Erik Larsson, student vid lärarutbildningen: Vi kommer in i samernas innersta. Tältet hjälper oss att komma in i deras liv. Men det här är bara en del av deras liv. De åker säkert på resor. Hade jag sett de här dokumentärfilmerna på teve hade jag inte känt mig lika nära. Då hade jag stängt av. TEXT MONICA VON STEDINGK BILD JONAS ERICSON 8 AKTUM APRIL 3/2004
Får vi låna dina bilder? Har du några gamla bilder, tagna mellan 1956 och 1987, föreställande några arbetskamrater? Eller gamla studiekamrater? Jag är intresserad av att låna dem av dig inför universitetets 40-årsjubileum nästa år! Vi behöver bilder dels till en jubileumsskrift och dels till en utställning. Givetvis har universitetet en hel del gamla bilder, men ju bredare urval, desto spänstigare resultat. Har du några äldre foton liggande i någon låda? Bilderna bör vara tagna mellan 1956 och 1987 och gärna föreställande människor som utför något, men allt är av intresse, även rena porträtt och miljöbilder. Bilderna får gärna vara från din studenttid vid Umeå universitet också. Vi är även intresserade av filmer från samma tidsepok med liknande innehåll. Skicka bilderna (eller filmen) till mig så scannar/ kopierar jag dem och returnerar originalen till dig. Hör av dig till mig på en gång, tack på förhand! TEXT JONAS ERICSON BILDER UR UNIVERSITETETS ARKIV AKTUM APRIL 3/2004 9
Kemistafetten legendarisk skidtävling än en gång Kemistafetten tillhör Umeå universitets mångåriga traditioner. För sjunde gången gick den i skogarna runt Nydala. Stafetten arrangerades för första gången år 1966. Då fanns också, som vissa av oss något mer rutinerade minns, den legendariska skidtävlingen Fettisdagsloppet, numera saligen insomnad. Kemistafetten lever dock i högönsklig välmåga och har en status i paritet med Vasaloppet och Gammliaskogens World Cuptävlingar. I år startar 30 lag, det blir 120 deltagare från en mängd olika nationer. Stafetten innehåller tre sträckor på 1,8 kilometer och en sluträcka på 4,2 kilometer. Loppet inleds med en flygande start, där löparna springer fram till sina väntande skidor. Bergspriset erövrar den löpare som är först till ladan efter ett par hundra meter. Man kan lugnt påstå att skidkompetens och stilar varierar en aning, säger Kenneth Österlund, en av eldsjälarna bakom Kemistafetten och en stilbildare i spåret. Ansvaret för årets upplaga av kemistafetten låg i år på enheten för medicinsk kemi. Detta viktiga ansvar skiftar år från år mellan de olika enheterna inom kemiska institutionen. I den nervösa, tryckande och olidliga spänningen inför starten träffar Aktum några skidprofiler: Kvinnliga ryska skidåkare brukar vara väldigt duktiga, det är inte jag. Men med tanke på att jag bröt benet i somras, tycker jag att det är bra gjort att ställa upp, säger Ludmilla Morozova-Roche, gästforskare i biokemi. Även utomstående icke-kemister får deltaga. Av den anledningen hittar vi ett lag från Akademiska hus (som enligt elaka tungor petat sitt ankare Åke Gustavsson på grund av åldersskäl) och ett lag från universitetsförvaltningen på plats: Självklart heter vårt lag Loket, berättar miljösamordnare Marie Adsten från universitetets lokalförsörjning, för vi går som tåget och på räls. Till sist kan konstateras att arrangörerna från medicinsk kemi hade lyckats få priser och annat från hela 50 sponsorer. Stafett 1. HPLC, Miljökemi 2. High Mass & LOw Recovery, Miljökemi 3. OmniÅk, OMNIO Slagskepp (långa skidor med fyra löpare på) 1. Potemkin II, Miljökemi 2. Bismarck, Oorganisk kemi 3. Potemkin I, Biofysikalisk kemi Damer 1. Malin Johansson, OMNIO 2. Lijana Augulyte, Miljökemi 3. Linda Pommer, ETPC Herrar 1. David Blomberg, Organisk kemi 2. Conny Danielsson, Miljökemi 3. Patrik Andersson, Miljökemi TEXT STEFAN LYBECK BILD JONAS ERICSON Eldsjälen Kenneth Österlund, spindeln i nätet för Kemistafetten, passade på att fylla 60 år. Vi gratulerar. Lag 10 Bismarck från Oorganisk kemi ställde upp i klassen för slagskepp och slutade på en meriterande andraplats. Conny Danielsson, i segrande lag HPLC, kollar att vallan är perfekt. Tvåa i den individuella klassen. Frusen hejaklack, modell mindre och yngre. 10 AKTUM APRIL 3/2004
Designhögskolan byggs ut Designhögskolan växer, antalet studenter ökar. Två nya, omfattande utbildningsprojekt är på gång. Därför byggs skolan nu ut i två etapper. Ett av projekten är Sason School of Design, ett unikt samarbetsprojekt mellan fyra svenska, stora, internationella bilföretag samt Designhögskolan vid Umeå universitet och Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Företagen är SAAB Automobile, SAAB-Scania, AB Volvo och Volvo Cars. Syftet är kort uttryckt att öka svensk bilindustris internationella konkurrenskraft genom att utbilda allt duktigare industridesigners. På sikt kommer detta att skapa tillväxt, bättre utbildning och forskning, menar prefekt Tapio Alakörkkö. Bengt Palmgren, rektor för Designhögskolan och projektledare för Sason School of Design, tillägger: skall också läggas att cirka 200 studenter från 11 olika kurser (inom exempelvis civilingenjörsprogrammet i interaktion och design, service management-programmet) nyttjar Designhögskolans hårt ansträngda lokaler. Allt detta kräver större utrymmen och vi kommer nu att bygga ut i två etapper. Etapp ett innehåller en ny våning på cirka 250 kvadratmeter i vår stora projekthall och skall vara klar i september, berättar verkstadsföreståndare Karl-Gustav Kalle Bergstedt. Etapp två omfattar en tillbyggnad på 1500 kvadratmeter i östlig riktning mot vår granne Konsthögskolan. Ombyggnaden beräknas vara klar i oktober eller november år 2005. Den kom- mer bland annat att innehålla ritsalar, elektroniklabb, lektionssalar, studentkök och ett atriumcafé. Under denna byggnadstid kommer personalen vid Designhögskolan, av arbetsmiljömässiga skäl, att få tillgång till en paviljong på cirka 80 kvadratmeter. Här får cirka 30 lärare och annan personal ostörd plats för att inta sina måltider. Paviljongen placeras vid Umeälven. Fotnot. Sixten Sason (1912 1967) var en av pionjärerna inom svensk industridesign. Han skapade bland annat folkbilen Saab 92 (1948) och utvecklade tillsammans med Victor Hasselblad den första Hasselbladskameran (1949). TEXT STEFAN LYBECK BILD JONAS ERICSON Chalmers startar en ny magisterutbildning i Teknisk design med inriktning mot fordonsindustrin. Designhögskolan breddar och fördjupar det magisterprogram i Transportation Design som har funnits sedan 1996. Utbildningen sker i tvååriga magisterprogram på engelska. Programmet Transportation Design ges i Umeå med tre olika profiler: Strategy Designer, 3D Designer och Animation Designer. Utbildningen startar nu i höst. Tapio Alakörkkö fortsätter och berättar om det andra utbildningsprojektet: För att bredda vår rekryteringsbas och möta studenter med annan bakgrund kommer vi också att starta en så kallad preparandutbildning på ett år. Vi riktar oss då exempelvis till studerande från andra utbildningsbakgrunder, som vill byta inriktning mot industridesign. Ansökningsförfarandet blir detsamma som tidigare, med arbetsprover och intervjuer. Sammantaget kommer antalet programstudenter att öka från cirka 100 år 2004 till cirka 150 år 2006. Till detta Ungefärligen så här kommer det att se ut i oktober 2005. En del av utbygganden av Designhögskolan sker i riktning mot Konsthögskolan. Så här ser det ut idag. AKTUM APRIL 3/2004 11
MÅNADENS PROFIL M P Stefan är ALS på spåren Sjukdomen ALS får allt större uppmärksamhet. Professor Stefan Marklund leder en forskargrupp vid Umeå universitet, som försöker hitta orsakerna till denna skrämmande och dödliga sjukdom. Namn: Stefan Marklund Ålder: 58 år Yrke: Professor i klinisk kemi Fritid: Vin, jakt och bilar Aktuell: Leder forskargrupp som försöker hitta orsakerna till sjukdomen ALS ALS (Amyotrofisk lateralskleros) är en sjukdom, där de nervceller i hjärnan och ryggmärgen som styr kroppens muskler dör. Sjukdomen kan börja i en arm eller i ett ben, när så småningom andningsorganen angrips, dör patienten. Hon eller han är under hela sjukdomsprocessen klar i hjärnan, förklarar Stefan Marklund, professor i klinisk kemi vid institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet. ALS har senaste tiden blivit uppmärksammad i media, nu senast på grund av TV-personligheten Ulla-Carin Lindqvists tragiska bortgång. Övriga kända personer som gett ALS ett ansikte är Mao Tse Dong, Maj Fant, David Niven och den engelske fysiken Stephen Hawking. Forskargruppen här i Umeå är tvärvetenskapligt sammansatt och leds av neurologen Peter Andersen, neuropatologen Thomas Brännström, biokemisten Mikael Oliveberg och undertecknad. Vi fick nyligen 4,5 miljoner från Hjärnfonden för att fortsätta vår forskning. Hela 79 forskargrupper sökte och vi var en av fyra grupper som fick dela på totalt 18 miljoner. Det här gav oss stor uppmärksamhet och gör att vi de kommande åren kan utveckla och fördjupa vår forskning i den riktning vi önskar. Felveckat eller ihopklumpat protein ligger med stor sannolikhet bakom sjukdomen ALS. Veckat protein spelar också 12 AKTUM APRIL 3/2004
AKTUM APRIL 3/2004 13
MÅNADENS PROFIL M P en huvudroll i svåra sjukdomar som Alzheimer, galna ko-sjukan/creutzfeldt-jakobs syndrom, Parkinson och vissa typer av demens. ALS drabbar 1 av 800 personer. Varje år insjuknar cirka 200 personer i Sverige. Vi vet idag att det finns olika typer av ALS. I ungefär tio procent av fallen är sjukdomen ärftlig. De som blir sjuka i ALS lever cirka tre år, ibland går sjukdomen snabbare som i Ulla-Carin Lindqvists fall, ibland långsammare som i Stephen Hawkings fall. Idag finns inget botemedel, bara bromsmedicin. Stefan är född och uppvuxen på Västerhiske, i Umeå landsförsamling. Hans far Sixten var känd lokalpolitiker i Bondeförbundet på 1950- och 60-talen och släkten har fått ge namn åt Marklunds kurva som genuina umebor naturligtvis känner till. Efter studenten vid dåvarande Umeå Högre Allmänna Läroverk, nuvarande Östra gymnasiet, bar det av till Stockholm och Tekniska Högskolan. Men mina föräldrar övertalade mig att komma hem och läsa medicin i Umeå. Ett beslut jag ångrade länge, men nu har förlikat mig med, säger Stefan med ett svårtolkat leende. Sedan gick den medicinska karriären som på räls: Stefan disputerade 1972 i medicinsk kemi med en avhandling om enzymer. Handledare var för övrigt Umeå universitets andre rektor Karl-Gustav Paul. År 1977 tog Stefan sin läkarexamen. Fem år senare, 1982, blev han specialistläkare i klinisk kemi och år 1989 professor i samma ämne. På fritiden dricker jag vin, jagar fågel och älg samt njuter av speciella bilar. Min BMW 328 Cabriolet, som i dagarna plockas fram ur sitt vinteride, är en sådan, avslutar Stefan, som tillsammans med hustru Marie begåvats med två barn och tre barnbarn. Nu är Stefan och hans kollegor sjukdomen ALS på spåren. Vi kan bara önska dem lycka till i den livsavgörande kampen. TEXT STEFAN LYBECK BILD JOHAN GUNSÉUS Kort bakgrund I början av 1990-talet forskade Stefan Marklund om fria syreradikaler och enzymer och upptäckte en tidigare okänd superoxiddismutas. Denna visade sig ha koppling till sjukdomen ALS och Marklunds forskning ändrade inriktning. Tillsammans med kollegerna Lars Forsgren och Peter Andersen, båda neurologer vid Umeå universitet, hittade han en tidig mutation i superoxiddismutas SOD1 kallad D90A. (Denna SOD1 innehåller koppar-zink.) Gruppen drog slutsatsen att ALS delvis beror på en toxisk egenskap hos ett visst enzym. ALS kan också vara nedärvt, den delen av de ALS-sjuka är cirka tio procent. Undersökningar som dåvarande professor Gunhild Beckman, Umeå universitet, gjorde på 1970-talet, visade att många i Finland och i Tornedalen med finskt ursprung bär på en genetisk förändring, som i sämsta fall kan leda till ALS. Idag vet forskarna att 13 mutationer kan föranleda ALS och att sjukdomen är utbredd över hela världen. Mutationerna gör att proteinet i nervcellerna veckar sig felaktigt eller klumpar ihop sig. N NYANSTÄLLNINGEN Namn Jenny Johansson Ålder 23 Kommer från Piteå Titel Projektassistent vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för yrkesmedicin Arbetsuppgifter Jag har varit med om att skicka ut en enkät till boende i fyra inlandskommuner: Lycksele, Storuman, Arvidsjaur och Älvsbyn. I enkäten frågar vi om hur mycket de besväras av vedeldning. Det är en del i ett större projekt finansierat av Energimyndigheten. Varför är du intresserad av miljö? Vet inte riktigt, på något sätt känner jag kanske att jag som medborgare har ett ansvar för miljön. Gjort tidigare Jag började läsa miljö- och hälsoskyddsprogrammet direkt efter gymnasiet och fick den här tjänsten direkt efter det. Så jag har inte hunnit med så mycket annat än. Framtidsplaner Vi får se, om jag inte blir kvar här så kanske jag kommer att jobba som miljöinspektör i någon kommun förmodligen någonstans söderut. Yrkesmedicin är det ämnesområde som studerar olika exponeringar i arbetslivet och hur de påverkar människor. Vi studerar bland annat effekterna av exponering för kemiska ämnen, fysisk belastning, vibrationer och stress i arbetslivet. Verksamheten är integrerad med den yrkes- och miljömedicinska kliniken vid Norrlands universitetssjukhus där bland annat patienter med sjukdomar och skador orsakade i arbetslivet utreds. TEXT OCH BILD JONAS ERICSSON Under denna rubrik träffar vi nyanställda runt om på campus. Vill du presentera en ny arbetskamrat? Hör av dig till redaktionen! Aktum@adm.umu.se, eller ring Jonas, 786 99 45. 14 AKTUM APRIL 3/2004
DISPUTATIONER APRIL Ulrika Ganeteg Inst. för fysiologisk botanik The light-harvesting antenna of higher plant photosystem I Apostolos Georgakis Inst. för tillämpad fysik Textual information retrieval: An approach based on language modelling and neural networks Börje Rehn Inst. för folkhälsa och klinisk medicin Musculoskeletal disorders and whole-body vibration exposure among drivers of all-terrain vehicles Anna-Lena Ström Inst. för molekylärbiologi Expression and functional analyses of the sca7 disease protein ataxin-7 Annekatrin Lukanova Inst. för folkhälsa och klinisk medicin Endogenous hormones in the etiology of ovarian and endometrial cancers Saman Rashid Inst. för nationalekonomi Immigrants, family income, and migration Emmelin, Maria Inst. för folkhälsa och klinisk medicin Self-rated health in a pulic health perspective Håkan Berglund Inst. för ekologi och geovetenskap Biodiversity in fragmented boreal forests assessing the past, the present, and the future Anna Nordström Inst. för folkhälsa och klinisk medicin Bone mass and physical activity Stina Lindmark Inst. för folkhälsa och klinisk medicin Neurohormonal mechanisms in insulin resistance and type 2 diabetes Ana Maria Rojas Inst. för strålningsvetenskaper ARCON in experimental and clinical radiotherapy Inga-Stina Ödmark Inst. för klinisk vetenskap Hormone replacement therapy: benefits and adverse effects Stephan Maximilian Röhrl Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap Wear and fixation of the acetabular component. In vivo evaluation of different polyethylenes and modes of fixation in hip arthroplasty MAJ Kristoffer Hylander Inst. för ekologi och geovetenskap Living on the edge effectiveness of buffer strips in protecting biodiversity in boreal riparian forests Jesper Kronhamn Inst. för molekylärbiologi Genetic analysis of genes found on the 4th chromosome of Drosophila emphasizing the developmental context of Pax6 Petter Holme Inst. för fysik Form and function of complex networks Berndt Karlsson Inst. för folkhälsa och klinisk medicin Metabolic syndrome and type-ii diabetes mellitus in shift workers Mattias Johnsson Pedagogiska inst. Kontrasternas rum. Ett relationistiskt perspektiv på valfrihet, segregation och indoktrinerande verkan i Sveriges grundskola Pär Håkansson Kemiska inst. Simulation of relaxation processes in fluorescence, EPR, and NMR spectroscopy Lena Edblom Inst. för arkeologi och samiska studier Långhus i Gene. Teori och praktik i rekonstruktion Owe Lundberg Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap Laparascopy and tumour growth Lena Kallin Westin Inst. för datavetenskap Preprocessing perceptrons Camilla Norrbin Inst. för historiska studier Från isolering till integrering. En kollektivbiografisk studie över de kvinnliga riksdagsledamöterna under tvåkammarriksdagens tid 1922 1970 Åsa Hörnsten Inst. för omvårdnad Experiences of diabetes care Patients and nurses perspectives Madeleine Ramstedt Kemiska inst. Chemical processes at the water-manganite (gamma- MnOOH) interface Gustaf Ståhlberg Inst. för klinisk vetenskap Söka sig vidare i livet. Litteratur-, metod- och fallstudier kring människors objektrelationer, existentiella/religiösa orienteringar och sökande av psykoterapi María-Ángeles Galán-Garcia Inst. för datavetenskap Categorical unification Britt-Marie Stålnacke Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering Outcome studies of mild traumatic brain injury. With special reference to persisting symptoms, disabilities, life satisfaction in relation to S-100B, NSE and cortisol in patients and athletes Ulf Bertheim Inst. för klinisk vetenskap Impaired reparative processes in particular related to hylauronan in various cutaneous disorders. A structural analysis Håkan Wingfors Kemiska inst. Pollutant profiles as a tool for characterisation of environmental exposure Xin-He Lai Inst. för klinisk mikrobiologi Francisella-induced macrophage cell death Iuliana Dasu Inst. för strålningsvetenskaper Theoretical modelling of tumour oxygenation and influences on treatment outcome Stellan Mörner Inst. för folkhälsa och klinisk medicin Hypertrophic cardiomyopathy in northern Sweden A clinical study with emphasis on molecular genetics Torbjörn Lind Inst. för folkhälsa och klinisk medicin Iron and zinc in infancy. Results from experimental trials in Sweden and Indonesia Anna-Carin Olsson Inst. för psykologi Factors shaping process and representation in Multiple-cue judgement Jon Gabrielsson Kemiska inst. Multivariate methods in tablet formulation Gunnela Ivanov Inst. för historiska studier Vackrare vardagsvara design för alla? Gregor Paulsson och Svenska slöjdföreningen 1915 1925 Markus Ådahl Matematiska inst. Random iteration of isometries Johan Lövgren Inst. för ekologi och geovetenskap Food web dynamics in open and closed systems Daniel Kjellgren Inst. för klinisk vetenskap Human extraocular muscles. Molecular diversity of a unique muscle allotype För att vara säker på att komma med i denna förteckning, skicka in din anhållan om disputation (rektors ex) till Ejvår Falck senast två månader före disputation! Blankett finns på <www.umu.se/infoenheten/umu_internt/blankett_disp.pdf>. För datum och lokal se vår hemsida: <www.umu.se/umu/aktuellt/kalendarium.html> AKTUM APRIL 3/2004 15
JÄMO J O Nytt åtgärdsprogram mot diskriminering och trakasserier Idrottsvetenskap serveras vid idrottsluncher Överträning, behandling av hälseneskador, amasoner på fotbollsplanen, psykologi och idrott hjälp eller stjälp, skador bland kvinnliga fotbollspelare, samt man vill ju inte att föreningen ska dö. Där är några av de rubriker och ämnen som behandlats vid de så kallade idrottsluncherna, som arrangeras av Idrottshögskolan vid Umeå universitet. Syftet med dessa lunchseminarier är att idrottsintresserade personer från universitetet och från olika idrottsföreningar skall diskutera idrottshändelser i allmänhet och idrottsutbildning och idrottsforskning i synnerhet. Det finns också tid för spontant idéutbyte och minimöten i olika konstellationer, förklarar Jan Åman, projektledare vid Idrottshögskolan. TEXT STEFAN LYBECK BILD JONAS ERICSON Kommande idrottsluncher: Torsdagen den 22 april, kl 11:30 13:00, Christel Larsson, nutritionist och universitetslektor i kostvetenskap, föreläser om barns matvanor. Torsdagen den 17 juni, kl 12:00 13:30, Michail Tonkonogi, med dr och lektor vid Idrottshögskolan i Stockholm, föreläser om Styrketräning av barn och ungdomar. Lokal: Frankesalen, IKSU Sportcenter. Under den senaste månaden har en arbetsgrupp arbetat fram ett nytt åtgärdsprogram mot diskriminering och trakasserier vid Umeå universitet. Bakgrunden är att det ställs nya krav på oss som universitet utifrån en förändrad lagstiftning, främst inom likabehandlingsområdet. Åtgärdsprogrammet är tillsammans med övriga policydokument och planer inom jämställdhets- och likabehandlingsområdet grunden i vårt gemensamma arbete mot trakasserier och diskriminering. Är det då nödvändigt med alla dessa policydokument och handlingsplaner och all tid som läggs ned på detta? Svaret måste bli ja, främst ur två aspekter. Lagar och ombudsmän ställer stora krav på universitetet inom dessa området. Men det kanske viktigaste argumentet är att det alltjämt finns studenter och medarbetare som upplever sig vara trakasserade. För närvarande pågår tre utredningar med koppling till någon av diskrimineringsgrunderna (etnicitet, kön, sexuell läggning och funktionshinder). Med hänsyn till risken för ohälsa för de drabbade, individ och arbetsgrupp, är det särskilt viktigt att frågorna tas på stort allvar av ansvarig chef/arbetsledare. Det är också viktigt att vi alla bidrar till att skapa trygga miljöer där alla behandlas med respekt och tilltro. Medmänsklighet och omtanke som riktmärke i vårt dagliga arbetsliv är bra utgångspunkter för vår gemensamma verksamhet. Åtgärdsprogrammet med förebyggande arbete och åtgärder mot upplevda trakasserier och diskriminering hittar du på webbadressen <www.umu.se/personal umu_internt/atgardsprogram2000.pdf>. STEFAN LARSSON JÄMSTÄLLDHETSSAMORDNARE Tor Söderström, universitetslektor vid pedagogiska institutionen, använder rörliga bilder (video) i sin utbildning av blivande idrottslärare. Om detta berättade han vid mars månads idrottslunch. 16 AKTUM APRIL 3/2004
Europas största fyller 20 Stiftelsen bakom Europas största universitetsanläggning för idrott, Universitetshallen i Umeå, firade den 7 april 20-årsjubileum. Stiftarna bakom Stiftelsen Universitetshallen är Umeå universitet, Umeå Studentkår och Idrottsklubben Studenterna (IKSU). Stiftelsen äger och förvaltar Europas största universitetsanläggning för idrott. TEXT CARINA DAHLBERG BILD IKSU Snabbfakta: Universitetshallen har byggts ut i sex etapper, den största satsningen var när simhallen byggdes 1998. Anläggningen besöks av 20 25 000 personer/vecka under högsäsong. Universitetshallen omfattar drygt 15 000 kvadratmeter och innehåller verksamheter inom motion och idrott men även inom utbildning, forskning och vård. Motion/idrott: Idrottsklubben Studenterna Umeå, Iksu, som är den största nyttjaren av hallen, har 13 000 medlemmar. Under en vecka genomförs 200 gruppträningspass. Det finns 25 olika verksamhetsgrenar/aktiviteter att välja bland. Iksu har elitlag inom volleyboll och innebandy. Utbildning: i lokalerna bedrivs utbildning vid Idrottshögskolan inom idrottspedagogik, idrottsmedicin och idrottsmetodik samt polisutbildning. Forskning: främst inom idrottsmedicin men även andra idrottsrelaterade områden. Klinisk verksamhet: den idrottsmedicinska mottagningen vid Norrlands universitetssjukhus. Blir nästa stora innovation din? Har du en idé till en tjänst eller produkt? Uminova Innovation har kompetensen för att realisera den i form av företagande eller licensiering. Vi arbetar med idéer från alla fakultetsområden och behandlar varje projekt konfidentiellt. Vi hjälper dig med immaterialrättslig, ekonomisk och juridisk rådgivning, marknadsundersökningar, affärsplan, partnersökning, finansieringsalternativ med mera. Uminova Innovations tjänster är kostnadsfria. Vi finns i Uminova Science Park, Tvistevägen 47. Tel 090-15 48 40 contact@uminovainnovation.se www.uminovainnovation.se Universitetens innovationsservice i Umeå AKTUM APRIL 3/2004 17
Enheten som blev institution BILDRUTAN B R Enheten för pedagogiska mätningar har blivit institutionen för beteendevetenskapliga mätningar. Det har varit en lång resa, men sedan den 19 februari kan man kalla sig institution. 1995 etablerades enheten för pedagogiska mätningar som en självständig arbetsenhet inom samhällsvetenskaplig fakultet. Ämnet beteendevetenskapliga mätningar blev antaget som ett forskarutbildningsämne 2000 och som grundutbildningsämne 2002. Sedan dess har enheten genomgått ständiga förändringar och utvecklats både inom forskningen och organisatoriskt. När forskarutbildningen började på hösten 2001 gjorde ett helt nytt ämne, beteendevetenskapliga mätningar, entré inom ramen för forskarutbildning i Sverige. Den nya institutionen har bland annat som mål att utveckla och utvärdera metoder, instrument, teorier och system för att beskriva, tolka och förstå individers och gruppers kunskaper, färdigheter och attityder. Den nya institutionen är kanske mest känd för utvecklingen av till exempel högskoleprovet, de nationella proven för gymnasieskolan i matematik samt provbank i fysik, biologi och kemi. För mer information, se: <www.umu.se/ edmeas/index.html>. TEXT ANNA-KARIN BOSTRÖM Bra att du kom! De klingande orden sjöngs i uppvärmande syfte under körrepetition numero uno inför den stora sångstunden på Valborgsmässoafton. Ungefär 40 personer hade följt director musices Tomas Plejes uppmaning och letat sig till Aula Nordica för att öva. Vi ska sjunga tre sånger, säger Tomas. Vintern rasar, Studentsången och en kanon som heter Fru Musica. Målet är att en månghövdad kör bestående av en betydande del av Umeå universitets personal ska framföra dessa tre sånger på Valborgsmässoafton, i samband med rektors tal. Kanske är då 40 personer, en procent av personalstyrkan, en svag uppslutning denna första repetition, men bättring har lovats från många håll inför de resterande repen. Är du en av dem som missat repetitionerna, deppa ej, det går bra att stämma in i kören ändå på valborg. TEXT OCH BILD JONAS ERICSON STST:S RUTA Nånannanismen Har du diskmaskin på jobbet? Brukar du plocka ur den? Hursomhelst töms diskmaskinen av någon, så att du kan ställa dit din disk. Ett vanligt fenomen är att några få tömmer och att många andra blir selektivt blinda när den ska tömmas. Är det inte så på din arbetsplats får jag gratulera. Men är det så har du drabbats av nånannanismen. Det är ju väldigt bekvämt när någon annan tar ansvar. Själv har du inte tid, eller uppgiften som ska göras är för ointressant/svår/oviktig/jobbig för att just du ska göra den. Det finns en mängd saker som skulle vara så mycket lättare om vi alla tog ansvar för att de utförs. Vem tar på sig den drygaste laborationen, den tråkigaste föreläsningen? Hur är det när den femtielfte arbetsgruppen ska utses, är du med då och säger Det där kan jag göra? Hur är det med förtroendeuppdragen? Är det samma perso- ner år efter år som får dem? Tar du på dig att framföra krav på medarbetarsamtal och utvecklingssamtal till chefen? Nånannanismen är ett problem för oss alla, först mot den som utför en uppgift för mycket och blir utbränd, sedan mot alla dem som får ta konsekvenserna av att inget görs. Du drabbas förr eller senare själv, inte bara någon annan. MATS-ÅKE MORITZ LUNDKVIST ST INOM UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR 18 AKTUM APRIL 3/2004
S R SACO/SULFS RUTA Avtal ej enbart tal Avtalsrörelsen har börjat komma igång på central nivå. LO lyfter fram arbetsmiljöfrågor, arbetstid och tjänstgöringsplanering som de viktigaste frågorna. Det är samma frågor som SULF:s förhandlingsdelegation också diskuterar. Procentsatser och pengar är inte lika prioriterat. Naturligtvis också mycket angeläget men arbetsmiljön ses av många som viktigare i nuläget. Vid Umeå universitet har vi ett lokalt arbetstidsavtal för lärarna, tänkt som ram och hjälp vid planeringen av lärarnas arbetstid. Vi har också arbetat en längre tid med ett avtalsförslag för övriga anställda, men det arbetet är ännu ej slutfört. Fortfarande saknas viss kunskap om vad lärarnas avtal innebär. Rätt tillämpat skall enligt avtalet avsättas tid till egen kompetensutveckling, tid för allmänt institutionsarbete, tid för handledning av studenter och doktorander, tid för möten och sammanträden förutom den tid som direkt hör till den egna undervisningen och forskningen. Kort sagt alla förekommande arbetsuppgifter skall det finnas tid för. Detta fungerar inte utan planering, och avtalet innehåller också regler för att underlätta denna. Jag tror att de flesta kan instämma i att tid för annat som att tänka och skapa ny kunskap också behövs för att arbetsresultatet skall få högsta kvalitet. En viktig del av avtalet är den minimitid som avsätts för egen kompetensutveckling. För att möta framtida ämnesmässiga och samhälleliga krav på förändring och utveckling av ny kunskap är det rimligt att anta att resurstilldelningen till detta i framtiden måste öka. FÖR SACO OCH SULF EVA NORLING AKTUM APRIL 3/2004 19
20 AKTUM APRIL 3/2004