Larmcentral Kalmar kommun

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Gert Friberg 2012-03-30 SFN 2012/0227 0480-457521 Servicenämnden Larmcentral Kalmar kommun Förslag till beslut Med hänvisning till nedanstående föreslår Serviceförvaltningen, Brandkåren, Servicenämnden besluta att ge Brandkåren i uppdrag att snarast uppta diskussioner med berörda förvaltningar och bolag i Kalmar kommun i larmcentralsfrågan och i samband med detta också med Kalmars grannkommuner om ett samarbete enligt spår 3 samt att återkomma till nämnden i frågan senast under september månad 2012. Bakgrund Dåvarande Samhällsbyggnadsnämnden beslutade år 2007 om framtagning av en förstudie i syfte att belysa hur den operativa organisationen (räddningstjänsten) skulle organiseras i Kalmar kommun i framtiden. Bakgrunden till detta var flera bl.a. Kalmars expansion, en rad nya lagstiftningar inom sektorn skydd och beredskap samt den alltmer komplicerade samhällsstrukturen sett utifrån ett riskperspektiv. Förstudien färdigställdes 2008 och nämnden antog en rad förslag som succesivt skulle genomföras. Av dessa kan märkas - en viss neddragning av antalet operativa fordon - delvis minskade krav vid nyanställning av deltidstjänstgörande brandpersonal - materielkomplettering med verktyg för ingripande vid kommunikationsolyckor - snarast påbörja utredning för byggande av ny huvudbrandstation och i samband med detta pröva frågan huruvida en larmcentral skall inrättas i en ny ledningscentral på brandstationen Åtgärderna är nu genomförda med undantag för byggande av ny brandstation och därmed frågan om larmcentral. I utredningen om larmcentral har omfattande kontakter tagits med SOS Alarm AB. Serviceförvaltningen Administration Adress, Besök Tel 0480-45 75 10 vx Fax 0480-45 75 00

SFN 2012/0227 2 (3) Ledningscentral I regleringsbrev från regeringen till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB ) kan man utläsa att det är av största vikt att moderna och robusta ledningscentraler byggs på såväl central, regional som lokal nivå i vårt samhälle (bla. regbrev. 2011 sid. 11. pkt6). Detta för att på ett effektivt sätt kunna leda såväl små som stora och komplicerade räddningsinsatser. Av denna anledning så lämnar Staten via MSB tämligen generösa bidrag då nya brandstationer skall byggas under förutsättning att ledningscentraler byggs in i brandstationen. Stödet från MSB består såväl av kontanta bidrag som omfattande konsulthjälp. I förslaget till ny huvudbrandstation som framtagits av MSB och som också granskats av länsstyrelsen finns en modern och robust ledningscentral inplanerad. För att göra detta till larmcentral fordras i princip endast att denna bemannas. Alla lokaliteter samt teknik finns redan. Se också bilaga Besluts och ledningsstödsanalys. För och nackdelar med en larmcentral för Kalmar kommun Som tidigare nämnts så byggs en mycket säker och tekniskt avancerad ledningscentral i ny brandstation och åtgärderna att också göra denna till larmcentral består i huvudsak av att utbilda larmoperatörer som tjänstgör i centralen. Uppenbara fördelar är - lokal anknytning i regionen södra Kalmar län - tretton nya tjänster inrättas - lednings och alarmeringstjänsten förbättras högst påtagligt - stor servicehöjning för medborgarna (Kalmar kommun håller alltid öppet) - om önskvärt kan kontaktcentrat överkopplas efter stängning för mottagning av halvakuta ärenden - centralen kan erbjuda sina tjänster till andra kommuner inom sektorn skydd och säkerhet - ett effektivt operativt organ för krisledningsnämnden - operativt organ för det sammanhållna skyddet i kommunen/-erna - sammanhållen överblick av kommunens krisarbete vid större kriser - dygnetruntinformation för krisledningsnämndens ledamöter - centralen bemannas utan kostnad (redan befintliga tjänster) med Räddningcschef i beredskap, RCB samt inre befäl, IB Den nackdel som förstås föreligger är att centralen initialt blir dyrare än motsvarande anslutning till SOS Alarm i Växjö. (som i dag). Dock är dessa lednings och alarmeringsfrågor så intressanta för våra grannkommuner att dessa med all sannolikhet har ett intresse av att överväga att ansluta motsvarande tjänster som Kalmar kommun gör och i så fall kan de ökade kostnaderna, i huvudsak personalkostnader, klart reduceras. Det finns ju också möjlighet att göra gemensamma lösningar mellan ett antal kommuner, som t.ex. gemensam nämnd för larmcentralen. Samarbete inom räddningstjänsten kan man finna stöd för i Lagen om skydd mot olyckor, LSO där det stadgas att Kommunerna skall samarbeta samt samordna verksamheten (6 LSO).

SFN 2012/0227 3 (3) Funktionalitet i en larmcentral Om en larmcentral inrättas i Kalmar kommer man att kunna hantera följande ärenden - 112-larm - trygghetslarm - driftlarm - automatiska brandlarm - nödlarm - serviceorgan åt krisledningsnämnden - utkallande av beredskapshavande samt stöd och hjälp till dessa - akutåtgärder, dygnet runt, till allmänheten - radiopassning i operativa nätet Rakel - stöd åt operativ stab - radio och telefonpassning - övrigt En sådan här beskriven central blir ett nav i såväl räddningstjänstarbetet som kommunens övriga krisarbete samt också stöd och hjälp åt kommunens nämnder, förvaltningar och bolag. Ett bra exempel på detta är en sammanhållen utoch inalarmering av trygghetslarm. Kostnader I utredningen om inrättandet av en larmcentral i Kalmar har olika lösningar och kostnadsalternativ övervägts som då självfallet hänger samman med centralens funktionalitet och kapacitet samt säkerhet. Dessa förslag är framställda som möjliga spår benämnda spår 1-4. Dessa biläggs. Annette Andersson Förvaltningschef Gert Friberg Räddningschef Bilagor Brandkåren har gjort en relativt omfattande utredning av uppdraget angående ett eventuellt inrättande av en larmcentral i Kalmar kommun. Som bilagor till denna skrivelse finns: - presentationsfolder - besluts och ledningsstödsanalys - bakgrund och förstudie I dessa bilagor kan utläsas ytterligare detaljerade beskrivningar av larmcentralens funktion och kostnader och möjliga intäkter.

KALMAR LARMCENTRAL För Samhällsskydd och Beredskap TRYGGHET - inte alltid en dyr affär Nettokostnad: 4,3 miljoner/år Engångskostnad: 2,9 miljoner Inkluderar tekniklösning samt utbildning av larmoperatörer sex månader innan driftstart. Producerad av Ann Jacobsson på Kalmar Brandkår inför beslut i Servicenämnden om larmcentral i Kalmar. Kalmar Brandkår Kaggensgatan 39, 391 21 KALMAR Tel. 0480-45 75 10, Fax. 0480-45 75 00

Betjänar Arbetar personellt med För- och nackdelar Automatiskt brandlarm 112-larm Larmoperatör Nödlarm Trygghetslarm Larmoperatör Driftlarm Räddningsledning Krisledning Inre Befäl Räddningsinsats Tele Radio Krisledning Hjälp 2 Larmoperatörer (LOP) 1 Inre Befäl - Brandbefäl (IB) 1 Räddningschef i beredskap (RCB) Larmoperatör Larmoperatör Inre Befäl Detta betyder rekrytering av 13 larmoperatörer varav 5 st redan är finansierade i dag för koncernen Kalmar. + Lokal anknytning + 13 nya tjänster + Snabbare utalarmering (hjälp) + Tillgång till Inre Befäl - Brandbefäl (IB) + Tillgång till Räddningschef i beredskap (RCB) + Stor servicehöjning för medborgarna + Väl utnyttjande av nya lokaler i ledningscentral + På sikt externa intäkter från regionen - Initialt dyrare Samt stab För krisledning, räddningsledning, brandbefäl och övriga. Hjälpsökande Larmväg för 112 112 SOS i Växjö Larm- & Ledningscentral Redundanta förbindelser (extern) 112-larm Driftlarm Trygghetslarm INTERVJU Radio Nödlarm Inre Befäl Larmcentral KALMAR Räddn.chef i beredskap Hjälp Räddningsinsats Tele Larm- och ledningscentral Tele Radio (hela kommunen) Krisledning Räddningsledning Stab Dimensionerat för Kalmar kommun och för södra Kalmar län. Räddningsstyrka Räddningsstyrka Internt: a) Minst 2 av varandra oberoende system b) UPS och reservkraft c) Robust byggnad - säkerhetsklass 3

Besluts och ledningsstödsanalys KALMAR BRANDKÅR Projektnummer: 2009-2862 Fastställd:2009-11-04 Reviderad 2012-02-08

Kontaktpersoner: MSB Thomas Igelström 010-2405307 Kalmar Brandkår Göran Engström 0480-457561 2

Förord Kommunens krishanteringsorganisation, brandkår, driftsberedskap, trygghetslarm och övrig jourverksamhet är beroende av funktioner för övervakning, alarmering, ledning, samordning och information. Ansvaret för att praktiskt åtgärda oönskade händelser och kriser följer givetvis linjeorganisationen men för beredskap och ledning framstår en gemensam funktion som naturlig. Brandkårens räddningscentral med stabsorganisation är en resurs som kan utnyttjas vid många olika kriser i samhället. Den nya räddningscentralen utgör stommen i de ledningssystem som den kommunala brandkåren behöver för att kunna leda och samordna verksamheten och för att minska konsekvenserna av olyckor. Räddningscentralen är en fast ledningsplats, utformad och utrustad för ledning av i första hand kommunal brandkår ska kunna bedrivas därifrån under alla de situationer som är relevanta med hänsyn till den riskbild som finns för respektive kommun och som avser förhållanden såväl i fred som under svåra påfrestningar. Kommunledningens ordinarie ledningsplats vid krisledning och räddningscentralen skall ha en kommunikation som medger gemensam lägesbild genom visualisering och tele- datakommunikation. En räddningscentral kan också fungera som alternativ ledningscentral av kommunens övergripande krisledning eller annan kommunal ledning vid oönskade händelser. Ledningsarbetet vid större olyckor, svåra påfrestningar på samhället, extraordinära händelser och höjd beredskap bedrivs i stort enligt samma principer och med samma organisation. Därför måste räddningscentralen och kommunledningens ledningsplats vid produktionstillfället utformas och utrustas så att den blir fullt funktionsduglig i den dagliga verksamheten. Utformningen och det tekniska utförandet av räddningscentraler varierar, beroende på ledningsbehov, samlokalisering med andra intressenter än brandkår samt krav på teknisk funktionssäkerhet. Räddningscentraler ges den robusthet som krävs enligt den lokala riskbedömningen som upprättas inför varje produktionstillfälle. 3

Innehåll Förord... 3 1. Kommunens krishantering... 5 2. Beslut och ledningsstödsanalys... 6 3. Kalmar Brandkår... 8 4. Räddningskårens organisation... 11 5. Räddningscentralens lokaler... 14 6. Larmcentral... 16 7. Samband... 17 8. Samverkan myndigheter... 20 9. Datakommunikation IT... 21 10. Digital informationssamverkan... 24 11. Infrastruktur... 26 12. Beslut och ledningsstöd... 28 13. Ledningsförmåga... 33 14. Larminformation från SOS Alarm... 34 15. GIS och geodata... 36 16. Program för beslut- och ledningsstöd... 38 17. Telesystem... 39 18. Visualisering och presentationsverktyg... 41 19. Utomhusvarning VMA... 44 4

1. Kommunens krishantering 1.1 Krisberedskap Kommunens krisberedskap omfattar de åtgärder som vidtas för att eliminera eller minska risker och sårbarhet och förberedelser för att möta konsekvenserna av de händelser som trots allt kommer att inträffa. Risk- och sårbarhetsanalyser utgör grunden för kommunens krishantering som har inriktningen att skapa ett starkt och robust samhälle i kommunens geografiska område med förmåga att ingripa effektivt vid extraordinära händelser. Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Kalmar kommun har olika typer av planer för hanteringen av extraordinära händelser 1.2 Kommunens krisledning Kalmar kommuns arbetsutskott (KS au) är kommunstyrelsens krisledningsnämnd. Nämnden har befogenheter att vid extraordinära händelser överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i den omfattning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsen. Kommunens krishanteringssystem utgår från en helhetssyn som omfattar hela hotskalan, från vardagsolyckor till extraordinära händelser, och grundas på principen att olyckor och kriser skall hanteras så lika och nära den normala verksamheten som möjligt. Först när en verksamhet inte själv klarar att hantera händelsen träder nästa nivå i kommunens krisorganisation in och tar över ansvaret. Varje nivå i den kommunala organisationen skall planera för att störningar på verksamheten kan komma att inträffa. I planeringen ska tydligt framgå hur man för upp en händelse till nästa nivå. 1.3 Kommunal ledning Kommunen i samråd med KBM/MSB har genomfört en utredning avseende kommunal ledningsplats i kommunhuset. Det som framkommer i den här analysen kan påverka innehållet i densamma. 5

2. Beslut och ledningsstödsanalys Enheten för ledningssystem och beslutsstöd på MSB har tillsammans med kommunledningen och Kalmar brandkår beslutat att påbörja en besluts- och ledningsstödsanalys inom ramen för den förstudie som genomförs för en nybyggnad av en ny brandstation. Analysen skall ligga till grund för utformningen av den räddningscentral som skall inrymmas i den nya brandstationen. Ledningsanalysen syftar till att beskriva behovet av ledningsplats för bakre operativ ledning för Kalmar brandkår samt behovet av plats för samverkande kommunala organ. Brandkårens ledningsplats (RC) integreras med kommunens larmcentral för alarmering av räddningskåren och ledning av kommunala resurser. Analysen skall konkret beskriva behovet av lokaler och tekniskt ledningsstöd för räddningsledning och brandbefäl i operativ komponent på bakre stab. Det ska finnas goda kommunikationsmöjligheter inom ledningsutrymmet och med kommunledningen och de aktörer med vilka samverkan sker. Arbetet som genomförs i processen beslut- och ledningsstöd sker i ett nära samarbete mellan MSB och Kalmar brandkår. MSB:s roll är att vara ett processtöd för att skapa ett kraftfullt och effektivt besluts- och ledningsstöd. I processen använder man analysen för att ta fram en teknisk beskrivning av vilka åtgärder som bör/skall realisera för att förbättra beslut- och ledningsstöd inom brandkåren. Åtgärderna preciseras på en detaljerad nivå med teknisk lösning och kostnadsuppskattning. Kommun/Lst/MSB Kommun/Lst/MSB Begäran från Kommunen Utredningsskede Grundläggande utredning Lokal riskbedömning Besluts- och ledningsstödsanalys Inventering av lokaler och system Utredningsskede Fördjupad utredning Teknik och ekonomi Projekteringsskede Projektering/ upphandling Beslutspunkt Beslutspunkt Beslutspunkt Byggskede Entreprenader Besiktning Frågor och svar Förstudie Kostnadsbedömning Förhandsbesked Åtgärdsförslag Kostnadskalkyl MSB/Kommunens beslut Avstämning Beslut Entreprenad och ersättningsbesiktning $ Statsbidrag Utbetalningsplan Slutlig reglering av statsbidrag Figur 1 Processbild 6

2.1 Tekniskt ledningsstöd Förmågan att leda och samordna den operativa insatsen förutsätter ett tekniskt ledningsstöd. Alla operativa verksamheter behöver tillgång till ett ledningsutrymme från vilken förbindelser kan upprätthållas även utan tillgång till ordinarie el- och teleförbindelser. Statens åtaganden inom detta område är begränsade till de eventuella tilläggsåtgärder som behövs för att de operativa insatserna ska fungera även under en svår påfrestning på samhället. I vissa fall behöver aktörerna ledningsstödssystem för att synkronisera och systematisera information för effektiv ledning samt särskilda informations- och kommunikationssystem. 2.2 Krav på tillförlitlighet Räddningscentralers krav på tillförlitlighet skiljer sig mellan olika kommuner och räddningstjänstförbund. Tillförlitlighetskrav påverkar t.ex. utformning av system för ledning, kommunikation och strömförsörjning vilket kan innebära olika former av redundanta systemlösningar. 2.3 Applikationer och datastöd Analysen görs genom att studera vilka verktyg man använder för beslut och ledningsstöd samt vilken information man behöver för att leda svåra påfrestningar och oförutsedda händelser. 2.4 Åtgärdsförslag Ett åtgärdsförslag skall redovisa vilka tekniska åtgärder och system som behövs för ett besluts- och ledningssystem. Exempel på system är: databaser med beslutsstöd som t.ex. LUPP visualiseringsutrustning som förmedlar och presenterar information GIS och kartinformation digital informationssamverkan med kommunens övriga databaser koppling mot Rakel för status och lägesinformation från fordon 7

3. Kalmar Brandkår 3.1 Ledning Ledningsorganisationens utgångspunkter är från enkla rutinmässiga insatser typ lägenhetsbränder upp till mycket stora olyckor. Analysen av ledningsbehovet och dimensionering av räddningsstaben utgår från det operativa handlingsprogrammet enligt LSO och LXO samt brandkårens rutin för ledning och stabstjänst. Följande dokument om Kalmar Brandkår är aktuella för denna ledningsanalys: Policy för ledning och stabstjänst inom Kalmar brandkår Stab Kalmar län Ledning och stabsarbete vid samverkande myndigheter inom Kalmar län Rutin för ledning och stabstjänst inom Kalmar Brandkår samt delegation av räddningsledare Analysen skall beskriva vilket informationsbehov som befäl i insatsledning behöver som underlag för omedelbara beslut och i olika skeden vid en räddningsinsats. 3.2 Bakre ledning. Mot bakgrund av att ledningsplatsen (RC Kalmar) kommer att inrymmas i den nya brandstationen pågår överläggningar med räddningstjänsterna i den södra delen av Kalmar län avseende ledningsstöd för flera kommuner. I ledningsstödet ingår att kunna ansvara för samband (RAKEL)med räddningsledare och räddningsstyrkor samt att kunna förmedla och ta emot digital information från räddningsledare och insatsledares fordon. Räddningsstaben skall kunna förmedla lägesbilder och information till och från de kommunala ledningsplatser som omfattas av insatsen. Inre befäl i RC skall kunna samordna och fördela resurser över den södra länsdelen 8

Figur 2 Bakre ledning Ledningsplatsens samband och stabsutrymmen skall därför anpassas och förberedas för att kunna utgöra bakre ledningsstöd för räddningstjänsterna i: Kalmar Räddningstjänstförbundet Emmaboda-Torsås Nybro Räddningstjänstförbundet Ölands Räddningstjänst Mönsterås I en framtid kan bakre ledningsstöd för hela Kalmar län bli aktuellt. 3.3 Samverkan Samverkansledning vid olika insatser omfattas också av analysen eftersom även det kommer att ske i de nybyggda lokalerna. Denna typ av ledning förutsätter bland annat goda kommunikationer med respektive organisationers egna data, telefoni och kommunikationssystem. Exempel på samverkansparter är: Samverkan med andra kommunala förvaltningar och bolag. Samverkan med andra myndigheter såsom Polis, Sjukvård, Kustbevakning, etc. Samverkan med Trafikverket, Energibolag, SJ, JRCC, m.fl. Samverkan med andra kommuner i Kalmar län. 9

3.4 Förkortningar BI ETA GIS GPS IL IP JRCC LAN KC LMK LSO LXO M95 MSB OKP RC RCB RCH RL SoL-befäl WAN VMA YB Brandingenjör Estimatet Time of Arrival = beräknad ankomsttid Geografiska Informationssystem Global Position System Insatsledare Internet protocol Joint Rescue Coordination Centre Local Area Network Polisens KommunikationsCentral Larm Kod Mottagare Lagen om skydd mot olyckor Lagen Om Extraordinära händelser Manöversystem för utomhusvarning VMA Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap Operativ Kommunikationsplanering RAKEL Räddningscentral, självständigt fungerande ledningsplats för brandkåren i respektive kommun Räddningschef i Beredskap Räddningschef Räddningsledare Är benämning på sambands- och ledningsbefäl och Bakre befäl vid mindre räddningsinsatser. Följer och stöder insatsen från ledningstorget operatörsbord. Wide Area Network Viktigt Meddelande till Allmänheten Yttre befäl 10

4. Räddningskårens organisation 4.1 Ledningsorganisation Jourhavande befäl med minst brandmästarkompetens/räddningsledning B (RCB) är i sin beredskapsfunktion direkt underställd Räddningschefen och kan vid större eller mer komplicerade insatser ta över som räddningsledare. Denne blir då ansvarig för den operativa ledningen. Räddningschef Räddningschef I beredskap Yttre befäl Styrkeledare Kalmar Styrkeledare Påryd Figur 3 Ledningsorganisation Styrkeledare Rockneby Styrkeledare Voxtorp 11

4.2 Styrkor i beredskap Nedanstående tabell visar den minsta bemanning som ska finnas i beredskap på respektive brandstation under dygnets alla timmar. Tabellen visar också vilken anspänningstid som gäller. Anspänningstid är den tid det maximalt får ta från larm tills första räddningsfordon lämnar brandstationen STYRKA RCB YB SLH BmH SLD BmD Längsta anspänning Kalmar 1 1 1 5 90 sek RCB jour 30 min. Påryd 1 2 5 minuter Voxtorp 1 3 5 minuter Rockneby 1 3 5 minuter Tvärskog 1 5 minuter Figur 4 Kalmar brandkår organisation 12

4.3 Stab Ingen av kommunerna i Kalmar Län har resurser att själva bedriva stabstjänst i ett akutläge. Därför har en överenskommelse gjorts i länet som bygger på att grannkommunernas RCB kan larmas vid behov av att bilda stab. RCB ska vid behov, i samarbete med andra kommuners räddningschefer kunna utgöra ett taktiskt ledningsstöd vid större insatser. Ledningsstab skall kunna upprättas i ny sambands- och ledningscentral (RC) i Kalmar. Detta kan göras med egen personal i samverkan med resurser från grannkommunernas brandkårer i enlighet med Stab Kalmar län. 4.4 Stabsnivåer Följande stabsnivåer finns: Grön nivå: vid vardagliga händelser så som mindre trafikolycka mm. Gul nivå: vid händelser som är långvariga och/eller komplicerade och inte av vardaglig karaktär. Röd nivå: vid stora och komplicerade/extrema händelser. LXO-nivå: vid extraordinära händelser. Funktion Lokaler Arbetsuppgifter Stab Stabsrum Stabsarbete Analys/ledning Verksamhetsrum Analys av läget Planering framåt i tiden Analys av hotbild och beredskap Omfallshantering Konsekvensbeskrivning Expertbehov Samband Sambandsrum Upprätthålla samband och lägesuppföljning Information Verksamhetsrum Planering av informationsinsats Hemsidor, Fax, Mail, Presskommuniké, Presskonferens, Telefon osv. Uppföljning av informationsinsatser Service Verksamhetsrum Prognostisera olika behov Underhåll och resurser Avlösningsplaner Samverkande organisationer Övriga behov Verksamhetsrum Lokaler i andra delar av byggnaden. Polis, andra kommunala förvaltningar, experter osv. Information till press kan ske i lektionssalar i annan del av byggnaden med separat ingång. Vid eventuell Kommunal krisledning skall (enligt kommunallagen) politiker och tjänstemän arbeta i skilda lokaler. Vid sådana tillfällen kan lektionssalarna i brandstationen fungera som sammanträdesrum. Lektionssal skall även utnyttjas för övning och motspel. 13

5. Räddningscentralens lokaler En kommunal larmcentral kan komma att inrättas i räddningscentralen. Denna skall då bemannas dygnet runt med larmoperatörer och utgöra stommen för operativ ledning. Räddningscentralen skall dimensioneras så att denna kan utgöra lednings och stabsfunktion åt kommunerna i södra Kalmar län. Sambandsrummet i RC skall dimensioneras för 4 operatörsbord varav 2st är avsedda för inkommande och utgående larmhantering och 2st för samband och ledningsstöd vid räddningsinsatser. En sambandsoperatörsplats inrättas dessutom i anslutning till stabsrummet. 5.1 Funktioner i lokaler Sambandsrum/larmcentral Lägesuppföljning larmhantering, dokumentationssystem och radio, data, telekommunikationer, visualisering. Expedition Stabsrum Sambandsrum stab Verksamhetsrum Lektionssal Övriga behov Larmadministration. Stabsarbete, stabsgenomgångar med visualiseringssystem. Operatörsplats för samband 4 verksamhetsrum för stabsfunktioner och samverkande organ. Konferensrum med visualiseringssystem. Lokaler i andra delar av byggnaden. Information till press kan ske i lektionssalar i annan del av byggnaden med separat ingång. Vid eventuell Kommunal krisledning skall politiker och tjänstemän arbeta i skilda lokaler. Vid sådana tillfällen kan lektionssalarna i brandstationen fungera som sammanträdesrum. Lektionssal skall även kunna utnyttjas för övning och motspel. 14

5.2 Stabsdimensionering Efter behov från samverkansorganisationer Tjänstgörandebemanning i beredskapsgrad: Grön Gul Röd LXO Stabs-rum Larmoperatörer ständig bemannin g Funktion/Befattning Kommentarer 1 2 3 4 5 6 8 9 10 11 A Räddningschef 1 1 1 1 B Stabschef 1 1 1 1 I nära anslutning till C Funktionsansv. larmc. 1 1 1 1 1 sambandsrum I direkt anslutning till D Inre ledningsbefäl 1 1 1 1 2 1 samabandsrum E Operatörsplatser 1 1 4 3 F Analysbefäl 1 1 1 G Stabsbiträde 2 3 3 H Underhåll/personal 1 2 2 2 I Information/massmedia 1 1 2 2 Sa m- ba nd Op.pl. Eget rum Arbetsrum Verksamh etsrum Sammantr. J Samverkansbefäl K Hälso och sjukvård 1 1 L Polis 1 1 M Militär 1 2 N Lägesuppföljning 2 O Sakkunnig NBC-skydd 2 P Statliga myndigheter 1 Q Sambandsoperatör stab 1 R Varning. 1 S Kontaktperson kommuner 11 11 Efter behov 0-11 T Reservplatser 3 Summa 2 7 11 17 18 2 5 1 18 11

6. Larmcentral Larmcentralen för Kalmar kommun samlokaliseras med Brandkåren i ny stationsbyggnad. Larmcentralen består av 2 (1+1) operatörer dygnet runt. Inriktningen är att larmcentralen utgörs av 2 bord i sambandsrummet. Larmcentralen använder egen teknik. Sambruk av kartbild, positionering samt RAKEL som sambandssystem ska ske med brandkåren. Inriktningen är att Larmcentralen skall sköta kommunala beredskapsfunktioner samt driftlarm. 6.1 Larmcentralens funktion Larmcentralen inrättas för dygnetruntdrift och bemannas med larmoperatörer. I lokalen finns även operativ ledning brandkår såsom RCB och jourhavande insatsledare. Kommunikation upprättas i RAKEL för kontakt inom Kalmar kommun och krisledningsnämnden/stab. Alla viktiga funktioner dubbleras i helt autonoma system. Centralen svarar dygnet runt för viktig kommuninformation. ( 24 timmarskommunen) 6.2 Samband med kommunala förvaltningar Serviceförvaltningen Socialtjänst Kalmar Energi Hamnen Krisverksamheter i kommunen Trygghetslarm åt omsorgen

7. Samband 7.1 RAKEL Samband mellan brandstationer, styrkor och personer kan genomföras på radio genom fördefinierade talgrupper i RAKEL-nätet, mobiltelefon i fordon och över vanliga telefonnätet. Datakommunikation ska kunna utföras med berörda myndigheter, samverkande enheter och andra för insatsen betydelsefulla personer. Nedan beskrivs endast samband via radio genom att använda RAKEL systemet. Rakel-systemets konfigurering för både brandkår och kommunal verksamhet framgår av OKP. Figur 5 RAKEL samband stationer och fordon 17

Cg31.wmf 7.2 Samband skadeplatser Genom att utnyttja talgruppsstrukturer blir sambandet mer effektivt och minimerar risken för att radiosamtal inte kommer fram. Vid larm och under framkörning till skadeplats kan särskilda talgrupper användas. Vid påbörjad insats kan samband genomföras i flera nivåer och inom varje enskild skadeplats. Nedanstående bild visar exempel på hur talgruppsstrukturer kan användas. Figur 6 Samband skadeplatser 18

7.3 Samband med övriga kommunala förvaltningar och bolag För samband med övriga kommunala bolag och förvaltningar kommer Rakel att användas. Brandkåren har tagit fram en införandeplan av Rakelanvändande i de kommunala förvaltningar och bolag som ingår i den kommunala krishanteringen. I dagsläget finns ett antal Rakel-terminaler som kan fördelas ut vid behov. 7.4 RAKEL GPS positionering 7.4.1 Nuläge I nuläget sker positionering av fordon i Rakel via luftgränssnittet. Aktuell fordonsposition och status kan bara visas i kartapplikation i ledningscentralen. Utalarmeringsdata från SOS till fordonsapplikationer med larmadressen koordinatsatt sker så att navigationsstödet används. 7.4.2 Nya funktioner Positionering av enheter via Rakelnätet, dessa skall kunna skickas till olika applikationer i ledningscentral och ledningsfordon. 19

8. Samverkan myndigheter 8.1 Statlig räddningstjänst Samverkan sker vid varje räddningsinsats där mer än en myndighet eller aktör är på plats på skadeplatsen. I stabsarbete i den strategiska och normativa funktionen finns ett stort behov av samverkan med de aktörer som är aktuella. Samverkan sker i Rakel-systemet LSTY Länsstyrelsen Kärnenergiberedskap KC Polismyndigheten Medverkan vid räddningsinsatser JRCC Sjö/Flygräddningen Sjö och flygräddning Liv KBV Kustbevakningen Miljöräddningstjänst 8.2 Övriga organ inom krishanteringsområdet SOS Alarm Försvarsmakten (FM) Sjöfartsverket Respektive kommunledning Landstinget/Sjukvården Trafikverket Verksamhetsutövare avseende farlig verksamhet Energileverantörer Frivilliga organisationer 20

9. Datakommunikation IT 9.1 Informationskedja Allt underlag som kan samlas in före insatser som geodata, kartor, ritningar, brandskyddskontroller, keminformation, farligt gods m.m., måste lagras på ett sådant sätt att informationen snabbt kan utnyttjas såväl vid insatser som vid utredning, utbildning och inventeringar. Allt underlag som hämtas in vid insats måste lagras så att informationen verkligen kan utnyttjas under insatsen, vid efterarbete samt vid kommande förberedelser. Överföringen måste utformas så att informationen kan utnyttjas på rätt plats, vid rätt tillfälle och av rätt personer. För att säkerställa en bästa möjliga lägesuppfattning måste presentationen anpassas till rådande förhållanden. Figur 7 Informationskedja Nedanstående är exempel på information som har stor betydelse för Brandkåren. Före en insats Under en insats Efter en insats Förberedande larm och huvudlarm Objektinformation (automatlarm) Typ av olycka Adress Trafikinformation Objektsinformation Insatsinformation Information om farliga ämnen Brandpostkartor, avlopp Fastighetsdata Geografisk information (GPS och statusinformation) Operativ information/lägesinformation/dagbok/ verksamhetstablå Insatsrapporter Information till MSB 21

9.2 Tillgång till databaser En del av ovanstående information hanteras huvudsakligen inom brandkåren medan andra delar kommer att finnas hos andra förvaltningar inom kommunen eller genom avtal med andra myndigheter och företag som förmedlar sådan information. Den information som behövs skall finnas tillgänglig och kunna förmedlas som beslutstöd till befäl i operativ komponent på skadeplats. I systemet skall också lagras information som skall vara ett underlag för såväl planeringen av kommunens förebyggande arbete som för planeringen av räddningsinsatser. Den information som lagrats i databaser och som brandkåren behöver för besluts och ledningsstöd skall finna tillgänglig även om den ordinarie serverfunktionen blir utslagen. Tillgänglighet, redundans och säkerhet skall hanteras i samråd mellan kommunens IT avdelning och brandkåren. I nya brandstationen kommer en av kommunens två serverhallar att placeras. 9.3 Brandkårens tillgång till databaser Brandkåren behöver tillgång till flera olika databaser för att effektivt kunna leda räddningsarbete vid olika typer av olyckor och händelser. Exempel på databaser som krävs är: Kartdatabas över kommunen och angränsande kommuner Brandpostnätet Databas över vatten och avloppsnät Kommunens vattentäkter och enskilda brunnar Geologisk kartdatabas FIR KIR RIB Wis Core 22

9.4 Dataanslutningar till räddningscentralen Dataanslutningar mellan kommunal ledningsplats och RC/Serverhall skall vara redundant och ske via 2 av varandra oberoende vägar. Eventuella aktiva noder utefter vägen skall vara uppsäkrade med reservkraft, fysiskt skydd etc. Alternativ väg kan utgöras av mikrovågslänk. Figur 8: Exempel på datakommunikation mellan brandkåren och kommunledning 23

10. Digital informationssamverkan Med informationssamverkan menar vi hur man utbyter digital information, t ex databassökningar, e-post, intranät etc. 10.1 Brandkåren 10.1.1 Nuläge Brandkåren är anslutet till kommunens datanät för funktioner som E-post och Internet. Kalmar kommuns kommunala katastrofledning kommer att ha sin ledningsplats i stadshuset vid stora händelser. Kommunikation sker via WAN, Intranet och Rakel. 10.1.2 Nya funktioner Larminformation och löpande information kan presenteras på terminaler och bildskärmar i samtliga stationer för att alla skall få samma möjligheter till information. Datakommunikation mellan främre (skadeplats) och bakre ledning behövs vid större räddningsinsatser. 10.2 Kompabilitet mellan program för ledning och beslutstöd 10.2.1 Nya funktioner Larminformation skall överföras med automatik till LUPP Samverkan med övriga kommunala förvaltning sker via kommunens nätverk och på telefon, WAN/Intranet och RAKEL. 10.3 Informationssamverkan inom Kalmar län I nuläget sker digital informationssamverkan mellan länets räddningstjänster och övriga aktörer i Kalmar län på följande sätt: Fax Via E-post över Internet WIS 24

10.3.1 Nya Funktioner Det finns intresse från kommunerna i södra Kalmar län om att kunna utnyttja den nya ledningscentralen som en gemensam stabsresurs. Tekniska lösningar för detta bör tas fram och installeras. Det finns ett behov att informationsutbytet mellan olika räddningstjänster inom länet sker på ett säkert sätt. Kalmar net Funktioner som är aktuell redovisas i tabellen som följer. Lägeskarta Situationsskiss Stationstablå Sambandstablå Organisationstablå Lägeskartan ska ge en visuell bild av läget i stort just nu. Situationsskissen skall visuellt kunna ge en överskådlig bild av insatsen samt var och på vilket sätt insats sker. Verksamhetstablån ska ge en överskådlig bild av verksamhetens nuläge. Sambandstablån ska ge en översikt över sambandsvägar. Organisationstablån ska ge en översikt över vilka organisationer som deltar och deras funktioner. 10.4 Informationssamverkan med andra myndigheter 10.4.1 Nuläge I nuläget sker informationssamverkan mellan Kalmar Brandkår och övriga samhällsviktiga aktörer (framförallt polis, sjukvård, länsstyrelsen) via Rakel och Internet. 10.4.2 Nya Funktioner Vid samverkansledning är det viktigt att myndigheterna kommer åt sina egna datanät, t ex e-post och kataloger. Det är även viktigt att säkra att man kan utbyta information mellan olika ledningsplatser vid andra händelser. 25

11. Infrastruktur 11.1 Ny Datorhall Kalmar kommun kommer att bygga upp två nya drift- och serverhallar med hög driftsäkerhet varav den ena kommer att placeras i den nya brandstationen. Detta innebär att brandkåren kommer att ha tillgång till databaser även om ordinarie datanät faller. Serverhallens skydd och försörjning bör följa MSB:s riktlinjer för denna typ av lokaler. 11.2 Intern infrastruktur Kalmar Brandkår 11.2.1 Nuläge Trådbundet datanätverk med anslutning mot kommunen finns. 11.2.2 Nya funktioner Nytt gästnät anordnas i ledningslokaler för samverkande myndigheter och organ. Gästnätet skall möjliggöra för samverkande parter att via Internet koppla upp sig mot eget datanätverk. Systemet kan utgöras av trådlöst eller trådbundet system beroende på kommunens IT-policy. Man kan också välja om systemet skall gå genom ordinarie kommunala anslutning mot Internet eller om egen anslutning skall anordnas. Ledningsfordon förses med anslutning mot mobilt bredband typ CDMA, GPRS, UMTS eller liknande. 11.3 Extern infrastruktur Kalmar kommun 11.3.1 Nuläge I dagsläget går fiberkabel mellan brandkåren och stadshuset där serverhallen finns idag. Brandkåren använder kommuns nät för att få tillgång till Internet. I nuläget sker digital informationssamverkan mellan Brandkåren och övriga kommuns förvaltningar på följande sätt: med databassökningar (fastighetsregister, kartor, etc.) via kommunens nätverk Samverkan med övriga kommunala förvaltning sker via kommunens eget nätverk och intranät Kalmar kommuns kommunala krisledning ska jobba i Stadshuset vid händelser som är av större karaktärer via intranät 26

11.3.2 Nya funktioner I och med att kommunens serverhall flyttas till RC kommer brandkårens RC och serverhallen vara sammankopplade utan extern infrastruktur. För att skapa säker kommunikation mellan RC Kalmar med serverhall, speglad serverhall och stadshuset med kommunens krisledning bör redundant transmission anordnas. Denna transmission skall vara reservkraftförsörjd och gå fysiskt skiljda vägar. Ett sätt att uppnå detta är ett fibernät i triangel mellan reservkraftförsörjda platser. 27

12. Beslut och ledningsstöd 12.1 Digital information I tabellerna redovisas information som är lämplig att presentera till brandkåren personal vid larm. Information är viktigt underlag för beslut och ledning av insats. I tabellen redovisas information som är lämplig att visas på olika platser. Information är viktigt underlag för beslut och ledning av insatsen. Tabell 1: Information till räddningscentralen från SOS Funktion Övergripande Detalj I räddningscentralen presenteras information på bildskärm och i programapplikation för beslut och ledningsstöd. Typ av händelse Adress Vägvisning Trafikolycka Farligt gods Larmade Egna larmade enheter Insatsplaner VA kartor Ambulanser Polis Väderdata Olyckstyp, typ av brand, trafikolycka Objekt Gatunummer, vägnummer Körfält läge eller rutnummer på kartar GPS navigering Positionering Antal inblandade och fordonskategori Fastklämda personer antal UN nummer Läckage utströmmande vätska Stationer Radionummer Ritning angreppsvägar Brandpost o avlopp Gasledningar Radionummer Beräknad (ETA) framkomsttid Radionummer Beräknad (ETA) framkomsttid Vindriktning hastighet nederbörd temperatur 28

Tabell 2: Information i vagnhallar hel och deltid Funktion Övergripande Detalj Information i vagnhallar för larmade enheter via bildskärm Typ av händelse Adress Vägvisning Kartbild Ev. farligt gods Väderdata Olyckstyp, typ av brand, trafikolycka Gatunummer, vägnummer Körfält läge eller rutnummer på kartar Positionering Karta med positionen utmärkt Ämne Vindriktning hastighet nederbörd temperatur 12.2 Beslutsstöd till fordon Till fordonen som medverka i insatsen är det viktigt att informationsunderlag är korrekt och anpassade till händelsen art så att personalen i fordon kan förbereda sig för insatsen. I tabell 3 och 4 redovisas information som är väsentlig för fordon som medverka i insatsen. Med fordon menar vi i det här fallet stabsfordon och ledningsenheter och styrkeledarens fordon. Tabell 3: Information till ledningsenheter Funktion Övergripande Detalj Bil 1080 1180 Beslutstöd till insatsledarens fordon. Den digitala informationen presenteras på bildskärm eller skrivare i fordon. Typ av händelse Adress Vägvisning Trafikolycka Farligt gods Larmade Egna larmade enheter Insatsplaner VA kartor Ambulanser Polis Väderdata Olyckstyp, typ av brand, trafikolycka Objekt Gatunummer, vägnummer Körfält läge eller rutnummer på kartar GPS navigering Positionering Antal inblandade och fordonskategori Fastklämda personer antal UN nummer Läckage utströmmande vätska Stationer Radionummer Ritning angreppsvägar Brandpost o avlopp Gasledningar Radionummer Beräknad (ETA) framkomsttid Radionummer Beräknad (ETA) framkomsttid Vindriktning hastighet nederbörd temperatur 29

Tabell 4: Information i styrkeledarens fordon Funktion Övergripande Detalj Bil 1010, 1020, 1310, 1510,1610 Till Styrkeledarens fordon. Digital information presentera på bildskärm eller skrivare i fordon. Typ av händelse Beslut i Stort Adress Vägvisning Trafikolycka Farligt godsskylt Väderdata Objekt Brytpunkt Brandpostkarta Gatunummer, vägnummer Körfält läge eller rutnummer på kartar GPS navigering Positionering Antal inblandade och fordonskategori Fastklämda personer antal UN nummer Kondenserad vätska Läckage utströmmande vätska Vindriktning hastighet nederbörd temperatur 12.3 Information till och från skadeplats Information till stabsfordon/ledningsfordon på skadeplatsen är viktiga för att YB/RL skall kunna fatta rätt beslut på skadeplats samt att IL/RL kan få ett bra stöd från den bakre ledningen på. Det är viktigt att informationsunderlag är korrekt och anpassade till händelsen art så att personalen på skadeplatsen kan lösa sin uppgift. Det är även viktigt att uppgift och information från skadeplats kan förmedlas på ett enkelt och snabbt sätt till räddningscentralen I tabellen redovisas information som skall förmedlas till räddningscentral och den bakre ledningen. Information är underlag för beslut och ledning av insatsen. Tabell 1: Information till skadeplats Funktion Övergripande Detalj Lägesuppföljning LUPP Hotbild Skadeomfattning Insatsledaren fordon eller stabsfordon erhåller information till dator med lämpliga programapplikation er Varning Resurser Insatsplaner Kartinformation Egen personal Allmänheten Egna resurser på plats Resursbehov Polisinsatschef Ambulanser Ledningsläkare Checklistor GIS 30

Väderprognos Personal Vindstyrka/riktning/ Nederbörd/temp Personal på plats Avlösning RIB Samverkansbehov Experter Information som skall kunna förmedlas från skadeplatsens ledningsenhet eller stab. Tabell 2: Information från skadeplats Funktion Övergripande Detalj Tillbaka rapportering från insatsledare på skadeplats. Statusrapportering Rapportering omfattning resursbehov Bilder Händelseutveckling Underlag för strategisk/normativ ledning Muntlig rapportering med radio Muntlig rapportering med radio Bilder från digital kamera överförs från datakommunikation Lägesuppföljning Skadornas omfattning, spridning, sanering Insatsledaren fordon eller stabsfordon erhåller information till dator med lämpliga programapplikationer. 31

12.4 Datakommunikation till fordon. Fordon med fordonsdatorer skall kunna kommunicera med räddningscentralen via trådlöst nätverk. (ex vis 3G, 4G, HDMA, GPRS och RAKEL). Internet Fordonsdator GSM GPRS 3G Server Dator Radiomanöver RAKEL Databas Figur 9 Datakommunikation till fordon 32

13. Ledningsförmåga Ledningsförmågan kan delas in i två huvuddelar, yttre ledning (operativ) på skadeplats och inre ledning (strategisk) för räddningstjänsterna i södra Kalmar län, normalt från RC Kalmar. Yttre ledning Ledning av enskild enhet Ledning av räddningsinsats Direkt ledning av enheter att utföra uppgifter Ledning av enskild räddningsinsats Inre ledning Normativ ledning Strategisk ledning Stab Ledning av hela utryckningsverksamheten inom det geografiska ansvarsområdet Till normativ ledning hör att bestämma inriktning på insatsen beroende av det informationsunderlag som återapporteras från skadeplatser. Beslut o ledningsstödsanalysen skall beskriva hur och på vilket sätt information skall förmedlas till befäl i insatsledning och återrapporteras till räddningsstaben. Information skall också kunna förmedlas till bl.a. kommunledning och länsstyrelsens ledningsplats. Arbetet i staben och samverkan mellan medverkande organ underlättas av att rutiner för uppföljning av läget följer ett inövat arbetssätt. Den tekniska utvecklingen möjliggör i allt högre grad överföring av information i form av text och bilder via Internet. 13.1 System och applikationer Brandkåren använder sig av olika system för funktionerna som används i beslut och ledningsstöd. Dessa system skapar den information som behövs för att fatta beslut på kort och lång sikt. Systemen styrs, behandlas och förmedlas via olika dataprogram och applikationer. Funktioner för beslut och ledningsstöd i Räddningscentralen är uppdelade i olika system. Nya funktioner som behövs är följande: Larminformation GIS och geodata Program för beslut o ledningsstöd Samband radio och tele Styrning av utrustning Visualisering och presentationsverktyg och digital informationssamverkan 33

14. Larminformation från SOS Alarm 14.1 Allmänt SOS Alarm utför enligt avtal utalarmering av brandkårens enheter. Information från SOS Alarm vid larm på station skickas i nuläget genom ISDN anslutning. Informationen är digitaliserad och tas emot av larmsystemet Contal. I framtiden kommer även Rakel att användas som bärare av larminformation till stationer och fordon. SOS Alarms roll i den kommunala larmcentralen är under utredning. Figur 10 Inkommande larm och information från SOS alarm Larmet aktiverar stationens Contalutrustning. På huvudbrandstation presenteras larmet på bildskärm och brandkårens personsökarsystem. Det som presenteras är typ av händelse och adress. Övriga stationer får faxmeddelande. Till fordon skickas larminformation via personsökning och RAKEL. Informationen som skickas är ett utdrag från den information som finns i CoordCom G5 Adress och zon samt händelsetyp (HT) som klassas i CoordCom G5. 34

14.2 Förberedande larm 14.2.1 Nuläge Efter mottagning av inkommande 112-samtal så verkställer SOS Alarm förberedande larm före huvudlarm. Det innebär att brandpersonalen larmas och förbereder utryckning. Larmet går i dagsläget ut enbart på berörd station. 14.2.2 Nya Funktioner När 112 samtalet kommer in till SOS operatören skall SoL-befäl kunna avlyssna samtalet från den larmade och kunna kommunicera med SOS Alarm operatören för att vid behov kunna få mer information. Kommunikationen mellan SOS Alarms operatör och SoL-befäl kommer inte att uppfattas av den larmande. 14.3 Huvudlarm 14.3.1 Nuläge Med utgångspunkt från intervju väljer SOS Alarms operatör en larmplannivå och verkställer huvudlarmet genom att larma ut de enheter som skall verkställa utryckningen. SOS Alarm skickar huvudlarmet samma väg som det förberedande larm via ISDN-anslutning till Contal, Larmet presenteras enligt nedan: Komplett larminformation presenteras på bildskärm i vagnhallen i Kalmar och skrivs ut på fax till övriga stationer samt personsökning. Minicallmeddelande och SMS meddelande till berörd personal 14.3.2 Nya funktioner Samtliga stationer skall kunna få larminformation presenterad på bildskärm. Syftet är att kunna ge komplett larminformation som är tydlig, och riktad till respektive station. Påryd, Rockneby och Voxtorp är i dag försedda med fast datauppkoppling som kan användas för överföring av larmdata. Komplettering med bildskärmar och uppgradering av befintlig Contal utrustning krävs. Larminformationen. Larminformation till fordonsdatorer med uppgift om adress, olyckstyp mm. Larm kommer även att kunna sändas via Rakelnätet till hel och deltidspersonal som utrustats med Rakelterminaler. Möjlighet att direkt kvittera att larm mottagits finns i nätet. 35

15. GIS och geodata 15.1 Allmänt GIS kan enkelt förklaras som ett system som använder geografisk data tillsammans med annan information För den som vill ha lite mer teknisk förklaring är GIS ett datoriserat informationssystem med funktioner för inmatning, bearbetning, lagring, analys och presentation av geografiska data. För att kunna använda systemet behövs en programvara. ArcView är ett informationssystem, för att presentera och analysera geografiska data. Med ArcView kan man skapa eller läsa geografisk information från andra datakällor. ArcView fungerar därför som ett helt fristående GIS-program. ArcView arbetar mot databaser uppbyggda i ARC/INFO, PC ARC/INFO eller ArcCad och kan användas som ett klient/server-system, d.v.s. enkelt uttryckt som ett "tittskåp" mot dessa. 15.2 Brandkårens kartsystem Brandkåren i Kalmar använder sig av flera applikationer. Följande används nu: Merlot mobile i fordon och Merlot Office i ledningscentral I fordonsapplikationen visas eget fordons position i realtid med möjlighet till navigationshjälp. Även aktuell larmdata från SOS kommer att visas här så snart SOS kan tillhandahålla tjänsten via Rakel. I ledningscentralens kartapplikation kommer samtliga fordons position och status att visas i kartan så snart denna tjänst blir tillgänglig från Rakelnätet. Kommunens kartsystem används för tätortskarta, fastighetsdata(fir), vatten och avloppsnät, kommuninvånardata(kir), mm. Kartdatabasen skall finnas tillgänglig i kartdator, både online i RC och som lokal databas i fordon 36

15.3 GIS information från andra kommuner Länskarta och tätortskartor för övriga kommuner i Kalmar län finns tillgängliga enbart i pappersformat. Kartdata från andra kommuner i länet som brandkåren är i behov av kan göras tillgänglig genom att skapa gemensamma anpassade kartor. Dessa kartor kan sedan användas i räddningscentralen och mobilt. Kommun 1 Kommun 2 Kommun 3 Kommun 4 Kommun 5 Kommun X FTP Server Konvertering Anpassade Kartor Figur 11 Exempel på konvertering av GIS-data. 15.4 Nya funktioner Samtliga kartor skall kunna projiceras i ledningsrum och stabsrum. Kartbilder skall kunna tas ut och användas som underlag för lägeskartor. Kikaren är en webb-baserad karta som kan uppdateras med geografisk information och textinformation av alla som är inloggade. Till exempel kan information om brandkårhändelser läggas in. I grundkonfigurationen finns bland annat anmälda dammar inlagda. Kikaren tillhandhålls av länsstyrelsen i Kalmar län. Det finns möjlighet att via ett webb-gränssnitt ansluta sig till SOS Alarms karta Resquemap. Fördelen med att använda SOS-kartan är att all lägesinformation uppdateras kontinuerligt. Informationen skickas via Internet och en särskild inloggning till SOS-systemet, denna funktion kan användas på en operativ stab vid olycksplatsen. 37

16. Program för beslut- och ledningsstöd 16.1 Windows Office paket Word, Outlook och Internet Explorer i huvudsak Vid mindre händelser då kommunens informationsenhet inte är inkopplade skrivs pressmeddelande i en Word-mall, när meddelandet ska skickas finns fördefinierade grupper, t.ex. media när en grupp har valts skickas meddelandet via e-post och fax. Vid större händelser sköter informationsenheten all information till massmedia och allmänheten och använder då bland annat WIS För personalplanering används en Word-mall utan koppling till lönesystem m.m. För bokning av fordon, lokaler m.m. används ett Excel dokument 16.2 Internet Internet används till: Sökning av information Väderdata Kemdatabas Mediebevakning mm 16.3 RIB RIB används i den omfattning som behövs i varje särskilt fall. 16.4 Merlot Office Programmen Merlot office med kartapplikation för positionering och status på fordon samt Titan r och Titan x för radiokommunikation från ledningscentral 16.5 Lägesuppföljningsprogram LUPP Kalmar brandkår använder Lupp för lägesuppföljning Larminformation från SOS Alarm avseende larmade stationer, enheter, statusrapportering och kompletterande uppgifter under insatsen som har betydelse för lägesuppföljning och insatsrapportering bör automatiskt placeras i LUPP. När lägesuppföljning sker på ledningsplats och stabsfordon vid samma insats skall dessa synkroniseras så att samma lägesinformation finns på båda platser. 16.6 WIS Kalmar brandkår använder WIS som ett verktyg för gemensam lägesbild med andra aktörer inom krishanteringsområdet. 38

17. Telesystem 17.1 Telesamband 17.1.1 Nuläge I ledningscentralen finns en ny digital telefonväxel med anknytningar i samtliga rum på huvudbrandstationen i Kalmar. Telefonväxeln fungerar även som snabbtelefonsystem och kan i nödfall användas för att sätta stationen i larmberedskap Fem analoga telelinjer som reserv in till stabsrummet Vakthavande befäl SL, YB och RCB har digitala anknytningar i kommunväxeln. Dessa fungerar även som GSM telefoner Ett abonnemang i FTN 17.1.2 Nya funktioner Grupprum förses med två stycken anknytningar i egen televäxel Samtliga lokaler i ledningscentralen förses med erforderligt antal anknytningar i egen televäxel samt anknytning i kommunväxeln. Tele/data kommunikation skall kunna ske mellan samtliga kommunens brandstationer. Televäxel skall integreras med befintligt radio/larmhanteringssystem så att sammankoppling radio - telesamtal kan ske. Inkommande teleförbindelser skall vara redundanta. FTN avvecklas. 17.2 Styrning av utrustning 17.2.1 Nuläge I nuläget är ett antal automatiska brandlarm kopplade direkt till brandkårens larmmottagningsutrustning av fabrikat Contal. Utalarmering sker i normalfall automatiskt men utrustningen medger manuell utalarmering på samtliga stationer. Från Contalsystemet hämtas väderinformation som ständigt och presenteras på bildskärmar i huvudbrandstationen. På dessa skärmar presenteras även larmuppgifter som skickas dit direkt vid larm. Övervakningskameror vid entréer Väderindikeringssystem 39