Budgetskrivelse 2016 Kulturnämnden Hyllie Sommarscen Foto Martin Schönbeck
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Nämndens ansvar... 5 3 Mål... 7 4 Verksamheten - viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser... 8 5 Begäran om förändrad ekonomisk ram... 14 5.1 Kommunbidrag... 14 5.2 Investeringsram... 20 Kulturnämnden, Budgetskrivelse 2016 2(20)
1 Sammanfattning I juni 2014 tog kommunfullmäktige beslut om Malmös nya kulturstrategi. Strategin har utarbetats i dialog mellan stora delar av stadens organisation, det breda kulturlivet och engagerade malmöbor. Kulturstrategin gäller åren 2014-2020. Under 2015-2016 ska kulturnämnden i dialog med övriga nämnder och styrelser ta fram en handlingsplan för 2016-2020 att beslutas i fullmäktige. Malmö Konstmuseum står inför ett vägval - ska staden satsa på ett nytt konstmuseum? Konstmuseet har potential att utvecklas till en dynamisk plats för samtida och modern konst, men i takt med att konstsamlingen utökats och blivit alltmer eftertraktad, har lokalernas begränsningar blivit allt tydligare. Konstmuseet har utvecklats av Malmökonstnärer och Malmöbor som under närmare 150 år generöst gett verk till staden, och lagt grunden till en samling av internationell klass med både spets och bredd. Museerna är en viktig del i det demokratiska samhället. I takt med att samhällets gemensamma rum alltmer privatiserats och kommersialiserats är museerna och biblioteken några av samhällets sista publika och offentliga rum. Inom kulturförvaltningen finns flera verksamheter vars omfattning direkt påverkas av stadens invånarantal. För att ha möjlighet att fortsätta att utveckla verksamheterna och bibehålla en hög kvalitet, är således en förstärkning nödvändig. Den grupp som förväntas öka mest de närmsta åren är barn och ungdomar. Detta är en prioriterad grupp och följaktligen vänder sig betydande delar av kulturverksamheten till dessa. Barn och ungdomar mellan 0-19 år beräknas enligt befolkningsprognosen öka med drygt 2,7 % mellan 2015 och 2016. För barn och unga är språket och det fria ordet nyckeln till att känna delaktighet, att våga uttrycka sig, att våga ta plats och hävda en egen röst. Här fyller biblioteken, barnens bio, Kulturskolan och museerna med fri entré upp till 19 år en mycket viktig funktion i Malmö. År 2016 fyller Sveriges första tryckfrihetsförordning 250 år. Rätten till det fria ordet är grunden till det moderna demokratiska samhället, men samtidigt är tryckfriheten ständigt hotad och diskuterad. I den nya bibliotekslagen (2013:801) betonas att folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla. I Malmö stad är folkbiblioteken uppdelade på olika huvudmän och det saknas en helhetsbild över hur de olika biblioteken samarbetar och tillsammans uppfyller bibliotekslagens krav. Är folkbiblioteken i Malmö tillgängliga för alla? Resurser bör fördelas till den verksamhet och de områden där behovet av biblioteksverksamheten är som störst. I Malmökommissionens slutrapport för ett socialt hållbart Malmö slår man fast "...att Malmös kulturliv utgör en vital del av stadens sociala integration och sammanhållning. Inte minst för barnen fungerar kulturen som en stärkande kraft." Vidare skriver kommissionen att kulturen "...bidragit till att motverka effekterna av ohälsans grundläggande orsaker." Detta sammanfattar väldigt väl resultatet från de satsningar som kulturnämnden initierat under den period som den särskilda investeringen i områdesprogrammen har pågått. Syftet har varit att testa nya metoder för att minska de sociala klyftorna och långsiktigt öka hållbarheten. Nämnden har ambitionen att bibehålla och utveckla den verksamhet som byggts upp samt även fortsättningsvis ge stöd till externa projekt, i form av kunskap och ekonomiska medel. Detta för att dra nytta av den drivkraft som skapats under de år som områdessatsningen pågått. För att realisera ambitionen krävs dock en fortsatt särskild finansiering, varför nämnden i denna skrivelse inkommer med begäran om utökat kommunbidrag motsvarande tidigare medel för verksamhet i områdesprogrammen, 2 000 tkr. Kulturnämnden, Budgetskrivelse 2016 3(20)
Kulturnämnden, Budgetskrivelse 2016 4(20)
2 Nämndens ansvar Reglemente för kulturnämnden Kulturnämndens uppgifter 1 Kulturnämnden skall företräda och ha det samlade ansvaret för kommunens kulturverksamhet, främja samordning och utveckling inom kulturområdet samt bidra till kulturutbyte och samverkan på regional nivå. Det ankommer på kulturnämnden- om kommunfullmäktige inte beslutar annat- att - ansvara för medelsfördelning inom det samlade kulturområdet, utom såvitt avser bolagsverksamhet för symfoniorkester, drama, musikteater och dans, som är inordnad under kommunstyrelsen. - ansvara för Malmö kommuns konsthallsverksamhet, - förvalta och utveckla Malmö museers samlingar, bevaka arkeologiska och byggnadshistoriska angelägenheter och svara för utställnings- och depositionsverksamhet, - ansvara för kommungemensam biblioteksverksamhet och för samordning med lokalt förlagda stadsdelsbibliotek, - ansvara för samordning, utveckling och utvärdering inom verksamhetsområdet dramatisk teater särskilt med avseende på långsiktiga mål för verksamheten samt att för detta verksamhetsområde svara för beredning av ärenden av ekonomisk karaktär inför beslut av kommunstyrelsen samt att vad avser verksamheterna opera och musikteater och dans i tillämpliga delar ha ansvar enligt ovan, - förvalta donationer som ställs till nämndens förfogande för kulturändamål, - fördela medel till kulturstipendier liksom bidrag till folkbildning och aktiviteter inom kulturområdet, - handha frågor rörande konstnärlig utsmyckning av allmänna platser, - ansvara för samordning av kommungemensamma barnkulturaktiviteter, - i samverkan med stadsområdesnämnderna stödja kulturella verksamheter som initieras och genomförs i de lokala områdena. Uppdrag Mål 3: En stad för barn och unga Kulturen stimulerar fantasin och öppnar dörrar till andra världar, den kan verka kompensatoriskt samt bidra till känslan av sammanhang och delaktighet. Därför har alla barn och unga rätt till kultur, både i skolan och på fritiden, oavsett ekonomiska eller sociala villkor. Kulturnämnden arbetar systematiskt och strategiskt för målet att alla barn i Malmö ska ha lika möjlighet att uppleva kultur, men också möjlighet till eget skapande. Kulturförvaltningens nya barnkulturenhet har Kulturnämnden, Budgetskrivelse 2016 5(20)
nu ett förvaltningsövergripande, strategiskt uppdrag. Samordning med de nya skolförvaltningarna är ett viktigt liksom samordningen av Skapande skola och organisering och uppdrag för kulturombuden. Kulturförvaltningen ska erbjuda ett gediget, spännande, och kvalitativt utbud av gratis kulturaktiviteter för barn och unga kopplade till möjligheten att tryggt åka med kultur- och naturbussarna till aktiviteterna året runt. Övervägande delen av aktiviteterna, med undantag för Kulturskolan är riktade till skolan, kompletterat med aktiviteter vid jul-, påsk-, och höstloven. Det kan dock konstateras att behovet av kulturaktiviteter på sommarlovet samt även på helgerna är stort. Både för de lite mindre barnen, men inte minst för unga där sommaren kan vara en tid där man gör val som påverkar resten av livet. Kulturförvaltningens arbete med unga inom ramen för Kultursommar kan utvecklas som resurs på kort och längre sikt för att hjälpa till vid sommaraktiviteterna. Därmed kan staden efterhand utveckla en viktig resurs i form av assistenter/ledare och där bra aktiviteter kan utvecklas som attraherar den unga människan. Mål 7: En kreativ stad I juni 2014 tog kommunfullmäktige beslut om Malmös nya kulturstrategi. Denna övergripande kulturstrategi är den första i sitt slag i Malmö och utgår från att dagens samhällsutmaningar gör att stadens politik på kulturområdet inte längre enbart kan avse en avgränsad kultursektor. Strategin har utarbetats i dialog mellan stora delar av stadens organisation, det breda kulturlivet och engagerade malmöbor. Även högskolevärlden, regionala aktörer och näringslivet har engagerats. Kulturstrategin gäller åren 2014-2020. Resultatet är en handfast plan hur konst och kultur ska bidra till att göra Malmö ännu mer demokratiskt, tillåtande och välkomnande. Under 2015-2016 ska kulturnämnden i dialog med övriga nämnder och styrelser ta fram en handlingsplan för 2016-2020 att beslutas i fullmäktige. Handlingsplanen ska innehålla prioriterade och tidssatta åtgärder som leder till uppfyllande av kulturmålen och fullmäktiges målområde sju- En kreativ stad. Under 2015-2016 ska kulturnämnden också driva, och vid behov initiera, kommunövergripande nätverk som kan verka under hela implementeringsprocessen för att säkerställa en gemensam inriktning och samverkan. Under 2016-202 ansvarar varje nämnd, förvaltning, styrelse och bolag för genomförande och måluppfyllnad utifrån kulturmålen och den i dialog framtagna handlingsplanen. Malmö Live ska vara en viktig arena för stadens kulturverksamheter och kommunen som helhet ska bidra till att den nya arenan blir en blomstrande mötesplats. Kulturförvaltningen kommer att förlägga verksamhet i och utanför huset de närmaste åren för att göra platsen välkänd och välbekant bland malmöborna, bl.a. kommer Sommarscen använda bryggorna som spelplats. Kulturförvaltningen finansierar också personal som arbetar med programsättning i Malmö Live. Kulturnämnden, Budgetskrivelse 2016 6(20)
3 Mål Kulturnämnden ser mycket positivt på utvecklingen kring ett gemensamt styrnings- och ledningssystem för Malmö stad. Detta medför större möjligheter att dra gemensamma lärdomar och vidareutveckla organisationens målstyrning. Förutom ett förtydligande avseende roller och ansvar ingår ett helhetstänk som bidrar till att varje medarbetare ser sin roll i att uppnå de övergripande målen. I detta är en viktig framgångsfaktor att stadens chefer inte bara tar till sig målstyrning som ett ledningsverktyg, utan även har en förmåga att med målen som grund inspirera och involvera medarbetarna. För vissa ledare kan detta innebära en förändring och ett nytt sätt att betrakta sin roll. Inom förvaltningen ska målstyrning tydligare inkorporeras i ledarutvecklingen framgent och det vore positivt om detta även sker på förvaltningsövergripande nivå, exempelvis i stadens ledarutvecklingsprogram. Inom ramen för den nya styrmodellen lyfts vikten av en tydlig och fungerande dialog, vilket kulturnämnden tagit till sig och länge arbetat fokuserat med att utveckla i de olika forum som finns etablerade. Som exempel kan nämnas de dialogmöten som lade grunden för kulturstrategin och sedermera den förankringsprocess som pågår. Något som särskilt lyfts fram som en utmaning inom kulturverksamheten, men som gäller även för även andra delar av offentlig förvaltning, är att göra verksamheten mätbar. Ett tydligt krav på de målformuleringar som i skrivande stund ägnas stor uppmärksamhet, är att de ska vara mätbara och att nämnden måste kunna svara på frågan om huruvida tagna mål är uppnådda eller ej. Samtidigt som nämnden uppfattar detta som en positiv utveckling kan det finnas risker att man i ambitionen att tillskriva mätbara indikatorer till mål, översimplifierar verksamheten, vilket kan leda till missvisande beslutsunderlag. Detta är framförallt en utmaning då indikatorerna ska påvisa måluppfyllnad av kvalitativ natur, det vill säga mål som inte kan kvantifieras. I samband med att styrmodellen har förankrats bland förvaltningens ledare, har denna utmaning diskuterats och framöver kommer ett arbete ske för att nå en gemensam metodik kring denna typ av uppföljning. Med syfte att på ett ändamålsenligt vis implementera målstyrningen i förvaltningen samt att effektivisera processer kring uppföljning och analys, har en plan tagits fram som sträcker sig till utgången av 2015. I en första fas ska de nya fullmäktigemålen med nämndsmål och ny målhierarki förankras i organisationen samt översättas till åtaganden och aktiviteter. Förvaltningens samlade förmåga att styra med mål samt relaterad uppföljning och analys ska kontinuerligt utvecklas. Förvaltningen kommer även att se över i vilken form verksamhetsplaner och uppföljningsrapporter skrivs fram med syfte att harmonisera dessa över institutionsgränserna. Vidare planeras en insats för att i högre grad nyttja de rapporteringsverktyg som finns tillgängliga inom staden och på så vis reducera handläggningstiden och effektivisera vissa administrativa processer. Detta ska bidra till att skapa mer tid för analys och för verksamhetsutveckling. Som en sista fas inom ramarna för detta arbete kommer informationsbehovet, relaterat till de indikatorer och mått som är under utveckling, att kartläggas och sammanfattas i ett förslag till projektplan för vidare beslut. Kulturnämnden, Budgetskrivelse 2016 7(20)
4 Verksamheten - viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser Malmö Konstmuseum - vägval Malmö Konstmuseum står inför ett vägval. Konstmuseet har potential att utvecklas till en dynamisk plats för samtida och modern konst, men i takt med att konstsamlingen utvecklats och blivit alltmer eftertraktad, har lokalernas begränsningar blivit allt tydligare. Ett museum som inte lever med sin tid utan endast blickar bakåt upplevs som statiskt och konserverande. Med ett angeläget utställningsprogram och mer ändamålsenliga lokaler skulle museet kunna locka besökare från hela regionen och förmå skapa intressanta och givande möten mellan konstnärer och publik. Många museer skapades med kungahusens privata egendomar som bas. I Malmö har museerna en helt annan historia Malmös museer började som ett skolmuseum där föremålen användes i undervisningen av stadens barn. Konstmuseet har sedan dess utvecklats av Malmökonstnärer och Malmöbor som under närmare 150 år generöst gett verk till staden, och lagt grunden till en samling av internationell klass med både spets och bredd. Man kan säga att Malmös samlingar speglar staden. I samlingen finner vi en klar parallell till Malmös många språk och nationaliteter. Här finns verk av ett 40-tal konstnärer från Balkan och det forna Jugoslavien, här finns verk av 38 st sydamerikanska konstnärer och 68 konstnärer från Asien vid sidan om alla de konstnärer som är och har varit verksamma i Norden. Museerna är en viktig del i det demokratiska samhället. I takt med att samhällets gemensamma rum alltmer privatiserats och kommersialiserats är museerna och biblioteken några av samhällets sista publika och offentliga rum. Museerna är öppna för alla, och de museer som drivs i statens och kommunens regi kan ta sig an ämnen som är svåra eller för känsliga att tala om i många andra miljöer idag. Dagens konstnärer och kulturarbetare kräver att museerna har högt i tak. Här ska yttrandefrihet och total konstnärlig frihet råda. Här ska etablerade sanningar och hierarkier kunna ifrågasättas och diskuteras. Museets grund är att sprida och utveckla kunskap om den kultur vi lever i, och erbjuda inblickar i andra delar av världen genom mötet med konsten. Idag fungerar museet främst som en förvaltande institution. Museet har en relativt liten och homogen grupp besökare och utställningsverksamheten är mycket begränsad eftersom klimat och säkerhet inte fyller dagens krav. Brister i klimat och säkerhet gör att museet inte kan delta i samarbeten med andra museer. Konsekvensen är att viktiga utställningar går Malmö förbi och att museet isoleras. Samarbeten krävs för att kunna hålla nere kostnader för transporter, trycksaker, produktion mm. Samlingen omfattar konst och konsthantverk från 1500-talet till idag och är mycket efterfrågad både av internationella museer och i regionen. Malmö befinner sig i ett vägval - ska staden satsa på ett nytt konstmuseum? 2016 tryckfrihetens och det fria ordets år Det brukar ofta hävdas att det talas över 160 språk i Malmö. Vad innebär detta egentligen? Vilka språk är det och hur påverkar det stämningen i staden och stadens självbild? Språk är en central del i att vara människa. Att lära sig kommunicera på flera språk innebär att världen inte längre kan beskrivas i svart och vitt, plötsligt får världen färger och nyanser. Språk kan stänga ute och exkludera, men språk kan också skapa gemenskap i utsatta situationer och mellan generationer. När olika språkgrupper och kulturella dialekter gnuggas mot varandra ökar ofta behovet och viljan att förstå den andre. Att inte kunna tala sitt språk med andra är för många ett obeskrivligt trauma. Många barn talar ett språk i skolan, ett annat hemma och ett tredje med kompisarna. Flerspråkighet är snarare regel än undantag i Malmö av idag. Kulturnämnden, Budgetskrivelse 2016 8(20)
Språk är också en fundamental del av kulturlivet - ja, man skulle kunna säga att kulturlivet är proffs på språk - proffs på att uttrycka sig och kommunicera med musik, bild, film, teater och litteratur. Att lära sig ett språk är att få de verktyg som krävs för att kunna uttrycka sig, men det kan också vara att lära sig tänka i bilder och former. Filmare och bildkonstnärer använder bildspråket för att gestalta berättelser, tankar och idéer och för att brygga över kulturella gränser. Tonspråket uttrycks i musikens alla genrer från pop, rock och rap till stråk och symfoni. De starka reaktionerna mot attentatet på Charlie Hebdo berättar om hur tron på det fria ordet och på litteraturens kraft ökar. Sverige ligger på femte plats bland de tio länder i världen som har störst pressfrihet. Malmös exilförfattare vittnar om vad som händer om ett språk tystas och om vikten av att kunna uttrycka sig fritt. För barn och unga är språket och det fria ordet nyckeln till att känna delaktighet, att våga uttrycka sig, att våga ta plats och hävda en egen röst. Här fyller biblioteken, barnens bio, Kulturskolan och museerna med fri entré upp till 19 år en mycket viktig funktion i Malmö. I en tid då t ex engelska inte längre självklart är det gemensamma språket blir det allt viktigare att ge barn och unga möjligheter att skapa sina egna uttrycksformer, att skapa sina egna språk i dialog med utvecklingen i samhället. År 2016 fyller Sveriges första tryckfrihetsförordning 250 år. Rätten till det fria ordet är grunden till det moderna demokratiska samhället, men samtidigt är tryckfriheten ständigt hotad och diskuterad. Jubileumsåret 2016 är ett tillfälle att uppmärksamma och belysa rätten till det fria ordet och rätten till att uttrycka sig, såväl i Sverige som i världen, såväl i dagens Malmö som ur ett historiskt perspektiv. Vilka erfarenheter har kulturskaparna av att utveckla språkets potential som uttrycksform för individuella känslor och kollektiva skeenden? På vilka sätt kan det fria ordet, språkutveckling och kommunikation motverka känslan av historielöshet och utanförskap? Under 2016 genomför Kulturförvaltningens institutioner en gemensam satsning med diskussioner, föredrag, utställningar, information och andra aktiviteter för att belysa det fria ordet, dess historia och framtid. Frihetsåret avslutas med en gemensam temadag fredagen den 2 december 2016 där samtliga institutioner håller öppet hus med aktiviteter kopplade till det fria ordet och det demokratiska samhället. Stadsdelsbibliotekens organisatoriska tillhörighet-gemensam huvudman I den nya bibliotekslagen (2013:801) betonas att folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla. I Malmö stad är folkbiblioteken uppdelade på olika huvudmän och det saknas en helhetsbild över hur de olika biblioteken samarbetar och tillsammans uppfyller bibliotekslagens krav. Är folkbiblioteken i Malmö tillgängliga för alla, hur förhåller det sig med tillgängligheten för de prioriterade målgrupper som beskrivs i bibliotekslagen; barn- och unga, personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna och personer med annat modersmål än svenska? Hur förhåller sig folkbibliotekens struktur, arbetssätt och resurser till malmökommissionens mål för ett socialt hållbart Malmö? Det finns ett behov i Malmö att samla en helhetsbild av biblioteksverksamheten. Det finns frågor kring fördelning och placering av biblioteksresurserna. Det behövs ett underlag för diskussion om biblioteksutveckling där det är möjligt att ha en helhetssyn. Det kompensatoriska synsättet är centralt i detta arbete. Resurser bör fördelas till den verksamhet och de områden där behovet av biblioteksverksamheten är som störst. Det behövs därför göras en utredning som sammanställer dagens biblioteksservice i Malmö med hänsyn till följande fak- Kulturnämnden, Budgetskrivelse 2016 9(20)
torer: Geografiskt läge, resurser, befolkningsunderlag och socioekonomiska faktorer. En utredning ska beskriva biblioteksstrukturen i Malmö och svara på hur väl dagens biblioteksservice sett till dessa faktorer svarar mot behovet av biblioteksservice i Malmö. Utredningen skall även innehålla en diskussion och förslag till struktur och organisation av biblioteksverksamheten i Malmö. Demografi I Befolkningsprognosen för Malmö 2014-2025 står följande: "Antalet födda ökar stadigt varje år och många väljer att flytta till Malmö från andra städer och länder. Med Malmöborna som utgångspunkt ställer det krav på hur vi planerar den framtida kommunala verksamheten. Malmö är den nära storstaden med samlade kvalitéer och ett varierat utbud av kultur, service, konsumtions- och arbetsmöjligheter. Det handlar om att fortsätta att ge alla Malmöbor, oavsett ålder, kommunal service med hög kvalitet Inom kulturförvaltningen finns flera verksamheter vars omfattning direkt påverkas av stadens invånarantal. För att ha möjlighet att fortsätta att utveckla verksamheterna och bibehålla en hög kvalitet, är således en förstärkning nödvändig. Ofta kan förvaltningen, genom god framförhållning och effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser, hantera en större efterfrågan inom befintlig ram, men för vissa särskilda verksamheter är detta särskilt utmanande. Exempel på prioriteringar är de 10 Mkr som tillförts kulturskolan mellan åren 2011 och 2015. Av dessa medel utgör drygt hälften en satsning på El Sistema. Den grupp som förväntas öka mest de närmsta åren är barn och ungdomar. Detta är en prioriterad grupp och följaktligen vänder sig betydande delar av kulturverksamheten till dessa. Barn och ungdomar mellan 0-19 år beräknas enligt befolkningsprognosen öka med drygt 2,7 % mellan 2015 och 2016. Förutsatt att efterfrågan på nämndens verksamhet skulle öka i motsvarande takt och översatt till budgetmedel, skulle detta innebära ett behov av utökad ram med drygt 10,3 Mkr för år 2016. Räknat på den totala befolkningsförändringen, alla åldersgrupper, blir motsvarande siffra drygt 6,1 Mkr. Malmö Live Förvaltningen har tagit fram ett förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live som antogs av kulturnämnden i december 2013 och därefter av kommunstyrelsen. Det nya bolaget Malmö Live Konserthus AB kommer att besluta hur programmet ska genomföras, inom de ekonomiska ramar och förutsättningar som kommunstyrelsen anger. Kulturnämnden kommer att förlägga verksamhet i och utanför huset för att göra platsen välkänd och välbekant bland malmöborna, bl.a. kommer Sommarscen 2015 arrangera 12 olika programpunkter på bryggorna. Kulturförvaltningen finansierar också personal som arbetar med programsättning samt invigningen. Årsbiljett Malmö Museer och Malmö Konstmuseum Entrén till Malmö Museer (Slottsholmen och Teknik och sjöfart) och Malmö Konstmuseum kostar 40 kr för vuxna över 19 år. För barn och unga upp t.o.m. 19 år är det gratis. Biljetten gäller för en dag. Entrépriset har varit detsamma i ca.25 år. Kulturnämnden har de senaste åren medvetet arbetat med att stärka den kulturella infrastrukturen. Det handlar om att öka tillgängligheten och nå nya målgrupper där förslaget om införande av en årsbiljett/årskort på museerna är ytterligare ett steg. I Göteborg och Stockholm finns detta system där den lösta entrébiljetten ger fri entré resten av året. Ett system med årsbiljetter för Malmö Museer och Malmö Konstmuseum skulle sannolikt öka Kulturnämnden, Budgetskrivelse 2016 10(20)
antalet återbesök på museerna vilket gynnar malmöborna medan tillfälliga besökare betalar" full avgift". Erfarenheten från främst Göteborg visar också att barnfamiljer är en grupp som i hög grad utnyttjar möjligheten till fria återbesök. De ekonomiska konsekvenserna är svåra att beräkna men förvaltningens bedömning är att sannolikt ökar antalet återbesökare kraftigt men intäkterna kommer att blir lägre då man redan i dag har många återbesökare genom den låga entréavgiften. En indikation på detta är den kraftig ökade försäljningen av nuvarande årskort som kostar 150 kr. Kulturnämnden kommer att återkomma med ett ärende till kommunfullmäktige angående eventuell förändring av entréavgiften och införande av årsbiljett. Hyllie Kulturhus och skola I Hyllie Boulevards fond föreslås uppförandet av en kombinationsbyggnad, rymmande en högstadieskola med kulturprofil och ett kulturhus. En förstudie har genomförts i samarbete mellan kulturnämnden, stadsbyggnadsnämnden, grundskolenämnden och stadsområdesnämnd väster. Resultatet från denna påvisar stora positiva effekter ur ett såväl socialt som långsiktigt ekonomiskt perspektiv. Skolan och kulturhuset byggs ihop och placeras längst norrut på tomten. Samutnyttjandet mellan kultur och skola ger skolan möjlighet att erbjuda ett större utbud av lokaler, och därmed större utbud av aktiviteter. Ur ett socialt investeringsperspektiv finns flera fördelar med en kombinationsbyggnad. Ett centralt placerat kulturhus och högstadieskola i Hyllie har förutsättningar att bli en motor för integrationen mellan det nya Hyllie och de äldre bostadsområdena Holma, Kroksbäck och Lindeborg. Verksamheter som bibliotek, skola med kulturprofil och El Sistema (musikundervisning som drivs av Malmö Kulturskola på skolorna i Holma och Kroksbäck) har potential att fungera som ett sammanbindande kitt i området. Genom att bygga en ickekommersiell mötesplats i Hyllie ges goda förutsättningar för aktivitet och delaktighet hos medborgarna och möjligheter att skapa en ny plattform för samverkan med civilsamhället. Kulturhuset och skolan blir en investering för framtiden, med verksamheter som kan komma alla åldrar till del. Gemensamt med berörda nämnder föreslår kulturnämnden att fortskrida planeringsarbetet och initiera fördjupade utredningar samt arbeta med förankring av projektet genom dialog med olika intressenter. En gemensam skrivelse till kommunstyrelsen, med involverade nämnder som avsändare, planeras att inkomma under 2015. Avtal Moderna Museet Malmö Moderna Museet i Malmö är en del av det statliga Moderna Museet och finansieras av Malmö stad, Region Skåne och staten enligt särskild överenskommelse från 2008 som löper ut den 31 december 2016. Avtalet är uppsagt av Moderna Museet för omförhandling då verksamheten anses vara underfinansierad i storleksordningen 2-3 Mkr, (ca 1 Mkr per part). En utvärdering av verksamheten kommer att tas fram av kulturförvaltningen och regionen under hösten. Beslut om ett eventuellt nytt avtal bör tas innan den 31 december 2015. Detta p.g.a. av den planeringstid som verksamheten behöver. Kulturmiljöprogram för Malmö stad Enligt plan- och bygglagen får byggnader, bebyggelseområden, anläggningar, tomter och allmänna platser som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt inte förvanskas. Kulturnämnden, Budgetskrivelse 2016 11(20)
Kulturförvaltningen/Malmö Museer är en av stadsbyggnadskontorets remissinstanser. Flera hundra ärenden granskas varje år av kulturmiljösektionens byggnadsantikvarier, kulturgeograf och arkeolog. Stadsbyggnadskontoret gör bedömningen vilka bygglov och ärenden som skickas till Malmö Museer. Detta gäller byggnader som pekats ut som särskilt värdefulla i inventeringar, ligger inom riksintresseområden eller är utpekade i översiktsplan eller detaljplaner. Rivningslov och planförslag skickar stadsbyggnadskontoret alltid på remiss till kulturförvaltningen/malmö Museer. Det bästa skyddet för våra kulturmiljöer ger ett utpekande enligt kulturminneslagen. Att ta tillvara och utveckla bebyggelsens kulturvärden är också ett av riksdagens miljömål men det är upp till kommunerna att se till att man når miljömålen. Det är fundamentalt med ett gott kunskapsunderslag för att kunna följa plan- och bygglagen och säkerställa kulturhistoriska värden för att få en samlad bedömning av vilka byggnader, bebyggelseanläggningar, tomter, allmänna platser, miljöer och element som är särskilt värdefulla, och precisera deras värden för att de ska kunna utvecklas i rätt riktning. Det saknas idag ett tillfredställande kunskapsmaterial för ovanstående bedömningar. Vissa delar av stadens bebyggelse är inventerade, men inventeringarna är föråldrade eller har inte följts upp med värderingar och utpekanden. Miljöer och element har pekats ut genom läns- och riksintressen, men deras värden behöver säkerställas i kommunens planläggning. Framtagandet av ett kulturmiljöprogram är ett samarbete mellan kulturförvaltningen, stadsbyggnadskontoret, gatukontoret och beräknas att pågå under fem år. Syfte med investeringar RFID-Elektronisk märkning av biblioteksmedia Det streckkodssystem som används idag för märkning av bibliotekens material är utdaterat och innebär en allt sämre service för malmöborna. Märkningen används för in- och utlåning samt i samband med sorteringsprocessen. RFID är den teknik som ersätter streckkodsetiketterna. En uppskattning är att ca 80% av biblioteken i Sverige har gått över till RFID. I Skåne har samtliga medelstora och stora kommuner infört systemet. Likaså leverantörer av biblioteksmedier har övergått till denna teknik som standard. Varken teknik, programvara eller utrustning utvecklas för den befintliga lösningen. Att upprätthålla ett föråldrat streckkodsystem är förenat med risktagande, ökade kostnader samt, genom begränsade utvecklingsmöjligheter, en allt lägre service för malmöborna. RFID, Radio Frequency Identification, är en teknik som i detta sammanhang används för att identifiera och registrera objekt. RFID-tekniken använder radiovågor för att kommunicera. Detta innebär att den märkning som används inte behöver vara synlig för att en läsare ska kunna registrera mediet. Till skillnad från streckkodssystemet kan RFID därför läsa av flera exemplar samtidigt eller exempelvis läsa av böcker i en hylla, utan att dessa behöver plockas ut. Den tekniska utvecklingen med RFID som standard är en viktig anledning till införandet av RFID på folkbiblioteken i Malmö. Dock ger RFID även stora positiva effekter för både användare och personal och ett införande skulle därför framför allt leda till en ökad service för besökare, både i form av förenklad självbetjäning, men också genom att frigöra personalen från rutinuppgifter och därmed skapa utrymme för fler kvalitativa möten. Vidare skulle tekniken göra det möjligt att förstärka och utveckla bibliotekens arbete med digital förmedling samt i högre grad tillgängliggöra medier för personer med exempelvis synnedsättning eller läshinder. Kulturnämnden, Budgetskrivelse 2016 12(20)
Kulturnämndens begäran om investeringsmedel och driftkonsekvenser avser införandet av RFID i hela Malmö stad - Malmö stadsbibliotek och samtliga stadsområdesbibliotek. Kulturnämnden, Budgetskrivelse 2016 13(20)
5 Begäran om förändrad ekonomisk ram Demografiuppräkning-barn och unga Inom kulturförvaltningen finns flera verksamheter vars omfattning direkt påverkas av stadens invånarantal. För att ha möjlighet att fortsätta att utveckla verksamheterna och bibehålla en hög kvalitet, är således en förstärkning nödvändig. Ofta kan förvaltningen, genom god framförhållning och effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser, hantera en större efterfrågan inom befintlig ram, men för vissa särskilda verksamheter är detta särskilt utmanande. Exempel på prioriteringar är de 10 Mkr som tillförts kulturskolan mellan åren 2011 och 2015. Av dessa medel utgör drygt hälften en satsning på El Sistema. Den grupp som förväntas öka mest de närmsta åren är barn och ungdomar. Detta är en prioriterad grupp och följaktligen vänder sig betydande delar av kulturverksamheten till dessa. Barn och ungdomar mellan 0-19 år beräknas enligt befolkningsprognosen öka med drygt 2,7 % mellan 2015 och 2016. Förutsatt att efterfrågan på nämndens verksamhet skulle öka i motsvarande takt och översatt till budgetmedel, skulle detta innebära ett behov av utökad ram med drygt 10,3 Mkr för år 2016. Räknat på den totala befolkningsförändringen, alla åldersgrupper, blir motsvarande siffra drygt 6,1 Mkr. 5.1 Kommunbidrag Begäran om förändrat kommunbidrag 2016 (Belopp i tkr) Benämning Belopp 2016 Ev. helårseffekt Ev. slutår Malmö Kulturskola-fler barn och unga 3 000 Malmö Kulturskola-El Sistema Seved/Sofielund 500 Barnkulturenheten-utbudet av kulturprogram samt kulturoch naturbussar 500 Social hållbarhet 2 000 RFID - Elektronisk märkning av biblioteksmedia 800 2 016 RFID-driftkonsekvenser investeringar 600 1 200 E-arkiv 650 Nordisk Panorama 950 Form/Design Center 500 Summa begäran om förändrat kommunbidrag 9 500 1 200 Malmö Kulturskola -fler barn och unga Våren 2014 gav kulturnämnden förvaltningen i uppdrag att återkomma med förslag på hur kulturskolan ska kunna komma upp till riksgenomsnittet i antal elever samt hur man ska arbeta för att nå ut i alla stadsdelar. Malmö Kulturskola har 3 300 elevplatser i undervisning varje vecka vilket innebär att andelen elever i målgruppen 8-18 år i Malmö uppgår till 9,4 %. Riksgenomsnittet ligger på ca 15 %. Vid en jämförelse av kommunbidraget mellan de fyra storstäderna så motsvarar Malmö Kulturskolas budget 88 % av medelvärdet av storstädernas budget. Vid en beräkning på vad varje medborgare Kulturnämnden, Budgetskrivelse 2016 14(20)
betalar per år till kulturskolan är genomsnittet för storstäderna ca 126 kr/medborgare/år. I Malmö är siffran 111 kr/medborgare/år. För att nå genomsnittet för elevantalet i storstäderna krävs därför en ökning av resurserna med ca 5 Mkr. Samtidigt måste arbetet med att optimera elevantalet fortsätta. Uppdraget förra året att nå ut i samtliga stadsdelar kan uppfyllas genom lägre avgifter vilket också beslutats av kulturnämnden samt en god geografisk tillgänglighet, särskilt för små barn. Dessutom kan tillgängligheten ökas genom ett förenklat ansökningsförfarande, en pappersblankett i stället för krav på digital ansökan. 2015 tillförde och omprioriterade kulturnämnden 3 Mkr inom ram till Malmö Kulturskolas verksamhet. Det återstår 2 Mkr för att Malmö ska ligga i samma nivå som Göteborg och Stockholm. Malmös befolkningsmängd ökar vilket särskilt gäller de barnkullar som är Malmö Kulturskolas direkta målgrupp. Senaste befolkningsstatistiken visar att ökningen av antalet 7-åringar jämfört med antalet 8-åringar är 10 %. Det handlar om ökningen av en årskull som kommer att göra sina första ansökningar till Malmö Kulturskola under våren -15 och som ska beredas plats senast under 2016. Trycket på varje ledig plats ökar och ser man till antalet barn i de yngre årskullarna som följer efter handlar det om ännu mer drastiska ökningar av årskullarna. Årskullen 2-åringar är 35 % större än årskullen 8-åringar. För att kunna upprätthålla dagens nivå med en rimlig tillgång till Malmö Kulturskola och slippa långa köer behövs medel till en lärartjänst, 500 tkr. Tvåornas Kör på Malmö Kulturskola når ca 2 300 barn. Genom samarbetet med grundskolan är Tvåornas Kör mycket kostnadseffektivt. Nu ökar barnkullarna samtidigt som populariteten för Tvåornas Kör ökar i skolorna. För att kunna möta efterfrågan behövs två lärare ytterligare en dag i veckan, 500 tkr. Malmö Kulturskola-El Sistema i Seved/Sofielund Hösten 2016 går El Sistema/Seved in på sitt andra år och om Seved följer mönstret från El Sistema Holma/Kroksbäck stannar majoriteten av barnen från första året kvar, medan en stor del av den nya årskullen söker en plats i El Sistema. Det ökade antalet elever ger ett behov av en lärartjänst, 500 tkr. Barnkulturenheten, förstärkning av inköp av kulturproduktioner samt resor med kulturoch naturbussen Barnkulturenheten köper in produktioner/program som fördelas genom det digitala verktyget Kulturproceduren till förskola och skola. De inköpta produktionerna spänner över alla konstformer (musik, teater, cirkus, dans, film mm) och når varje år ca 55 000 barn. Deltagande förskolor och skolor erbjuds genom Kulturbussen också kostnadsfri transport till och från kulturaktiviteterna. Inköpen av program har de senaste åren legat på oförändrad nivå med ca 63 kr per barn och år. Kostnad för kulturbussen uppgår till ca 40 kr per t&r-resa. Sedan 2014 tillhör även naturbussverksamheten barnkulturenheten som därmed fått ett totalansvar för kulturförvaltningens busstransporter. Naturbussarna skjutsar kostnadsfritt Malmös skoloch förskolebarn till utvalda naturresmål och har blivit en succé. För att ge naturovana pedagoger trygghet att ta med sig sina elever ut i naturen erbjuds även någon form av pedagogisk aktivitet eller handledning knuten till de utvalda platserna. För många malmöbarn innebär dessa resor första mötet med skog och hav och naturbussen utgör därför en viktig förutsättning för att fler barn ska få ta del av naturupplevelser i och omkring Malmö. Antalet barn i åldersgruppen 0-18 år fortsätter att öka 2016 och för att kunna erbjuda samtliga Kulturnämnden, Budgetskrivelse 2016 15(20)
pojkar och flickor ett varierat programutbud och med kultur- och naturbuss till och från aktiviteten behövs därför om en ökning av kommunbidraget med 500 tkr. Social hållbarhet I Malmökommissionens slutrapport för ett socialt hållbart Malmö slår man fast "...att Malmös kulturliv utgör en vital del av stadens sociala integration och sammanhållning. Inte minst för barnen fungerar kulturen som en stärkande kraft." Vidare skriver kommissionen att kulturen "...bidragit till att motverka effekterna av ohälsans grundläggande orsaker." Detta sammanfattar väldigt väl resultatet från de satsningar som kulturnämnden initierat under den period som den särskilda investeringen i områdesprogrammen har pågått. Syftet har varit att testa nya metoder för att minska de sociala klyftorna och långsiktigt öka hållbarheten. Flera av dessa satsningar har fallit mycket väl ut och etablerats som stadigvarande inslag i framförallt många barns vardag. De verksamheter och evenemang som startats upp både i egen regi eller genom stöd från kulturförvaltningen, har delvis finansierats genom tillfälligt utökad ekonomisk ram med medel dedikerade för områdesprogrammen. Nämnden har ambitionen att bibehålla och utveckla den verksamhet som byggts upp samt även fortsättningsvis ge stöd till externa projekt, i form av kunskap och ekonomiska medel. Detta för att dra nytta av den drivkraft som skapats under de år som områdessatsningen pågått. För att realisera ambitionen krävs dock en fortsatt särskild finansiering, varför nämnden i denna skrivelse inkommer med begäran om utökat kommunbidrag motsvarande tidigare medel för verksamhet i områdesprogrammen, 2 000 tkr. Hälften av den tillfälliga ramökningen om 2 000 tkr för områdesprogrammen som startade 2011, är idag avsatt till det fria kulturlivet. Denna satsning gjorde det möjligt att hösten 2012 inrätta en ny stödform med särskild inriktning på de fem områdesprogrammen. Genom denna har drygt 50 projekt helt eller delvis finansierats. Utöver de generella bestämmelserna för projektstöd har särskilda krav ställts på dessa projekt. Bland annat att de skulle utveckla kontaktytor mellan dem som bor och verkar i de fem områdena och Malmö i övrigt, att projekten skulle genomföras av kulturorganisationer som var förankrade i ett eller flera av områdena samt att de skulle ha förutsättningar att utvecklas långsiktigt. De projekt som sökt och beviljats stöd genom denna satsning har per november 2014 redovisat statistik som visar att drygt 8 500 personer deltagit i aktiviteter, med något högre representation i områdena Seved och Herrgården. Dock pågår fortfarande flera projekt vars besökarstatistik inte ingår, då de ännu ej slutredovisats. Några exempel på projekt som uppnått goda effekter och som visar god potential att vidareutvecklas är: Den nybildade verksamheten Konstföreningen Destino, var först ut med att söka den nya stödformen. Målgruppen för projektet var inledningsvis flickor i åldrarna 12-22. Syftet med projektet var att engagera flickorna i konstnärlig verksamhet i form av workshops för att väcka deras intresse för eget utövande och därmed stärka deras självkänsla. Det genomförs för närvarande i alla fem stadsområdena och erbjuds bland annat gratis lokaler och material för sina workshops. I en preliminär redovisning anger Destino att de redan har nått 4000 i publik utöver deltagarna. Flamman Ungdomarnas hus är en mötesplats för barn och ungdomar på Kroksbäcksskolan i Malmö. Verksamheten startade 1997 för att ge barn och ungdomar i området alternativa fritidsaktiviteter och drivs som en ideell förening, med stöd av stadsdelen/stadsområdet. I den första redovisningen beskriver projektledarna hur målgruppen som annars upplever att de har svårt att ta plats och göra sina röster hörda, utvecklats till fullfjädrade låtskrivare på mindre än ett år. Flamman fick senast stöd i början av 2014 för en vidareutveckling av projektet. Kulturnämnden, Budgetskrivelse 2016 16(20)
Cirkulationscentralen är en konstnärsdriven galleri- och ateljéförening med stor erfarenhet av konstprojekt riktade till barn och ungdomar. Muralcentralen är deras senaste projekt för att engagera barn och ungdomar att själva utöva konst i form av muralmålningar på fasader i sitt eget bostadsområde. MKB och Stadsområdena Innerstaden och Väster har delvis finansierat projektet. Projektet Pianissimo består av musikundervisning av professionella lärare i gitarr, piano och trummor samt riktar sig till barn som sällan rör sig utanför Rosengård och annars inte hade deltagit i musikundervisning. Rosengård Folkets Hus har förhoppningar om att verksamheten ska permanentas men har ännu inte säkrat sin finansiering. Resterande 1 000 tkr avsattes till att utveckla institutionernas verksamhet med fokus på områdesprogrammen. Ett exempel på en verksamhet som startats i regi av kulturförvaltningen är El Sistema vid Holmaskolan och Kroksbäcksskolan. Ett annat exempel är galleriet @Seved vid Sevedsplan som är en del i ett dokumentations- och insamlingsprojekt där Sevedsbor i samarbete med Malmö Museer och MKB dokumenterar och visar upp bilder från sitt eget bostadsområde. Vidare har kulturförvaltningen arbetat med ett stort antal projekt i samarbete med bland annat områdeskoordinatorer, barn och ungdomsgrupper, Komvux, språkförskolor, allaktivitetshus och föreningar. Som exempel kan nämnas Kulturbron, med fokus på språkutveckling samt Odla i stan där deltagarna tillsammans skapar stadsodlingar både vid museet och i områdesprogrammen. RFID - elektronisk märkning av biblioteksmedia i Malmö stad Det streckkodssystem som används idag för märkning av bibliotekens material är utdaterat och innebär en allt sämre service för malmöborna. Märkningen används för in- och utlåning samt i samband med sorteringsprocessen. RFID är den teknik som ersätter streckkodsetiketterna. En uppskattning är att ca 80% av biblioteken i Sverige har gått över till RFID. I Skåne har samtliga medelstora och stora kommuner infört systemet. Likaså leverantörer av biblioteksmedier har övergått till denna teknik som standard. Varken teknik, programvara eller utrustning utvecklas för den befintliga lösningen. Att upprätthålla ett föråldrat streckkodsystem är förenat med risktagande, ökade kostnader samt, genom begränsade utvecklingsmöjligheter, en allt lägre service för malmöborna. RFID, Radio Frequency Identification, är en teknik som i detta sammanhang används för att identifiera och registrera objekt. RFID-tekniken använder radiovågor för att kommunicera. Detta innebär att den märkning som används inte behöver vara synlig för att en läsare ska kunna registrera mediet. Till skillnad från streckkodssystemet kan RFID därför läsa av flera exemplar samtidigt eller exempelvis läsa av böcker i en hylla, utan att dessa behöver plockas ut. Den tekniska utvecklingen med RFID som standard är en viktig anledning till införandet av RFID på folkbiblioteken i Malmö. Dock ger RFID även stora positiva effekter för både användare och personal och ett införande skulle därför framför allt leda till en ökad service för besökare, både i form av förenklad självbetjäning, men också genom att frigöra personalen från rutinuppgifter och därmed skapa utrymme för fler kvalitativa möten. Vidare skulle tekniken göra det möjligt att förstärka och utveckla bibliotekens arbete med digital förmedling samt i högre grad tillgängliggöra medier för personer med exempelvis synnedsättning eller läshinder. För projektledning av införandet i stadens folkbibliotek, vilket inbegriper Malmö stadsbibliotek samt områdesbiblioteken, begär kulturnämnden tillfälligt en utökad ekonomisk ram motsvarande 800 tkr under 2016. Investeringen på 7 Mkr för hela Malmö stad innebär driftkonsekvenser 2016 med 600 tkr och from 2017, 1 200 tkr per år (helårseffekt). Kulturnämnden, Budgetskrivelse 2016 17(20)
E-arkiv i Malmö Stad Under 2014 införde Malmö Stad en hållbar lösning för digitalt långtidsbevarande i Malmö Stad ett e-arkiv som gör att Malmö Stad idag har möjlighet att uppfylla gällande lagstiftning. Lagstiftningen är medieoberoende, med detta menas att allmänna handlingar ska bevaras eller gallras likartat oavsett om de är upprättade på papper, digitalt eller i andra format. Det finns idag nästan två hundra verksamhetssystem och ca femhundra applikationer i Malmö stad och under arbetet med införandet av e-arkiv har flera förvaltningar i staden har önskemål att kunna arkivera information från äldre verksamhetssystem. Avställning och gallring av äldre system innebär lägre licenskostnader och därmed stora besparingar för Malmö stad. En genomförd e-arkivering av informationen i verksamhetssystemet Origo ger Malmö stad lägre drift- och underhållskostnader med 700 000 kr per år de närmaste åren. Origo är Malmö stads dokumentationssystem för vård och omsorg där journalhandlingar kommer att behöva sökas fram under lång tid framöver. Större verksamhetssystem, t. ex Procapita uppskattas medföra en inbesparing med 350 000 per år genom e-arkivering. För normalstora system beräknas besparingarna ligga på ca 75 000 per system. Rutinerna för e-arkivering följer i stort de rutiner som alltid gällt för leverans av arkivhandlingar till Stadsarkivet. Det är den levererande förvaltningens ansvar att se till att de allmänna handlingarna levereras på ett sådant sätt att informationen som kommer till Stadsarkivet uppfyller gällande arkivkrav. Det är sedan Stadsarkivets uppgift att säkerställa att informationen som levererats bevaras för framtiden samt att informationen är tillgänglig för de som både har behov av och rätt att ta del av den. Efter leverans/e-arkivering övergår ansvaret för handlingarna till Stadsarkivet. En väsentlig del av processen består i att ta ut den information som ska bevaras från de ursprungliga systemen, genomföra gallringsutredning samt upprätta modell för bevarande och i vissa fall filkonverterterande till arkivformat. Denna process är komplicerad och kräver specialkompetens och tillgång till specialprogramvara. Detta gör att processen svårligen kan utföras på de enskilda förvaltningarna utan att informationsuttaget måste utföras av stadsarkivets specialistkompetens. Stadsarkivet är i dagsläget inte långsiktigt bemannat för att kunna åta sig att utföra dessa e- arkiveringar åt förvaltningarna. Ett stort antal system behöver ställas av och förvaltningarna har visat stort intresse. Kommunstyrelsen har 2015 reserverat 650 tkr för systeminförandet. För 2016 ansöker kulturförvaltningen om en kommunbidragsökning med motsvarande belopp för att kunna bistå Malmö stads förvaltningar med e-arkivering. Nordisk Panorama Nordic Short & Doc filmfestival Nordisk Panorama Nordic Short & Doc filmfestival (NP) har arrangerats i 25 år. Nordisk Panorama är ett event som både har en stor publik del som vänder sig till filmintresserad allmänhet, men är också två viktiga branschevent: Nordisk Panorama Forum och Nordisk Panorama Market. Delarna kompletterar varandra. Under många år turnerade NP mellan de nordiska länderna och sedan 2001 har Malmö varit den svenska staden som samarrangerat festivalen. För att stärka eventets publika delar beslöts att arrangera eventet återkommande i en stad. Valet föll på Malmö som har gått in i evenemanget på försök 2013-2015 med 950 tkr per år. Bakgrunden till Malmö stads önskan att samarrangera eventet var att erbjuda Malmö några av de bästa nordiska kort-och dokumentärfilmerna samt att branscheventen bedöms strategiskt viktiga. Eventet har ett starkt förtroendekapital inom den nordiska och internationella filmbranschen. Finansieringen kommer från de Nordiska Filminstituten, Kultur Skåne och Film i Skåne. Många internationella nyckelpersoner från filminstitut, festivaler, tv-kanaler etc. kommer till Malmö för Kulturnämnden, Budgetskrivelse 2016 18(20)
att delta i NP. NP är ett spetsevent som har alla möjligheter att utvecklas ännu mer speciellt med tanke på att Malmö stad nu strategiskt arbetar vidare med filmutveckling genom att stödja och koppla samman olika aspekter inom filmområdet gällande kultur, näringsliv, event, turism m.m. Eftersom NP samarrangeras med Malmö stad, till skillnad från de andra festivalerna som genomförs av fristående aktörer, finns även möjligheter att använda sig av eventet för att bygga varumärket filmstaden Malmö. Organisationen Nordisk Panorama och Film i Skåne som samarrangerar eventet med Malmö stad, menar att eventet etablerat sig mycket väl i Malmö och önskar därför se en fortsatt etablering i Malmö. Den publika utvecklingen är god och antalet ackrediterade ökar. Totalt antal besök för hela Nordisk Panorama eventet 2014 var ca 11 000 besök. Även de nordiska filminstituten som stödjer både branscheventen och festivalen ser en positiv utveckling. I den utvärdering av NP som genomförts t o m 2014 kan noteras att utvecklingen hittills varit mycket positiv och därför föreslås en fortsatt satsning på eventet 2016 och framåt genom en kommunbidragsökning med 950 tkr. Form/Design Form/Design Center har under 2012-2014 erhållit särskilda utvecklingsmedel från Statens Kulturråd, Region Skåne och Malmö stad, 500 tkr vardera. Region Skåne har permanentat utökningen från staten och regionen och 2015 dessutom stärkt verksamhetsbidraget med 700 tkr. Form/Design Center är Malmös och Skånes främsta utställningsarena för design och haft en kontinuerlig verksamhet i Malmö sedan 1964. Designbegreppet har sedan dess vidgats och verksamheten omfattar i dag även områden som samhällsbyggnad, stadsmiljö och hållbarhetsfrågor. Utvecklingsmedlen har bl.a. gjort det möjligt att genomföra en ombyggnad för att öka tillgängligheten, en utveckling av mötesplatsen med särskild inriktning mot ökad programverksamhet, en satsning på mer fördjupande och sammanhängande utställningar och en satsning på att verka som nav och aktör för bransch och omgivande samhälle. I samband med Hong Kong Business Week i december 2014 fick Form/Design uppdrag att kurera den skånska utställning Southern Sweden på plats i Hong Kong. Satsningarna har gett många positiva effekter i såväl nya partnerskap och samarbeten som vidgade besöksgrupper. Andelen unga besökare har ökat markant liksom platsens betydelse för nätverksbyggande för utövare inom form, arkitektur och design. Förfrågningar från omgivande samhälle om samverkan på olika sätt liksom återkopplingar från enskilda personer eller grupper har klart visat på att Form/Design som plats och aktör tagit nya steg. De särskilda utvecklingspengarna har sammanfattningsvis varit av avgörande betydelse för Form/Designs Centers möjlighet att stärka sin roll som en aktiv och engagerande mötesplats och som ett center av nationellt intresse. Kulturnämnden föreslår en permanent höjning av anslaget, motsvarande utvecklingsbidraget till Form/Design, 500 tkr. Kulturnämnden, Budgetskrivelse 2016 19(20)