omstallning vid ohalsa en rapport fran trr trygghetsradet

omstallning vid ohalsa en rapport fran trr trygghetsradet anna eide-jensen

2 innehåll Förord...3 Inledning...4 1. Ett projekt med hälsofokus...6 1.1 Målgruppen...6 1.2 Syfte och uppdrag...8 1.3 Kort om metoden...8 1.3.1 En projektgrupp och en jämförelsegrupp...9 1.3.2 Personuppgiftslagen...10 1.4 Så leder projektet vidare till utveckling...10 Min historia...14 2. Resultat i projektet...16 2.1 Resultat i relation till jämförelsegruppen, augusti 2012...16 2.1.1 Ekonomiska insatser för dem som fått nytt jobb...17 2.1.2 Antal kontakter med rådgivare...18 2.2 Resultatredovisning vid projektets slut, december 2012...16 3. Reflektioner från deltagarna i projektgruppen...20 4. Resultat av specifika insatser...22 5. Slutsatser och framgångsfaktorer...24 5.1 Framgångsfaktorer i projektet...24 5.1.2 Hälsoinsatser för att stärka hälsan och förbättra förutsättningarna för att få jobb...25 5.1.3 Tid och resurser...25 5.1.4 Engagemang, kunskap och tilltro...25 5.2 Vilka faktorer bedöms vara de mest betydelsefulla för projektets framgång?...26 omställning vid ohälsa

förord 3 initiativ som Oppnar nya mojligheter trrs projekt Omställning vid ohälsa syftar till att se möjligheterna att vidareutveckla grundmetoden för omställning. Hur kan man ge ännu bättre stöd till de uppsagda tjänstemän som har någon form av fysisk, psykisk eller social ohälsa vid uppsägningstillfället? Vikten av att alla blir sedda, oavsett förutsättningar och situation, leder till nya öppningar på arbetsmarknaden. Resultatet visar att med rätt frågor, rätt stöd och i de flesta fall, mer rådgivartid, blir resultatet för denna grupp mycket bra. En annan framgångsfaktor är ett gott samarbete med andra aktörer, såsom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunen. Det är viktigt att ha individen i centrum och att TRR är en neutral part gör att de kan ha individens bästa för ögonen i sitt arbete. Det är en styrka i de flesta sammanhang och i synnerhet när fler aktörer är med och jobbar. Alla vinner på ett framgångsrikt samarbete, individer, arbetsmarknadens parter och samhället. Att hamna mellan stolar med en myndighet på varje sida kan vara övermäktigt. Om vi i vårt partsgemensamma arbete ser att en omställningsmetod anpassad för personer med ohälsa fungerar så är vi helt eniga om att det är så TRR ska jobba. t Niklas hjert Förhandlingschef Unionen Sune Fridell svenskt näringsliv Carina lindfelt Avdelningschef, arbetsmarknadsfrågor och förhandlingsservice Svenskt Näringsliv en rapport från trr trygghetsrådet

4 inledning ge aldrig UPP! Uppmaningen kommer från en av TRRs rådgivare som var med i projektet Omställning vid ohälsa. Det är ett projekt som för TRR och dess organisation har handlat om lärande och utveckling. Det har också inneburit en ökad kunskap om den grupp som har extra lång väg tillbaka till arbetsmarknaden. Mellan fem och tio procent av alla de klienter, de uppsagda tjänstemän som söker stöd hos TRR, har någon form av ohälsa, alltså hinder på vägen tillbaka till ett jobb: fysiskt, psykiskt, socialt eller en kombination av dessa. Den grupp av klienter som ingick i det här projektet fick ta del av ett utökat stöd med utgångspunkt i vår grundmetod. Mer tid med rådgivaren, en mer djupgående nulägesanalys, rätt frågor och mer stöd i kontakter med aktörer som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Resultatet är mycket positivt: Fler kom ut i nytt jobb och färre blev fortsatt sjukskrivna. En vinst för alla deltagare och hela samhället. Alla kan drabbas av ohälsa. Det är tufft när livet stannar upp, men vi vet att det går att komma tillbaka. Det finns en plats för alla. Det gäller bara att hitta rätt väg dit. Resultatet av vårt projekt och vår studie visar att efter ett år är nära hälften, 42 procent, av dem vi har stöttat ute i jobb igen. Och det är faktiskt lite mot alla odds, men som rådgivaren konstaterade: Det viktigaste är att aldrig ge upp. Det kräver uthållighet hos rådgivarna, men med den här arbetsmetoden kan TRR bidra med ett sammanhang som är väldigt betydelsefullt för omställning vid ohälsa

inledning 5» Resultatet av vårt projekt och vår studie visar att efter ett år är nära hälften, 42 procent, av dem vi stöttat ute i jobb igen. «calle leinar de individer som tappat tron på framtiden och kraften att gå vidare. Projektet kom till efter att TRR fått i uppdrag från sin styrelse att ta reda på vad som kan göras ytterligare för att stötta personer med ohälsa till nytt jobb. Anna Eide-Jensen från TRRs utvecklingsavdelning är den som har ansvarat för och lett projektet. Sammanlagt har 30 rådgivare stöttat 104 klienter som deltagit i projektet. Vår partsneutrala roll och goda samarbeten är två framgångsfaktorer av grundläggande betydelse. En annan är fokus på det friska och att möta varje individ utifrån hens specifika behov och situation. I projektet har vi identifierat viktiga framgångsfaktorer. Dem vill vi ta tillvara och sprida i hela organisationen. Därför har vi tillsatt en grupp specialister på området. Deras uppgift är att vara ett bollplank för alla våra rådgivare och fortsätta utveckla arbetsmetoder och verktyg för målgruppen. Den viktigaste lärdomen är att det går och att man inte får ge upp. Det kräver tålamod mer än något annat. Och tid. För den här gruppen är tid med rådgivaren, samtal och personligt stöd än viktigare. Som en summering av projektet fick några av rådgivarna som deltog föreställa sig ett trollspö och önska tre saker som direkt ger resultat i arbetet med klienter med ohälsa. Svaren blev: tid, pengar och snabba beslut. En rådgivare önskade en knapp som sammankallar alla berörda parter på måndag klockan 10. Förutom de goda resultaten för klienterna i projektgruppen har TRR fått en utbyggd grundmetod som baseras på erfarenheterna här. Att få arbeta med det här är en ynnest. Det är fantastiskt när någon vågar tro på sig själv igen efter att ha varit uträknad. Det har våra rådgivare lyckats med i de flesta av de här fallen. Vi fortsätter vårt arbete och vi ger inte upp. t anna eide-jensen Projektledare TRR Trygghetsrådet calle leinar VD TRR Trygghetsrådet anita björkman stina svanberg en rapport från trr trygghetsrådet

6 omstallning vid ohalsa 1. Ett projekt med hälsofokus Över tid har man sett att mellan fem och tio procent av de uppsagda tjänstemän som söker stöd hos TRR vid en omställning, klienterna, har något som hindrar dem på vägen till ett nytt jobb. Det kan vara fysiska, psykiska och sociala hinder eller en kombination av dessa. Hur bemöter man det inom TRR utan att hamna utanför ramarna av sitt uppdrag, men ändå uppnå goda resultat i omställningen av denna grupp? Chansen att få svar på den frågan kom då det fanns utrymme för ett utvecklingsprojekt kring detta inom TRR. Projektet fick namnet Omställning vid ohälsa och det är vad denna rapport handlar om. Ett viktigt syfte var att kunna lära mer för att gå vidare och utveckla den arbetsmetod som redan finns inom TRR. I detta sammandrag av rapporten behandlas resultaten från TRRs projektgrupp och slutsatserna för TRRs utveckling av sin metod. Under våren 2011 tillsattes projektledare från TRR och en arbetsgrupp rekryterades. Sammanlagt bestod arbetsgruppen av sju personer. Sommaren 2011 inleddes förstudien. Uppdraget tydliggjordes, målsättningen sattes och aktiviteter planerades och genomfördes för att förbereda genomförandefasen. Genomförandet inleddes med att börja rekrytera klienter till projektet. Och därefter inleddes det aktiva klientarbetet. 1.1 Målgruppen Projektets definition av ohälsa i omställning är: Personer som upplever sig ha begränsningar, fysiskt, psykiskt och/eller socialt, att ta hänsyn till vid omställningen till ett nytt jobb. För att kunna identifiera deltagare i projektet var utgångspunkten att fråga personer som själva hade insikt om sitt hälsotillstånd och kunde definiera det som ett hinder på vägen mot ett nytt jobb. omställning vid ohälsa

7 Grundkriterierna för att vara med i projektgruppen var: u Att personen upplevde ohälsa enligt TRRs definition u Att personen var motiverad att söka jobb u Att personen hade minst sex månaders omställningsstöd kvar hos TRR u Att personen ville vara med i projektet 104 av TRRs klienter deltog i projektgruppen för Omställning vid ohälsa. Exempel på fysisk ohälsa i gruppen var muskel- och ledbesvär, syn- och hörselskador samt neurologiska sjukdomar. Psykisk ohälsa innefattade depression, stressrelaterade besvär och ångest. Den sociala ohälsan var till exempel missbruk och dyslexi. Det fanns även en grupp som hade en kombination av två eller tre av dessa kategorier. I projektgruppen hade de flesta fysiska begränsningar, därefter kom en kombination av olika typer av ohälsa följt av psykisk och social ohälsa. 35 30 25 20 15 10 5 0 0 1 29 32 24 15 10 7 4 6 5 30 39 40 49 50 59 60 Figur 1. Antal projektklienter per åldersgrupp och kön. Från TRR var 104 personer i projektgruppen, 70 procent kvinnor och 30 procent män. Tyngdpunkten ligger i åldersgruppen 50 till 59 år. Kvinnor Män 30 25 27 28 Figur 2. Antal projektklienter fördelat på typ av ohälsa och kön. 20 15 10 5 0 17 17 9 Fysisk Psykisk 1 1 Social 4 Kombination Deltagarna i projektgruppen består till största delen av fysiska begränsningar, kombination av flera typer av ohälsa följt av psykiska och sociala begränsningar. Kvinnor Män en rapport från trr trygghetsrådet

8 1.2 Syfte och uppdrag Grundförutsättningen för projektet är att TRR arbetar med omställning, inte med rehabilitering. Syftet med projektet är att lyfta den här gruppen bland klienterna inom ramen för TRRs omställningsstöd. Det syftar till att öka medvetenheten om deras specifika behov och få en bättre metod för att hjälpa dem att hitta rätt väg ut på arbetsmarknaden. Ambitionen var inte att skapa en ny tjänst, men en vässad metod anpassad för en viss grupp. Projektledaren Anna Eide-Jensen konstaterar att vi behöver veta vad som fungerar. Vi har alltid haft personer med ohälsa som klienter och vi möter alla utifrån deras behov. Men nu har vi samlat på oss kunskap kring behoven hos den här gruppen generellt som också hjälper oss att göra ett bättre jobb på individuell nivå. Tack vare det här projektets resultat har vi kunnat testa vad som krävs för att öka chanserna för dessa individer. Som grund för projektet ställdes ett antal frågor som under projektets gång har besvarats: 1. Hur kan ohälsa vid omställning definieras? Personer som upplever sig ha begränsningar fysiskt, psykiskt och/eller socialt att ta hänsyn till vid omställningen till nytt jobb. 2. Vilken typ av ohälsa finns hos målgruppen och i vilken omfattning? Fem till tio procent av klienter hos TRR har någon form av begränsning som de anser på något sätt hindrar dem på vägen till nytt jobb. 3. Hur kan TRR anpassa och vidareutveckla metoden och verktygen för målgruppen? Det finns möjligheter och kunskap för att anpassa metoden för att möta de specifika behov som målgruppen har. 4. Vad kan TRR göra för målgruppen inom ramen för omställningsavtalet men med utökade resurser? Med engagemang, kunskap om målgruppen och mer tid så kan fler komma ut till nytt jobb och bli en del av arbetsmarknaden. 5. Vilka effekter hos målgruppen får de aktiviteter som TRR genomför i projektet? 42 procent av klienterna i projektgruppen fick nytt jobb eller startade företag. 1.3 Kort om metoden I förstudien intervjuades ett antal rådgivare inom TRR som redan arbetade engagerat med målgruppen. Intervjuernas resultat gav grunden till en gemensam plattform och utveckling av TRRs grundmetod. Parallellt inleddes rekrytering av de rådgivare som skulle ingå i projektstudien. Mycket tid lades på researcharbete inom ämnesområdet för att förstå sammanhang och vilka resurser som finns utanför TRRs organisation. omställning vid ohälsa

9 Förberedelsen av projektet innehöll bland annat utveckling av visst systemstöd, hantering av PuL, utvärderingsverktyg, underlag för gemensam hälsokartläggning samt möten med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan på central nivå. Klienter med ohälsa enligt projektets definition inbjöds under december månad att delta i projektet. Under projektets gång har alla rådgivare loggat sina aktiviteter med klienterna för att skapa ett bra och relevant underlag för lärandet kring målgruppen och deras behov. Sammanlagt har 30 rådgivare varit engagerade i projektet. 1.3.1 En projektgrupp och en jämförelsegrupp För att kunna utvärdera insatserna inom ramen för projektet och i projektgruppen fanns även en identifierad jämförelsegrupp. Jämförelsegruppen följde det ordinarie omställningsstödet från TRR som utgår från TRRs grundmetod, se figur 4 (sid 10). Jämförelsegruppen bestod av 417 personer som inte ingick i projektgruppen, men var TRRs klienter. Det var den grupp som identifierats i hela TRRs register som angett att de upplever ohälsa, enligt projektets definition. Projekt- och jämförelsegrupp hade liknande fördelning både avseende kön och ålder. 150 120 90 60 30 0 134 Fysisk 78 67 Psykisk 40 13 20 Social 47 Kombination av två eller fler begränsningar 18 Figur 3. Antal klienter i jämförelsegruppen fördelat på typ av ohälsa och kön. Liksom i projektgruppen låg tyngdpunkten på den fysiska ohälsan, men andelen personer med en kombination av olika begränsningar var mindre. Kvinnor Män Detta är en ögonblicksbild. Vid tillfället för urvalet utgjorde jämförelsegruppen cirka fem procent av det totala antalet klienter på TRR. Baserat på tidigare erfarenheter stämmer andelen väl överens med hur fördelningen normalt ser ut: Andelen uppsagda tjänstemän, klienter, som söker stöd hos TRR vid en omställning och upplever att de har något fysiskt, psykiskt eller socialt hinder på vägen mot nytt jobb, ligger mellan fem och tio procent. en rapport från trr trygghetsrådet

10 1.3.2 Personuppgiftslagen (PuL) Ohälsa är extra skyddat av PuL vilket också gör det komplicerat att undersöka förekomsten av ohälsa och hur gruppen ser ut i stort. För att säkerställa en korrekt datahantering av jämförelsegruppens utfall och resultat har vi haft ett flertal kontakter med Datainspektionen. Utifrån deras direktiv har vi jämfört projektgruppen med jämförelsegruppen som deltar i våra ordinarie omställningsstöd. NULÄGE KOMPETENS ARBETSMARKNAD MARKNADSFÖRING STÖTTA OCH UTMANA STÖTTA OCH UTMANA FAS 1 FAS 2 Figur 4. TRRs grundmetod för omställning. 1.4 Så leder projektet vidare till utveckling TRR har ett existerande framgångsrikt arbetssätt, en beprövad metod och väl genomarbetade processer. I projektet har man hela tiden utgått från den befintliga arbetsmetoden för omställning, TRRs grundmetod. Delarna Nuläge, Kompetens, Arbetsmarknad och Marknadsföring är det som kallas Jobbsökarskolan. Innehållet i dessa delar är lika relevant för projektets klienter som för alla andra som får stöd av TRR. Stötta och utmana i grundmetoden Punkterna nedan är exempel på rådgivarens förhållningssätt som syftar till att ge klienten tilltro till den egna förmågan och driva processen framåt. Stötta u Engagemang för individens situation u Tilltro till individens kompetens, kapacitet och möjlighet att ta ett nytt jobb omställning vid ohälsa

11 u Lyhördhet och bekräftelse u Täta kontakter för att komma framåt i processen u Fokus på förmågor och möjligheter Utmana u Våga ta upp det svåra u Kraftfulla frågor som leder processen framåt u Utmana hinder u Våga tänka nytt u Gå från ord till handling 1.4.1 Anpassad metod för personer med ohälsa För att bättre anpassa grundmetoden till målgruppen med ohälsa har den utvecklats genom att lägga till fyra behov: u Hälsoläge u Samhälle u Hälsa u Möjliggörare NULÄGE KOMPETENS STÖTTA OCH UTMANA ARBETSMARKNAD MARKNADSFÖRING STÖTTA OCH UTMANA MÖJLIGGÖRARE HÄLSOLÄGE HÄLSA SAMHÄLLE FAS 1 FAS 2 Hälsoläge: Hur står det till? Så snart en person har valt att berätta om sin ohälsa görs en kartläggning för att tidigt fånga upp hälsoläge och möjligheter. Det fungerar som ett komplement till övrig kartläggning inom grundmetodens modul Nuläge. Syftet är att först kartlägga det som hindrar personen och sedan gå över till det som fungerar: u Beskrivning av ohälsa och begränsningar u Upplevda styrkor Figur 5. TRRs utökade grundmetod anpassad för personer med ohälsa. en rapport från trr trygghetsrådet

12 u Motivation för att söka jobb u Tidigare hantering av ohälsa samt framgångsfaktorer u Viktiga förutsättningar i nästa jobb u Externa stödresurser u Möjligheter, behov och idéer u Nästa steg Samhälle: Det behövs mer samverkan Samhället har ett välutvecklat stöd för personer med ohälsa, det TRR kan bidra med är att personen ska få tillgång till detta stöd. För dessa individer är det extra viktigt med tidigt och kontinuerligt samarbete med de aktörer som kan påverka vägen tillbaka till arbetsmarknaden. Tät och effektiv samverkan gör att det händer bra saker: Framför allt med Arbetsförmedlingen och/eller Försäkringskassan, men även andra samhällsaktörer som kan underlätta eller påskynda omställningsprocessen. I vissa fall behövs kontakter med sjukvården för att föra processen framåt. Det viktiga är att det är individens behov som styr processen. För att komma igång med ett samarbete krävs ofta tre- eller fyrpartsmöten med klienten samt Arbetsförmedlingen och/eller Försäkringskassan. Syftet är att få till en gemensam planering. Då kan man snabbare dra nytta av de olika kompletterande resurser och stödinsatser som finns. Exempel på sådana är TRRs stöd till kompetensutveckling, praktikjägare eller påskyndande av utredning samt Arbetsförmedlingens stöd till hjälpmedel, Sius (Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd) eller lönebidrag. TRR kan också initiera kontakt med andra aktörer som behövs i processen. Till exempel budgetrådgivare, missbrukarstöd, familjeterapeut, studie- och yrkesvägledare eller tolkservice. Hälsa: Starkare mot nytt jobb Under omställningsprocessens gång kan särskilda insatser göras för att stärka hälsan för att öka och påskynda möjligheterna att komma tillbaka i jobb. Återigen kan en samverkan med Arbetsförmedlingen/Försäkringskassan, landsting, företagshälsovård och den kommunala servicen bidra till att personen får den insats hen behöver. I de fall där inte samhället kan bekosta individuella insatser har TRR kunnat finansiera det via projektet. Till exempel när individen inte själv haft möjlighet att bekosta en avgift eller om en insats som behövs inte finns tillgänglig inom offentlig verksamhet och inom rimlig tid. För en bättre hälsa behövs till exempel kontakt med företagshälsovården för funktionsbedömning, ergonomisk rådgivning eller hälsokontroll. Det kan vara friskvård med träning, viktminskning eller avspänning eller samtalsstöd hos samtalsterapeut, psykolog eller diakon. omställning vid ohälsa

13» Tack vare det här projektets resultat har vi kunnat testa vad som krävs för att öka chanserna för dessa individer. «anna eide-jensen Möjliggörare: Få kraft att ta klivet När klienten är redo att ta steget ut på arbetsmarknaden kan en extra insats behövas för att komma över tröskeln. En möjliggörare eller dörröppnare som gör att personen kan ta det kliv framåt som behövs. Det är aktiviteter eller ekonomiska insatser som görs med stor lyhördhet för vilka behov som krävs precis här och nu för just den här personen. Möjliggörare är individuella lösningar som till exempel hjälpmedel som inte bekostas av Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan, jobb-/praktikjägare, handledarersättning vid praktik/introduktion eller hjälp med att ringa till en arbetsgivare och följa med på intervju, göra studiebesök och bjuda in till jobbmässor. Det kan vara utbildning, ekonomiskt stöd för att subventionera start av anställning eller löneutfyllnad under begränsad tid. t en rapport från trr trygghetsrådet

14 MIN HISTORIA Röster ur projektgruppen Ohälsa syns inte alltid utanpå. Den kan vara fysisk, psykisk, social eller en kombination av dessa. Här är rösterna från två personer som deltog i projektgruppen med ohälsa bland TRRs klienter. betty hansson, ronneby: hon stöttade och puttade på mig» När jag blev uppsagd från ett färjerederi där jag jobbade med spedition, för snart tre år sedan, var jag helt inne på att öppna egen butik. Jag hade en bra lokal och en bra idé. Då drabbades jag av bröstcancer. Ett år av tuffa behandlingar började. Jag fick cellgifter, tappade håret och planerade min egen begravning. Efter en tid insåg jag att jag kommer att leva. Det konstiga är att jag reagerade med att bli deprimerad. Jag blev tvungen att ta tag i mitt liv igen efter att ha levt i ett vakuum i ett år, det var svårt. Allt hade rasat min självkänsla, ekonomi och livslust. Då kom TRR in i bilden och rådgivaren Petra Westrup. Hon fick mig att vilja krypa upp ur mitt svarta hål. Hon stöttade och puttade på mig och genom en bekant fick jag nys om ett jobb. Men jag behövde komplettera kunskaperna i bokföring. Genom TRR fick jag ekonomiskt stöd och därmed möjlighet att gå den utbildning jag behövde. Det var avgörande och jag fick jobbet. t omställning vid ohälsa

15 per-olof ljungberg, falköping: tillsammans såg vi mina möjligheter» Det här visar att det finns hopp för en halvblind 58-åring. När jag blev uppsagd efter 25 år som anställd på ett behandlingshem för ungdomar, då kändes det som enda vägen var att checka in som pensionär. Men i och med kontakten med TRR och rådgivaren Björn Samuelsson fick jag upp ögonen för de möjligheter jag har, trots att jag är äldre och synskadad. Vi träffades även tillsammans med min handläggare från Arbetsförmedlingen, vilket var helt ovärderligt för att hålla modet uppe. Sedan tidigare hade jag lönebidrag därifrån på grund av min funktionsnedsättning. Dessa möten gjorde att vi fokuserade på att hitta lösningar direkt och jag behövde inte dra min historia flera gånger om. Tillsammans såg vi möjligheterna i min hobby, musiken. Jag har spelat i olika sammanhang i nära 40 år här i trakterna och även jobbat deltid som artistbokare. Chansen dök upp att jobba som sådan igen på ett nyrenoverat hotell i Falköping. Jag fick jobbet och arbetar även med andra projekt i kultursvängen här och det känns helt fantastiskt. Dessutom har jag fått Falköping kommuns kulturstipendium i år. För mig är det ett kvitto på att det jag gör betyder något. t Texterna är tidigare publicerade i TRR-tidningen. en rapport från trr trygghetsrådet

16 resultat i Projektet 2. Resultat i projektet Projektet har följts upp på flera sätt. I augusti 2012 gjordes bland annat en uppföljning av de klienter som nått en lösning inom ramen för projektet. För att veta om insatserna i projektet gjort skillnad användes en jämförelsegrupp (se 1.3.1). En iakttagelse från projektdeltagarna är att insatserna flyter ihop med TRRs ordinarie stöd. Flera beskrev det som att det var mer och bättre av samma sak som det vanliga TRR-stödet. Mer och bättre har också gett effekt. Resultatet visar på bättre framgång i omställningen för projektgruppen jämfört med jämförelsegruppen. 2.1 Resultat i relation till jämförelsegruppen Augusti 2012 Den jämförande analysen i augusti 2012 visar att det är samma andel i både projektgruppen och jämförelsegruppen som har gått vidare till annan sysselsättning eller avslutat stödet hos TRR 32 procent i bägge grupperna. I projektgruppen var det 33 av 104 personer och i jämförelseguppen 135 av 417 personer. Skillnaden ligger i sättet man avslutat sin tid hos TRR. I projektgruppen är det betydligt fler som gått ut i jobb och det är betydligt färre som är sjukskrivna längre tid. Figur 6. Augusti 2012 Så här gick projektgruppen som avslutade sin tid hos TRR vidare. Antal Procent Nytt jobb 26 79 % Studier 3 9 % Sjuk längre tid 2 6 % Pension 1 3 % 1 Övrigt 1 3 % 33 100 % 1 Personen oanträffbar. omställning vid ohälsa

17 Antal Procent Nytt jobb 56 42 % Studier 2 1 % Sjuk längre tid 32 24 % Pension 8 6 % 2 Övrigt 37 27 % 135 100 % 2 Avliden, rådgivning uppskjuten, rådgivning avslutad, lämnar arbetsmarknaden, omställningsstöd slut, tagit ut pengarna enligt paragraf 13, personen oanträffbar. Figur 7. Augusti 2012 Så här gick jämförelsegruppen som avslutade sin tid hos TRR vidare. 2.1.1 Ekonomiska insatser För att förstå resultatet av projektet Omställning vid ohälsa är det bra att känna till att bland de uppsagda tjänstemän som aktivt söker nytt jobb och som får stöd av TRR är det nio av tio som hittar nytt jobb. De allra flesta inom sex månader efter uppsägningen. Men processen för varje enskild individ ser olika ut. Varje situation, varje individs behov styr de insatser och det stöd som TRR kan bidra med. TRRs stöd är inte öronmärkt med en viss summa per person, det gör att insatserna kan intensifieras där behovet är som störst. I arbetet med projektet Omställning vid ohälsa märks detta. Men insatserna är ändå, i jämförelse med det goda resultatet och alternativkostnaden, relativt små. Bland dem som har fått nytt jobb var det ekonomiska omställningsstödet i projektgruppen cirka 31 procent högre än i jämförelsegruppen och ungefär dubbelt så stort som genomsnittet bland alla klienter på TRR. 36 % 64 % Figur 8. Augusti 2012 Fördelning av ekonomiska insatser när det gäller typ av resurs för projektgruppens deltagare. Möjliggörare Hälsa och friskvård De insatser som gjordes var till 64 procent Möjliggörare, det vill säga individuella insatser för till exempel hjälpmedel, jobb- och praktikjägare, handledarersättning vid praktik och subvention av start av anställning och löneutfyllnad under begränsad tid. Övriga 36 procent var insatser kring Hälsa och friskvård. en rapport från trr trygghetsrådet

18 Det är inte bara hur klienterna lämnat TRR som skiljer sig mellan projektgruppen och jämförelsegruppen. Bland dem som har fått nytt jobb visar projektgruppen betydligt bättre resultat när det gäller lönenivå. Figur 9. Augusti 2012 Ny lönenivå i jämförelse med tidigare anställning för projektklienter och jämförelsegruppen. Projektets klienter Jämförelsegruppens klienter Lön Antal Procent Antal Procent H ö g r e 8 31 % 11 2 2 % Lika 13 50 % 14 29 % L ä g r e 5 19 % 2 4 4 9 % 3 26 100 % 49 100 % 3 Uppgift om ny lön saknas för sju klienter i jämförelsegruppen. När klienter har lämnat TRR för nytt jobb har klienten uppgett om den nya lönen är högre, lika eller lägre än den tidigare lönen. När det gäller befattningsnivå finns inte jämförbar data med jämförelsegruppen. Men bland dem som har fått nytt jobb upplever 88 procent av projektgruppens klienter att de har lika eller högre befattningsnivå i sitt nya jobb jämfört med det de lämnade. 2.1.2 Antal kontakter med rådgivare Under projekttiden minskade jämförelsegruppens kontakter drastiskt, medan de ökade för projektgruppens klienter. I snitt hade projektgruppens klienter 18 kontakter med sin rådgivare och jämförelsegruppen hade 13 kontakter. 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Arbetsförmedlingen 36 4 och Försäkringskassan Annan aktör Figur 10. Augusti 2012 Aktiviteter som genomförts med dem i projektgruppen som fått nytt jobb. 7 75 3 Annat Arbetsmarknad Friskvård 9 Företagsbesök 24 6 15 9 1 10 Hälsoläge Inköp av det extra Jobb-/praktikjägare Kompetensutveckling Marknadsföring 22 Nuläge Resor 3 3 2 72 Samtalsstöd Sjukvård Stötta och utmana I mötet med deltagarna i projektgruppen har fokus genomgående varit på samtal kring arbetsmarknad, att stötta och utmana varje individ samt i kontakterna med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Insatserna finns med under hela processen, men olika mycket vid olika tidpunkter. omställning vid ohälsa

19 2.2 Resultat vid projektets slut december 2012 När projektet avslutades i december 2012 hade 42 procent av de 104 klienterna i projektgruppen gått vidare till nytt jobb eller startat företag. För hela projektgruppen såg bilden ut såhär: Antal Procent N y t t j o b b e l l e r s t a r t a t f ö r e t a g 4 4 4 2 % Aktivt jobbsökande 43 41 % Studier längre tid 5 5 % O m s t ä l l n i n g s s t ö d e t h a r t a g i t s l u t 4 4 % Pension 1 1 % Pe r s o n e n o a n t r ä f f a r, v i n å r i n t e p e r s o n e n 1 1 % Sjuk längre tid 4 4 % Av l i d e n 1 1 % 104 100 % Figur 11. December 2012 Läge för projektgruppen vid projektets avslut. En uppföljning i december visade samma mönster som i augusti för hur deltagarna i projektgruppen gått vidare och avslutat sin tid hos TRR. t en rapport från trr trygghetsrådet

20 reflektioner fran deltagarna i projektgruppen 3. Reflektioner från deltagarna i projektgruppen Telefonintervjuer gjordes med ett antal deltagare från projektgruppen som fått nytt jobb för att ta lärdom och få en bild av hur deltagarna har uppfattat stödet, vilken nytta de har upplevt och för att tydliggöra eventuella utvecklingsmöjligheter inom ramen för den ordinarie verksamheten. Sammanfattning av intervjusvaren visar att rådgivarens stöd har varit väldigt viktigt för att komma vidare, våga ta kontakt med arbetsgivare och komma vidare i sitt jobbsökande. Att få stärkt självförtroende genom personligt stöd var det som angavs som viktigast. Även ekonomiskt omställningsstöd som till exempel för friskvård, utbildningar och samtalsterapi var viktigt, men även direkta arbetsgivarkontakter och kontakter med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan från TRRs sida var viktiga. Vad tycker du är bra att tänka på inför framtiden och en eventuell vidareutveckling av TRRs metod? Här är några av svaren från deltagarna i projektet: u Viktigt med tät mötesfrekvens u Än mer upparbetade kontakter med externa aktörer u Mer handfast stöd u Att rådgivarna aktivt deltar i samarbete med myndigheter u Fokusera ännu mer på möjligheter och styrkor hos individen u Mycket bra att kunna erbjuda extra samtalsterapi och friskvård vid behov t omställning vid ohälsa

en rapport från trr trygghetsrådet 21

22 resultat av specifika insatser 4. Resultat av specifika insatser Det krävs fingertoppskänsla, lyhördhet och en stor kunskap om hur människor reagerar vid en omställning för att kunna bidra med en väg vidare mot nytt jobb. TRRs rådgivare har en samlad erfarenhet som är större än hos de flesta andra aktörer. Att kunna se, känna och avgöra hur, när och på vilket sätt olika insatser ska presenteras och initieras är avgörande för hur klienterna lyckas komma vidare. Har klienterna dessutom någon form av ohälsa är fingertoppskänslan självklart ännu viktigare. Några av de insatser som hade en positiv effekt bland deltagarna i projektgruppen kunde vara interna eller externa, bara hjälp att repetera ett telefonsamtal eller något större, som att få ekonomisk hjälp att ta körkort. Att få tillbaka sitt leende en av deltagarna i projektgruppen hade fått sina tänder förstörda på grund av en cellgiftsbehandling av cancer. Hon överlevde cancern, men fick men för livet av behandlingen. Med ett förstört leende var självförtroendet i botten och chansen till ett nytt jobb liten. Genom TRR fick hon ekonomisk hjälp att kunna laga sina tänder, få stärkt självförtroende, nytt leende och ett nytt jobb. Att ha någon som står på ens sida var en kommentar som återkom i projektets utvärdering. En annan var att det är värdefullt att få insikt om att det finns hjälp att få. Att få hjälp med rätt utbildning eller en praktik det kan räcka för att ge livsgnistan åter. Att få stöd i kontakterna med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan var uppskattat. Det är ofta tungrott med dokument och intyg att skicka in, det är svårt att få tag på handläggare och svårt att få en tid för möte. Det var en av de insatser omställning vid ohälsa

23» Över tid har man sett att mellan fem och tio procent av de uppsagda tjänstemän som söker stöd hos TRR vid en omställning, klienterna, har något som hindrar dem på vägen till ett nytt jobb. Det kan vara fysiska, psykiska och sociala hinder eller en kombination av dessa. «som TRRs rådgivare hjälpte till med som gav gott resultat för snabbare process och möjlighet till trepartsmöten. Att få någon att prata med. En uppsägning kan bli den avgörande utlösaren av en depression. För dem i projektgruppen med psykisk ohälsa fanns insatser som samtalsterapi, hjälp att koppla av, få tillbaka handlingskraften och må bättre både psykiskt och fysiskt. Att få hjälp att validera sin kompetens är ett bra sätt att stärka sitt självförtroende. En deltagare som arbetat som ekonomiassistent fick chans att gå en utbildning som motsvarade hennes kompetens och lite till. Resultatet blev ett diplom, stärkt självförtroende och nytt jobb. t en rapport från trr trygghetsrådet

24 5.1 Framgångsfaktorer i projektet Vad kan TRR göra för målgruppen inom ramen för omställningsavtalet, men med utökade resurser? Det är viktigt att tidigt fånga upp eventuell hälsoproblematik och samordna insatserna från externa aktörer. Genom att ställa rätt frågor inledningsvis går det att spara både tid och energi på lång sikt. En tidig och strukturerad kartläggning av förutsättningarna beskriver nuslutsatser och framgangsfaktorer 5. Slutsatser och framgångsfaktorer De slutsatser man kan dra från resultatet i projektet är följande: u Med hjälp av en målgruppsanpassad omställningsmetod och utökade resurser i form av tid, ekonomi och externa samarbeten är det möjligt att hjälpa fler personer med ohälsa till jobb u Detta gäller för alla typer av ohälsa, oberoende av ålder och kön u Det är också möjligt att påverka dessa personers tilltro till sin förmåga i en positiv riktning omställning vid ohälsa

25 läget bättre och gör att beslutet för vägvalet framåt baseras på realistiska förutsättningar. Rätt frågor ger också möjligheten att samordna kontakterna med externa aktörer. Den kontakten och samverkan är av stor betydelse för den fortsatta processen i omställningsstödet. I den svenska modellen för arbetsmarknaden är det prioriterat att korta tiden för omställning. Tack vare omställningsavtalet finns strukturer och resurser för detta. För en person som har nedsatt arbetsförmåga av olika skäl är det ofta komplicerat att själv navigera runt i systemen. Här har omställningsaktören en viktig roll att känna till vilket stöd som finns och hur personen kan få tillgång till det. Om flera aktörer är involverade krävs det dessutom en samordning. Det är först då som resultatet blir mer än summan av delarna; om alla parter drar åt samma håll samtidigt så kan det ge stora positiva effekter för individen. Identifierade framgångsfaktorer: u Ökat fokus u Nya tankesätt och mer resurser u Rätt frågor om hälsoläget u Tydlighet mellan rådgivare och klient 5.1.2 Hälsoinsatser för att stärka hälsan och förbättra förutsättningarna för att få jobb För TRR är målet alltid att de uppsagda tjänstemän som söker TRRs stöd ska få ett nytt jobb. Det finns även goda skäl till att nyttja omställningstiden för att parallellt jobba med att stärka individens hälsa för att korta tiden till nytt jobb. Det är insatser som samhället kan bidra med i form av sjukoch/eller friskvård. Det kan också vara insatser som TRR bekostar om insatsen inte finns tillgänglig inom offentligt finansierad verksamhet eller om det avsevärt kortar tiden för individens omställningsprocess. 5.1.3 Tid och resurser TRR kan påverka individens aktivitetsnivå genom att ha täta kontakter. Det leder till att lösningen kommer tidigare. För att lyckas med detta behövs större tillgänglighet: utrymme för tätare möten och möjlighet att kunna avsätta mer tid för kontakt med och kring personen. Personer med ohälsa behöver ofta mer tid för den inledande kartläggningen, fördjupad yrkesvägledning, förberedelser för jobbsökning och samarbete med andra aktörer. 5.1.4 Engagemang, kunskap och tilltro Rådgivarens engagemang, kunskap och goda nätverk bidrar till en bra process för individen. en rapport från trr trygghetsrådet

26 Tilltron till människors förmåga och deras engagemang bedöms vara de kanske enskilt viktigaste framgångsfaktorerna. Många av deltagarna i projektgruppen saknade tilltro till sin egen förmåga. Att komma till en miljö där andra tror på dig kan vara vändningen till något positivt. I kombination med ett stort nätverk och tillgång till specialkunskaper om behov och lösningar gör att TRR kan stötta individen mot ett nytt arbete. 5.2 Vilka faktorer var mest betydelsefulla för projektets framgång? Ökat fokus Det har varit ett stort fokus under projektet. Detta gäller varje individ i projektgruppen och involverade rådgivare. Projektet var en kraftsamling där alla bidrog och systematiskt jobbade med att synliggöra det goda arbetet och resultat. Klienterna fick ökad uppmärksamhet vilket troligen inverkat positivt på deras initiativkraft och framtidstro. Nya tankesätt och mer resurser Större resurser i tid, ekonomi och möjlighet att tänka utanför ramarna har haft stor betydelse för resultatet. TRRs rådgivare har gjort insatser de vanligtvis inte gör, men det har gett positiva effekter för både självkänslan för deltagarna och kortare tid som jobbsökande. Rätt frågor om hälsoläget Att tidigt ställa konstruktiva frågor med utgångspunkt från hälsa har bidragit till att tidigt se rätt väg framåt för varje deltagare. Tillsammans har man tidigt börjat prata mål och motivation vilket i sig ger kraft. Tydlighet mellan rådgivare och klient Det har visat sig värdefullt med en tydlig bild av deltagarnas förväntningar på TRR. I projektet var tydligheten större än vanligt till en början vilket gjorde att förväntningarna var högt ställda, men också har kunnat infrias på ett bättre sätt. 5.2.1 Kan de goda resultaten fortsätta i löpande verksamhet? Genom att ta tillvara och systematisera de lärdomar som kommit genom arbetet med projektet och projektgruppen finns alla möjligheter att förbättra stödet till individer med ohälsa. Det blir dock svårt att behålla samma nivå i det löpande arbetet utan ökade resurser. Projektet har ställt höga krav på rådgivarnas engagemang och tid. De har kunnat hålla det tempo som varit nödvändigt eftersom det varit under en avgränsad tid. Frigörs resurser i den löpande verksamheten finns alla möjligheter att åstadkomma stor skillnad för individerna. t omställning vid ohälsa

en rapport från trr trygghetsrådet 27

Med störst kompetens mot nytt jobb www.trr.se

» Utgångspunkten i vårt arbete är att alla har något som fungerar bra och går att bygga vidare på. Vägen till ny sysselsättning är ibland krokig, men vi vet att målet går att nå. Kunskap, engagemang och tillit är nycklar till ett gott resultat. Och att aldrig ge upp!«anna eide-jensen, projektledare TRR Trygghetsrådet Box 162 91 103 25 Stockholm 020-877 877 www.trr.se TRR Trygghetsrådet arbetar med omställning och har nästan 40 års erfarenhet av övertalighet. Vi arbetar som en långsiktig partner. TRR ger råd och stöd till medarbetare, ledning och fackliga företrädare i företag. Vi är den enda oberoende aktören på den svenska marknaden och har utvecklat en komplett metodik för att coacha tjänstemän. Genom att skapa förändringskraft hos individen, har vi de senaste tio åren hjälpt mer än 20 000 företag att vända en svår situation. TRR ägs av Svenskt Näringsliv och PTK. Över 32 000 företag med sammanlagt 700 000 medarbetare, huvudsakligen tjänstemän i det privata näringslivet, är anslutna till TRR. Organisationen har cirka 230 medarbetare på drygt 40 platser i landet. Huvudkontoret finns i Stockholm.