17 Droger 17.1 1 Människan en reptil? 2 Droger vad är det? 3 Ord som gäller alla droger 4 Varför använder man droger? 17.2 5 Tobaksdocka OH1 Tobakens effekter på kroppen 6 Tobaksreklam 7 Vad kostar det att röka eller snusa? 8 Vilka använder tobak och varför? 17.3 9 Lär dig känna igen alkoholer 10 Varför är dricksglas olika stora? 11 Vad händer när man dricker alkohol? OH2 Alkoholens effekter på kroppen 12 Diskutera alkohol 17.4 13 Narkotika myter och verklighet 14 Hjälp din kompis
17.1 1. Människan en reptil? Arbeta två och två. A Läs sidorna 344 345 i grundboken, eller sidan 184 i lightboken. Hur kommer det sig att reptilbeteendet kan ta över i samband med droger? B Har du upplevt människor som uppträtt som reptiler? Diskutera med en kamrat. C Jämför med resten av klassens erfarenheter.
17.1 2. Droger vad är det? Droger betyder olika saker för olika människor. Vad tänker du på när du hör ordet drog? Arbeta två och två. A Vad tänker du på när du hör ordet droger? Skriv ner dina tankar, gärna i form av en minneskarta. B Diskutera med en kamrat och jämför era minneskartor. C Jämför med vad resten av klassen diskuterat. Sammanfatta gärna på tavlan. D Läs om droger på sidorna 346 347 i grundboken, eller sidorna 185 och 190 i lightboken. E Vad menas med abstinens. F Nämn två droger som är legala. G Vad menas med att en drog är illegal? H Vilken sorts belöning uppskattar du själv när du gjort något bra? Diskutera med en kamrat.
17.1 3. Ord som gäller alla droger A Lös ordflätan. Försök först själv, men behöver du hjälp kan du läsa på sidorna 346 347 och 358 i grundboken, eller sidorna 185 och 190 i lightboken. 1. När kroppen kräver större och större drogdos för samma effekt. 2. Kallas kroppens reaktion när man slutar använda en drog. 3. Betyder att känna sig tvungen att exempelvis använda en drog. 4. Är för mycket av någonting. 5. Annat ord för förbjuden drog. 6. Betyder mängd. B Vilket blev ordet i de lodräta grå rutorna? C Ge exempel på olika symtom man kan få om man slutar med en drog som man är beroende av. Varför reagerar inte alla likadant?
17.1 4. Varför använder man droger? Förr användes droger bland annat vid religiösa riter. Idag vet vi att många droger är så farliga att vi till och med kan dö av dem, ändå fortsätter folk att använda droger varför? A Det här är en värderingsövning av rangordningstyp. Be din lärare berätta om övningen. B Skriv av följande påståenden. Rangordna dem sedan med siffror i den ordning du tycker stämmer bäst. Siffran 1 betyder bäst. De som använder droger gör det för att vara tuffa. De som använder droger gör det för att få vara med i gänget. De som använder droger gör det för att slippa sin tråkiga vardag. De som använder droger gör det för att få uppleva något spännande. C Bilda en grupp med 3 4 elever och läs upp i vilken ordning ni har satt påståendena. Lyssna på alla innan ni börjar diskutera era val. Finns det fler skäl till att använda droger? Är skälen olika för olika sorters droger? D Välj ut ett språkrör i gruppen som sammanfattar era synpunkter inför klassen.
17.2 5. Tobaksdocka Tobak i cigaretter och snus innehåller flera tusen skadliga ämnen. Men vad kan hända i kroppen om man får i sig tobak? Du behöver: Färgkritor A Rita av dig själv så stort du kan i helfigur på ett papper. B Läs sidorna 348 351 i grundboken, eller sidorna 186 187 i lightboken. Märk ut och färglägg hur olika delar och organ i kroppen påverkas av tobak. C Sammanfatta i en tabell hur tobakens nikotin, koloxid respektive tjära påverkar kroppen.
17.2 OH 1 Tobakens effekter på kroppen Hjärnan luras av nikotinet att tro att den är extra skärpt och att kroppen mår utmärkt. Nikotin drar ihop blodkärlen. Det blir trångt och svårt för blodet att komma fram. När det sker i hjärtat kan det ge livsfarliga skador. Luftrörens skyddande immerhår förstörs. Luftrören blir nakna och utan skydd. Koloxid tar syrets plats i de röda blodkropparna. För lite syre kommer då ut till kroppens celler. Konditionen försämras. Lungblåsor går sönder. Luftrören ammeras. Det blir svårt att andas. Blodtrycket stiger och kan bli farligt högt. Hjärta, mage och tarmar påverkas negativt. Tjära klibbar fast på väggarna i luftrören och lungorna. Cancerframkallande ämnen tränger in i och skadar cellerna. Blodet för runt gifterna från röken till alla kroppsdelar. Gifterna kan därför nå fram till och skada bland annat njurar, livmoder och urinblåsa. Sämre blodcirkulation i huden ger bland annat kalla ngrar och tår.
17.2 6. Tobaksreklam Tobaksbolagen lägger varje år ner stora pengar på tobaksreklam för att göra fler beroende av en livsfarlig drog. Hur bär de sig åt för att lura folk? Du behöver: Färgkritor, tobakspaket, snusdosa och tidningar med tobaksreklam (utländska eller taxfree-tidningar). A Försök ta reda på hur mycket pengar tobaksbolagen satsar på reklam varje år. B Undersök ett tobakspaket. Vad står på paketet och hur? Hur tydligt framgår det att tobak kan skada din kropp? Undersök på samma sätt en snusdosa. På vilka sätt har förpackningarna gjorts tilltalande så att vi ska lockas köpa dem? Diskutera med en kamrat. C Lukta på en cigarrett och lite snus. Hur tycker du att det luktar? Kan man känna på lukten om något innehåller skadliga ämnen? D Undersök tobaksreklam på stan och i utländskaeller taxfreetidningar. På vilka sätt försöker reklamen få oss att köpa tobak? E Ibland är tobaksreklamen indirekt och väl dold. Kan du komma på några sådana exempel? Varför gör tobaksbolagen reklam på det sättet? Tror du att det är effektiv reklam? F Rita och färglägg en antireklambild mot tobak. G Gör en plansch av din antireklambild mot tobak och sätt upp den i skolan.
17.2 7. Vad kostar det att röka eller snusa? Att bli fast i ett tobaksberoende innebär inte bara hälsorisker utan också en sämre ekonomi. Du behöver: Miniräknare A Ta reda på vad ett cigarrettpaket respektive en snusdosa kostar. B Vad kostar det per vecka om man gör av med tre paket cigarretter eller tre snusdosor varje vecka? Räkna sedan ut hur mycket det blir på ett år och på fem år. C Hur mycket sparar du alltså om du inte röker eller snusar under fem år? Vad skulle du kunna tänka dig att använda dina insparade pengar till?
17.2 8. Vilka använder tobak och varför? Här intill ser du resultaten från en undersökning gjord 2005. Hur ser det ut i din skola? A Välj var du vill göra en undersökning över tobaksvanorna i din släkt, din klass, din skola eller i din fritidsgrupp. B Hjälps åt i klassen att göra frågor som ni sammanställer till en enkät. Glöm inte att fråga om kön, ålder och om varför och hur länge man använt tobak. C Genomför undersökningen. D Sammanställ enkäterna på en stor plansch som sätts upp i skolan. Skicka gärna in resultatet till Folkhälsoinstitutet i Stockholm. E Diskutera resultatet med en kamrat och med klassen. Var det fler flickor som använde tobak även i ert resultat? Varför tror du att det ofta är så? F Gör på samma sätt som i B E enkäter om sniffning, alkoholvanor, narkotikavanor och doping. Enligt en undersökning 2005 av elever ur årskurs 9 från hela Sverige rökte 13 % av flickorna och 5 % av pojkarna dagligen, medan 14 % av pojkarna och 3 % av flickorna snusade. Enligt samma undersökning från 2005 hade 20 % av flickorna och 30 % av pojkarna slagits eller bråkat p.g.a. alkohol under året. 25 % av pojkarna och 23 % av flickorna drack sig berusade minst en gång per månad, medan 30 % aldrig dricker alkohol. 7 % av pojkarna och 8 % av flickorna hade sniffat. Totalt 7 % hade provat narkotika och 4 % använde det regelbundet.
17.3 9. Lär dig känna igen alkoholer Det finns många olika sorters alkoholer alla med olika egenskaper. Men gemensamt för alla är att de är giftiga. Glykol används bland annat i bilar för att kylarvattnet inte ska frysa på vintern, och glycerol finns exempelvis i salvor. Du behöver: Metanol, etanol, glykol, glycerol, tändstickor och fyra deglar med lock. A Häll upp de olika alkoholerna på upp och nervända de gellock som lagts ovanpå deglar. Lukta på dem och lär dig känna igen dem. Beskriv lukten. B Försök tända på dem en i taget med en tändsticka. Låt var och en brinna färdigt innan du testar nästa. Vilken alkohol var mest brännbar? C Vad heter den giftiga alkohol som bland annat kan ge blindhet? Svaret hittar du i grundboken på sidan 352, eller i lightboken sidan 188.
17.3 10. Varför är dricksglas olika stora? På fina middagar kan man få en hel rad med olika glas framför sin tallrik. Varför är inte alla lika stora? Arbeta två och två Du behöver: Ett ölglas, ett vinglas, ett snapsglas och ett mätglas. A Undersök hur mycket vatten ett ölglas, ett vinglas och ett snapsglas rymmer var för sig. Anteckna vad du kommer fram till. B Hur mycket alkohol finns det i de olika dryckerna? Vilket samband hittar du med glasens storlek? Diskutera med en kamrat. C Varför tror du alltså att de olika glasen på en fin middag har så olika storlek? Kan det ha några andra orsaker? D Diskutera med en kamrat varför man enligt etikettsreglerna inte får skåla tillbaka med värdinnan om man är fler än sex personer vid bordet. Vilka andra etikettsregler känner ni till?
17.3 11. Vad händer när man dricker alkohol? Kanske har du sett folk som varit berusade alla reagerar olika och samma person kan reagera olika vid olika tillfällen. Arbeta två och två Du behöver: Färgkritor A Rita en egen bildserie som visar vad som händer steg för steg när man dricker alkohol. Ta hjälp av texten på sidan 354 i grundboken. B Läs sidorna 353 355 i grundboken, eller sidan 189 i lightboken, om hur alkoholen påverkar kroppen och varför olika personer reagerar på olika sätt vid olika tillfällen. Diskutera vad du läst med en kamrat.
17.3 OH 2 Alkoholens effekter på kroppen Hjärnan påverkas, förändras och uppfattar både omvärlden och kroppen på ett onormalt sätt. Levern kan inte skydda kroppen lika bra mot andra skadliga ämnen så länge den är upptagen med att ta hand om alkoholen i blodet. Leverceller förstörs och ersätt av fett. På lång sikt kan levern sluta fungera helt. Blodkärlen vidgas och mer varmt blod sprids i huden. Den påverkade blir röd i skinnet och känner sig varm trots att kroppen kyls av. Hjärtat påverkas negativt. Njurar och andra organ får arbete hårdare. Urinmängden ökar och törsten tilltar när utkissad vätska måste ersättas. Bukspottkörteln kan skadas. Ökad risk för in ammation och diabetes.
17.3 12. Diskutera alkohol Arbeta två och två eller i grupp. A Läs avsnittet om alkohol i grundboken på sidorna 352 355, eller i lightboken sidorna 188 189. B Samtala i en liten grupp om alkohol. Utgå från frågorna nedan och fyll på med egna frågor. Lyssna på varandra och låt alla prata. 01. Varför dricker människor alkohol? 02. Hur får tonåringar tag på alkohol? 03. Vilka alkoholdrycker är vanligast bland tonåringar? 04. Varför blir flickor fullare än pojkar, även om de druckit samma mängd alkohol? 05. Varför ökar berusningen en lång stund efter det att man slutat dricka? 06. Vilka farliga följder kan det få om någon dricker mycket och snabbt? 07. Hur påverkas berusningen av om man ätit innan eller inte? 08. Är en fest utan alkohol lika rolig som en fest med alkohol? 09. Förlåter du lättare en person som betett sig illa om du vet att det skett under alkoholpåverkan? 10. Hur skulle du agera om du ville hjälpa en grovt alkoholpåverkad person på stan? 11. På vilka sätt medför alkoholen stora kostnader för vårt samhälle? 12. Skulle du kunna tänka dig att åka bil med en förare som druckit alkohol? 13. Ska föräldrar låta barn dricka alkohol innan de fyllt 18 år?
17.4 13. Narkotika myter och verklighet Vad som klassas som narkotika bestäms av lagen. Gemensamt för de många olika preparaten är deras starka effekter på användaren. Vad är myt och vad är verklighet? A Gör en lista över de olika narkotiska preparat som beskrivs på sidorna 358 363 i grundboken, eller sidorna 190 192 i lightbok. Ta exempelvis reda på hur de påverkar kroppen, hur de används och hur starkt beroendeframkallande de är. B Förbered i grupp med hjälp av minneskartorna en redovisning inför klassen om något narkotiskt preparat. Lyssna sedan även på de andra gruppernas redovisningar.
17.4 14. Hjälp din kompis Att sluta med droger är inte lätt det vet alla som försökt. Hur skulle du hjälpa din bästa kompis? A Det här är en värderingsövning av typen Lista. Be din lärare berätta hur man gör. B Skriv en lista på cirka 20 saker som kan vara till hjälp för den som vill sluta med en drog. Du får 15 minuter på dig. Rangordna sedan de tre viktigaste råden med 1, 2 och 3 i marginalen. C Bilda smågrupper med 3 4 deltagare och läs i tur och ordning upp era listor. Avbryt inte varandra. Diskutera sedan era listor och er rangordning. D Utse slutligen ett språkrör i varje smågrupp som sammanfattar gruppens diskussion inför resten av klassen.