Nyheter från Idhammargruppen drift Nummer 5 april 2002 Innehåll: Försprång eller förbisprungen? Per Möllers framtidsfunderingar Sida 2 Kolla oljan Sida 2 3 Erik Öhrling är inhyrd underhållschef på s Kex Sida 3 Hur inför man operatörsunderhåll på det smartaste sättet? Sida 4 Modernt underhåll på gammalt bruk (forts) Sida 5 Framtidens underhållsledare Sida 6 Produktionseffektivitet i praktiken Sida 6 Utbildningsinformation Sida 7 Disciplin i underhållet? Sida 8 Äntligen är våren här! Modernt underhåll på gammalt bruk En bit söder om Stockholm ligger Crane AB i Tumba. Här tillverkas våra sedlar och pass i en högteknologisk produktionsmiljö. Samtidigt som produktionstekniken är hightech påminner bruksmiljön om forna tider. Ett exempel är gamla Brukskontoret, en K-märkt herrgårdsliknande byggnad från 700-talet som fortfarande används som kontor. Redan år 755 grundade Riksbanken Tumba Bruk. Anledningen var att man ville få slut på den omfattande förfalskning av sedlar som förekom vid denna tid. Genom att börja tillverka förfalskarsäkert sedelpapper, skulle man komma till rätta med detta problem. Sedan dess har bruket varit i svenska statens trygga förvar, fram till den :a januari i år då Crane & Co Inc. från USA köpte bruket av Riksbanken. Under oktober år 2000 tog företagsledningen på bruket ett beslut om en stor investering i en folierings- och screentryckningsmaskin samt i efterbearbetningsutrustning. Efterbearbetningen består bland annat av att göra säkerhetsdetaljer, som exempelvis foliering på sedelpapper. Redan från början insåg man att det var viktigt att ligga i fas med underhållsaspekterna kring investeringen, detta för att säkra en trygg start och en säker drift. Idhammar AB fick i uppdrag att dokumentera det totala underhållsbehovet för den nya utrustningen. Christer Kungsman, Peter Persson, Miguel Navarro och Anders Norgren Anders Norgren, med lång erfarenhet från investeringsprojekt i skogsindustrin, tog itu med uppgiften. Först inventerades och systematiserades all maskindokumentation, alltså det material som följde med från leverantörerna. Därefter har definierade vi de olika maskinerna vilket innebär att man bryter ner maskinen i objekt, funktioner och delar. Allt registrerades i anläggningsregistret. Sedan tog vi fram underlaget för att kunna uppskatta det framtida reservdelsbehovet. Nästa steg blev att dimensionera, fastslå och fördela det förebyggande underhållet. Läs mer om underhållssatsningen på Crane AB i Tumba på sida 5
Ledare / Oljerening Försprång eller förbisprungen? Sverige har historiskt sett haft en god konkurrenskraft gentemot omvärlden. Detta har bl a berott på att vi har levt lång tid i fred, att vi haft billig energi och nära till råvaror för den tunga basindustrin. Vidare har vi haft stabila förhållanden mellan arbetsmarknadens parter samt en välutbildad arbetskraft. Våra produkter har haft en god kvalitet och varit prisvärda, export har varit en viktig faktor för utveckling av vår industri och för utveckling av välfärd och samhälle. Hur ser det då ut i dag och framförallt, hur kan framtiden te sig? Fakta är att vi lever i en allt tuffare omgivning där hyperkonkurrens råder. Allt mer sker på marknadens villkor. Produktion sker där det råder bäst villkor, varor kan produceras överallt, finns kapital så kan kunskap införskaffas. Vidare så lever vi i en marknad där teknikinnehållet i produkterna blir allt större, varumärken blir allt starkare och där det gäller att vara först för att bli bäst. Hur står då vi i vårt avlånga land rustade för att möta den förändring som vi dagligen ser verka runt oss? Min åsikt är att vi är illa rustade för att möta utvecklingen och inga tecken syns egentligen på att det skall bli bättre. Många av våra politiker, folkvalda och andra påverkare tycks tro att det går att leva på gamla segrar när verkligheten är att det krävs en politisk och ekonomisk kraftsamling för att vi skall kunna fortsätta som industrination. Ute i våra, allt oftare utlandsägda, industrier lever man dagligen med kniven på strupen och slåss med allehanda förtretligheter, för att få möjlighet att driva verksamheten vidare. Ett ödesområde är detta med tillgången på kompetent personal, allt från forskare på utvecklingsavdelningarna till duktiga maskin- och processoperatörer. Vad gör man från samhällets sida för att säkra försörjning av kompetent personal, med framförallt teknisk utbildning, på alla nivåer? Svaret är alldeles för lite. Vad gör industrin för att vidareutbilda och vidareutveckla och därmed behålla personal? En del, men även här för lite. För att vara en första rangens industrination, vilket vi måste vara eftersom IT-oraklen och nöjesindustrin inte kan Oljerening i en helt ny division! 2 Här kommer uppföljaren till artikeln i förra numret av i drift om nödvändigheten att arbeta med rena smörj- och hydraulsystem. I detta nummer berättar jag om den metod för oljerening som kallas kapillärrening. Kapillärrening är den enda metod som klarar att avlägsna mer än 90% av alla partiklar större än 0,µm samt allt icke bundet (löst) vatten. Kapillärreningssystemet bygger på principen, att istället för som vid konventionell filtrering låta oljan passera förbi ett virrvarr av korslagda fibrer, låter man oljan passera igenom ett strukturerat lager av fibrer. Fibrerna är ihåliga med en diameter på mellan 20 och 40µm och en längd på -3 mm. De är orienterade i oljans flödesriktning vilket innebär att oljan strömmar igenom fibrerna istället för runt dem. När fibrerna en gång satt i trädet så hade de uppgiften att med hjälp av kapillärkrafter transportera vatten upp i trädet och ut i löv- eller barrverket. Bild. Här visas ett exempel på en reningsanläggning med pump och två renarhus. När oljan strömmar igenom fibrerna (kapillärrören) i reningspatronen så är strömningshastigheten så låg att oljan strömmar laminärt. Den laminära strömningen innebär att oljan står stilla vid rörväggarna och har sin maximala flödeshastighet i centrum av fibrerna. Rören är inte runda, utan snarare rektangulära med runda hörn och framförallt i hörnen men även på fiberväggarna adsorberas partiklarna. Eftersom fibrerna är hygroskopiska så suger dom upp allt icke bundet vatten. Så långt teorin men hur ser resultaten ut i praktiken? Efter att ha provat systemet på ett flertal applikationer såsom smörj- och hydraulutrustningar, finner jag resultaten häpnadsväckande. I bild 2a och b visas resultaten från en hydraulpress innehållande ca 500 liter ISO VG 46. Bild 2a visar att partikelmängden över 5µm sjunker efter sex veckors rening till en nivå som ligger på en fjärdedel jämfört med den nya oljan. Antal partiklar Den gravimetriska mätningen (bild 2b) visar att efter sex veckor med en reningspatron så har partikelvikten sjunkit från 5,4 mg/00ml olja till 0,35 mg/00ml olja. I januarimätningen ses en partikelökning, vilket beror på att den renade oljan löser upp smutsen i systemet (detergenterna vaknar då oljan blir ren). Efter ytterligare några månaders rening är partikelinnehållet under nivån på den nya oljan. Resultaten bekräftar också det jag skrev i förra numret av i drift, att ny olja innehåller förhållandevis stora partiklar. Den som vill se fler resultat kan kontakta mig. Exempel på industrier som använder kapillärreningssystemet är: papper, stålverk, verkstad, plast, sjöfart, kraft, offshore och tunga fordon, dvs de flesta typer av industrier. 40000 > 5µm 35000 > 5µm > 25µm 30000 > 50µm 25000 > 00µm 20000 5000 0000 5000 0 Ny olja 36829 36875 36920 3697 37034 Oljeprov Bild 2a Resultaten av partikelräkningarna
s Kex mg/00ml 20 5 0 5 0 betala våra pensioner, måste vi hitta en väg framåt. Vi kunde till exempel försöka enas om hur vi i Sverige skulle kunna bli bäst på att driva industriella processer. Jag är rädd för att om vi inte gemensamt tar krafttag kring dessa frågor så kommer inte politikerna kunna träta om hur välståndet bäst skall fördelas i framtida valdebatter, för det kommer inte att finnas något välstånd att fördela. Medan politikerna och tjänstemännen funderar vilket tar tid fundera på vilken kompetens ditt företag behöver för att utvecklas i framtiden. Om du söker ett bollplank, ring gärna oss och ta en diskussion om Competence Management. Per Möller per@idhammar.se Ny olja 36829 36875 36920 3697 37034 Oljeprov Bild 2b Resultaten av de gravimetriska mätningarna Ett annat sätt att mäta avskiljningsförmågan är att väga patronen före och efter rening. En ny patron väger 2,5 kg och häromdagen skiftade jag patron i ett reningssystem där den gamla vägde 6,9 kg. Detta efter att oljan hade fått rinna ur patronen under tre veckor före vägningen. Mycket av denna vikt var vatten som i första hand absorberas av patronen. Så långt kapillärrening som är en del av det totala oljeunderhållet. En annan viktig del är analysen av smörj- och hydrauloljor. I nästa nummer kommer jag att ta upp ämnet oljeanalyser och förklara nödvändigheten av dessa. Nils Myers nils@idhammar.se Konsult som underhållschef Erik Öhrling, en av Idhammars konsulter, arbetar just nu som inhyrd underhållschef hos s Kex. Vägen dit var en utredning av driftsäkerhet och underhåll som utfördes av Idhammar AB. I utredningen identifierades ett utvecklings- och förändringsbehov och efter moget övervägande valde ledningen på s Kex att hyra in extern hjälp. Dessa förändringar görs som en del i ett övergripande effektiviseringsprogram på företaget. Erik, som är 29 år och har civilingenjörsexamen från Luleå Tekniska Universitet, har tidigare arbetat med underhållsutveckling på Maintech AB. Sedan september 200 arbetar han som konsult för Idhammar. Hur är det då att som konsult ta över en befattning hos en kund? Tack bra, svarar Erik, jag har blivit väl mottagen och det finns mycket att göra. Min första uppgift på s Kex har varit att skapa en grundläggande struktur för underhållet. Detta jobb drivs med hjälp av en förbättringsgrupp från underhållsorganisationen. Gruppen består av underhållspersonal och underhållsledare. Vårt första steg var att ta fram nyckeltal att styra efter. Bland annat valdes OEE (Overall Equipment Efficiency), MTBF (Mean Time Between Failures) och MTTR (Mean Time To Repair). Därefter tog vi itu med utbildningen av driftpersonalen. Det gick bra, redan nu har antalet stopp på grund av operatörsfel halverats. Det är ett bra resultat! Vi har även tagit fram ett enkelt flöde för arbetsorder, vilket har gett struktur och disciplin. Efter dessa åtgärder var målet att öka planeringsgraden och få ner antalet oplanerade åtgärder. Detta uppnås genom ett förbättrat FU, med regelbundna besiktningar och inspektioner av maskinparken. Samtidigt skall man försöka förbättra underhållet utan att tillföra mer resurser. Målet är att uppnå en total effektivisering på 4,5 miljoner kronor under 2002. Att få struktur och ordning på redovisning av underhållskostnaderna är en annan viktig del i mitt arbete. Jag har börjat bena ut kostnadsklumpen. Det ska man göra för att få tydlighet i underhållsarbetet, så att äpplen inte jämförs med päron. Arbetet här på s Kex har varit positivt med stort engagemang både från golvet och från ledningen. Alla i förbättringsgruppen har varit positiva till de nya idéerna, vilket har gjort det lätttare att sjösätta dem. Fördelen med att komma utifrån är att man kan ifrågasätta arbetssätt och rutiner på ett enklare sätt. En annan fördel är att jag har sett många bra saker på industrier jag haft uppdrag på tidigare, såväl som jag sett dåliga saker på andra ställen. Det ger impulser och förmåga att motivera beslut och förändringar. När man kommer som konsult blir ens roll väldigt tydlig. Du har helt enkelt ögonen på dig hela tiden, säger Erik. Givetvis har detta inneburit ett mycket hårt arbete för Erik, med långa dagar som följd. I ett sådant här uppdrag måste man kunna prioritera. Jag känner nu att vi är på rätt väg, nu gäller det att nöta på och förfina arbetet. Det kan ta på krafterna en hel del men denna sommar ska jag försöka att lugna ned tempot lite och planerar att ta en ordentlig semester hemma i Luleå! Per Möller per@idhammar.se 3
Operatörsunderhåll Systematiskt införande av operatörsunderhåll Ofta möts vi av invändningar när vi nämner operatörsunderhåll, invändningar som beror på förutfattade meningar och okunskap. Operatörerna i produktionen talar om att man inte har tid och inte har betalt för att utföra underhållsarbete. Underhållspersonal säger att operatörerna bara ställer till det om de utför underhållsuppgifter. I bland hör vi också påståendet att så arbetar vi ju redan. Det man menar är att några händiga operatörer av eget intresse gör underhållsåtgärder, medan andra inte gör ett dyft, uppgifterna är inte formaliserade eller organiserade. För att lyckas med införandet av operatörsunderhåll måste man främst tillgodose fyra krav:. Ledningens övertygelse och medverkan 2. Motivation 3. Klara riktlinjer om vem som gör vad 4. Rätt förutsättningar. Gäller både teoretiska och praktiska. Ledningen har givetvis en fullständigt avgörande betydelse för att man skall kunna driva detta arbetssätt. Man måste ha kunskap och insikt och de ekonomiska ramarna måste vara fastlagda, framförallt gäller detta den ekonomiska potential som finns i ett fungerande operatörsunderhåll. För att skapa motivation gäller det att förklara varför man bör arbeta med operatörsunderhåll, vad det innebär i praktiken och vilken nytta det innebär för företaget såväl som individen. Se även tidigare artiklar i i drift (ring gärna om du saknar dem). Vi tror även att motivation skapas genom påverkan och deltagande. Utifrån detta, och med syfte att skapa riktlinjer och att ge förutsättningar, har vi tagit fram en metod för att starta operatörsunderhåll. Hela tillvägagångssättet bygger på att tvärfunktionella arbetsgrupper genomför en underhållsinventering. Utförs av underhållet. Överförs till underhållets FU-system. Ett framgångsrikt arbete med operatörsunderhåll kräver att alla medverkar. Inventeringens syfte är att man gemensamt skall fastställa vilken tillsyn, skötsel och andra förebyggande åtgärder som måste utföras, för att maskinen skall kunna fungera felfritt. Naturligtvis är alla hjälpmedel tillåtna, exempelvis befintliga FU-listor. Resultatet av denna inventering är en förteckning över alla underhållsåtgärder. Samtliga inventerade åtgärder blir nu föremål för en gradering utifrån svårighetsgrad. Följande kriterier används: Enkla: Kräver endast grundläggande UH-tekniska kunskaper. Säkerhetsrisk föreligger ej! Medelsvåra: Kräver UH-tekniska kunskaper inom respektive yrkesområde eller säkerhetsrisk föreligger. Svåra: Kräver specialkunskaper inom UH-teknik. Fastställd svårighetsgrad markeras i inventeringslistan med siffran: enkla 2 medelsvåra 3 arbeten som kräver specialkompetens De åtgärder som har svårighetsgrad blir de som operatören kan genomföra om kompetens, hjälpmedel och tid finns. Utifrån detta blir nästa steg att operatörerna bedömer sin egen kompetens och avgör om utbildningsinsatser behövs. Svårighetsgrad Utbildningsbehov 3 Hjälpmedel Per Filter, insexnyckel 8 Resultatet antecknas i inventeringslistan och alla operatörer bör omfattas av detta moment. Varje åtgärd med svårighetsgrad granskas nu med avseende på behovet av hjälpmedel. Med hjälpmedel avses verktyg, reservdelar, instruktioner, med andra ord allt som behövs för att utföra aktiviteten effektivt, med bra kvalitet och utan säkerhetsrisker. Som sista steg fastställs om operatören har tid att utföra åtgärder med svårighetsgrad. Härvid används följande riktlinjer: Operatören utför arbetet: Om det kan utföras utan att den normala produktionsprocessen störs. Underhållet utför arbetet: Om operatören måste stoppa produktionsutrustningen för att kunna utföra arbetet medan underhållet kan utföra det utan stopp. Om arbetet kräver att produktionsutrustningen måste stoppas utförs arbetet av den personal som kan utföra det på det effektivaste sättet. Tänk på säkerheten! I och med detta arbete har omfattningen samt de teoretiska och de praktiska förutsättningarna kartlagts av operatörerna själva. Även tidsaspekterna, som ofta är en stötesten, har beaktats. Nu återstår arbetet med införandet. Operatörerna använder sig av det material som de har varit delaktiga i att ta fram. Rutiner kring arbetet slås fast av grupperna och operatörsunderhållet dras igång. Genom denna arbetsmetod säkrar vi deltagande, förankring och engagemang. Sällan hörs efter detta det är inte mitt jobb. Lycka till! Jürgen Steffens jurgen@idhammar.se 4 Gör i ordning ett utbildningsunderlag (enpunktslektioner) 2 Tar för lång tid, produktionen påverkas! Kontrollen utförs av operatör. Eventuellt byte utförs av underhållet! Gör i ordning checklistor för operatörens FU-arbete Utbilda i samband med introduktion av checklistor Sammanställ behovet av hjälpmedel. Placera vid maskinen. I nästa nummer av i drift berättar jag om Att arbeta med 5S, ett arbetssätt som oftast används i samband med inventeringen.
Crane AB Forts från sida Mycket energi och möda har lagts på att registrera data från underhållsinventeringen i det underhållssystem från IFS, som används på Crane. Målet var att säkerställa att man snabbt hittar reservdelar och maskinhistorik. Det skapar välbehövlig struktur i underhållsarbetet. Underlag för operatörernas framtida medverkan i underhållet togs fram. Den uppgiften bestod av två steg, det första var att ta fram enkla grafiska underhållsinstruktioner, som är lätta att förstå. Därefter har alla operatörerna fått utbildning och träning i att utföra underhållsuppgifterna. Peter Persson arbetar som operatör på en av de berörda maskinerna. När vi höll på att montera ihop de olika maskindelarna sprang Anders runt med en kamera och tog bilder och vi undrade först vad han höll på med. Han berättade att han fotograferade alla maskindelar för att få underlag till instruktionerna. Det är helt nytt för oss att få sådana tydliga instruktioner. Det var värt att göra denna satsning, bilderna har hjälpt oss mycket i att förstå vad som skall göras och hur det skall göras. Allén på bruket i Tumba När pärmen med instruktioner var klar höll Anders en genomgång för alla operatörer som arbetar med denna maskin. Han förklarade varför vi skulle börja arbeta på detta sätt som skilde sig rätt mycket från det gamla sättet. Vi har en ny maskin och antalet skift har utökats, utnyttjandet ökar och därigenom slitaget. Nu har vi treskift, med ett ständigt nattskift. Operatörerna som går på dagskiften ska ägna sig åt operatörsunderhåll. FAKTA Crane AB (f d Tumba Bruk) Grundades av Riksbanken år 755 På bruket tillverkas specialpapper till sedlar, pass och säkerhetspapper såsom visastickers. Omsättning år 200: 572 miljoner kronor Antal anställda: 300 Det är väldigt viktigt att hela personalen är med och får förståelse för processen. Det var inte svårt att få med alla i vårt fall, det beror väl på att vi inte är så många och att vi inte hade några rutiner alls förut. Nu har vi bestämt oss för att vi utför underhåll och städning varje fredagseftermiddag. Det fungerar jättebra, vi hinner mycket på ett par timmar. Christer Kungsman är operatör på skärmaskinen där de precis har börjat med det nya arbetssättet. Det blir annorlunda i vårt fall eftersom vi har femskift, det tar alltså mycket längre tid att få rutin på saker. Det tar ju fem veckor tills du ska göra samma arbetsuppgifter igen, då får man inte upp någon vana. Instruktionerna hjälper förstås, framför allt har vi som jobbar med maskinerna fått mer förståelse för hur maskinerna fungerar. Det gör det mycket roligare att arbeta. Dessutom har vi lärt oss att vara mer observanta på fel. Förut brukade vi köra tills det rasade, då kom mekanikern och lagade felet och vi körde igen tills det blev stopp. Nu har vi underhåll varje måndag och smörjer, kontrollerar och städar. En gång per fem veckor har vi ett fyratimmars stopp för mer ingående underhållsinsatser. Vi hinner upptäcka många fel i förväg. Vi hinner även beställa reservdelar i tid och därmed ökar vi effektiviteten, säger Miguel Navarro, underhållsansvarig på efterbearbetningen. Vi har inte hunnit med någon form av statistik än men det kommer att bli intressant att se. Än så länge är den största framgången att vi har fått en systematisk rengöring. Förut städade vi vid orderns slut och om det var en stor order blev det en del smuts och damm. Det ledde till problem och störningar som vi slipper nu. Miguel Navarro påpekar än en gång hur viktigt det är med information för alla som jobbar med FU. Processen kan verka enkel men i början hade vi lika många åsikter som anställda. Man måste engagera maskinpersonalen ända från starten. Det är svårt att acceptera något som redan är helt klart. Viljan att acceptera förändringarna blir större om man är delaktig i processen. Dessutom får ingen skaffa sig monopol på information eller kunskap, alla ska få information och veta varför saker och ting händer. Hur ska ni gå vidare? Vi är inte färdiga än, vi håller på med justeringar i instruktionerna. Det är viktigt att systemet inte somnar nu, vi måste hålla igång det, säger Peter Persson. Anders Norgren flikar in: Det är bra att det finns driftledare som bland andra Peter, som är väldigt pådrivande och hjälper till att hålla igång utvecklingsprocessen. Miguel Navarro fastställer att rutinerna börjar fungera av sig själva nu när de har kört ett tag. Instruktionerna behövs snart inte längre, för alla har lärt sig uppgifterna och det blir en ren vana att t ex städa på vissa tidpunkter. Underhållskillarna och operatörerna har definitivt närmat sig varandra, det var ett viktigt mål med hela utvecklingsprocessen. Muren som ni brukar tala om i kurserna revs, avslutar Miguel Navarro. Text: Marieke Wijma Bilder: Riksbanken & Marieke Wijma marieke@idhammar.se Idhammar på SPCI 2002 Den 4 6 juni genomförs den 2:e internationella fackmässan med leverantörer till massa-, pappers- och kartongindustrin på Stockholmsmässan i Älvsjö. Bland de 850 utställarna finns även Idhammar med, denna gång i SCEMM:s monter A03:40. Välkommen till SPCI mässan! 5
Utbildningsinformation 6 Här ses felsökning och elschemaläsning. Längst bort Claus Pedersen från Spendrups i Grängesberg, sedan Lars-Erik Jansson från Arvin Meritor i Lindesberg samt Börje Bergstrand, också från Spendrups. I mars genomfördes kursen Elkunskap steg2 i Södertälje. Teori och elsäkerhet varvat med praktiska kopplingar och felsökningar engagerade deltagarna till att bl a läsa och förstå elscheman. På slutprovet segrade Håkan Pelttari från BT Handtrucks AB i Mjölby genom att ha 6 rätt av 8 möjliga. Provet innehöll såväl elsäkerhetsfrågor ur starkströmsföreskrifternas avd C som elkunskapsfrågor. Håkan Pelttari Framtidens underhållsledare är här! Att leda och utveckla underhållet är Idhammars mest omfattande utbildning för underhållsansvariga och blivande underhållsansvariga. Kursen omfattar fyra delar där underhållets olika områden belyses ingående. Under den sista delen intervjuade vi några av deltagarna. Det var många olika ämnen som togs upp, men trots detta fanns det hela tiden en röd tråd och det blev många aha-upplevelser för mig. Det roliga med denna kurs var att man fick en otroligt bra helhetsbild av underhållsverksamheten, säger Peter Mikes från Vattenfall AB i Stockholm. Grupparbeten som skulle lösas mellan kursavsnitten var mycket nyttiga. Det var kul att besöka de andra och att lära sig av vad gruppmedlemmarna hade för problem och möjligheter, tyckte Björ Hjalmarsson som arbetar som mekarbetsledare på Bäckhammars Bruk. Lars-Göran Jönsson från Akzo Nobel Surface Chemistry i Sundsvall sa: Det var bra att få ett nätverk genom kursen. Vi jobbar alla i olika branscher, men vi håller allihop på med underhåll och produktion. Det är intressant att höra andras synpunkter. Anledningen att välja just denna kurs var olika för deltagarna. Vi jobbar på produktionssidan och ska komma in mer och mer på underhållssidan. Det är ett nytt område för oss och för att kunna utföra arbetet bra behövde vi en gemensam plattform för underhållet, ett gemensamt språk, säger Alf Bergqvist som också arbetar på Akzo Nobel i Sundsvall. Björ Hjalmarsson hade redan en gedigen erfarenhet av underhåll. Det var väldigt roligt att gå denna kurs. Det blev en del igenkännande för mig och minnet fräschades upp. Jag har även lärt mig en hel del nya saker som till exempel att arbeta med TAK-faktorn. Det ska jag tillämpa i mitt arbete. Kursen gav mig mycket, nu kan jag lägga ihop pusselbitarna. Peter Mikes avslutar så här: Jag känner mig stärkt efter kursen och framförallt tänd på min uppgift. Jag tyckte att det var väldigt kul att lära mig allt om underhåll och hur underhållsverksamheten kan utvecklas. Deltagarna på årets kurs kom från följande företag: Akzo Nobel Surface Chemistry i Sundsvall, Akzo Nobel Base Chemicals i Skoghall, Bäckhammars Bruk i Kristinehamn, Crane AB i Tumba, LKAB i Kiruna, Posten Logistik i Borås, Saft AB i Oskarshamn, Vattenfall AB i Stockholm, Vattenfall Service Nord AB i Luleå. Övre raden från vänster: Alf Bergquist, Björ Hjalmarsson, Lars Gyllén, Peter Mikes, Miguel Navarro, Kenneth Magnusson, Ulf Eklöf, Dan Olsson. På nedre raden: Michael Söderquist, Göran Pelarhagen, Rolf Pettersson, Lars-Göran Jönsson. Marieke Wijma marieke@idhammar.se Nästa kurs startar under hösten 2002, vill du vara med? Ring oss på 08-70 48 00 Produktionseffektivitet i praktiken Fyra fristående endagskurser som tillsammans utgör en helt unik kurs i praktisk produktionseffektivitet. Örebro 28 3 maj 08.30-6.30 alla dagar Dag, 28 maj Arbeta rätt för hög driftsäkerhet Underhållets utveckling Underhållets arbetsområden Produktionseffektivitet ett mätetal som angår alla Underhåll för bättre lönsamhet Samverkan produktion underhåll Utveckla underhållet Kursledare: Per Möller Dag 2, 29 maj Nollfel en vision? Varför är ett systematiskt FU-arbete så viktigt? Undviks alla fel enbart med ett bra FU-arbete? FU-aktiviteter, en översikt FU, enbart ett arbete för underhållet? Vilka FU-aktiviteter kan/bör utföras av produktionspersonalen? Varför? Ett systematiskt/praktiskt tillvägagångssätt för rengöring Att uppnå full kontroll över sin produktionsutrustning Systematisering av FU-aktiviteter Kursledare: Nils Myers Dag 3, 30 maj Gränslöst underhållsarbete Underhållsarbete idag och imorgon Fördelning av underhållsarbeten mellan produktion och underhåll. Hur gör man? Vilka förutsättningar måste uppfyllas? Vad uppnår man med det? Vilka hinder måste övervinnas? Ett systematiskt tillvägagångssätt för ett gränslöst underhållsarbete Rutiner & arbetssätt för produktionspersonalens underhållsarbete Underhållets nya arbetssätt Kursledare: Jürgen Steffens Dag 4, 3 maj Effektiviseringsmetoder TPU/TPM, en översikt Att arbeta i grupp/team. Fördelar svårigheter. Ordning och reda satt i system 5S Rutiner för att vidmakthålla 5S Revision av 5S Ständiga förbättringar vad kan man uppnå? Förbättringsgruppers arbete SMED, en metod för att minska återkommande ställ- och stopptider Kursledare: Jürgen Steffens Anmälan: ring oss på 08-70 48 00 eller skicka e-post till info@idhammar.se eller via www.idhammar.se Med reservation för eventuella ändringar
Utbildningsinformation Vill du få regelbunden kursinformation? Skicka din e-postadress till: nyutskick@idhammar.se Kan man lära och ha roligt på samma gång? ProduktivitetsSpelet är en utbildning där deltagarna i spelform skall driva ett producerande företag med bästa möjliga lönsamhet. Deltagarna får agera inom olika verksamhetsområden, se en helhet i verksamheten och får därigenom förståelse för hur de egna åtgärderna kan påverka kostnader och intäkter i företaget. Samordningsansvar för arbetsmiljön Allt fler lägger ut arbeten till underleverantörer. Detta innebär inte nödvändigtvis att man har lagt ut hela ansvaret. I denna kurs behandlas: Hur hanterar vi ansvaret för arbetsmiljön inom företaget? Hur hanteras de speciella frågeställningarna kring elansvaret? Vilket ansvar har vi för samordningen mellan olika entreprenörer? Hur ser chefens ansvar ut hos samordningsansvariga företag resp hos inköpt leverantör? RCM ett nytt sätt att bedriva FU? Nja! Istället för att förhindra eller upptäcka fel på olika komponenter inriktas RCM (Reliabilty Centered Maintenance eller Riskbaserat Underhåll) på hela produktionssystem för att kartlägga: olika funktioner och bedöma riskerna vad som kan orsaka fel och vad som händer när de uppträder vilka konsekvenser felen får och vilket FU-arbete som kan göras för att förutsäga eller förhindra felet Detta behandlas i kursen: Att arbeta med RCM. AKTUELLA KURSER VÅREN 2002 309:23 ProduktivitetsSpelet 402:7 Smörjteknik, del 2 87:05 Samordningsansvar för arbetsmiljön 3:03 Att arbeta med RCM 602:2 Förrådets ekonomi och styrning 02:75 Produktionsanpassat underhåll TPU/TPM i praktiken 6 7 maj 29 3 maj 30 3 maj 5 7 juni 5 7 juni 6 7 juni Södertälje Umeå Kent Andreasson Bo Wikström Benny Halldin Frida Jonforsen Tage Bengtsson Jürgen Steffens Alla medarbetare inom produktion och underhåll Smörjare, smörjtekniker och arbetsledare Chefer, projektledare, arbetsledare och arbetsmiljösamordnare Underhållsledare och tekniker Förrådsledare, inköpsledare och ansvariga för förrådshållningen Produktions- och underhållspersonal på alla nivåer Vill du uppnå hög produktivitet genom systematisk tillämpning av sunt förnuft? Anmäl dig till kursen Produktionsanpassat Underhåll TPU/TPM i praktiken. Vad, var, varför och hur mycket ska det smörjas? Smörjteknik del ger svaren! Vill du bli en riktig smörjspecialist? Gå Smörjteknik del 2! AKTUELLA KURSER HÖSTEN 2002 02:76 Produktionsanpassat UH TPU/TPM i praktiken 40:24 Smörjteknik, del 46:4 Elsäkerhet med SSF, avd C 47: Elkunskap, steg 406:3 Elunderhåll för mekaniker 403:29 FU och inspektionsteknik, del 60:9 Rutiner och hantering i förrådet 5 6 september 3 september 0 september 3 september 3 september 8 20 september 8 20 september Jönköping Helsingborg Helsingborg Helsingborg Jürgen Steffens Nils Myers H-E Emanuelsson H-E Emanuelsson Tage Bengtsson Bo Wikström Tage Bengtsson Produktions- och underhållspersonal på alla nivåer Smörjare, mekaniker, operatörer och arbetsledare Arbetsledare, elektriker, elbehöriga, drifttekniker, operatörer Underhållsledare, mekaniker och operatörer Mekaniker, drifttekniker, operatörer och arbetsledare Produktions- och underhållspersonal på alla nivåer All personal som jobbar i/med förrådet Dyrbar väntetid? Att leta efter delar som kanske inte finns tar tid, tid som blir extra dyrbar om produktionsutrustningen står stilla på grund av ett pågående underhållsarbete. En förutsättning för ett effektivt underhållsarbete är ett förråd som fungerar. Ett förråd bemannat med kunnig personal, som tillämpar effektiva rutiner, som utnyttjar befintliga hjälpmedel och som organiserar sitt arbete så att efterfrågade artiklar blir lättåtkomliga. I kursen Rutiner och hantering i förrådet berättar vi mer om hur ni kan få ett fungerande förråd. Glöm inte att kvittera ut Starkströmföreskrifterna avd C. vart 3:e år! FU det mest intressanta underhållsarbetet.? Många tycker inte det. De anser att reparationsarbete är mer glamouröst än att gå omkring och kolla maskiner och sällan hitta fel. Vi påstår att FU är ett mycket kvalificerat arbete och FU-teknikern ska bl a: ha fullt grepp om produktionsutrustningen se till att alla aktivt deltar i FU-arbetet samarbeta med produktionspersonalen och ta tillvara/överföra kunskaper Mer om detta berättar vi i kursen FU och inspektionsteknik, del. Med reservation för eventuella ändringar Elunderhåll för mekaniker Att kunna utföra enkla elarbeten som t ex i- och urkoppling av en motor eller andra enkla elarbeten borde vara en självklarhet för alla som arbetar med underhållsarbeten. I kursen Elunderhåll för mekaniker lär vi ut hur man gör. Mer information om våra kurser hittar du på: www.idhammar.se 7
Avsändare: Idhammar AB Box 70 27 22 SKÄRHOLMEN B Till dig som sorterar posten på företaget! Vänligen returnera detta om mottagaren inte längre finns på företaget eller är okänd. Järnkoll på arbetsplatsen! Redan i småskolan får våra barn lära sig hur viktigt det är med personlig integritet, samt vikten av att man tänker själv och inte nödvändigtvis rättar in sig i ledet och gör som alla andra. Pendeln har svängt, från den ohyggliga tid då skolan var ett tukthus där disciplinen upprätthölls med örfilar, linjal och pekpinne, till en friare tillvaro. När dessa nyblivna studenter kommer ut i industrin så har de med sig känslan av att göra i stort sett som de vill och att ingen skall tala om för mig hur jag skall göra. Regler av olika slag bedöms som godtyckliga och man bestämmer själv vilka man vill följa. Det värsta som kan hända är att någon säger till och det har ju hänt förut. En typ av regler som ofta nonchaleras är säkerhetsregler. Man struntar i skyddsglasögonen som glömdes på arbetsbänken, att ställa en pall framför brandposten är naturligt eftersom man inte ens har sett brandposten. Då sådant inträffar har det gott inflation i säkerhetsregler och rådvillhet uppstår om vilka regler som skall följas. I dessa tider av TPM, 5S, operatörsunderhåll, ständiga förbättringar etcetera saknas ofta en för framgång så avgörande ingrediens nämligen disciplin. På svenska är disciplin en svordom och man tänker ofelbart på Stig Järrel i filmen Hets eller på de moderna filmerna med ett amerikanskt militärbefäl som skriker förolämpningar till sina mannar och tvingar dem att åla i en lerhög. Ingen av dessa bilder ger en speciellt positiv bild av disciplin. Samtidigt så bygger det produktionsanpassade underhållet på disciplin. Om inte alla ställer upp och tar sin del av ansvaret så blir införandet mycket svårt. Att städa och hålla ordning på sina egna saker är grundläggande, men också att hjälpa sina arbetskamrater genom att återställa verktyg och hjälpmedel på sin plats. Att checklistor används och rutiner utförs korrekt är av avgörande betydelse för att förhindra att fel uppstår, samt att upptäcka de fel som trots allt inte går att förhindra. På sikt kommer man att inse hur viktigt det är att alla hjälps åt och ställer upp på det smarta sättet att arbeta. Då kommer man att inse hur positiv disciplin kan vara en betydande hjälp i det dagliga arbetet. I en övergångsperiod kommer det dock att krävas av arbetsledningen att de håller ordning på sina gubbar och ser till att alla hjälper till, eller som någon uttryckte det man måste ha järnkoll på arbetsplatsen. Nils Myers Information q Jag vill ha mer info om följande kurs: q Jag vill bli kontaktad om följande: q Jag vill få e-postutskick på följande adress: Förnamn Efternamn Företag Företagets adress Postnr & ort Telefon (vxl) i drift nr 5 april 2002 Ansvarig utgivare: Jürgen Steffens Redaktör: Stina Macklin Layout: Marieke Wijma Textredigering: Eva Andersson Vill du kontakta oss på i drift-redaktionen? Ring till 08-70 48 00 eller skicka e-post till: idrift@idhammar.se Avdelning Befattning Telefon (dir) Fax (dir) E-post Mobil Idhammar AB - Box 70-27 22 SKÄRHOLMEN - Tel 08-70 48 00 - Fax 08-70 48 02 - www.idhammar.se