aktuellt från Malmö stads gatukontor nr 3 2010 City tunneln Vision blir verklighet Expo

aktuellt från Malmö stads gatukontor nr 3 2010 City tunneln Vision blir verklighet Expo 2010

[ annons ] Var hittar jag närmaste toalett? Surfa dig fram mellan Malmös toaletter På malmo.se/toaletter hittar du en karta med alla Malmös offentliga toaletter. iphone applikationen guidar dig till närmaste toalett. anslaget 3/10 Nyheter och information från Malmö stads gatukontor. Nr 3 september 10. Utgiven vecka 39. Adress: Gatukontoret, 205 80 Malmö. Ansvarig utgivare: Kerstin Gustafsson, gatudirektör tel. 040-34 13 70. Redaktör: Petra Kling Gutenwik, tel. 040-34 21 16, petra.kling.gutenwik@ malmo.se. Redaktionsgrupp: Annika Abrahamson, Birgitta Hjertberg, Fredrik Hansson, Johan Edgren, Linda Johnson, Monika Nilsson. Grafisk produktion: kommunikation & design i malmö ab, www.komodesign.se. Omslagsbild: Christiaan Dirksen. Upplaga: 3.400 ex. Tryck: Holmbergs. Kerstin Gustafsson, gatudirektör i Malmö foto: Peter Kroon Från vision till verklighet Nedräkningen pågår. För varje dag närmar sig trafikstarten för Citytunneln. Jag måste bekänna att jag har en sorts relation med detta bygge. Första spadtaget togs på internationella kvinnodagen, den 8 mars 2005. Ungefär vid den tiden blev det klart att jag fått jobbet som planeringschef på Skånetrafiken. Hela byggfasen har jag kunnat följa från första parkett. Projektet har drivits på ett berömvärt sätt. Inga överklaganden, få klagomål under den mest störande tunnelborrningen mitt inne i staden och som pricken över i håller projektbudgeten med god marginal. Det är strongt. Citytunneln var en vision för tjugo år sedan, en dröm och en omöjlig idé. Det finns folk norröver i vårt land som tycker att dom därnere i Malmö fått allt dom behöver. Och nu vill dom ha spårvagnar också! Det är viktigt att påminna om att infrastruktursatsningar i och kring Malmö fått stor betydelse i hela Skåne. Ända upp i södra Småland medför Citytunneln en snabbare regional tågtrafik som dessutom har stor potential att bli ännu bättre! Citytunneln är visionen som blev verklighet tack vare envishet, uthållighet och många goda krafter som jobbat så bra tillsammans. Därför är det spännande med den nya visionen om en snabb metrolinje mellan Malmö och Köpenhamn. Då kan de regionala och mera långväga resenärerna få bättre plats på regionaltågen genom Citytunneln. Visst har vi både spårvagnar och en metrolinje i trafik om 10-15 år ska vi slå vad? Nu blir det intressant att få följa hur trafiken och resmönstren kommer att utvecklas. Jag ser för egen del fram emot att få min restid kortad med 10 minuter varje morgon och kväll! anslaget 3 / 10 3

1 Citytunnelns stationer innebär nya möjligheter för Malmö. Platser som förut varit öde fylls av människor och aktivitet. Citytunneln skapar möjligheter för hela Malmö Det är inte bara tidsvinster, ökad kapacitet för spårbunden trafik och ökad tillgänglighet som blir intressanta när man summerar tunnelbyggets effekter. Baksida blir framsida Området vid station Triangeln 1) förvandlas från baksida till att bli en plats med liv och rörelse precis jämte en av Sveriges största stationer. Gatukontoret skapar ett helt nytt torgområde mellan Sankt Johanneskyrkan och Malmö Konsthall 2). Stora nya strömmar av människor kommer att ta sig till station Triangeln och platsen omkring 3). Turister, pendlare och Malmöbor har fått en ny mötesplats mitt i Malmö. Med närhet till det mesta: Malmö Opera, Möllevångstorget med dess marknad, klubblivet runt Möllan, Pildammsparken och mycket mer. Nya stråk skapas och människor får en anledning att röra sig längs gator där de tidigare kanske inte färdats. Friisgatan och 2 Smedjegatan kommer att få ett helt annat genomflöde än vad de har idag. Hur detta kommer att omforma dessa gator med tanke på handel, kaféer och matserveringar blir spännande att följa. Flyttade busshållplatser Resenärer som ska till platser i närheten av Triangeln kommer slippa att gå eller åka buss från Malmö C. För att skapa närhet i bytet mellan tåg och buss flyttas busstrafiken från Södra Förstadsgatan till Rådmansgatan, med hållplats precis vid den södra stationsuppgången. Malmös södra ansikte Innan de första spadtagen så fanns där bara ett ensamt vattentorn som stack upp på fälten. När tunneln invigs tar Hyllie över Malmö Syds (Svågertorps) roll som sista utpost innan Danmark. Men det 3 kommer att finnas flera anledningar till att stanna på denna sida sundet. När man tagit sig upp från perrongen och ut genom ankomstbyggnaden så kommer man mötas av ett nytt vackert torg lika stort som Gustav Adolfs torg i centrala Malmö. Torget sträcker sig mellan stationen och Malmö Arena, och många är de som kommer att promenera däröver, med förväntansfyllda på väg till sportevenemang och konserter. På torget ovanpå spårområdet så byggs även Point Hyllie, ett 95 meter högt hus med kontorslokaler, som definitivt kan skryta med goda kommunikationsförbindelser 4). Nya cykelstråk och busshållplatser gör området lättillgängligt. På sikt så är ambitionen att skapa en 4 text: Emil Svensson bilder: David Wiberg, Jerker Eriksson, White Arkitekter blandstad med en mängd funktioner samlade. Siktet är inställt att här ska finnas 8000 bostäder och lika många arbetsplatser när utbyggnaden av hela området genomförts. Stadsbebyggelse, parkmiljöer och skånskt kulturlandskap ska förenas och skapa Malmös ansikte åt söder. En länk mot Västra hamnen Vid Malmö C byggs staden tydligare ihop med Västra hamnen och Universitetsholmen med nya uppgångar vid Anna Lindhs plats och Bagers plats 5). Byggnationen av ett underjordiskt bilgarage vid Bagers plats är i full gång, och ovanpå så blir det parkering med plats för 1000 cyklar. För cyklister som vill nå Malmö C från Värnhem så anläggs det en ny cykelväg längs med kanalen. Där detta stråk når Malmö C så ska det byggas ett cykelgarage. Det befintliga stationshuset kompletteras inte bara med en stor underjordisk station, utan det byggs även i markplan. En tillbyggnad i form av en glashall är snart färdigställd. Glashallen binder samman centralplan i söder med ett nytt torg för bilar och taxi i norr. Den går ut från vad som tekniskt sett är stationens baksida, men i och med invigningen av tunneln så kanske det är rimligare att tala om att byggnaden har fått två framsidor, en äldre och en nyare. 5 5 MalmöInfoSpots visar staden På stationerna Malmö C Nedre, station Triangeln och Hyllie station placeras interaktiva informationspelare med fyrsidiga bildskärmar och touchscreenteknik. Där kommer man att kunna navigera på stadens turist- och evenemangssidor, www.malmötown.com. MalmöInfoSpots kommer att på ett professionellt och tilltalande sätt synliggöra Malmös attraktioner, kultur- och evenemangsutbud för både Malmöbor och besökare. Det blir som en stor ipad mitt på stan. Du kan navigera fram helgens stora evenemang, en restaurang eller hitta ett hotell för natten, säger gatukontorets projektledare Roland Fridh. En skog på torget 30 stora bokträd har planterats på Stationstorget i Hyllie, 20 av dem donerade av företag med Malmöanknytning. Träden som kommer att bilda en liten skånsk bokskog på torget är en bärande del i utformningen som har gjorts av landskapsarkitekt Torbjörn Andersson. Det blir ett exklusivt torg med ett golv av svenska granithällar och norsk glimmerskiffer. Mitt på torget ligger ankomsthallen och entrén till station Hyllie och torget är en viktig knutpunkt där huvudgator och stråk sammanstrålar med olika publika byggnader. 2 4 anslaget 3 / 10 anslaget 3 / 10 5

text: Ulrika Petersén foto: Christiaan Dirksen Samtidigt som Citytunneln tas i bruk står gatukontoret som ägare till två nya järnvägsstationer, Triangeln och Hyllie. Stationsägare, nästa! Såvitt jag vet är det ingen annan kommun i Sverige som äger järnvägsstationer, säger Wolfgang Liepack, projektledare på gatukontoret. Men ägandet var vår möjlighet att påverka stationernas placering och utformning. Utan kommunens finansiering hade Station Triangeln aldrig blivit byggd och Station Hyllie hade inte sett ut som den gör idag. Med Citytunneln blir tågtrafiken till och från Malmö genomgående, det vill säga tåg som ankommer till Malmö Central behöver inte längre vända för att kunna köra vidare. På så vis ökar kapaciteten markant och Malmö stad såg snabbt ett mervärde i att etablera stationer längs tunnelsträckan. Hyllie är ett av Malmös största utbyggnadsområden och stationen där stärker utvecklingen, säger Wolfgang. Och med Triangeln får vi en centralt belägen station med närhet till såväl centrum som Skånes universitetssjukhus, Skånes största arbetsplats. Kompetenta samarbetspartner Den 1 december lämnar Citytunnelprojektet över järnvägsstationerna till gatukontoret och därmed även ansvaret för driften. Allt förutom järnvägsteknik ingår i engagemanget och för att hantera uppgiften tar man hjälp av olika företag och bolag. Dessutom har en person anställts med uppgift att hålla ihop alla trådar kring driften. Roman Giniewski började i maj 2010 och han ser fram emot att vara spindel i nätet. Erfarenheten och kunskapen av drift och underhåll finns redan inom gatukontoret, vad som är nytt är komplexiteten i uppdraget, menar han. Men jag är övertygad om att det kommer att gå bra! Våra samarbetspartner är ytterst kompetenta. Fastighetsförvaltningen kommer att skötas av Servicefastigheter (tidigare Stadsfastigheter) som har lång erfarenhet av kommunens byggnader. I uppdraget ingår bland annat städning och att se till att belysningen fungerar som den ska, liksom de spännande och ganska avancerade konstverk som pryder stationerna. Däremot ingår inte driften av rulltrappor och hissar. Den sköter Trafikverket eftersom driften är så integrerat med deras järnvägsverksamhet, säger Wolfgang. Fungerar inte rulltrapporna och hissarna, fungerar heller inte tågtrafiken som den ska. Tryggt och säkert En annan viktig uppgift är bevakningen av stationerna. Liksom Trafikverket och Jernhusen (som äger Malmö Central) an litar gatukontoret Svensk Bevakningstjänsts ordningsvakter. Triangeln och Hyllie kommer dessutom att förses med allmän kameraövervakning som sköts av Malmö Larmcentral. För oss är det viktigt att resenärerna känner sig trygga och det åstadkommer vi bland annat genom god bevakning, säger Roman. Sist men inte minst ansvarar gatukontoret för att det finns reservmaterial till stationerna, exempelvis stenplattor, om det skulle behövas. Materialet förvaras i gatukontorets förråd samt på stationerna. Unikt på flera sätt Förutom de aktörer som hjälper till med drift och bevakning samarbetar gatukontoret även med trafikoperatörerna samt Trafikverket och Tullverket. Unikt även det, men så är också Citytunneln något alldeles speciellt. Det ska bli mycket spännande när allt är igång, säger Wolfgang som efter fem år med Citytunneln snart går vidare till andra arbetsuppgifter. Hela bygget har gått fantastiskt bra och nu återstår bara att stänga projektet innan vi går in i nästa fas driften. 6 anslaget 3 / 10 anslaget 3 /10 7

Träden lever och mår bra Träden verkar må bra. Tack vare intensiv bevakning och mycket vattnande har inte grundvattensänkningen runt station Triangeln gjort några stora skador. text: Johan Edgren foto: Colourbox Nya resvanor Ljus bara när det behövs På cykelbanan längs med Pildammsvägen görs ett försök med rörelsedetektorer så att belysningen bara är tänd när det är en cyklist eller gångare är där. Tre detektorer har satts upp, en i vardera änden av sträckan och en mitt på. Hela sträckan, ca 700 meter, lyses upp samtidigt när man närmar sig. Syftet är att spara energi och samtidigt har man bytt ut de traditionella lamporna till LED-lampor. Faller det ettåriga försöket väl ut kommer tekniken troligen att utvidgas till andra sträckor som har få användare under de mörka timmarna. text: Petra Kling Gutenwik foto: Arne Mattsson Två till tre gånger varje vecka vattnades träden sommartid. Varje gång fick träden uppemot 1,5m³ vatten. Dag för dag har Arne Mattsson på gatukontoret kunnat följa hur träden runt citytunnelns station vid Triangeln mår. Markfuktighet och savstigning vid tre utvalda träd, samt ett referensträd utanför påverkansområdet, har med automatik skickats till Arnes dator. Kurvor och trender har analyserats och därefter har man bestämt om man behöver vattna de 40 stora träden som påverkats av stationsbygget. Utan bevakningsutrustningen hade vi inte vetat hur och när vi skulle vattna. Och utan vattning hade förmodligen alla träd dött. Arne förklarar att en tillfällig grundvattensänkning var nödvändig för att kunna bygga de underjordiska stationerna. Den mest akuta risken för träden i området var För att uppmärksamma företagen och de boende på citytunnelns möjligheter, arbetar gatukontoret sedan i våras med ett projekt som ska visa Hela Resan. Sara Forslund är projektledare: Vi vill få fler att resa kollektivt. Med Hela Resan-projektet riktar vi oss bland annat till de stora arbetsplatserna kring station Triangeln och hjälper dem att ta fram en mobilitetsplan för arbetsplatsen. Arbetsplatser som till exempel Skånes Universitetssjukhus och Malmö högskola (på sjukhusområdet) ska under hösten, med gatukontorets hjälp, genomföra resvaneundersökningar för att ta reda på hur de som arbetar där reser till och från arbetet. När de är sammanställda kan aktiviteter för att locka fler att ta tåget komma igång inom respektive organisaatt de inte skulle få tillräckligt med vatten då markfuktigheten sjönk och det enda vatten som fanns att tillgå var det som kom uppifrån i form av regn. Eftersom ett stort träd gör av med 500-600 liter vatten per dag under sommaren krävdes vattning. Viss påverkan på träden kunde man se, men de klarade sig ändå väldigt bra. Det vi lärde oss första sommaren var att vi måste vattna på ett annat sätt än vad vi var vana vid. Lite och ofta gav bäst effekt, annars rann det bara rätt igenom utan att trädet hann tillgodogöra sig det, berättar Arne. Arne betonar hur nytt det är med både mätning och vattning på det här sättet. Metoden har utvecklats efter hand och en finsk skogsforskare, Eero Nikkinma, har varit med för att både stötta och senare kunna använda sig av alla mätdata i sin forskning. Den andra risken var att träd som fick vatten, men inte tillräckligt mycket, skulle skicka sina rötter längre ner i marken för att leta efter mer. När sedan grundvattnet höjs hamnar de nya rötterna i vatten, de gamla finns inte kvar längre, och trädet mår dåligt på grund av det. Eftersom det bara är ett år sedan grundvattnet höjdes vågar vi inte blåsa faran över ännu. Om trädrötterna står i vatten är det något som kan märkas först om några år, kanske genom att tillväxten avstannar. Men riktigt illa verkar det inte vara för något träd, det hade nog visat sig redan nu. En ny station centralt i Malmö innebär nya resvanor. Att komma med tåg till sin arbetsplats i området kring Triangeln, framför allt från andra delar av Skåne, innebär både ett byte mindre och tidsvinster på upp till 20 minuter åt varje håll varje dag! tion och nästa år ska en ny undersökning se vilket resultat som nåtts. Det är viktigt att få de som arbetar i organisationerna med i projektet för att kunna få en förändring på arbetsplatsen, säger Sara. På Triangelns köpcenter, som ligger precis vid en av uppgångarna, planeras det eventhelger när Citytunneln väl har öppnat. Redan i höst delar dock handlarna ut information i alla shoppingkassar som beskriver fördelarna med att ha Citytunneln runt knuten och enkelheten att kunna komma till köpcentret. En annan stor grupp att informera är de boende i området. Till dem har vi redan börjat skriva i det månadsblad som Citytunnelprojektet delar ut till kringboende, för att beskriva möjligheten som blir med nya stationer i Malmö och få fler att upptäcka fördelarna med att åka kollektivt, säger Sara. Ett sista delprojekt i Hela Resanprojektet är att få igång pendlarbarometrar vid stationsuppgångarna. Alla som passerar räknas digitalt och man kan direkt se hur många tusen personer som passerat före dig på stationen under dagen. Malmöpanelen positiv till 40 km/tim Malmöpanelens 1.600 deltagare representerar ett mini-malmö som ska göra sin röst hörd ett par gånger om året i olika frågor som kommer från nämnderna i Malmö stad. I senaste utfrågningen ställdes frågan vilken inställning de hade till 40 km/tim i Malmös innerstad. 68 procent av deltagarna var positiva till sänkningen och endast 19 procent negativa. 43 procent vill att området ska utökas att gälla ett större område. Senare i höst ska gatukontoret själva utvärdera den nya hastighetsgränsen i Malmö med mätningar för att se om sänkningen efterlevs och enkäter för att höra vad Malmöborna tycker. 8 anslaget 3 /10 anslaget 3 / 10 9

Om starten var mörk, blev slutet desto ljusare. Med hårt jobb, entusiasm och envishet fick Malmö sin Citytunnel. text: Ulrika Petersén foto: Anna Kallberg En underjordisk vision har blivit verklighet foto: Jenny Leyman 4 december firas det bland annat på Posthusplatsen med plats för flera tusen åskådare. Platsen användes redan under årets Malmöfestival. Allt började 1990 med en utredning som visade att det skulle bli alldeles för dyrt och besvärligt att bygga Citytunneln, berättar Klas Nydahl, trafikchef gatukontoret. Men vi var några stycken som inte nöjde oss med det svaret. Istället började de träffas och driva projektet framåt. Vi tyckte att i och med Öresundsbron var det nödvändig med en tunnel för att få tillräcklig kapacitet i tågtrafiken, säger Klas. Kontinentalbanan skulle inte räcka till. Till slut fick regeringen upp ögonen för vårt arbete och utsåg en utredningsman som tittade på vilka möjligheter som fanns för en tunnel. Rör inte våra parker! Två sätt att bygga definierades: dikeslösning och borrningslösning. Förslaget att gräva ner tunneln stötte snabbt på motstånd bland Malmöborna. Att gräva i centrala Malmö, speciellt i parkerna, var inte populärt, berättar Klas. Därför satsade vi på borrningslösningen, en metod som var helt ny i Sverige. Med information och hundratals möten fick vi opinionen med oss och när detaljplanerna lades fram kom inte ett enda överklagande, vilket är ganska unikt. 2001 tecknades det slutliga avtalet och projektets samarbetsparter kom överens om ekonomisk fördelning och arbetsfördelning. Banverket tog över projektorganisationen och merparten av kostnaderna för tunneln, Malmö stad bidrog också ekonomiskt till tunneln samt finansierade bygget av station Triangeln och Hyllie. Jernhusen byggde om Malmö Centrals nuvarande delar och Banverket en ny underjordisk stationsdel. Region Skånes ansvar var att bidra till tunnelbygget och att förse järnvägen med tåg. Nya utmaningar 2005 togs första spadtaget. Det tog 15 års kreativt och formellt arbete innan tunnelbygget kunde börja, konstaterar Klas. Och bara fem år att göra av med pengarna! Den långa förberedelsetiden var dock betydelsefull för byggprocessen, som fungerade klanderfritt. Ytterligare en framgångsfaktor var att man drog nytta av erfarenheterna från Öresundsbron och införlivade dessa i projektet. Nu står Citytunneln klar att koppla samman tågtrafiken och Gatukontoret har blivit stolta ägare till två stationer. Vi vill att kollektivresenärerna som använder Citytunneln känner att de är viktiga, därför har vi lagt ner mycket omsorg på och kring stationerna, säger Klas och fortsätter: Nu står vi inför två nya, stora trafikutmaningar. Malmöringen, med Pågatåg i en ringlinje i Malmö, som vi arbetar mot att ha klar i december 2011. Och spårvagnstrafik som det pågår förstudier om. Så det händer mycket spännande även efter Citytunneln! INVIGNING 12 december öppnar Citytunneln för reguljär trafik. Men innan dess har man klippt band, provåkt och firat med både stora och små evenemang i 15 dagar. Vi vill skapa en festlig stämning för att manifestera att Malmö och Skåne går in i en ny situation med helt nya trafikflöden och möjligheter till kollektivtrafik. Det blir också ett sätt att tacka de som har stått ut med störningar och krångel och alla som har hejat fram oss under ett långt projekt. Anders Mellberg, informationschef på Citytunneln, vågar inte uppskatta hur många journalister som kommer att bevaka invigningen, men uppmärksamheten kommer att bli stor. Därför passar inte bara Malmö, utan även flera skånska kommuner på att lägga konferenser och andra evenemang under det som kallas upptaktsveckan, dagarna innan invigningen 4 december. Under tågveckan får alla som vill åka tåg i tunneln för en symbolisk avgift. På så sätt får vi möjlighet att testköra några sista gånger så att vi får bort de sista skavankerna innan tågen ska börja rulla efter tidtabell, berättar Anders Mellberg. Det är Citytunnelprojektet som håller ihop alla festligheter. Gatukontoret hjälper till med logistiken och ser bland annat till att den stora scenen på Posthusplatsen vid centralstationen kommer på plats. Så här invigs citytunneln: Upptaktsvecka, 26 november 3 december Invigningsfest 4 december Tågvecka 5-10 december 10 anslaget 3 / 10 anslaget 3 / 10 11

Nya station Hyllie ska inte bara vara en station där man tar tåget över till Köpenhamn. Förhoppningen är att man även ska parkera där för att fortsätta sin resa med tåg in mot Malmö och vidare norrut. Och för första gången samsas bilar med cyklar i samma garage. Kortare resa och bekväm parkering text: Petra Kling Gutenwik ill: Fojab arkitekter Vi vet att många av olika anledningar vill köra bil. Då har vi strävat efter att de ska få en så kort resa som möjligt. Istället för att köra hela vägen in i centrala Malmö, till Köpenhamn, Lund eller ännu längre, ska det vara ett attraktivt alternativ att parkera vid station Hyllie och sedan ta tåget resten av sträckan, menar Wolfgang Liepack, projektledare för många olika delar runt Hyllie station. 17000 resande kommer station Hyllie att ha varje dygn, det stora flertalet kommer dit för att resa därifrån. De som cyklar ska ha det bra och som cyklist kan du välja att parkera antingen på gatan eller i ett torrt, uppvärmt parkeringsgarage. Däremot är det svårare att veta hur mycket man ska underlätta för bilister, när vi i grunden gärna ser att man åker kollektivt eller cyklar till stationen, Miljö för människor Runt station Hyllie har man prioriterat utrymmet för lokal- och regionalbussar och möjligheten att parkera bilen på gatan är liten. Gatorna och torgen ska vara till för besökare och boende som vill vistas i stadsmiljön, inte för stillastående bilar, menar Wolfgang. Målet är att så många bilar som möjligt ska in i garage och därför byggs ett modernt parkeringshus vid stationen. Det rymmer 1500 bilar och kommer att ha det allra senaste i form av teknik, trygghet och service. Garaget byggs och kommer att drivas av Parkeringen Malmö, det kommunala parkeringsbolaget. Bottenvåningen hyr de ut till gatukontoret som ska driva ett 1400 m 2 stort cykelgarage. Låst betalparkering Det kommer att finnas plats för 1000 cyklar med mycket service och möjlighet att parkera sin cykel extra säkert i en låst del om man vill betala för det, berättar Wolfgang. Cykelgaraget blir det första av sitt slag i Malmö men det kommer att följas av fler med likartade koncept vid de andra citytunnelstationerna. Tanken är att erbjuda cyklisterna en komfortnivå som tidigare bara erbjudits bilister. Möjligheten att tvätta och laga sin cykel kommer att erbjudas och det kommer även att finnas små låsbara skåp om man till exempel vill lämna sin cykelhjälm på stationen. Direkt utanför parkeringsgaraget finns det trappor ned till perrongen så att cyklister och bilister lätt kan ta sig till tågen. Ingen plats för bilar Station Triangeln är helt ny och ligger i en befintlig, redan ganska trång, stadsmiljö. Det innebär att det inte blir något större utrymme att parkera bilar. Istället blir det till att gå, cykla eller ta bussen till Triangeln man beräknar att det blir 1500-1000 cyklister varje dag. Tyvärr kommer inte cykelparkeringarna vara helt färdiga vid citytunnelns invigning, berättar Linda Johnson, informatör på gatukontoret Vi får lösa det provisoriskt. Vi kommer att ha folk på plats som hjälper till att visa var det är lämpligt att parkera cykeln så att man inte till exempel blockerar upp- och nedgångarna. Bäst kommer det att bli att parkera vid den södra uppgången och det är där vi ska försöka lära cyklisterna att ställa i första hand. Taxiplatser vid Malmö C Nytt vid Malmö centralstation är att taxibolagen kommer att få ansöka hos fastighetsägaren, Jernhusen, om att få stå på den norra sidan av stationsbyggnaden. Att stå på de särskilda taxiplatserna kommer att kosta en avgift för taxibolagen. Upplägget är ett sätt att förhoppningsvis få bort de åkare som ibland har tagit väl bra betalt av framför allt besökare. Såväl cykel- som bilgarage inreds i rött, orange, gult och grönt. Fasaden har ett stiliserat mönster av bladverk och kläs in med rörliga glasskivor. FOJAB arkitekter AB har ritat parkeringshuset. 12 anslaget 3 / 10 anslaget 3 / 10 13

Testljus på Ribersborg Nu blir Ribersborg testområde för ny energismart gatubelysning. Gatukontoret gör ett storskaligt test längs en 2 kilometer lång gång- och cykelväg. Totalt 14 olika armaturer ska testas på sträckan som går parallellt med stranden på Ribersborg. Armaturerna monteras under hösten 2010 och de ska sitta uppe under ett år. Nästa tunnel En tågtunnel mellan Malmö och Köpenhamn är lösningen på det kapacitetsproblem som beräknas uppstå på Öreundsbron så småningom. Det hävdar i alla fall den politiska ledningen för de båda städerna. Tanken är inte att en sådan tunnel kommer att konkurrera med en eventuell tunnel längre norrut, mellan Helsingborg- Helsingör. Det finns plats för båda. Om trafiken forsätter att öka i nuvarande takt slår kapaciteten i taket om 10-15 år. Och den planerade fasta förbindelsen mellan Danmark och Tyskland väntas spä på resandet ännu mer. En tunnel Malmö-Köpenhamn skulle kunna stå klar om 15 år enligt förslagsställarna. Ljusstaden Malmö lyser starkast text: Fredrik Hansson foto: Kasper Dudzik Med ljusets hjälp ska stadsdelen Rosengårds kvaliteter lyftas fram. Arrangemanget Stadens ljus inspirerar och attraherar hela Malmö. Det är återigen tid för Malmöborna att uppleva nya och spännande ljussättningar i stadsmiljö då arrangemanget Stadens ljus: Rosengård genomförs. Egna ljussättare Stadens ljus är ett nytt koncept. Tidigare ljusarrangemang har lockat både svenska och utländska konstnärer och företag att ljussätta objekt. I Stadens ljus-projektet kommer istället gatukontorets egna ljusdesigners stå för alla kreativa ljussättningarna som går under tre teman: lekfullt, estetiskt och pedagogiskt ljus. Tanken är att göra några delar permanenta för att öka både tryggheten och upplevelsen på platserna. Bertil Göransson, projektledare, berättar om sina tankar och mål med Stadens ljus: Målet med arrangemanget är att med ljusets hjälp engagera och visa upp de kvaliteter som finns på Rosengård. Sen är det även viktigt för oss att skapa ett arrangemang som är inspirerande och attraktivt att besöka för alla Malmöbor och inte bara för de boende i området. Att locka besökare från olika delar av staden skapar interaktion och samverkan. Hållbart ljus Arrangemanget kommer även präglas av ett hållbarhetsperspektiv då man vill skapa så energisnåla och miljömedvetna ljuslösningar som möjligt. Till exempel kommer man i första hand använda sig av LED-belysning som är överlägsen även lågenergilampor. Den innehåller inga tungmetaller och ger mer ljus med mindre energi. Malmö stad har satsat stort på att bli en av Europas främsta ljusstäder. Förutom att välja bra armaturer och belysningsstolpar längst stadens stråk, har ett flertal platser med effektbelysning anlagts. De tidigare stora ljusarrangemangen har varit mycket uppskattade av Malmöborna. Malmö By Light var först 2004 då Möllevången förvandlades till en värld av ljus. 2008 följde projektet :By Light som på ett attraktivt och tryggt sätt ljussatte miljön i Slottsparken. Det här händer Några utvalda delar från programmet. Det fullständiga hittar du på mamo.se/stadensljusrosengard. Stadens ljus genomförs mellan den 29 oktober och 7 november. Gigantomaten Få en stund i rampljuset och visa världen vem du är! Gigantomaten är en till utseendet gammaldags fotoautomat som, istället för att producera fotografier, direkt projicerar upp ditt ansikte i storformat på en husfasad. Färgblandaren Vilken färg är snyggast? Med hjälp av olika spakar ges du möjlighet att blanda din egen färg och ljussätta en bro över Von Rosens väg. UV-Bollen Upplev fotboll, basket och innebandy i mörker. Den enda belysning som används kommer från UV-lampor som lyser upp utvalda detaljer som bollar och skor. I samarbete med FC Rosengård, Malbas och Malmö FBC. 14 anslaget 3 / 10 anslaget 3 / 10 15

text: Emil Svensson foto: Robert Eriksson Malmö är en av fyrtio utvalda städer i världen som fått möjligheten att presentera sitt arbete med hållbar stadsutveckling på världsutställningen i Shanghai. Inspiration i Shanghai Vi har inspirerat och inspirerats. Detta är ett tillfälle oss att lära av varandra utan att besöka varandras länder eller städer, säger Maria Brodde från gatukontoret. Shanghai Expo2010 är för Malmö stad ett tvådelat projekt. Dels en utställning inom Urban Best Practice Area (UBPA) med fokus på hållbar stadsutveckling, dels att vara värd för ett antal evenemang i den svenska paviljongen. Malmö stad visar upp Västra hamnens omvandling från industriområde till ett fullskaligt experiment i hållbart byggande. I juli var Maria Brodde och hennes kollegor på plats och presenterade Malmö stads arbete med trafikfrågor. Vårt budskap var att med satsningar på ökad kollektivtrafik, cyklande och gång skapar man en bättre stadsmiljö. Malmös arbete med hållbar utveckling har uppmärksammats på ett sätt vi inte kunde tänka oss, fortsätter Maria Brodde. Malmö stads utställning tillsammans med Londons och Madrids har blivit utnämnda som de bästa utställningarna. Detta innebär, förutom erkännandet, att ingå i guidade turer för VIP-gäster som tas emot av Expo2010. Maria menar att närvaron på världsutställningen har lett till knutna kontakter. Många myndigheter har visat intresse för att resa hit och se mer av hur vi jobbar. För gatukontorets har det också inneburit ett tillfälle att se hur andra jobbar, och med sig hem har man tagit med sig goda idéer och tankar kring hur man ska jobba vidare med hållbarhet. Om Expo 2010 Världsutställningen i Shanghai pågår mellan 1 maj och 31 oktober 2010 Utställningen beräknas få 70 miljoner besökare. I Malmös monter är det mellan 8000 och 11 000 besökare varje dag. Sverige deltar även med en egen paviljong. Nästa nummer av anslaget kommer ut i december 2010.