STOCKHOLMS UNIVERSITET, MATEMATISKA INSTITUTIONEN, Avd. Matematisk statistik Lösningsförslag: Tentamen - Försäkringsredovisning (MT7035), 22 augusti 2017, 9-14 Lärare: Kristoffer Lindensjö, kristoffer.lindensjo@math.su.se Alexander Dollhopf Esbjörn Ohlsson Uppgift 1 - Allmänt om redovisning (KL) a. 2 p Fondemission. Läs mer på s. 68 i Leonardz & Blomqvist. b. 2 p Kassaflödesanalysen. Läs mer i ex. kap. 2.5 och kap 5. i Leonardz & Blomqvist. c. 3 p Goodwill. Läs mer på s.64 i Leonardz & Blomqvist. d. 3 p Preferensaktier. Läs mer på s. 47 i Leonardz & Blomqvist. e. 10 p Det framgår direkt att: BR dec 31 2014 Kassa 95 Eget kapital 167 Varulager 112 Skulder 40 Summa tillg. 207 Summa eget kap. & skuld. 207 Genom att notera att i detta fall har vi att: Resultat = Försäljning - Varukostnader - Övriga kostnader (dvs. konsultarvoden) = 200-60 - 45 = 95 Detta ger oss: RR 2015 Varukostnader 60 Försäljning 200 Övriga kostnader 45 Resultat 95 200 200 Vi noterar att följande gäller i detta fall: Varulager 2015 = Varulager 2014 - Varukostnader = 112-60 = 52 Kassa 2015 = Kassa 2014 + Försäljning - Övriga kostnader - Utdelning - Amortering = 95 + 200-45 -10-15 = 225
Skulder 2015 = Skulder 2014 - Amortering = 40-15 = 25 Eget kap. 2015 = Eget kap. 2014 + Resultat - Utdelning = 167+ 95-10 = 252 Detta ger oss BR dec 31 2015 Kassa 225 Eget kapital 252 Varulager 52 Skulder 25 Summa tillg. 277 Summa eget kap. & skuld. 277
Uppgift 2 (max 20 poäng) Livförsäkring (AD) Ett fondförsäkringsbolag har endast en typ av försäkringar, där försäkringstagarna sparar regelbundet för att vid överenskommet slutdatum få hela sitt tillgodohavande i fonder utbetalt, under förutsättning att de är vid liv. För de försäkringstagarna som avlider innan deras respektive slutdatum finns två förekommande sorters dödsfallsskydd inom beståndet; varje individuell försäkringstagare gör ett val i början av kontraktet avseende vilket dödsfallsskydd hon eller han önskar: En del av kontrakten har positiv risksumma. Vid dödsfall betalas 110% av fondvärdet till efterlevande. Försäkringsbolaget tar en (positiv) riskpremie för dessa kontrakt. Den andra delen av kontrakten har negativ risksumma. Vid dödsfall utgår ingen ersättning till efterlevande och kundens fondandelar överförs till bolaget som frigjort risksumma. Försäkringsbolaget tillför en (negativ) riskpremie till de kontrakten där försäkringstagarna är vid liv. Kapitalavkastningen som tillfaller kunderna består dels av värdeförändring i fondvärdet och dels av utdelning på fondandelar, som återinvesteras i fonder. Vi vet dessutom följande för räkenskapsåret 2017 (alla siffror i SEKm): Premieinkomst: 5 000 Värdeökning av fondandelar: 930 Utdelning på fondandelar: 590 Premieavgift: 50 Fondavgift: 100 Skatteavgift: 10 Positiv riskpremie: 30 Negativ riskpremie: 270 Utbetalningar vid kontraktens slutdatum (fondvärdet): 200 Utbetalningar på grund av dödsfall (fondvärdet) för kontrakt med positiv risksumma: 100 Utbetalningar på grund av dödsfall (tillskjuten risksumma) för kontrakt med positiv risksumma: 10 Belopp överförd till bolaget på grund av dödsfall (frigjord risksumma) för kontrakt med negativ risksumma: 300 Betald avkastningsskatt: 10 Driftskostnader: 100 Kapitalavkastning på bolagets egna placeringstillgångar: 50 Ingående fondförsåtagande (fondvärde) vid början av året: 15 000 Ingen återförsäkring har tecknats. Vi bortser i det följande från eventuella kapitalförvaltningsavgifter, skadehanteringskostnader, fondrabatter (kick-backs) samt bolagsskatt på riskresultatet. 2(a) 6 poäng Beräkna utgående fondförsäkringsåtagande (fondvärde) vid slutet av året.
2(b) 6 poäng Ställ upp en resultaträkning enligt livförsäkringsmodellen. Använd den bifogade uppställningsformen. 2(c) 6 poäng Ställ upp en resultaträkning enligt nettoredovisningsmodellen (unbundlad). Använd den bifogade uppställningsformen. 2(d) 2 poäng Dela upp årets resultat i följande fyra delar: Riskresultat Kostnadsresultat Investeringsresultat
Skatteresultat.
Uppgift 3 (max 20 poäng) Livförsäkring (AD) Ett livförsäkringsbolag med sparkontrakt har följande kostnadsutveckling under åren 2017 till 2019: I sin finansiella redovisning för juridisk person använder bolaget följande redovisningsprinciper för att beräkna posten Förutbetalda anskaffningskostnader i balansräkningen: Förutbetalda anskaffningskostnader skrivs av linjärt över 3 år. Ingen diskontering inkluderas. Ingen hänsyn tas till förväntad annullering under åren. Endast rörliga anskaffningskostnader aktiveras. Vid 31 december 2016 uppgick posten Förutbetalda anskaffningskostnader till SEK 190m. Du har följande information över postens sammansättning: För enkelhetens skull gör vi följande förenklande antaganden: Alla rörliga anskaffningskostnader uppstår i början av året. Alla kontrakt har minst 3 års löptid. Inga kontrakt avgår i förtid (exempelvis genom dödsfall av den försäkrade personen). 3(a) 10 poäng Beräkna posten Förutbetalda anskaffningskostnader vid 31 december 2017, 31 december 2018 och 31 december 2019 med hjälp av två härledningar: För det första, visa en uppställning där det framgår: Postens ingående belopp Belopp som aktiveras Belopp som skrivs av (periodiseras) Postens utgående belopp.
För det andra, härleda postens storlek med hjälp av kvarstående belopp från de respektive föregående åren. 3(b) 5 poäng Beräkna de redovisade kostnaderna för åren 2017, 2018 och 2019. Kommentar: Administrationskostnader och anskaffningskostnader redovisas i resultaträkning under posten Driftskostnader, skaderegleringskostnader redovisas under posten Utbetalda försäkringsersättningarna.
3(c) 5 poäng Du har följande ytterligare information: Fyll ut följande del av den aktuariella resultatanalysens enligt nedan uppställning för åren 2017, 2018 och 2019. Raden Beräknade driftskostnader avser avgifter som tas på försäkringskapitalet eller avsättningarna.
Uppgift 4 (max 20 poäng) Skadeförsäkring (EO) a. 6 p I.4.a avser årets utbetalningar, dvs senaste diagonalen i den inkrementella betalningstriangeln: (6776-6139) + (6817-6107) + 6780= 637+710+6780=8127. Avsättning för oreglerade skador 2016-12-31 var (6250-6139)+(7550-6107)=1554. Avsättning för oreglerade skador 2017-12-31 blir (6776-6776)+(7523-6817)+(8326-6780)=2252. Förändring i avsättningen är alltså 1554-2252=-698. I.4 Försäkringsersättningar -8 825 TNOK I.4.a. Utbetalda försäkringsersättningar -8 127 TNOK I.4.b Förändring i avsättning för oregl. sk. -698 TNOK b. 3 p Vi gör som i Tabell 3.7 i kompendiet och beräknar avvecklingsresultatet som skillnaden i skadekostnad (6250+7550)-(6776+7523) = -499 TNOK. c. 3 p Årets försäkringsersättningar kan man allmänt få genom att lägga tillbaka avvecklingsresultatet, jämför Tabell 3.10. Således -8 825 - (-499) = -8 326 TNOK. Den här gången vet vi ju dock skadekostnaden för 2016 och den är ju just 8 326, så här har vi svaret direkt. d. 4 p Skaderegleringsprocenten i år är 530/8127 = 6,52%. Applicerat på utgående reserv 2252 ger det 147 i skaderegleringsreserv. Metoden har en tendens att överskatta, se kompendiet sid 56. e. 4 p I.4 Försäkringsersättningar (Summan av nedan =) -9 393 TNOK I.4.a. Utbetalda försäkringsersättningar -8 127 530 = -8 657 TNOK I.4.b Förändring i avsättning för oregl. sk. -698 +(109-147) = -736 TNOK
Uppgift 5 (max 20 poäng) Lösningsförslag Skadeförsäkring (AC) a. 3 p Driftskostnadsprocent 19/113=17%, skadekostnadsprocent 95/113=84%, totalkostnadsprocent 17%+84%=101%. b. 3 p Kapitalbas = tillgångar skulder (i solvensbalansräkningen) = 300 183 16 = 101 (FTA under Solvens 2 är lika med bästa skattning + riskmarginal). c. 3 p Driftskostnadsprocenten påverkas inte. Däremot kan skadekostnadsprocenten och därmed totalkostnadsprocenten påverkas då förändring i avsättningen för oreglerade skador ingår i posten Försäkringsersättningar. Dessa avsättningar värderas annorlunda under Solvens 2, som vi sett ovan. d. 5 p Ökade premieintäkter och avsättningar leder till högre premie- och reservrisk och därmed högre SCR i slutet av 2017. I standardformeln är premierisken proportionell mot premieintäkt medan reservrisken är proportionell mot bästa skattningen. Kapitalbasen bör bli oförändrad pga nollresultatet. Slutsats: Solvenskvoten förväntas bli lägre. e. 6 p RM = 6% * S(0) * D => S(0) = 16/6%/4.45 = 60 mkr (avrundat till heltal). Om ersättningsreserven ökar kommer även kapitalkravet S(0) som drivs av premie- och reservrisken att öka. Därmed ökar RM. Men även den modifierade durationen D kan ändras, vilket kan dra åt vilket håll som helst, beroende på betalningsmönstret.