Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2012

Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2012

Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2012 Meddelandeserien nr 2012:08 ISSN-nummer 0348-8748 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare Kerstin Ainouz och Per Hansson Layout: Sonja Tyrebrant Omslagsbild Bostäder vid Berga Strandpark, Kalmar kommun. Foto: Kerstin Ainouz

REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2012 3 Förord Varje år görs en analys och sammanfattning av den årliga bostadsmarknadsenkäten i form av en rapport till regeringen och Boverket. Denna analys redovisar en översiktlig bild och bedömning av bostadsbyggandet under 2011 i Kalmar län. Underlag är kommunernas svar i årets bostadsmarknadsenkät (BME 2012) samt länsstyrelsens egna analyser. Syftet med analyserna är dels att få grepp över hur bostadsmarknaden har utvecklats och dels verka som inspirationskälla för kommuner, bostadsfinansiärer och bostadsproducenter. Den årliga rapporten ska bidra till kontinuitet i uppföljningen av utvecklingen på länets bostadsmarknad och peka på trender och tendenser inför framtida utveckling. Enligt 2 i Förordning om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2011:1160) ska länsstyrelsen i en skriftlig rapport analysera bostadsmarknaden i länet. Utöver en regional bostadsmarknadsanalys ska rapporten innehålla en redovisning av hur kommunerna lever upp till kraven enligt Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383), hur länsstyrelsen lever upp till kravet i 2 lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, och hur planeringen av bostadsförsörjningen samordnas inom kommunen, med andra kommuner och regionalt. Rapporten ska lämnas till Boverket senast den 15 juni varje år. Bostadsmarknaden i Kalmar län fick under 2008-2009 en nedgång p.g.a. finanskrisen. Men nedgången avstannade under år 2010 och började stabilisera sig i nästan samma nivå som före krisen. Under år 2011 minskade dock antalet påbörjade bostadsbyggen återigen i Kalmar län och endast 316 av 690 planerade bostäder påbörjades under året. 58 % av den påbörjade bostadsproduktionen i länet bestod av småhus. Tillväxten sker främst i kustkommunerna, medan inlandskommunerna har en besvärligare situation med fortsatt befolkningsminskning. Befolkningsökningen främst sker i Kalmar och Mörbylånga kommuner medan länets befolkning totalt sett minskade med 446 personer. Kalmar kommun står ensam för ca två tredjedelar av länets nybyggnation. Birgitta Eriksson Kerstin Ainouz Per Hansson Enhetschef Länsarkitekt Byggnadsingenjör

4 REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2012 Förord Sammanfattning och slutsatser................................ 5 Hur utvecklas/förändras bostadsbeståndet i Kalmar län?.................6 Vem bor i länet, vem flyttar in och vem flyttar ut?.................... 11 Hur ser sambandet ut mellan arbetsmarknad, kommunikationer och bostadsmarknaden?....................................... 15 Finns det bostäder för alla?................................... 16 Hur arbetar kommunerna med boendeplanering?.................... 18 Hur arbetar Länsstyrelsen i Kalmar län med råd, stöd och underlag till kommunerna?........................................... 20 BILAGA................................................ 26

REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2012 5 Sammanfattning och slutsatser Det är Länsstyrelsens förhoppning att denna rapport ska underlätta kommunernas arbete med bostadsförsörjningen i länet. Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande förutsättningar som påverkar såväl tillväxten som välfärden. Kommunernas bostadsförsörjningsansvar omfattar samtliga invånare vilket bland annat innebär skyldighet att se till att äldre och personer med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar har ett anpassat boende. I rapporten lyfter Länsstyrelsen bland annat fram behovet av en tydligare regional dialog när det gäller bostadsförsörjning och bostadsbyggande i länet. För att komplettera bostadsmarknadsenkäten inbjöd Länsstyrelsen representanter för fastighetsägare, allmännyttan, hyresgästföreningen och Kalmar kommun till en dialogträff i april 2012. På landshövding Stefan Carlssons initiativ samlades länets bostads- och byggaktörer, kommunpolitiker, representant från Boverket m fl för att diskutera de viktigaste åtgärderna för ett ökat bostadsbyggande i länet. Resultatet från årets bostadsmarknadsenkät redovisades under detta möte. Bostadsmarknadsanalysen för Kalmar län kan sammanfattas i följande punkter: Bostadsmarknaden i Kalmar län visar en svagt positiv utveckling från överskott till balans och från balans till brist, framförallt i centralorterna. Under 2011 har byggnationen av 316 bostäder påbörjats enligt statistik från SCB. Denna siffra ska jämföras med de 690 bostäder som länets kommuner planerat att bygga år 2011. Utfallet visar att det planerade byggandet var betydligt överskattat år 2011. Trots stor efterfrågan byggs endast ett litet antal hyresrätter. De främsta hindren för ett ökat bostadsbyggande i länet är höga produktionskostnader samt vikande befolkningsunderlag. Under 2011 minskade länets befolkning med 446 personer. Kalmar kommun svarar för två tredjedelar av all nyproduktion av bostäder i länet. Men även i Kalmar krävs mycket attraktiva lägen för att bostadsproduktion ska komma till stånd. Den nya strandskyddslagen, med möjlighet till LIS, har ännu inte gett någon märkbar positiv effekt på nybyggnationen i inlandskommunerna. I kustkommunerna krockar ofta önskemål om strandnära boende med strandskyddslagens regler. Nya detaljplaner i låglänta strandområden vid kusten, som syftar till att omvandla äldre fritidshusområden till permanentbostäder, stoppas i flera fall av översvämningsriskerna. Antalet outhyrda lägenheter i allmännyttiga bostadsbolag har under året minskat från cirka 550 till 349 st. Problematiken med de tomma lägenheterna är koncentrerad till mindre än hälften av länets kommuner. Ingen kommun planerar rivning under 2012-2013 för att minska uthyrningssvårigheterna. Utförsäljningen av det allmännyttiga bostadsbeståndet kommer endast att ske i begränsad omfattning. Det rör sig antingen om försäljning till privata fastighetsägare för fortsatt uthyrning eller enskilt boende för omvandling till privat äganderätt. En tredjedel av länets kommuner har inte påbörjat arbetet med att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. De riktlinjer som finns saknar oftast behovs- och marknadsanalys samt genomförandestrategi och får i praktiken ett svagt genomslag i länets bostadsförsörjning. Vissa kommuner använder översiktsplanen som ett instrument för arbetet med bostadsförsörjningsfrågorna. Bostadsförsörjningsfrågorna nämns ofta i allmänna ordalag, utan ett geografiskt sammanhang och utan tydliga planeringsprinciper, och får därför inte någon större effekt på bostadsbyggandet.

6 REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2012 Förändring av folkmängden 2010-2011. Kalmar län. Källa :Statistiska centralbyrån Den demografiska utmaningen de närmaste åren utgörs av en ökad andel äldre befolkning med förändrade bostadsbehov och önskemål om tillgängligt boende i servicenära lägen. Aktuella projekt för denna boendekategori omfattar sammanlagt ca 100 seniorbostäder och ca 75 trygghetsbostäder i länet. Det är förvånande, med hänsyn till länets åldrande befolkning, att de flesta av länets kommuner anser att behovet av senior-/trygghetsbostäder därmed kommer att vara täckt. Bostadsbyggandet spelar en central roll för länets utveckling. Den ökade pendlingen i Kalmar län innebär att fler och fler länsbor har sitt arbete i en annan kommun än där man bor. Men majoriteten samråder inte med andra kommuner om bostadsförsörjningen. Regionförstoringen borde leda till mer av regionala dialoger och mellankommunalt samarbete när det gäller bostadsplanering och bostadsförsörjning i länet.

REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2012 7 Hur utvecklas/förändras bostadsbeståndet i Kalmar län? 331 bostäder färdigställdes i länet under 2011. Detta är en minskning från närmast föregående år då 400 bostäder färdigställdes. Merparten av de färdigställda bostäderna år 2011, 248 stycken, består av småhus med äganderätt. 83 bostäder har tillkommit i flerbostadshus, varav åtta stycken i allmännyttiga bostadsföretag. Trots att hyresrätter är den boendeform som efterfrågas allra mest är det ett försvinnande litet antal som byggs i Kalmar län. HSB/Riksbyggen har byggt 41 nya lägenheter i flerbostadshus. Fem av länets kommuner anger i årets bostadsmarknadsenkät att det finns brist på bostadsrättslägenheter. Tre kommuner svarar att det behöver byggas fler egnahem. Hyresrätter efterfrågas i åtta kommuner även i kommuner som har outhyrda lägenheter i allmännyttan. Detta beror på att det befintliga utbudet inte stämmer med befolkningens behov och önskemål i form av tillgänglighet, bostadsstorlek, läge mm. Under år 2011 påbörjades byggnationen av 316 bostäder enligt statistik från SCB. Denna siffra ska jämföras med de 690 bostäder som länets kommuner hade angett som planerad bostadsproduktion år 2011 i förra årets bostadsmarknadsenkät. Utfallet visar att endast två kommuner har gjort en korrekt bedömning medan de flesta kommuner hade överskattat antalet planerade byggandet betydligt. Detta stämmer med Länsstyrelsens observationer från tidigare år och det är även en indikation över hur svårbedömd den kommande bostadsproduktionsvolymen är. Antal påbörjade bostäder i Kalmar län 2011 enligt SCB:s statistik Kommun Planerade lgh Totalt lgh I flerbostadshus Småhus Högsby 0 0 0 0 Torsås 0 1 0 1 Mörbylånga 60 37 0 37 Hultsfred 5 0 0 0 Mönsterås 30 9 0 9 Emmaboda 5 1 0 1 Kalmar 400 199 114 85 Nybro 20 21 18 3 Oskarshamn 30 6 0 6 Västervik 80 23 0 23 Vimmerby 20 19 0 19 Borgholm 40 0 0 0 Totalt 690 316 132 184 Höga produktionskostnader i kombination med vikande befolkningsunderlag hämmar bostadsproduktionen i Kalmar län. Det genomsnittliga försäljningspriset ger en indikation på betalningsviljan för bostäder i en region. Rent hypotetiskt är det lönsamt att bygga bostäder på en lokal bostadsmarknad, om priset för en befintlig bostad överstiger produktionskostnaden för en jämförbar ny bostad. Ett etablerat sätt att mäta detta är genom att beräkna Tobins Q. Kommunerna i Kalmar län med lågt Q-värde, har också haft lägst produktion av nya bostäder.

8 REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2012 Enligt uppgifter från Mäklarstatistik ligger snittkostnaden för en bostadsrättslägenhet i Sverige på drygt 22 000 kr/kvm i april 2011. Motsvarande rikssnittkostnad för villor är 17 687 kronor. I Kalmar län ligger snittpriserna under riksgenomsnittet i samtliga kommuner och nyproduktionen kommer därför endast tillstånd i mycket attraktiva lägen. Snittpris kr/m 2 februari 2012 Villor Bostadsrätter Fritidshus Borgholm 9935 10807 20907 Emmaboda Uppgift saknas Uppgift saknas 4451 Hultsfred 3976 Uppgift saknas 5370 Högsby 4337 Uppgift saknas 7290 Kalmar 12280 12495 14184 Mönsterås 7183 Uppgift saknas 10949 Mörbylånga 11075 6544 17968 Nybro 6708 1956 7530 Oskarshamn 11613 5156 16121 Torsås 4489 Uppgift saknas 7617 Vimmerby 8684 3837 5399 Västervik 9710 5020 20907 Riket 16693 22685 20707 Källa: Mäklarstatistik Hur ser läget på bostadsmarknaden ut i olika delar av länet? Totalt sett har drygt hälften av länets kommuner balans på bostadsmarknaden samtidigt som centralorterna ofta visar på brist. Övriga kommundelar visar på balans eller har ett överskott på bostäder. Tre kommuner, Högsby, Torsås och Emmaboda har balans både i centralorten och i övriga kommundelar. Ölandskommunerna samt Kalmar kommun anger både brist i centralorterna och totalt sett men balans i övriga kommundelar. Nybro, Vimmerby och Västervik har balans totalt sett men brist i centralorterna. Oskarshamn redovisar balans både totalt sett och i centralorten men anger överskott i övriga kommundelar. I Hultsfreds kommun finns det brist på bostäder i centralorten men ett överskott både i övriga kommundelar och totalt sett. Endast Mönsterås kommun redovisar ett överskott av bostäder både i centralorten och i övriga kommundelar. Samtliga kommuner i länet, utom Emmaboda, bedömer att bostadsmarknadsläget kommer att var oförändrat under 2012.

REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2012 9 Bostadsmarknadsläget 1/1 2012 Kommun Totalt sett Centralorten Övriga kommun Borgholm brist brist balans Emmaboda balans balans balans Hultsfred överskott brist överskott Högsby balans balans överskott Kalmar brist brist balans Mönsterås balans brist balans Mörbylånga brist brist balans Nybro balans balans överskott Oskarshamn brist brist överskott Torsås balans balans balans Vimmerby balans brist balans Västervik balans brist balans Obalansen mellan överskott och brist förklaras inte enbart av att lägenheterna ligger på fel plats. Andra orsaker är exempelvis att de lediga lägenheterna inte motsvarar efterfrågan beträffande storlek och standardkrav. I hälften av länets kommuner efterfrågas bostäder med god tillgänglighet. Fyra kommuner saknar bostäder för ungdomar samtidigt som lika många anger brist på lägenheter för äldre och medelålders som önskar en mindre bostad. Antalet outhyrda lägenheter i allmännyttiga bostadsbolag har under året minskat från 548 till 349 st. Antalet tomma lägenheter har minskat med två tredjedelar sedan år 2001 då det fanns drygt 1000 outhyrda bostäder i länets allmännyttiga bostadsföretag. Problematiken med de tomma lägenheterna är koncentrerad till mindre än hälften av länets kommuner. Ingen kommun planerar rivning under 2012-2013 för att minska uthyrningssvårigheterna. Antalet tomma lägenheter i allmännyttan Kommun 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Borgholm 25 5 15 10 0 5 10 5 0 0 Emmaboda 21 19 30 20 31 5 9 30 60 60 50 Hultsfred 240 181 181 250 100 200 150 160 185 168 160 Högsby 8 16 14 3 12 9 10 18 24 20 17 Kalmar 2 6 1 0 6 2 0 35 13 15 7 Mönsterås 160 100 60 109 72 106 65 37 70 84 21 Mörbylånga 20 0 3 4 3 2 0 4 5 3 2 Nybro 67 30 20 10 20 20 25 28 25 5 13 Oskarshamn 200 253 253 188 209 180 100 50 100 92 70 Torsås 18 14 18 12 18 1 2 0 0 7 9 Vimmerby 19 20 40 42 48 56 19 60 96 80 0 Västervik 270 197 95 95 94 47 16 12 24 14 0 Totalt 1050 836 720 748 623 628 401 444 607 548 349

10 REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2012 Bostadsbyggande och andra förändringar i utbudet av bostäder Länets planerade byggnation för 2012 ligger kvar på ungefär samma nivå som 2011 med 642 lägenheter. För flertalet kommuner är planberedskapen mycket god och för drygt 90 % av den planerade nybyggnationen i länet finns det antagna detaljplaner. Kalmar, Mönsterås, Mörbylånga och Oskarshamns kommuner har färdiga detaljplaner för all planerad byggnation. Kalmar, Vimmerby och Västerviks kommuner planerar att öka sitt byggande medan Emmaboda, Nybro, Oskarshamn och Torsås kommuner bedömer att nybyggnationen minskar. Övriga kommuner ligger kvar på en oförändrad nivå. År 2013 hoppas kommunerna i länet att det ska byggas drygt 800 nya bostäder i länet. Här är osäkerheten större eftersom endast 250 lägenheter har klara detaljplaner. Denna tabell visar kommunens förhoppning om byggande i länet. Kommunernas planerade byggande Antal bostäder totalt 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Borgholm 40 44 40 40 25 0 Emmaboda 20 9 15 5 2 4 Hultsfred 20 20 5 5 20 2 Högsby 0 2 0 0 0 0 Kalmar 500 150 350 400 250 250 Mönsterås 40 40 30 30 20 40 Mörbylånga 80 50 60 60 25 40 Nybro 60 15 25 20 18 0 Oskarshamn 20 60 50 30 45 300 Torsås 2 30 40 0 5 5 Vimmerby 40 46 15 20 60 60 Västervik 50 30 60 80 145 30 Totalt 872 496 690 690 642 788 Kommunerna har angett ett antal olika skäl till varför byggnationen ligger på den nivån den gör. Sju kommuner anger höga produktionskostnader som hinder för byggnation medan fem anger att brist på detaljplanelagd mark i attraktiva lägen är ett hinder. Enligt statistik från SCB låg produktionskostnaden år 2010 i länsregion III på drygt 24 000 kr/kvm. Andra hinder för högre byggnadstakt uppges svårigheter att få långivare/hårda lånevillkor och svag inkomstutveckling för hushållen. Överklagade detaljplaner och/eller bristande planberedskap är ett stort problem i ca hälften av kommunerna i länet. Buller eller osäkerhet om vägdragningar uppges inte alls vara något hinder för bostadsbyggandet i Kalmar län och endast Mörbylånga kommun nämner konflikter med andra allmänna intressen som ett problem. För sex kommuner, främst i länets inland, är det vikande befolkningsunderlaget ett skäl till minskad nybyggnation. Marknadsvärdet för villor och flerbostadshus i inlandskommunerna är betydligt lägre än genomsnittet i länet. Detta innebär en osäkerhet hos kreditgivarna som kräver betydligt högre kontantinsats.

REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2012 11 Tabell 3b) Huvudsakliga hinder för bostadsbyggandet just nu Högre utbyggnadstakt än den förväntade är önskvärd Hinder för ökat bostadsbyggande: Antal kommuner Svårigheter att få långivare/hårda lånevillkor 4 Osäkerhet om framtida subventionsvillkor 1 Höga produktionskostnader 7 Svag inkomstutveckling för hushållen 2 Brist på byggarbetskraft 0 Konflikter med andra allmänna intressen enl. PBL 1 Brist på DP-lagd mark i attraktiva lägen 5 Bristande planberedskap 4 Överklaganden av detaljplaner 6 Osäkerhet om framtida infrastruktursatsningar 2 Bullerproblem 0 Vikande befolkningsunderlag 6 Kommunen strävar f.n. inte efter att öka befolkningen Annan orsak 3 4 0 Vad händer med allmännyttan? Allmännyttan redovisar en minskning av antalet tomma lägenheter för 2011 i förhållande till 2010. Antalet tomma lägenheter har sjunkit från 548 till 349 totalt sett. De allmännyttiga bolagen i Hultsfred, Emmaboda samt Vimmerby anger att antalet outhyrda lägenheter utgör ett problem. Riksdagen beslutade den 22 juni 2010 att anta den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. I flera av länets kommuner pågår ett arbete med att ta fram nya ägardirektiv. De höga produktionskostnaderna är ett stort hinder för allmännyttan som anger att nya lägenheter är svåra att hyra ut till följd av att hyresnivåerna upplevs som alltför höga jämfört med befintligt bostadsbestånd. Kalmarhems senaste byggnation av seniorbostäder har varit svåruthyrd och det är hög omsättning på dessa lägenheter. För närvarande saknas det, enligt Kalmarhem, lämpliga planer där det är möjligt att bygga hyresrätter i Kalmar kommun. I väntan på markanvisningar i attraktiva lägen arbetar Kalmarhem med förbättringsåtgärder på energi- och avfallsområdet.

12 REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2012 Vem bor i länet, vem flyttar in och vem flyttar ut? Kalmar läns befolkning minskade under 2011 till en folkmängd på 233 090, vilket är en minskning med 446 personer från 2010. Utav kommunerna i länet är det tre, Kalmar, Mörbylånga samt Oskarshamn som ökat sitt invånarantal under det senaste året. Förändring av folkmängden under 25 år, 1986-2011. Kalmar län. Källa :Statistiska centralbyrån De demografiska förändringarna i länet kommer att ställa delvis nya krav på bostädernas antal, lokalisering, storlek och utformning. Sedan slutet av 1960-talet har andelen äldre ökat kraftigt medan andra åldersgrupper har minskat. Andelen barn och ungdomar har minskat allra mest.

REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2012 13 Hur utvecklas befolkningen och hushållen? Andel 65 år och äldre av befolkningen 2011. Kalmar län. Källa :Statistiska centralbyrån 23 % av länets befolkning är 65 år eller äldre. Borgholm har flest personer i den ålderskategorin med 30 %. Endast Kalmar kommun har med 18,8% samma andel äldre som riksgenomsnittet för hela riket. Detta innebär att behovet av tillgängliga lägenheter för äldre kommer att öka i Kalmar län. Då möjligheten att bygga nya tillgängliga bostäder eller komplettera befintliga med exempelvis hiss är begränsad kommer detta att medföra ytterligare belastning på hemtjänsten. Många kommer att få bo kvar i sina bostäder, som inte är tillgänglighetsanpassade.

14 REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2012 Hur ser flyttmönstren ut? Inrikesflyttningar under 2011. Kalmar län Kvinnor Män Totalt Inrikes inflyttade 2 974 2 852 5 826 Inrikes utflyttade 3 337 3 275 6 612 Flyttningsnetto -363-423 -786 Källa: Statistiska centralbyrån Invandrare och utvandrare 2011. Kalmar län Kvinnor Män Totalt Invandrare 849 885 1 734 Utvandrare 378 446 824 Flyttningsnetto 471 439 910 Källa: Statistiska centralbyrån Kalmar län hade under 2011 ett positivt flyttningsnetto motsvarande 124 personer. Överskottet genereras av invandringen som överstiger utvandringen till övriga Sverige. År 2011 förlorade länet 786 personer till övriga Sverige medan 910 personer flyttade in från utlandet. Flertalet av länets kommuner har ett negativt flyttningsnetto till övriga delar av Sverige. Endast Kalmar kommun kan uppvisa ett positivt flyttningsnetto för ungdomar, 18-24 år. Flyttningarna inom länet sker främst i de näraliggande kommunerna Kalmar, Mörbylånga och Nybro. De numerärt största flyttningsrörelserna mot övriga landet sker i länets tre största kommuner Kalmar, Västervik och Oskarshamn. I en undersökning gjord av Svenskt Näringsliv 2004 har 18 åringar intervjuats angående sitt boende om 10 år. Där har 69 % av Kalmar läns 18-åringar angett att man har flyttat till annat län. Det framgår av andra undersökningar att yngre personer flyttar dels för studier men även efter avslutade studier i Kalmar till ett arbete som motsvarar den utbildning man har. Den nu genomförda sammanläggningen av Högskolan i Kalmar och Universitetet i Växjö till det gemensamma Linnéuniversitetet kan innebära att fler ungdomar söker sig till utbildningen inom regionen. För att kunna behålla dessa är det viktigt att företag och myndigheter som efterfrågar högskolekompetens ges möjlighet att etablera sig i länet.

REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2012 15 Ungdomars (18-24 år) inrikes flyttningar under 2011 efter kön Kommun/Region Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade Flyttningsnetto Kv M Kv M Kv M Borgholm 60 50 77 59-17 -9 Emmaboda 48 33 100 64-52 -31 Hultsfred 108 65 163 105-55 -40 Högsby 38 26 54 43-16 -17 Kalmar 851 632 690 527 161 105 Mönsterås 67 62 103 83-36 -21 Mörbylånga 111 82 120 123-9 -41 Nybro 145 105 173 110-28 -5 Oskarshamn 139 148 186 171-47 -23 Torsås 38 41 59 53-21 -12 Vimmerby 98 63 128 86-30 -23 Västervik 170 136 281 205-111 -69 Kalmar län 1 185 914 1 446 1 100-261 -186 Hur ser sambandet ut mellan arbetsmarknad, kommunikationer och bostadsmarknaden? Goda kommunikationer spelar en avgörande roll för länets näringsliv, kompetensförsörjning och för var människor bosätter sig. Regionförbundet i Kalmar län har som mål att antalet arbetsmarknadsregioner ska minska i länet. I den regionala utvecklingsstrategin (RUS) anges att kollektivtrafiken ska byggas upp i stråk mellan länets huvudorter och huvudorter i grannlänen. Strategiskt viktiga knutpunkter byggs längs kollektivtrafikens stomlinjer för att underlätta byten mellan t ex cykel eller bil till kollektivtrafik. Bostäder, verksamheter och service måste då lokaliseras med hänsyn till möjligheterna att nyttja en välfungerande kollektivtrafik. Förbättrade kommunikationer gör det möjligt att utnyttja länets bostadsbestånd effektivare och få en bättre balans mellan bostadsbrist på en ort och överskott på en annan. Vilka pendlingsmöjligheter finns inom regionen? Ungefär 16 600 personer pendlade år 2010 till arbeten som ligger inom länet men inte i hemkommunen. Störst pendelmängd, räknat i procent, hade Mörbylånga kommun där c:a 47% pendlar till arbetet, de flesta till Kalmar. Högsby respektive Mönsterås hade en pendling på 34,7% respektive 33,9 %, i båda fallen är målet Oskarshamn. Att pendla till ett arbete inom Kalmar län fungerar bra om man bor och arbetar i företag som ligger i kommuner längs med E22, liksom mellan Borgholm Kalmar, Mörbylånga Kalmar. Kust-till-kustbanan möjliggör pendling mellan Kalmar, Nybro och Emmaboda.

16 REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2012 År 2012 övertog landstinget i Kalmar län driftansvaret för länets kollektivtrafik. Detta innebär samtidigt en storsatsning på ökad buss- och tågtrafik inom länet. Trafikökningen kommer att skapa stora utvecklingsmöjligheter för hela länet och är ett viktigt steg mot en regionförstoring. Huvudstråken kommer att kompletteras med matartrafik som kommer att underlätta för både arbetspendlare, studenter med flera. Under våren 2012 har 20 000 länsbor fått möjligheten att delta i en resvaneundersökning. Resultatet kommer att användas för planering av bostäder, busslinjer, cykelvägar mm. Finns det exempel på nedläggning eller etablering av större arbetsplatser som påverkar bostadsmarknaden i området? Linnéuniversitetet är en större arbetsplats som också medför att högre kompetens kommer till länet. Detta kan innebära att företag som har koppling till forskning har större benägenhet att etablera sig inom länet. Det ger också större möjligheter för ungdomarna att bli kvar i närområdet. Järnvägen blir ett allt viktigare kommunikationsmedel i och med att Linnéuniversitetet (Kalmar-Växjö) har bildats. Detta kräver snabba och täta pendlingsmöjligheter för att studenterna skall kunna läsa kurser på olika studieorter. Linnéuniversitetets planer på att bygga nya undervisningslokaler i Kalmar kan på sikt innebära att centralt belägna kontorslokaler byggs om till bostäder. Finns det bostäder för alla? När befolkningen ökar i åldern 65 år och äldre blir behovet av särskilda bostäder, typ seniorbostäder eller liknande, större. Sju av länets kommuner har bostadsförsörjning för äldre/funktionshindrade som en aktuell fråga. Tre kommuner anger att det inom en tvåårsperiod kommer att byggas bostäder för äldre. Sammanfattningsvis bedömer länets kommuner att behovet av särskilt boende för äldre kommer att vara täckt inom de närmaste åren utom i Kalmar och Vimmerby. I Torsås kommun finns det ett överskott på särskilt boende för äldre. I Kalmar kommun kommer det att vara brist på särskilt boende med särskild service för funktionshindrade, även efter eventuell planerad utbyggnad de närmaste åren. Däremot finns det ett överskott av bostäder med särskild service för funktionshindrade i Nybro och Mönsterås kommuner. Behov finns även för de unga att finna lägenheter med bra läge och rimlig hyra. I nio av länets kommuner anger man att det inte finns några större problem för ungdomar att få tag i en lämplig bostad. Endast Kalmar kommun anger att man har speciella ungdomsbostäder, 22 stycken. Kalmar, Mörbylånga, Borgholm och Oskarshamns kommuner anger att det föreligger brist på ungdomsbostäder. I Kalmar kommun, som med sina 1300 studentlägenheter står för merparten av länets 1500 studentbostäder, tillämpas studentboendegaranti. Mönsterås och Kalmar kommuner redovisar en brist på bostäder för studenter. I Nybro kommun är det ganska lätt att hitta studentbostäder men kommunen gör bedömningen att behovet inte är täckt.

REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2012 17 Hur tar vi emot nyanlända invandrare i vårt län? Kalmar läns befolkning består idag av nio procent utrikesfödda, vilket kan jämföras med 15 procent för riket som helhet. Kalmar läns befolkningsmängd minskar och utan inflyttningen av utrikesfödda skulle siffrorna vara ännu svagare. Samtliga av länets tolv kommuner har överenskommelse om att ta emot nyanlända och enligt Länsstyrelsens bedömning fungerar flyktingmottagandet väl i länet. Överenskommelserna mellan Länsstyrelsen och kommunerna innefattade 2011 ett mottagande av 519 personer. Samma år tog länet emot 446 nyanlända. Samtliga kommuners överenskommelser gäller tillsvidare och specificerar antalet anvisningsbara platser. De anvisningsbara platserna är reserverade för Migrationsverkets eller Arbetsförmedlingens bosättning av nyanlända. För 2012 är behovet totalt 616 platser, varav 392 anvisningsbara. Länsstyrelsen förhandlar just nu med länets kommuner om ett utökat mottagande. Det största behovet är att få fram fler anvisningsbara platser i överenskommelserna eftersom få nyanlända väljer att på egen hand bosätta sig i länet. Innan uppehållstillstånd beviljas bor asylsökande på Migrationsverkets anläggningsboende alternativt hos släkt och vänner. Flera turistanläggningar i länet öppnar upp/ har visat intresse för att öppna upp sina anläggningar för asylboende under lågsäsong. Idag finns det 1400 asylsökande personer i länet, varav 1370 bor i anläggningsboende. I början av året fanns i länet 220 individer med uppehållstillstånd på Migrationsverkets anläggningsboende som väntade på en kommunplacering. I dagsläget är motsvarande siffra 134 personer. En stor del av dem som bor på anläggningsboende behöver också hjälp med bostad efter att uppehållstillstånd har beviljats. Migrationsverket bedömer att allt fler kommer att bo på anläggningsboende under asyltiden, vilket innebär ytterligare ökat behov av anvisningsbara platser i kommunerna. Flera av kommunerna upplever att de har möjlighet att få fram bostäder, men att de anvisade personerna ofta inte kommer enligt överenskommelse, vilket innebär att kommunen står med en tom lägenhet och utgifter för denna. Detta försvårar även vidare kontakt med bostadsbolagen. Flera kommuner menar även att de personer som anvisas till länet i stor utsträckning tackar nej till anvisningen. Två kommuner med hög andel personer som avstår från anvisning, Borgholm och Mönsterås, har fått möjlighet att presentera sig ytterligare via Länsstyrelsens gemensamma informationsportal. Detta är en pilotverksamhet för att marknadsföra kommuner gentemot nyanlända och kan så småningom utvecklas till att omfatta fler kommuner med liknande problematik. I och med förändringar genom etableringsreformens ikraftträdande 1 december 2010, upplevde kommunerna till en början att anvisningar saknades. Genom utvecklade processer i Arbetsförmedlingens bosättning och förbättrade kontakter mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen har detta förbättrats och bosättningen fungerar smidigare i större utsträckning. Åtta av länets kommuner uppger att det kommer vara lätt eller ganska lätt att finna lämplig bostad till nyanlända på ett respektive tre års sikt. Endast en kommun, Västervik, svarar att det kommer vara mycket svårt att tillgodose behovet av bostäder till flyktinghushåll. Länsstyrelsens bedömning är att situationen i Kalmar kommun kan betecknas som likvärdig då bostadsbrist råder inom samtliga kategorier. Kommunerna Mörbylånga och Borgholm uppger att det kommer vara ganska svårt att tillgodose behovet av bostäder till den här gruppen inom aktuell tid, samt att det råder brist på hyreslägenheter. I flera av kommunerna råder det brist på bostäder i centralorten, varför nyanlända kan bli tilldelade lägenheter utanför centralorten. Detta kan innebära en försvårad etableringsprocess genom att av-

18 REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2012 stånden blir längre till det samhälle där personens etableringsinsatser erbjuds. Likaså är ett boende nära andra av stor vikt för att känna tillhörighet och skapa möjlighet till en ömsesidig integration. Bristen på lämpliga bostäder varierar över länet, i vissa kommuner råder brist på små lägenheter i andra råder brist på större bostäder. I några kommuner råder ingen brist alls. En ökad kunskap hos Arbetsförmedlingens bosättningsenhet om rådande situation och ökad mellankommunal samverkan borde kunna underlätta bosättningen av nyanlända i länet. Ett par kommuner uppger att hyresvärdarna ställer höga krav när det gäller inkomst eller anställning. I flera kommuner löser man detta genom att kommunen äger kontraktet och sedan hyr ut i andra hand till den nyanlände. I kommunerna beskriver man dock detta som problematiskt eftersom det exkluderar individens delaktighet, ansvar och tillhörighet. Alla kommuner har regelbundet samarbete med allmännyttan eller kontakt vid behov. Endast ett fåtal kommuner har ett regelbundet samarbete med privata fastighetsägare. Flera av kommunerna som inte har denna typ av samarbete uppger att de i dagsläget inte heller ser så stort behov av detta eftersom kommunen upplever att de löser bostadsbehovet internt inom kommunen. Hur får man fram bostäder för hemlösa? I de flesta av länets kommuner finns ett regelbundet samarbete med det allmännyttiga bostadsföretaget och tre kommuner anger också ett samarbete med privata hyresvärdar. Tre av länets kommuner anger att det inte behövs regelbundet samarbete utan problemet löses när det dyker upp. Nästan samtliga (10) av kommunerna anger att det förekommer att kommunen hyr lägenheter som sedan hyrs ut i andra hand med särskilda villkor. Sammantaget är hemlöshet är inget stort problem i Kalmar län. Ingen kommun har signalerat att barnfamiljer hotas av vräkning. Länsstyrelsen kommer dock att fortsätta arbetet med frågan inom ramen för regeringens uppdrag att stödja kommunerna i planeringen av arbetet med att motverka hemlöshet. Hur arbetar kommunerna med boendeplanering? Lagen om bostadsförsörjning (2000:1383) innebär att kommunerna ska skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Enligt lagen ska riktlinjer för bostadsförsörjningen antas av kommunfullmäktige minst en gång per mandatperiod. För att riktlinjerna ska kunna användas som strategiskt dokument bör de svara på några viktiga frågor. Hur ser det befintliga bostadsbeståndet ut? Vilka är målen med bostadsutbyggnaden? Vilken utveckling är det som eftersträvas? Överensstämmer utbudet med efterfrågan och behov? Överensstämmer ny- och ombyggnad med efterfrågan och behov? För att kunna svara på dessa frågor bör riktlinjerna baseras på underlag om befolkningsutveckling, pendlingsmönster, flyttmönster, osv. Årets enkät visar att endast fyra kommuner har antagna riktlinjer för bostadsförsörjningen och att fyra av länets kommuner fortfarande inte har påbörjat arbetet med att ta fram riktlinjer. Enkäten visar

REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2012 19 samtidigt att många bostadsfrågor är aktuella i kommunerna och att ett behov av antagna riktlinjer finns för att underlätta samordningen internt och externt. Samarbete kring bostadsförsörjningen sker på olika sätt internt i flertalet kommuner men endast en av länets kommuner samråder med grannkommunerna. Den ökade pendlingen i Kalmar län innebär att fler och fler länsbor har sitt arbete i en annan kommun än där man bor. Regionförstoringen borde leda till mer av regionala dialoger och mellankommunalt samarbete när det gäller bostadsplanering och bostadsförsörjning i länet. Den allra viktigaste aktuella frågan, enligt kommunernas enkätsvar, är att kunna erbjuda bostäder i attraktiva lägen, ofta i syfte att öka inflyttningen. Fyra kommuner arbetar med styrning av upplåtelseformerna i samband med markanvisningar. I drygt hälften av länets kommuner är bostadsförsörjning för äldre eller funktionshindrade en aktuell fråga. Trygghetsskapande åtgärder samt tillgänglighet är andra aktuella frågor i nära hälften av kommunerna. Kalmar län har en stor andel fritidshus och i tre av länets kommuner omvandlas fritidshus till permanentbostäder i betydande omfattning. Eftersom fritidshus inte omfattas av samma krav på tillgänglighet som permanentbostäder kan dessa hus på sikt behöva bostadsanpassningsåtgärder. Antal taxerade småhusenheter 2011 Kommun/Region Helårsbostäder Fritidsbostäder Summa småhus Fritidshusens andel av summa småhus Borgholm 3 744 6 164 9 908 62,2 Emmaboda 2 871 304 3 175 9,6 Hultsfred 4 408 673 5 081 13,2 Högsby 2 143 499 2 642 18,9 Kalmar 11 207 1 720 12 927 13,3 Mönsterås 3 889 1 133 5 022 22,6 Mörbylånga 4 531 3 303 7 834 42,2 Nybro 4 982 473 5 455 8,7 Oskarshamn 6 193 1 374 7 567 18,2 Torsås 2 180 910 3 090 29,4 Vimmerby 3 779 634 4 413 14,4 Västervik 8 901 3 581 12 482 28,7 Kalmar län 58 828 20 768 79 596 26,1 Riket 1 677 240 411 358 2 088 598 19,7 Källa: Statistiska centralbyrån

20 REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2012 Hur arbetar Länsstyrelsen i Kalmar län med råd, stöd och underlag till kommunerna? Genom samrådsmöten med kommunerna och samrådsyttranden i planärenden ser Länsstyrelsen till att riksintressen och andra sektorsintressen samt nationella miljökvalitetsmål får genomslag i kommunernas planering. Det digitala GIS-underlaget uppdateras efterhand för att kommunerna ska ha tillgång till aktuella planeringsunderlag. I tidiga samråd fungerar Länsstyrelsen som bollplank i kommunernas planeringsprocesser. Länsstyrelsen bjuder in länets kommuner minst fyra gånger per år för att diskutera aktuella plan- och byggfrågor. Länsstyrelsen för även en aktiv dialog med representanter för fastighetsägare, allmännyttan, hyresgästföreningen och andra aktörer på bostadsmarknaden för att kunna förmedla en aktuell bild av bostadsmarknadssituationen till länets kommuner. Under 2011 genomfördes tillsynsbesök i Emmaboda, Mönsterås, Hultsfreds och Högsby kommuner. Under kommande tillsynsbesök i samtliga kommuner under hösten 2012 kommer Länsstyrelsen att fokusera ytterligare på bostadsförsörjningsfrågorna. Ett flertal kommuner arbetar just nu med att ta fram nya översiktsplaner och Länsstyrelsen bevakar här mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen samt bevakar att frågorna kopplas samman med infrastrukturplaneringen i länet och övriga mellankommunala frågor. Översiktsplanens nytta är bl.a. att översätta kommunens bostadsförsörjningsbehov till ett rumsligt/geografiskt sammanhang samt att t ex ange planeringsprinciper för fördjupade översiktsplaner och detaljplanering I takt med att behoven och kraven ökar på kommunerna att arbeta aktivt och strategiskt med boendeplaneringen, ökar även länsstyrelsernas ansvar att vara motor och samordna den regionala dialogen samt förse kommunerna med relevanta regionala planeringsunderlag. Länsstyrelserna bör ansvara för att en arena etableras för berörda aktörer i syfte att både förmedla kunskap i frågorna samt skapa förutsättningar för kunskapsutbyte och metodutveckling. Bostadsfrågan är komplex och innehåller många perspektiv. För att kommuner ska kunna verka aktivt i sin boendeplanering, är det av stor vikt att Boverket och länsstyrelserna i samverkan tar fram kunskapsunderlag om frågor som behöver belysas. En av de viktigaste åtgärderna för att förbättra kommunernas boendeplanering är utveckling av bostadsmarknadsenkäten. Om den kan utformas så att den utgör kommunens behovs- och marknadsanalys, innebär det en stor nytta för kommunerna i sin boendeplanering.

REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2012 21 Projektlista 1, nyproduktion. Antal bostäder Projekt med förväntat påbörjande år 2011. Hustyp, upplåtelseform, säkra och osäkra projekt Kommun flerb. hus Detaljplan totalt allmännyttan småhus hyresrätt kooperativ hyresrätt bostadsrätt egnahem ägarlägenhet särskilt boende student bostäder därav Hustyp Upplåtelseform Specialbostäder klar för (antal lgh.) Högsby 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Torsås 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Mörbylånga 22 0 0 22 0 0 0 22 0 0 0 17 Hultsfred 21 21 14 7 14 0 0 7 0 0 0 21 Mönsterås 31 0 0 31 0 0 0 31 0 0 0 31 Emmaboda 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kalmar 275 0 200 75 119 0 81 75 0 36 0 245 Nybro 18 18 18 0 18 0 0 0 0 0 0 18 Oskarshamn 38 0 0 38 0 0 10 28 0 0 0 14 Västervik 100 0 90 10 40 0 50 10 0 0 0 100 Vimmerby 60 50 50 10 50 0 0 10 0 50 0 0 Borgholm 52 0 24 28 0 0 24 28 0 0 0 52 Totalt i länet 617 89 396 221 241 0 165 211 0 86 0 498 Projektlista 2, projekt med förväntat påbörjande 2012. Hustyp, upplåtelseform,säkra och osäkra projekt Nyproduktion flerb. hus Kommun totalt allmännyttan småhus hyresrätt kooperativ hyresrätt bostadsrätt egnahem ägarlägenhet särskilt boende student bostäder därav Hustyp Upplåtelseform Specialbostäder Detaljplan klar för (antal lgh.) Högsby 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Torsås 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Mörbylånga 40 26 22 18 22 0 0 18 0 0 0 37 Hultsfred 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Mönsterås 16 0 0 16 0 0 3 13 0 0 0 0 Emmaboda 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kalmar 284 0 160 124 20 0 140 124 0 0 0 109 Nybro 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Oskarshamn 296 0 105 191 30 0 85 181 0 0 0 37 Västervik 62 0 30 32 0 0 30 32 0 50 0 48 Vimmerby 60 0 50 10 50 0 0 10 0 0 0 0 Borgholm 57 0 0 57 0 0 25 32 0 0 0 19 Totalt i länet 815 26 367 448 122 0 283 410 0 50 0 250

22 REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2012 Tabell 4a) Hur man arbetar med bostadsförsörjningsfrågor Antal kommuner Antagna riktlinjer finns 4 i ett bostadsförsörjningsprogram eller liknande 1 i den kommunomfattande översiktsplanen 3 i fördjupningar av översiktsplanen 1 i annan strategisk plan 1 på annat sätt 4 Har inte påbörjat riktlinjer för bostadsförsörjningen 4 Tabell 4c) Samarbete mellan förvaltningar i planeringen för bostadsförsörjningen Antal kommuner i arbetsgrupp med tjänstemän 6 i grupp med berörda förvaltningschefer 3 i grupp med förtroendevalda i berörda nämnder 5 på annat sätt 0 Nej, inget regelbundet samarbete 4 Tabell 4d) Särskilt aktuella frågor i kommunerna just nu Bostadsförsörjning för äldre och/eller funktionshindrade Antal kommuner Skapa god närmiljö för barn och ungdomar 2 Boendesituationen för flyktingar 2 Bostadsförsörjning för ungdomar och/eller studenter Segregation/integration av olika grupper i boendet Kunna erbjuda bostäder i atttraktiva lägen 10 Tillgänglighet i bostäder och bostadsområden 3 Tillgänglighet i offentlig miljö 5 Förhållanden i socialt utsatta bostadsområden 2 Åtgärder mot buller i boendemiljöer 0 Trygghetsskapande åtgärder 4 Brottförebyggande åtgärder 3 Få igång byggandet av hyresrätter med rimliga hyror Omvandling av lokaler eller institutioner till bostäder Integregrering av bostäder och verksamheter 0 Öka inflyttningen 5 Annat 1 7 1 0 2 0

REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2012 23 Tabell 4h) Förekomst av omvandling av bostäder Fritidshus till permanenta bostäder Permanenta bostäder till fritidshus Ja, i betydande omfattning 3 1 Ja, men i begränsad omfattning 4 7 Nej, ytterst sällan 4 2 Saknar underlag för bedömning 1 2 Tabell 5a) Förmedling av bostäder Typ av bostadsförmedling Antal kommuner Allmänyttan har egen kö 10 Kommunal bostadsförmedling 0 Privat bostadsförmedling 1 Kommunen har lista på sin hemsida Annat sätt Ingen bostadsförmedling 1 Tabell 5b) Ex på grupper som har möjlighet att beviljas förtur Förtursskäl Antal kommuner Förtursystem finns 4 Trångbodda familjer med många barn 1 Personer som fått arbete i kommunen 3 Personer med rörelsehinder som behöver flytta till en bostad med bätttre tillgänglighet Hushåll som av ekonomiska skäl behöver flytta till en billigare bostad Hushåll som på grund av skilsmässa behöver ny bostad Flyktingar som ingår i det kommunala flyktingmottagandet Andra förtursgrunder 1 2 0 1 0 Tabell 5c) Instans som sköter förturshanteringen Instans Antal kommuner Socialtjänsten 3 Kommunala bostadsföretaget 5 Fastighets-/tekniska kontoret 0 Annan instans 0

24 REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2012 Tabell 5d)Hushåll utanför den ordinarie bostadsmarknaden Antal kommuner Antal lägenheter Samarbete med allmännyttan 10 Samarbete med privata hyresvärdar 2 Inget regelbundet samarbete 0 Löser problemen efterhand 2 Kommunen hyr ut i andrahand 10 283 Arbetar inte på det sättet 2 Tabell 7b) Bostadsbestånd för studenter och ungdomar januari 2012 Kommun Ungdoms-bostäder Studentbostäder Högsby Torsås Mörbylånga 0 Hultsfred 110 Mönsterås Emmaboda Kalmar 22 1300 Nybro 50 Oskarshamn 100 Västervik 40 Vimmerby Borgholm Totalt i länet 22 1500 Tabell 8b) Byggande av senior- och trygghetsbostäder Seniorbost. antal kommuner Seniorbost. antal lgh Trygghetsbost. antal kommuner Projekt på gång 3 4 2 Trygghetsbost. antal lgh Nyproduktion 3 97 2 40 Ombyggnad 0 0 0 0 Omvandling 0 0 1 35 Byggherre Allmännyttigt bostadsföretag 0 2 Privat fastighetsägare som bygger hyresrätter 2 1 Kooperativ hyresrättsförening 0 0 Aktör som bygger bostadsrätter 2 0

REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2012 25 Tabell 9. Bostadsanpassningsbidragen 2009 Kommun Antal ansökningar Antal beviljade bidrag Antal avslag Sammanlagt beviljat belopp, tkr Sammanlagt utbetalat belopp, tkr Högsby 53 33 0 688 Torsås 47 41 0 937 937 Mörbylånga 84 79 5 2 143 Hultsfred 109 99 6 945 Mönsterås 151 135 5 2 915 Emmaboda 27 19 224 Kalmar 670 732 19 7 579 7 268 Nybro 125 124 1 1 642 Oskarshamn 268 251 3 1 994 2 461 Västervik 319 377 11 3 146 3 301 Vimmerby 35 35 0 1 200 Borgholm 105 77 8 1 263 Totalt i länet 1 993 2 002 58 16 571 22 072 Bostäder vid Lillviken i Kalmar. Foto: Kerstin Ainouz

26 REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2012 BILAGA Nyckeltal från Borgholm till Västervik På de följande sidorna samlas fakta om de tolv kommuner som ingår i Kalmar län samt de allmännyttiga bostadsföretag som verkar inom regionen. Nedan ges definitioner och källhänvisningar till de olika begreppen. ALLMÄNT Arbetslöshet: Öppet arbetslösa samt sysselsatta i Program, 16-64 18-24 år 2012-2011. Källa: Arbetsförmedlingen Ohälsotal: Antal dagar med sjukpenning eller förtidspension per invånare (16-64 år). Febr 2012 Dagar med sjuklön från arbetsgivare ingår inte. Källa: Försäkringskassan. NYCKELTAL KOMMUNEN Samtliga nyckeltal under denna rubrik är hämtade från SCB:s och Kommunförbundets skrift Vad kostar verksamheten i din kommun? Där inget annat anges gäller siffrorna kommunen som koncern, dvs. inklusive kommunal bolag. Föregående års uppgifter är hämtade från Hyresgästföreningens skrift Bygga och bo i brytningstid Resultat, kr per invånare : kommunens vinst eller förlust i den totala verksamheten. Siffran gäller resultatet före extra ordinära poster för koncernen. Eget kapital, kr per invånare: Summa tillgångar minus skulder, dvs. kommunens nettoförmögenhet för koncernen. Soliditet, inkl pensionsåtaganden: Andelen eget kapital, dvs. hur stor del av kommunens tillgångar för koncernen som inte är belånade. I siffran ingår pensionsåtaganden som en skuld. Kommunalskatt 2011: Kommunal utdebitering samt landstingsskatt. Kyrkoavgift, som varierar mellan församlingarna, ingår inte. Kostnader för olika verksamheter uttryckt i kronor per invånare, varierar mycket mellan olika kommuntyper. Bland annat har kommunens ålderssammanstättning och gleshet stor betydelse. Mest rättvisande blir alltså att jämföra kostnaderna i kommuner av samma typ. Det kan man göra på webbplatsen www.kolada.se NYCKELTAL BOSTADSFÖRETAGEN Samtliga uppgifter under denna rubrik är hämtade från bostadsföretagens årsredovisningar och sammanställda av länsstyrelsen efter kontroll med företagen. Hyresintäkter brutto: Bostads. Och lokalhyror före avdrag för hyresbortfall. Observera att värme, vatten etc. i vissa bostadsområden kan betalas separat av hyresgästerna. Resultat efter finansiella poster: resultat efter att alla kostnader är betalda, men utan jämförelsestörande poster som till exempel reavinster från fastighetsförsäljningar. Soliditet: Eget kapital inklusive 73,7 procent av obeskattade reserver dividerat med totala tillgångar.

REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2012 27 BORGHOLM Allmänt 2011 2011 2010 Antal invånare 31 dec 2011 10622 10676 Antal födda 54 81 Antal döda 153 176 Födelsenetto -99-95 Inflyttning 628 524 Utflyttning 585 559 Flyttningsnetto 43-35 Andel av arb.lösa 18-24 år, procent 17,1 Andel av arb-lösa 18-64 år, procent 15,3 Arbetslöshet inkl program, febr 2012 361 322 Andel av befolkn under 18 år, procent 17,1 16,4 Andel av befolkn över 65 år, procent 30,1 29 Ohälsotal febr 2012, antal dagar per inv 34,4 36,9 Nyckeltal kommunen 2010 2010 2009 Resultat kr/inv 1290 1326 Eget kapital, kr/inv 19774 18515 Soliditet inkl pensionsåtaganden, procent 0-2 Kommunalskatt 2011 32.20 32,20 Förskola och skolbarnsomsorg, kr/inv 4885 4910 Utbildningsverksamhet 15526 15075 Äldre- och handikappsomsorg, kr/inv 24721 23389 Kommunen saknar allmännyttigt bostadsföretag EMMABODA Allmänt 2011 2011 2010 Antal invånare 31 dec 2011 9039 9187 Antal födda 71 58 Antal döda 120 126 Födelsenetto -49-68 Inflyttning 369 399 Utflyttning 467 366 Flyttningsnetto -98 33 Andel arb.lösa under 18-24 år, procent 40 Andel arb-lösa 18-64 år, procent 12,2 25 Arbetslöshet inkl program,febr 2012, 405 339 Andel av befolkn under 18 år, procent 18,5 17,2 Andel av befolkn över 65 år, procent Ohälsotal febr 2012, antal dagar per inv 31,8 33,6

28 REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2012 Nyckeltal kommunen 2010 2010 2009 Resultat kr/inv 1573 1206 Eget kapital, kr/inv 16837 21002 Soliditet inkl pensionsåtaganden, procent -5-2 Kommunalskatt 2011 31,83 31,83 Förskola och skolbarnsomsorg, kr/inv 5198 4879 Utbildningsverksamhet kr/inv 15814 16410 Äldre- och handikappsomsorg, kr/inv 20356 20109 Nyckeltal Emmaboda Bostads AB 2009 2010 2008 Antal lägenheter 937 906 Hyresintäkter, brutto, kr/kvm 700 663 Kostnader outhyrt, kr/kvm 48 26 Driftskostnader, kr/kvm 354 342 Underhållskostnader, kr/kvm 130 120 Resultat efter finansiella poster, kr/kvm 52 3 Resultat efter finansiella poster, tkr 3602 204 Bokförda fastighetsvärden, kr/kvm 3839 3523 Skulder, kr/kvm 3310 3215 Taxeringsvärden kr/kvm 2241 2110 Eget kapital, kr/kvm 388 321 Soliditet, procent 9,6 9 Avtalad bostadshyra 2011/2010, kr/kvm 777 757 Mäklarstatistik 2012 Kr/m2 Rikssnitt Bostadsrätt dec 11-febr -12 0 22685 Villa dec 11-febr -12 0 16693 Fritidshus mars 11-febr 12 4451 20707

REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2012 29 HULTSFRED Allmänt 2011 2011 2010 Antal invånare 31 dec 2011 13515 13696 Antal födda 91 135 Antal döda 204 190 Födelsenetto -113-55 Inflyttning 769 773 Utflyttning 837 876 Flyttningsnetto -68-103 Andel arb.lösa 18-24 år, procent 17,8 Andel arb-lösa 18-64 år, procent 11,8 Arbetslöshet inkl program,febr2012 693 640 Ohälsotal febr 2012, antal dagar per inv 38,9 40,6 Andel av befolkn under 18 år, procent 18,4 17,3 Andel av befolkning över 65 år 25,5 25,1 Nyckeltal kommunen 2010 2010 2009 Resultat kr/inv 329 1286 Eget kapital, kr/inv 23183 22720 Soliditet inkl pensionsåtaganden, procent -8,6-8 Kommunalskatt 2011 32,53 32,53 Förskola och skolbarnsomsorg, kr/inv 5420 5353 Utbildningsverksamhet, kr/inv 17699 17170 Äldre- och handikappsomsorg, kr/inv 21343 20994 Nyckeltal Hultsfreds Bostäder 2009 2010 2009 Antal lägenheter 1634 1634 Hyresintäkter, brutto, kr/kvm 770 766 Kostnader outhyrt, kr/kvm 89 83 Driftskostnader, kr/kvm 444 377 Underhållskostnader, kr/kvm 154 130 Resultat efter finansiella poster, kr/kvm 9 9 Resultat efter finansiella poster, tkr 1034 1642 Bokförda fastighetsvärden, kr/kvm 1772 1470 Skulder, kr/kvm 1428 1428 Taxeringsvärden kr/kvm 2054 2054 Eget kapital, kr/kvm 448 448 Soliditet, procent 23,8 23,6 Mäklarstatistik 2012 Kr/m2 Rikssnitt Bostadsrätt dec 11-febr -12 0 22685 Villa dec 11-febr -12 3976 16693 Fritidshus mars 11-febr 12 5370 20707