SKOGSLEDENS FÖRLÄNGNING DAGVATTENUTREDNING

RAPPORT SKOGSLEDENS FÖRLÄNGNING DAGVATTENUTREDNING 2017-08-31

UPPDRAG 276953, Skogsledens förlängning dagvattenutredning Titel på rapport: Skogsledens förlängning, dagvattenutredning Datum: 2017-08-31 MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson: Köpings kommun Stadsarkitektkontoret Johanna Östman Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Specialiststöd: Kvalitetsgranskare: Revideringar REVIDERINGSDATUM Version: Initialer: Tyréns AB Moa Nicolaisen Hanna Vallin Johan Kjellin Torbjörn Melin ÅR-MÅN-DAG Namn, Företag Namn, Företag Uppdragsansvarig: Datum: ÅR-MÅN-DAG Handlingen granskad av: Datum: ÅR-MÅN-DAG Tyréns AB Sturegatan 4 784 31 Borlänge Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 2017-08-31

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 4 2 OMRÅDESBESKRIVNING... 4 2.1 TOPOGRAFI... 5 2.2 AVVATTNING... 5 2.3 RECIPIENTER OCH MILJÖKVALITETSNORMER... 6 2.4 MARKAVVATTNINGSFÖRETAG... 8 2.5 NATUR- OCH KULTURVÄRDEN... 8 3 TIDIGARE GENOMFÖRDA UNDERSÖKNINGAR... 9 4 GRUNDVATTEN- OCH JORDFÖRHÅLLANDEN... 10 4.1 METOD... 10 4.2 RESULTAT GRUNDVATTENMÄTNINGAR... 11 4.3 RESULTAT JORDLAGERFÖLJDER OCH BERGDJUP... 12 5 VATTENBELASTNING OCH EXTREMFLÖDEN... 14 5.1 NUVARANDE VATTENBELASTNING... 14 5.2 VATTENBELASTNING EFTER UTBYGGNAD... 17 5.3 BERÄKNING AV HÖGA FLÖDEN VID EXTREMA REGN OCH SNÖSMÄLTNING... 19 6 FÖRSLAG TILL DAGVATTENLÖSNING... 20 6.1 AVLEDNING FRÅN OMRÅDET... 20 6.2 UTFORMNING AV VÄGAR... 21 6.3 DRÄNERING... 24 6.4 FÖRDRÖJNINGSMAGASINETS VOLYM... 24 6.5 FÖRDRÖJNINGSMAGASINETS AREA... 25 7 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER... 28 8 FORTSATT ARBETE... 30 BILAGOR Bilaga 1. Förslagsskiss dagvattenlösning Bilaga 2. Planritning geoteknik Bilaga 3. Borrhål geoteknik Bilaga 4. Resultat JB-sonderingar 3(30)

1 BAKGRUND OCH SYFTE Köpings kommun växer och kommunen planerar att expandera genom byggnation i området Skogsledens förlängning i utkanten av staden. En översiktlig dagvattenutredning för detaljplanen har tidigare utförts över området, men i och med att kvarters-och gatustrukturen har justerats önskar kommunen komplettera den med en ny dagvattenutredning. I området förekommer idag vissa blöta partier där det funnits oklarheter om det rör sig om höga grundvattennivåer eller om partierna är blöta eftersom det finns instängt vatten som p.g.a. terrängens utseende inte har möjlighet att avrinna. Syftet med projektet är att ge förslag till hur dagvattenhanteringen kan lösas för det nya bostadsområdet Skogsledens förlängning samt undersöka var det finns risk för stående vatten och blöta partier. Då det redan idag finns problem med underdimensionerade ledningar i det nedströms liggande dagvattennätet ska möjligheterna till omhändertagande av allt dagvatten, även vid extrema flöden, ses över. Dagvattenutredningen omfattar hela området Skogsledens förlängning som planeras att bebyggas, d.v.s. både det västra och östra kvarteret, vilket i rapporten benämns Skogsledens förlängning. Utredningen inkluderar också delar av befintlig bebyggelse norr om Skogsledens förlängning då området vid skyfall avrinner söderut mot Skogsledens förlängning. Hela området som omfattas benämns i rapporten nedan som utredningsområde. 2 OMRÅDESBESKRIVNING Området Skogsledens förlängning är lokaliserat sydväst om Köpings tätort, ca 2,5 km sydväst stadskärnan (Figur 1). Området ligger inom kommunens fastighet, söder om ett befintligt bostadsområde och har en areal på ca 20 ha. I dagsläget består området av skogsmark som gränsar mot åkermark i öster, se Figur 2. Figur 1. Lokalisering av det nya bostadsområdet Skogsledens förlängning i utkanten av Köping inringat med rött. Tyréns AB Sturegatan 4 784 31 Borlänge Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 2017-08-31

Figur 2. Ortofoto över området Skogsledens förlängning med planerade tomtgränser inritade i lila. I nordvästra delen skymtar redan utbyggt bostadsområde. 2.1 TOPOGRAFI Vid platsbesök konstaterades att marken i området är kuperad och ojämn med mycket block på vissa ställen. I skogen förekommer lågpunkter. Markytan i området varierar mellan +12 i anslutning till åkerdiket i norr och +28 vid höjden i väster. Östra delen lutar huvudsakligen åt öster och i västra delen sluttar det främst åt söder. 2.2 AVVATTNING Den befintliga avvattningen inom utredningsområdet består av grunda diken, infiltration och avrinning direkt på markytan till åkerdiket i öster respektive vägdiket som går längs med Ängebyleden i söder, se Figur 3. I den del av området som utgörs av skogsmark finns naturliga diken och lågpunkter där vatten ansamlas. En topografisk analys vars resultat visas i Figur 4 bekräftar att det förekommer lokala lågpunkter i området där vatten kan bli stående, vilket även noterades vid platsbesöket. Åkerdiket, som ligger i gränsen mellan skog och åker i den östra delen av utredningsområdet, sträcker sig utmed hela åkerkanten i nord-sydlig riktning. Den huvudsakliga rinnriktningen i åkerdiket är mot norr, men lågpunkter finns längs diket som gör att flödesriktningen varierar lokalt. Inom åkern finns ett dräneringssystem med brunnar och en kulvert som leder till kommunalt va-nät i norr. Ytterligare en kulvert korsar Ängebyleden och rinner under Volvos anläggningar nordost om åkern. Även denna kulvert rinner senare in i samma kommunala valedning i norr. Söder om utredningsområdet finns ett vägdike på den norra sidan av Ängebyleden som rinner in i en brunn i anslutning till Ängebyleden. Troligen rinner detta vatten till Volvos kulvert, och vidare till det kommunala nätet. Det befintliga, kommunala ledningssystemet är överbelastat i dagsläget och bör inte tillföras mer vatten. 5(30)

Figur 3. Befintlig avvattning av åkermarken och utredningsområdet som i dagsläget består av skogsmark. Den lila linjen visar ungefärligt läge för var det finns kulvertar, baserat på var det finns dräneringsbrunnar på åkern. Blåa linjer är diken som leder vatten i pilarnas riktning. 2.3 RECIPIENTER OCH MILJÖKVALITETSNORMER Dagvatten från det nya bostadsområdet kommer efter byggnation att fördröjas och ledas vidare till det kommunala dagvattennätet. Dagvattennätet har sitt utlopp i Köpingsån strax söder om korsningen med järnvägen. Köpingsån mynnar i sin tur i Mälaren. Både det aktuella avsnittet av Köpingsån, Köpingsån: mellan "Djuphamnen" och sammanflödet Kölstaån/Valstaån (SE659872-151109) och Mälaren (SE659631-151422) utgör ytvattenförekomster i VISS. För ytvattenförekomsten Köpingsån: mellan "Djuphamnen" och sammanflödet Kölstaån/Valstaån har vattenmyndigheten tagit fram statusklassificeringar samt förslag till miljökvalitetsnormer som ska gälla under perioden 2015-2021. Vattenförekomstens ekologiska status har av vattenmyndigheten klassificerats som måttlig på grund av bland annat påverkan från näringsämnen. Den kemiska ytvattenstatusen har klassificerats som uppnår ej god på grund av höga halter kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE), vilka överskrids i samtliga svenska ytvattenförekomster. Miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsten anger att god ekologisk status ska vara uppfylld med tidsfrist till 2027 samt att god kemisk status ska vara uppfylld 2021 (undantag för kvicksilver och PBDE). 6(30)

Figur 4. Rinnvägar och lågpunkter i och i närheten av planområdet. Eftersom det nya området kommer att bebyggas med bostadshus samt mindre anslutande vägar, är det uppkomna dagvattnet i det närmaste att betrakta som rent. En något högre halt av föroreningar och näringsämnen kommer att finnas i dagvattnet från bostadsområdet jämfört med den ursprungliga naturmarken. Eftersom föroreningshalten kan antas vara mycket liten och 7(30)

eftersom ett fördröjningsmagasin kommer att anläggas, vilket reducerar halterna, bedöms möjligheterna att uppnå uppsatta kvalitetskrav enligt miljökvalitetsnormer inte försämras. 2.4 MARKAVVATTNINGSFÖRETAG Det förekommer inga markavvattningsföretag inom det planerade bebyggelseområdet, närmast ligger markavvattningsföretaget Mista-Ängeby-Vallby från 1916, ca 0,7 km västerut. Söder om området ligger markavvattningsföretaget Högsta-Husta från 1948. Markavvattningsföretagens placering visas i Figur 5. Markavvattningsföretagen bedöms inte påverkas av de planerade åtgärderna. Figur 5. Markavvattningsföretagen syns som de randiga områdena. I väster ligger Mista-Ängeby-Vallby och i söder finns Husby-Högsta. Utredningsområdets ungefärliga lokalisering är markerad med en röd ring. 2.5 NATUR- OCH KULTURVÄRDEN Köping har ett antal skogar som är klassade som kärnområden i stadsbilden och skogen som ligger i planområdet är en sådan. Skogen består främst av gran och tall, men även lövskog förekommer, främst i de lite fuktigare skogspartierna. De naturvärden som finns i området är främst det faktum att skogen är ett område som utnyttjas frekvent som rekreationsområde av boende i området. Det utgör också hem för en del djurarter. Utanför planområdet ligger Pelarskogen, där det finns mer naturvärden i form av gammal skog och en rik vedsvampflora. År 2013 gjordes en naturvärdesinventering som resulterade i ett flera rödlistade arter påträffades i området. Förekomsten av skyddsvärda arter inom planområdet bedömdes dock i MKB:n vara av måttlig karaktär, den biologiska mångfalden uppskattades vara låg, även om tre skyddsvärda arter av mossa hittades. Nordväst om området finns en sumpskog som består av kärrskog och lövskog, se Figur 6. 8(30)

Figur 6. Sumpskogen representeras av de gröna områdena i väster. Utredningsområdets ungefärliga lokalisering är markerad med en röd ring. Enligt den MKB som upprättats av Sweco förekommer både fornlämningar och nyare kulturhistoriska lämningar inom detaljplaneområdet och det antas tidigare ha förekommit bebyggelse i mindre delar av området. 3 TIDIGARE GENOMFÖRDA UNDERSÖKNINGAR Sweco har på uppdrag av Köpings kommun upprättat en MKB för planläggandet av Skogsledens förlängning med anledning av att en exploatering i området kommer att innebära en betydande påverkan på natur- och miljövärden. I MKB:n nämns att det vid en genomförande av detaljplanen kommer att tas hänsyn till naturvärden och skogen planeras byggas in i området för att möjliggöra för djurarter i området att vara kvar. Övriga påverkansfaktorer som belyses i MKB:n är bl.a. att dagvattenflödena kommer att öka. En översiktlig geoteknisk undersökning utfördes i mars 2016 av Sweco där jordlager- och grundvattenförhållanden karterades. De utredningar som har gjorts innefattar trycksondering för bestämning av jordens relativa fasthet, jordprovtagning med skruvborr, installation av grundvattenrör och provtagningshål som visar grundvattenytans läge samt radonmätning i jordporerna. En geofysisk undersökning med flerfrekvens stångslingram har också utförts för att undersöka förekomsten av lera. Sweco har utfört en dagvattenutredning för ett tidigare planförslag där förutsättningarna för att anlägga en dagvattendamm som kan ta hand om vattnet som kan uppstå vid ett 100-årsregn som pågår i 15 minuter redovisades. Utförda slugtest visade att för att göra detta bör det översta lagret på vissa ställen, där jordlagret består av lera och silt som är relativt 9(30)

ogenomsläppligt, grävas ur och ersättas med material med bättre förutsättningar att infiltrera vattnet. Sweco nämner i sin rapport att det på fem olika ställen i planområdet förekommer källsprång som är ca 20-40 m 2 stora och ca 30 cm djupa samt att inga byggnader bör placeras ovanpå källsprången. 4 GRUNDVATTEN- OCH JORDFÖRHÅLLANDEN Området är småkuperat och består till stor del av morän, men det förekommer även inslag av postglacial finlera. I östra delen finns ett område med glacial lera, se Figur 7. Den översiktliga geotekniska utredning som utförts av Sweco har visat att moränen främst är siltig. Enligt Swecos undersökning kan grundvattennivåerna variera mellan 0,5-1 meter under markytan och i de mer låglänta partierna ligger grundvattnet alldeles under, eller i, marknivå. Figur 7. Jordartskarta över utredningsområdet. Det ljusblåa området representerar sandig morän, det gula med vita symboler är postglacial finlera och det helgula är glacial lera. Utredningsområdets ungefärliga lokalisering är markerad med en röd ring. Sveriges geologiska undersökning Inom ramen för projektet har ytterligare undersökning av jordförhållanden och grundvattennivåer utförts eftersom det i området finns blöta partier, samt då det i Swecos tidigare undersökning anges att källsprång förekommer i området. Undersökningen syftade vidare till att kontrollera förutsättningarna för anläggande av ett fördröjnings- eller infiltrationsmagasin i anslutning till åkerdiket i den östra delen av planområdet. 4.1 METOD Installation av grundvattenrör utfördes med borrbandvagn under perioden 2017-05-08 till 2017-05-12. Totalt utplacerades 10 grundvattenrör, varav 7 st i skogsmarken och 3 st i anslutning till åkerdiket (Figur 8). De tre rör som sattes i anslutning till åkerdiket utgjordes av 2-tums stålrör för att möjliggöra utförande av s.k. slugtest i ett senare skede som kan ge en uppskattning av markens genomsläpplighet och infiltrationsförmåga. Övriga rör utgjordes av 1-tums stålrör. 10(30)

Samtliga rör sattes i vattenförande lager, d.v.s. inom områden med förekomst av lera sattes rör med filterdelen i det vattenförande lagret (morän/sand-grus) under leran. På så sätt är det möjligt att kontrollera hur grundvattennivån kommer att stå i marken vid bortgrävning av leran under byggnation. Det går även att kontrollera om s.k. artesiskt vatten förekommer där grundvattnet har ett övertryck, vilket innebär att vattnet vid bortgrävning av leran kommer att stå uppe i lerlagret eller över marknivån. Skruvprovtagning utfördes i samtliga punkter i skogsområdet och i några av punkterna på åkern. På åkern utfördes även s.k. jordberg-sonderingar (JB-sonderingar) för att kontrollera jorddjup. 4.2 RESULTAT GRUNDVATTENMÄTNINGAR Mätning av grundvattennivån i rören har utförts vid två tillfällen, dels 2017-05-12 i samband med installation (0-3 dagar efter installation) och dels 2017-05-30 omkring tre veckor efter installation då nivåerna kan anses ha stabiliserats. Resultaten visar att grundvattennivån följer markytan i stora drag och låg vid mättillfällena mellan omkring 0 till 2 meter under markytan. Inom den del av planområdet som utgörs av skogsmark lutar grundvattennivån generellt åt sydost, medan grundvattennivån i anslutning till åkerdiket lutar mot norr eller nordost. Grundvattennivån ligger inte i någon punkt över marknivån. I punkt 17T02 låg grundvattennivån över marknivå direkt efter installation, men vattennivån kan vid denna tidpunkt inte anses ha stabiliserats. Artesiskt vatten förekommer dock i den mening att grundvattnet i det vattenförande lagret under leran står upp i lerlagret. Grundvattennivåer i mark varierar beroende på årstid och om det är ett blött eller torrt år. Generellt sett är grundvattennivåerna som högst under senvinter-vår i de här delarna av landet. I det här fallet har grundvattennivåer endast mätts under en kort period och det kan antas att nivåerna kan vara både högre och lägre. Resultat av grundvattenmätningar redovisas i Tabell 1. Se även Bilaga 2 och 3. 11(30)

Figur 8. Placering av grundvattenrör. Tabell 1. Resultat av mätning grundvattennivåer under maj 2017, Skogsledens förlängning Rör Gv-nivå under my 2017-05-12* Gv-nivå under my 2017-05-30 Gv-nivå (RH2000) 2017-05-12* Gv-nivå (RH2000) 2017-05-30 17T01 0,58 0,69 16,671 16,561 17T02-0,14 0,14 19,819 19,539 17T03 0,31 0,56 21,43 21,18 17T04 0,4 0,14 15,9 16,16 17T05 0,54 0,79 14,629 14,379 17T06 0,18 0,31 18,162 18,032 17T08 0,52 0,79 12,783 12,513 17T09 0,86 1,07 11,473 11,263 17T10 1,89 2,16 9,298 9,028 17T11 1,44 1,73 21,256 20,966 * mätning utförd 0-3 dagar efter installation, vilket innebär att grundvattennivån inte kan anses stabil. 4.3 RESULTAT JORDLAGERFÖLJDER OCH BERGDJUP I Tabell 2 redovisas bedömda jordlagerföljder från skruvprovtagning samt erhållna resultat av JBsondering, se även Bilaga 2-4. Bedömningar av jordlager bekräftar att lera förekommer i nästan samtliga lågpunkter och att detta sannolikt är orsaken till att vatten blir stående i de instängda områdena utan att kunna infiltrera. Ett undantag är lågpunkten i punkt 17T11 där det finns morän i dagen. I denna punkt finns inget stående vatten. 12(30)

Resultat av mätningar på åkern visar att lermäktigheten varierar mellan omkring 1-4 meter och att djup till berg uppgår till cirka 5 meter i anslutning till åkerdiket. Utvärdering av övriga redovisade mätningar kommer att göras i samband med kommande undersökningar av infiltrationsmöjligheter. Tabell 2. Bedömda jordlagerföljder i samband med skruvprovtagning samt resultat av JB-sondering. För jordartsbeteckningar och exakta djup, se Bilaga 3 och 4. Rör Jordlager-följder, angivna intervall avser djup under markytan [m] Cirka djup till berg [m] 17T01 0-0,1 torv - 0,1-0,9 lera 0,9-2,0 silt 17T02 0-1,5 lera - 1,5-2,6 morän 17T03 0-0,1 torv 0,1-1,1 lera 1,1-1,4 lera 17T04 00,3 torv - 0,3-1,8 lera 1,8-3,8 friktionsjord 17T05 0-0,2 torv - 0,2-0,9 silt 0,9-2,0 silt 17T06 0-0,2 torv 5 0,2-2,2 lera 2,2-4,6 silt 17T07-5 17T08 0-0,5 F lera 4 0,5-1,6 sand 1,6-2,5 silt 17T09 0-0,2 lera - 0,2-3,9 lera 3,9-5,0 friktionsjord 17T10 0-0,1 lera - 0,1-1,1 lera 1,1-1,6 lera 1,6-2,0 silt 17T11 0-1,5 friktionsjord - 1,5-3,4 friktionsjord 17T21-5,5 17T22-10 17T23-11 17T24-8 17T25 8,5 17T26-6 17T27 0-0,4 lera 6 0,4-1,2 silt 17T28 0-0,1 lera - 0,1-1,4 lera 1,4-2,3 sand 13(30)

5 VATTENBELASTNING OCH EXTREMFLÖDEN 5.1 NUVARANDE VATTENBELASTNING Det nuvarande planområdet består till största delen av skogsmark. Norr om planområdet finns ett befintligt bostadsområde från vilket vattnet vid mindre flöden leds norrut via dagvattennätet. Vid extrem nederbörd rinner dock vattnet söderut mot planområdet, vilket innebär att de planerade fördröjningsmagasinen måste ta omhand även detta vatten. Avrinningsområdena som avvattnar till utloppspunkterna i Figur 9 representerar de områden som är intressanta för anläggning av fördröjningsmagasin. Utloppet för avrinningsområde 2 utgör utloppspunkten för det befintliga bostadsområdet och delar av planområdet längst i norr, medan avrinningsområde 1 representerar det område som efter byggnation kommer att rinna till det befintliga diket där skogsmarken gränsar till åkern i öst. Den totala arean för avrinningsområde 1 är före exploatering ca 12,4 ha och avrinningsområde 2 är ca 15,0 ha stort (varav 3,5 ha ligger utanför område med dagvattennät). I dagsläget, före exploatering, avrinner delar av det västra kvarteret söderut till vägdiket längs med Ängebyleden. Eftersom det är oklart om vattnet i vägdiket rinner in i kulverten mot Volvo i nordost eller direkt till det kommunala systemet i norr, har det antagits att vattnet rinner till Volvo-kulverten. På så sätt överskattas inte den nuvarande belastningen från området till ledningen som går mot norr in i det kommunala nätet.. Beräkningar av nuvarande vattenbelastning har gjorts utifrån två olika antaganden: 1. Antagande att hela området bidrar till flödet i diket vid ett regn 2. Antagande att vattnet till stor del fördröjs inom skogsområdet av lågpunkterna och att det endast är området närmast diket som rinner till diket vid ett regn. 1. Antagande att hela området bidrar till flödet i diket vid ett regn Vid beräkningar enligt det första antagandet har flödet före exploatering inom respektive område beräknats med rationella metoden för de två avrinningsområdena (Figur 9) samt för hela området. För beräkning av nederbördsintensitet användes Dahlströms formel (Svenskt Vatten, P104). Genom att bedöma hur stora area som upptas av olika typer av ytor (vägar, tak etc.) så beräknades den reducerade arean för avrinningsområdena samt för hela området. För fastigheter inom det befintliga bostadsområdet har areorna för taken mätts upp med hjälp av ett flygfoto, men då den stensatta ytan har varit svår att bedöma med det underlaget har den antagits vara 100 m 2 för varje fastighet. I den norra delen av avrinningsområdena där det redan är ett utbyggt bostadsområde finns det idag ett dagvattenavledningsnät som leder vattnet norrut till Ullvileden, se Figur 9. Nätet är dimensionerat för att ta emot ett 10 års-regn med 10-15 minuters varaktighet, vilket motsvarar ett flöde på 880-1110 liter/s. Det befintliga bostadsområdet bidrar idag därmed endast till ett flöde till diket vid nederbördsmängder som överstiger 10-årsflöden. 14(30)

Figur 9. Områden som är relevanta för omhändertagande av dagvatten efter exploateringen utmarkerat med orangea utloppspunkter tillsammans med befintliga avrinningsområden som legat till grund för beräkningen av nuvarande vattenbelastning. I de blåa områdena i norra delen av avrinningsområde 2 visas avrinningsområdet för det vatten som avvattnas med befintligt dagvattensystem för regn som inte överstiger intensiteten av ett 10-årsregn med 10-15 min varaktighet. 15(30)

2. Antagande att vattnet till stor del fördröjs inom skogsområdet av lågpunkterna och att det endast är området närmast diket som rinner till diket vid ett regn. En beräkning har också gjorts utifrån antagandet att det endast är området närmast diket som bidrar till flödet vid ett regn. Detta antagande ger troligen en mer realistisk bild av flödesbilden som den ser ut idag, åtminstone vid de lägre flödena, eftersom det finns flera lågpunkter i området som fungerar som naturliga fördröjningar. Vattnet som idag når de lågpunkter där jordarten utgörs av morän infiltrerar troligen i stor utsträckning och bidrar även det till grundvattenutflöde i diket. Detta är dock ett betydligt trögare förlopp och ger upphov till betydligt lägre flöden i förhållande till de flödespulserna som uppstår vid regn. I områdena som idag utgörs av lågpunkter på lera kommer vatten att bli stående och långsamt avdunsta. Området närmast diket som kan antas bidra till flödet i diket har grovt uppskattats till 5 ha, se Figur 10. Figur 10. Delar av området i anslutning till diket som grovt uppskattat bidrar till flödet i diket idag. 16(30)

Tabell 3 visar de framräknade reducerade areorna för respektive avrinningsområde. Tabell 3. Beräknad reducerad area för respektive avrinningsområde innan exploateringsåtgärder. Det område som idag har utbyggt dagvattennät har inte tagits med i dessa beräkningar, utan har beräknats separat. Avrinningskoefficienter (φ) som använts i beräkningen har hämtats från Svenskt Vattens publikation P90 (Svenskt Vatten, 2004). Naturmark [ha] ( = 0,1) Vägar [ha] ( = 0,8) Tak [ha] ( = 0,9) Stensatt yta [ha] ( = 0,7) Reducerad area [ha] Avr. 1 1,2 0 0 0 1,2 Avr. 2* 0,35 - - - 0,35 Hela omr.* 1,6 - - - 1,6 Området närmast diket 0,05 - - - 0,05 * Exklusive område med utbyggt dagvattennät Resultaten för beräkning av dimensionerade flöden för regn med olika återkomsttid enligt de två antagandena visas i Tabell 4. Tabell 4. Beräknade flöden vid regn innan exploateringsåtgärder i de planerade lägena för fördröjningsmagasinen. Siffror inom parentes visar flödet före exploatering inklusive det vatten som rinner in från befintligt bostadsområde vid skyfall. Avrinningsområde Beräkningspunkt Varaktighet [min] HHQ 1 [l/s] HHQ 2 [l/s] HHQ 5 [l/s] HHQ 10 [l/s] HHQ 20 [l/s] HHQ 100 [l/s] Avr. 1 42 54 68 91 114 143 243 Avr. 2* 23 23 29 38 48 61 (287) 103 (1108) Hela omr.* 42 70 87 117 146 184 (410) 312 (1317) Området närmast diket 40 2 3 4 5 6 10 * Exklusive område med utbyggt dagvattennät 5.2 VATTENBELASTNING EFTER UTBYGGNAD Efter utbyggnaden kommer höjdsättningen ändras och vägar anläggas samtidigt som det kommer att byggas fastigheter på en stor del av ytan som idag är skogsmark. Omvandling från naturmark till hårdgjorda ytor innebär att markens fördröjande effekt minskar och att flödena ökar. I det västra kvarteret där vattnet i nuläget rinner söderut till vägdiket och vidare till kulverten, förändras avrinningen efter exploatering för att möjliggöra omhändertagande av vattnet från dessa tomter. Efter exploatering kommer därmed även detta vatten att avrinna mot fördröjningen i öster, se Figur 11. Den totala arean för avrinningsområde 1 är därför större efter exploatering jämfört med före exploatering, ca 14,1 ha, medan avrinningsområde 2 är oförändrat jämfört med före exploatering, ca 15,0 ha stort (varav 3,5 ha ligger utanför område med dagvattennät). Efter exploatering kommer hela områdena bidra till flödet i åkerdiket/fördröjningsmagasinet eftersom lågpunkter kommer att fyllas igen eller avvattnas via de nya diken som anläggs. 17(30)

Figur 11. Områden som är relevanta för omhändertagande av dagvatten efter exploateringen utmarkerat med orangea utloppspunkter tillsammans med ungefärliga avrinningsområden som kommer att bildas efter exploateringen som legat till grund för beräkningen av nuvarande vattenbelastning. I de blåa områdena i norra delen av båda avrinningsområdena visas avrinningsområden för det vatten som avvattnas med befintligt avvattningssystem för regn som inte överstiger intensiteten av ett 10-årsregn med 10-15 min varaktighet. 18(30)

Flödet efter exploatering inom respektive område har beräknats på samma sätt som för nuvarande vattenbelastning. Framräknad reducerad area för respektive delområde samt avrinningskoefficienter och typ av yta som använts vid beräkningen framgår av Tabell 5. På den kvadratiska ytan i mitten av det västra kvarteret är det oklart vilken typ av fastighet som kommer att anläggas och därför har det antagits att hela ytan består av hårdgjord yta för att inte underskatta flödena därifrån. För övrigt har samma antagande som vid beräkning av nuvarande vattenbelastning gjorts både för befintlig och planerad bebyggelse, att varje fastighet har 100 m 2 stensatt yta. För den planerade bebyggelsen har antagandet att varje fastighet har en area på 160 m 2 ansetts vara ett representativt antagande för området. Vägbredden har satts till 6,5 meter. Tabell 5. Beräknad reducerad area för respektive delområde efter utbyggnad. Det område som idag har utbyggt dagvattennät har inte tagits med i dessa beräkningar, utan har beräknats separat. Avrinningskoefficienter (φ) som använts i beräkningen har hämtats från Svenskt Vattens publikation P90 (Svenskt Vatten, 2004). Beräknings -punkt Naturmark [ha] ( = 0,1) Vägar [ha] ( = 0,8) Tak [ha] ( = 0,9) Stensatt yta [ha] ( = 0,7) Avr. 1 1,3 0,1 0,7 0,4 2,5 Avr. 2* 0,3 0,06 0,09 0,04 0,5 Hela omr.* 1,6 0,2 0,8 0,4 3,0 * Exklusive område med utbyggt dagvattennät Reducerad area [ha] I Tabell 6 redovisas beräknade flöden efter utbyggnad. Tabell 6. Beräknade flöden vid regn efter utbyggnad som rinner till de planerade lägena för fördröjningsmagasinen. Siffror inom parentes visar flödet efter exploatering inklusive det vatten som rinner in från befintligt bostadsområde vid skyfall. Beräkningspunkt Varaktighet [min] HHQ 1 [l/s] HHQ 2 [l/s] HHQ 5 [l/s] HHQ 10 [l/s] HHQ 20 [l/s] HHQ 100 [l/s] Avr. 1 16 201 252 340 427 537 914 Avr. 2* 23 33 42 57 71 89 152 (710) Hela omr.* 23 194 242 327 410 516 877 (1435) * Exklusive område med utbyggt dagvattennät 5.3 BERÄKNING AV HÖGA FLÖDEN VID EXTREMA REGN OCH SNÖSMÄLTNING Dagvattenavrinning kan ge problem vid snabba flöden som ger höga toppar, men även mer utdragna förlopp som uppstår vid exempelvis snösmältning kan bli problematiska. För att undersöka hur stora flöden som kan uppstå i extrema fall har flöden vid tre olika scenarier beräknats: 1. 100-årsregn, 10 min varaktighet 2. Maximal snösmältning 7 dagar 3. Maximal snösmältning 1 dag Avrinning vid maximal snösmältningsintensitet under 1 dag respektive 7 dagar (10 års återkomsttid) har uppskattats för områdena enligt uppgifter i Svenskt Vattens publikation P90. Snösmältningsintensiteten varierar beroende på regionala förutsättningar så för Köping har Huskvarnas värden använts eftersom det är den ort av de listade med mest likartade förhållanden jämfört med Köping. För snösmältning som pågår i 7 dagar med 10 års återkomsttid har den maximala snösmältningsintensiteten angetts till 1,8 l/s, ha och för snösmältning som pågår i en dag har 4,0 l/s, ha använts. De angivna värdena för 19(30)

snösmältningsintensitet utgör den del som ger upphov till avrinning och utgår från antagandet att snösmältningen endast pågår under 12 timmar/dygn. Resultaten från beräkningen av flödena för snösmältningsscenarierna samt 100-årsregn redovisas i Tabell 7. För 100-årsregnet ger resultatet en uppfattning om hur stora flödena kan bli vid ett kraftigt skyfall. Dimensionering av fördröjningsmagasin har dock utgått från den dimensionerande varaktigheten eftersom de största volymerna ofta uppkommer vid lågintensivt och långvarigt regn. Tabell 7. Beräknade flöden vid de tre scenarierna. Beräknade flöden vid snösmältning i de planerade lägena för fördröjningsmagasinen utgår från att snösmältningen antas pågå under 12 timmar/dygn (Svenskt Vatten, P90). I område med utbyggt dagvattennät antas att snösmältning avleds via nätet. Beräkningspunkt Scenario 1: 100-årsregn, 10 min varaktighet [l/s] Scenario 2: Flöde vid maximal snösmältning under 1 dag (10 års återkomsttid) [l/s] Scenario 3: Flöde vid maximal snösmältning under 7 dagar (10 års återkomsttid) [l/s] Avr. 1 1202 56 25 Avr. 2 1538 14 6 Hela omr. 2740 70* 31* * Exklusive befintligt område med ledningar eftersom flödet vid snösmältning är lågintensivt och antas rinna bort via ledningsnätet. 6 FÖRSLAG TILL DAGVATTENLÖSNING 6.1 AVLEDNING FRÅN OMRÅDET En skiss på förslag till dagvattenlösning redovisas i Figur 12, se även Bilaga 1. Ledningsnätet ska dimensioneras så att det har kapacitet att ta hand om ett 20-årsregn med 15 minuters varaktighet. Vid flöden som uppstår vid större regnmängder kommer vattnet att ledas via öppna diken eller ovanpå vägen, där det sedan rinner till något av dikena. I nordöstra respektive sydöstra delen av planområdet grävs diken som kan leda vattnet åt öster till det som i dagsläget utgörs av åkerkant. I nordväst anläggs en vall som syftar till att skydda bebyggelsen norr om planområdet från ökade regnmängder vid extremnederbörd. Tomternas lutning kommer att anpassas så att vattnet rinner mot vägar och öppna diken och vidare mot åkermarken i öster. I anslutning till dikeskanten som avgränsar åkern mot skogsområdet kommer det att anläggas ett fördröjningsmagasin. Mellan några av tomterna finns det släpp som nyttjas som rinnvägar för dagvattnet, antingen i form av diken eller som lägre liggande stråk som även kan användas som gångpassage. Diken som anläggs kan utformas med olika släntlutningar, djup och material som anpassas så att diket smälter in i omgivande miljö. 20(30)

Figur 12. Förslag på dagvattenlösning för Skogsledens förlängning. De gröna linjerna representerar dagvattenledningar med kapacitet att ta hand om ett 20-årsregn. Blåa linjer är diken och den gula markeringen i nordväst är en vall som ska skydda befintlig bebyggelse från tillrinning från planområdet. Pilarna innanför de planerade fastighetsgränserna visar åt vilket håll tomterna ska lutas för att vattnet ska rinna åt rätt håll. 6.2 UTFORMNING AV VÄGAR I den presenterade lösningen föreslås att vägar i vissa fall nyttjas för bortledning av extrema regn. Generellt sett finns olika metoder för att kunna nyttja vägar som kanaler för bortledning av vatten. För att den uppkomna vattenvolymen ska få plats kan vägen exempelvis utformas med kantsten, tomterna lutas mot vägen på bägge sidor eller vägen utformas med en vinge. 21(30)

För att lösningen ska fungera oberoende av hur tomtanslutningar mot vägen ser ut har det i projektet funnits önskemål om att vägen i första hand utformas med en vinge med tillräcklig lutning och bredd för att hela den uppkomna vattenvolymen ska få plats vid extrema regn. Exempel på utformning av väg med vinge visas i Figur 13. Figur 13. Typsektion väg som utformas med vinge. Observera att angiven bredd på vingen kan justeras. I den presenterade lösningen nyttjas vägen i de flesta fall som bortledning för ett fåtal tomter, vilket innebär att det uppkomna flödet blir relativt litet. I det västra kvarteret kommer dock vatten att rinna på vägen längs en längre sträcka och fler tomter belastar vägen. Det uppkomna flödet omfattar här dels vatten från det avskärande diket vid vallen i nordväst, dels samtliga tomter längs den västra och södra vägen i kvarteret. För att undersöka om vattnet vid ett skyfall ryms på vägen har beräkningar utförts. Då den södra vägens lutning är relativt stor, och vattnet därmed avrinner snabbare längs denna sträcka, bedöms vattnet uppta störst plats på vägen vid ca sektion 0/320 längs väg VM4. Vägens lutning i längdriktningen är här 5 promille, vilket också är den minsta väglutningen sett till alla vägar inom båda kvarteren. Det har för enkelhetens skull antagits att flödet till punkten utgör cirka 20 % av det totala flödet som uppstår inom avrinningsområde 1 efter exploatering. Det vatten som kommer att rinna på vägen utgör 100-årsflödet minus 20-årsflödet (eftersom 20-årsflödet rinner i ledningar), vilket innebär att flödet som behöver få plats på vägen grovt uppskattat är omkring 100 liter/s. Önskvärd lutning på både väg och vinge är 2,5 procent. Vingens bredd bör maximalt uppgå till 1,5 meter, vilket ger en höjd på kanalen på 0,0375 meter räknat från botten. Tvärsnittsarean blir 0,06 m2. Beräkning med Mannings formel (M=80) ger utifrån dessa antaganden att ett flöde på upp till 20 liter/s får plats på vägen. Längs de flesta vägavsnitt beräknas det uppkomna flödet understiga 20 liter/s och vattnet ryms därmed på vägen. 22(30)

Undantaget är den södra och västra vägen inom det västra kvarteret (Ca sektion VM4 0/160-0/345 och VM50/220-0/270) där vattnet inte bedöms rymmas på vägen, se Figur 14. För att undvika anläggande av kantsten längs dessa delar föreslås tomter och uppfarter utformas med en viss lutning ned mot vägen. Längs VM50/220-0/270 (södra vägsträckan) behöver vingen förläggas på vägens norra sida. I Figur 15 visas hur stor kanalen behöver vara för att kunna ta emot 100 liter/s. Figur 14. Gröna streck markerar vägar där vägens vinge inte räcker till för att uppkommen vattenvolym ska få plats vid ett skyfall. Längs dessa sträckor behöver tomterna lutas och vingen placeras så att större vattenmängder kan tas emot.. Figur 15. Schematisk bild över vägutformning där vägen utformas som en kanal som leder vattnet i önskad riktning. Med hjälp av utformning av tomter så att de lutar mot vägen, kan tillräckligt stor tvärsnittsarea erhållas för att vägen ska kunna ta emot ett skyfall längs de vägavsnitt med störst flöde och minst lutning. 23(30)

6.3 DRÄNERING Lokalt i lågpunkter förekommer grundvattennivåer som ligger nära markytan. Genom anläggande av hus- och vägdräneringar samt avskärande diken undviks skador på konstruktioner inom dessa områden. Inom de partier där grundvattennivåerna ligger högt innebär dräneringen av vägar och hus att en lokal grundvattensänkning kommer att ske. En viss mängd grundvatten kommer därmed att dräneras via dräneringssystemen och vidare till fördröjningsmagasinet. En grov uppskattning av inflödet till dräneringen vid en grundvattensänkning på 0,5 meter har gjorts med Thurners ekvation samt Darcys lag, vilket visar att inflödet per meter ledning uppgår till storleksordningen 0,0005 liter/s Motsvarande beräkning för hus har gjorts med Thiems brunnsekvation, där huset antagits ha en radie på 5 meter, vilket visar att dräneringsflödet från ett hus kan uppgå till storleksordningen 0,03 liter/s. Grundvattensänkningens påverkansområde (avsänkningstratt) kan grovt uppskattas till omkring 2 meter från dräneringen. Beräkningarna har gjorts utifrån antagandet att moränens hydrauliska konduktivitet är densamma som tidigare uppmätts i åkern genom slugtest (Sweco, 2017), d.v.s. K=10-6 m/s, vilket motsvarar en sandig-grusig morän. Enligt Swecos geotekniska utredning är moränen i skogsområdet siltig, vilket skulle innebära att genomsläppligheten och därmed både dräneringsflödet och påverkansområdet i själva verket är betydligt mindre. Då det endast bedöms röra sig om ett fåtal hus och vägsträckor som ligger så nära grundvattennivån och flödena är små har det totala flödet från dräneringar bedömts vara försumbart i sammanhanget. 6.4 FÖRDRÖJNINGSMAGASINETS VOLYM För bestämning av fördröjningsvolym har det räknats på några olika utflöden för att undersöka hur stor reglervolym som krävs för att ta omhand vattnet som uppstår inom hela området. På så sätt är det möjligt att göra en avvägning av hur stora flöden som kan fördröjas gentemot hur stor volym och därmed area som fördröjningsmagasinet kommer att uppta inom planområdet. Eftersom vatten rinner in från det befintliga bostadsområdet vid skyfall, men inte vid lågintensivt regn har det beräknats vid vilket flöde som maximal volym uppstår. En brytpunkt finns vid 100- årsregn med varaktigheten 45 minuter där det fortfarande finns ett flöde från det befintliga området. Vid mer lågintensiva regn med längre varaktighet antas vattnet kunna tas omhand av dagvattennätet i det befintliga bostadsområdet. I Tabell 8 redovisas beräknad reglervolym vid flöden med 100 års återkomsttid, samt maximal snösmältning som beskrivits i avsnitt 5.3. I tabellen redovisas även vid vilken varaktighet som maximal volym uppstår. Beräkningarna visar att det är vid de lågintensiva, långvariga regnen som maximala volymer erhålls, dvs då det befintliga området inte bidrar. Beräkningarna visar också att snösmältningen ger upphov till de allra största volymerna. Tabell 8. Total reglervolym för hela området inklusive det vatten som rinner in från befintligt bostadsområde vid skyfall.. Utflöde Reglervolym vid fördröjning av 100-årsregn [m3] Dimensionerande varaktighet Dimensionerande flöde, liter/s*ha Reglervolym vid fördröjning av maximal snösmältning 1 dygn [m3] 6 liter/s > 4000 >30 dygn <2,6 2800 7600 10 liter/s 2700 1,5 dygn 10,4 2600 6400 15 liter/s 2400 0,5 dygn 23 2400 4900 För att dimensionera fördröjningsmagasinet så att området inte släpper ut mer vatten än idag, och det antas att det idag endast är området närmast diket som bidrar till flödet, behöver Reglervolym vid fördröjning av maximal snösmältning 7 dygn [m3] 24(30)

utflödet strypas till ett fåtal litrar/s, se Tabell 4 i avsnitt 5.1. Nuvarande utflöde vid ett 20- årsregn är t.ex. med detta antagande i storleksordningen 6 liter/s. Beräkningarna visar dock att utflöden som understiger 10 liter/s kommer att innebära att magasinet töms så långsamt att fördröjningen riskerar att brädda vid nya regn. För att få ett fungerande magasin bedöms att utflödet behöver uppgå till minst 10 liter/s. I scenarierna ovan har 100-årsflöden beräknats. Om större regn än så skulle inträffa kommer vattnet med den föreslagna lösningen att rinna över åkern mot nordost, se Figur 16. Figur 16. Naturliga rinnvägar för vattnet, vilket visar hur vattnet kommer att rinna vid flöden som är större än vad som uppstår vid 100-årsregn. 6.5 FÖRDRÖJNINGSMAGASINETS AREA För bestämning av hur stor yta som fördröjningsmagasinet upptar behöver höjden på magasinet bestämmas. Grundvattennivån i anslutning till åkerdiket låg vid mättillfällena mellan 0,8 till 2 meter under marknivån i det vattenförande lagret under leran, där de högsta nivåerna (ca 0,8 meter under markytan) uppmättes i söder och de lägsta nivåerna (ca 2 meter under markytan) i norr, se Tabell 1 i kapitel 4. Detta innebär att det vid anläggning av ett fördröjningsmagasin som har kontakt med det vattenförande lagret inte är möjligt att magasinera mer vatten under marknivån än vad avståndet till grundvattennivån tillåter. Då lerlagret är relativt tunt kan det antas att magasinet kommer att ha kontakt med det vattenförande lagret. För att ha marginal för naturliga grundvattenfluktuationer rekommenderas att magasinets botten inte antas ligga djupare än 0,5 meter under marknivå i den södra delen och 1,5 meter under marknivån i den norra delen. För att få plats med vattnet kan en vall byggas så att mer vatten kan magasineras på höjden. T.ex. kan vallen utföras så att 1 meter vatten kan magasineras över marknivå, vilket skulle innebära att magasinets totala höjd kan uppgå till cirka 1 meter i söder och cirka 2,5 meter i 25(30)

norr. Om fördröjningsmagasinet utformas som ett avlångt magasin som följer åkerdiket i nordsydlig riktning kommer dock grundvattennivåerna utjämnas inom magasinet och det kan då antas att botten i genomsnitt kan ligga omkring 1 meter under marknivån. Med en vall kan därmed 2 meter vatten magasineras på höjden. Om det antas att utflödet sätts till 10 liter/s behöver reglervolymen enligt Tabell 8 uppgå till omkring 3000 m 3 för att fördröja ett 100-årsregn, eller 6500 m 3 om maximal snösmältning ska kunna tas omhand. Om magasinets höjd sätts till 2 meter behöver magasinets area därmed uppgå till 1500 (respektive 3250 m 2 om snösmältning beaktas) om det antas att magasinet har vertikala sidor. Förslagsvis utformas magasinet som ett långt avlångt magasin för att öka förutsättningarna för vattnet att infiltrera, se exempel i Figur 17. Figur 17. Exempel på placering av yta för fördröjningslösning. Genom att t.ex. utforma magasinet med större släntlutning och varierande bredd, finns det stora möjligheter att dagvattenmagasinet kan tillföra stora rekreativa värden för intilliggande områden. Vackra miljöer kan skapas t.ex. genom anläggande av broar över magasinet och skapande av mindre sjöar som övergår i smalare partier, se exempel i Figur 19 och Figur 18. Förutom estetiska värden, har fördröjningsmagasinet en renande effekt på dagvattnet och kan tillföra nya naturmiljöer till det omgivande odlingslandskapet. Magasinet kommer endast vid mycket stora flöden att vara helt fyllt med vatten, men genom att anlägga magasinet med kontakt med grundvattnet kan en permanent vattenyta erhållas även vid torra perioder. 26(30)

Figur 18. Exempel på utformning av dagvattenmagasin med broar. Övre bilden: Tullinge trädgårdsstad, Nedre bilden: Vattenparken i Borlänge. 27(30)

Figur 19. Exempel på utformning av ett fördröjningsmagasin i övergången mellan skog och åkermark, Stockbydammen, Lidingö. Bild hämtad från www.lidingo.se. 7 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER VATTENBELASTNING Vid exploateringen kommer avrinningsområdena att förändras, både till storlek och utformning. Den planerade vägen och vallen i norra delen av planområdet kommer att fungera som en barriär som delar avrinningsområde 1 och 2. Exploateringen innebär att karaktären på avrinningsområdena som leder vatten åt öst kommer att förändras. Eftersom vattnet idag i stor utsträckning samlas i lågpunkter vilka fungerar som naturliga fördröjningar/uppsamlingsytor, kan flödet från området före exploatering antas uppgå till cirka 6 liter/s vid ett 20-årsregn. Efter exploateringen kommer höjdsättningen förändras och lågpunkterna avvattnas, vilket innebär att flödet ökar kraftigt. Vid ett 20-årsregn beräknas flödet efter exploatering uppgå till 520 liter/s. AVLEDNING VID SKYFALL För avledning av vatten vid skyfall nyttjas vägar och öppna diken för avledning av vattnet. Om vägen utformas med en vinge, kan vägen fungera som en kanal som leder vattnet i rätt riktning. Nästan alla vägar inom området bedöms rymma de vattenvolymer som kan uppkomma vid ett skyfall. De enda undantagen är den västra och södra vägen inom det västra kvarteret (Ca sektion VM4 0/160-0/345 och VM50/220-0/270) där större flöden beräknas kunna uppstå. För att undvika anläggande av kantsten behöver det säkerställas att vattnet får plats genom att tomter och uppfarter utformas med en lutning ned mot vägen. Längs den södra sträckan, VM50/220-0/270, där tomterna längst i söder lutar bort från vägen, behöver vingen förläggas till vägens norra sida. Vid extrema regn finns det en risk att vattnet leds in i husens dräneringssystem. Så länge vattnet ligger under sockelnivå innebär det dock ingen risk att vattnet kortvarigt står i vattnets dräneringssystem. 28(30)

De öppna diken som anläggs behöver rensas med jämna mellanrum för att bibehålla sina avvattningsegenskaper. Det rekommenderas att de släpp som ska rymma större öppna diken utformas med en bredd av 8 meter för att få plats med t.ex. ett ca 1 meter djupt dike och samtidigt möjliggöra för en mindre grävmaskin att komma åt diket. Vid detaljutformning av dike och släpp kan lösningar utformas så att diket smälter in i omgivande naturmiljö på ett bra sätt. Några av släppen ska ha funktionen att avleda vatten vid extrem nederbörd, men har inte funktionen att avleda vatten vid normala flöden. Dessa släpp kan utformas som svackdiken, ca 0,5 meter djupa, med en mindre bredd (dock minst 3 meter). Ibland förekommer det att ytor i anslutning till tomter används som mer eller mindre tillfälliga upplags- eller uppställningsytor För att avvattningen ska fungera vid ett skyfall behöver det säkerställas att släpp bibehålls rena och öppna. Förslagsvis regleras detta genom kommunens avtal med köparen. DRÄNERING OCH GRUNDVATTENPÅVERKAN Grundvattennivåer ligger generellt sett högt i området, mellan 0,1 och 1,7 meter under marknivån i området där bostäder ska byggas. Grundvattennivåer i mark varierar beroende på årstid och om det är ett blött eller torrt år. I det här fallet har grundvattennivåer endast mätts under en kort period och det kan antas att nivåerna kan vara både högre och lägre. Då grundvattennivåerna är belägna under marknivån bedöms dock de blöta partierna generellt sett inte bero på höga grundvattennivåer. Orsaken till att blöta partier förekommer bedöms istället vara instängda områden som i kombination med förekomst av lera innebär att vattnet varken kan avrinna eller infiltrera. Vid anläggande av hus- och vägdräneringar samt avskärande diken kommer en grundvattensänkning att ske på några platser i de lågpunkter där grundvattennivåerna ligger nära markytan. Då markytan är kuperad och jordarten utgörs av morän bedöms påverkan bli mycket lokal. Påverkansområdet vid grundvattensänkningen bedöms uppgå till ett fåtal meter från dräneringen. Sumpskogen nordväst om området bedöms inte påverkas varken vid påverkan på grundvattnet eller bortledning av dagvatten. Detta eftersom påverkansområdet vid en grundvattensänkning blir mycket litet och skogen ligger inom ett annat avrinningsområde. De avskärande diken som redovisas i skissen bedöms vara tillräckliga för att undvika påverkan på fastigheter. Avskärande diken innebär ingrepp i naturmiljön och att stora delar av naturmarken försvinner när diken ska anläggas i slänt, och bör därför inte anläggas om det inte finns behov. I det aktuella området, där avskärande diken inte föreslagits trots att tomterna ligger i en slänt, bedöms området som avvattnas till tomten vara så litet att flödena blir mycket små. Vid byggnation av nya hus ska dessutom ett fall finnas från husen på 5 % inom de närmaste 3 meter från huset och > 1% längre ut från huset, vilket innebär att en eventuell ytavrinning bör rinna förbi huset. FÖRDRÖJNINGSMAGASIN För att minska vattenbelastningen ut från området föreslås att ett eller två fördröjningsmagasin anläggs i den östra delen av planområdet, förslagsvis i anslutning till det befintliga diket i kanten mellan åker och skog. En lösning där fördröjningsmagasinet utformas som ett långt, avlångt magasin som sträcker sig utmed hela åkerkanten, innebär bättre förutsättningar för infiltration av dagvattnet jämfört med ett magasin med rundare form. För att möjliggöra för Köpings kommun att göra en avvägning av hur stora utflöden som ska tillåtas från magasinet gentemot hur stor volym och därmed area som fördröjningsmagasinet kommer att uppta, har reglervolym för olika utflöden och extrem-scenarier beräknats. För att få ett fungerande magasin bedöms utflödet behöva 29(30)

uppgå till minst 10 liter/s, vilket motsvarar en reglervolym på närmare 3000 m 3. Vidare utredningar kommer att visa om delar av detta flöde kan infiltreras. Om magasinet även ska kunna ta emot stora vattenmängder i samband med snösmältning behöver magasinet ha en volym av omkring 6500 m 3 om utflödet sätts till 10 liter/s. Utflöde Reglervoly m vid fördröjnin g av 100- årsregn [m3] Dimensioneran de varaktighet Dimensione rande flöde, liter/s*ha Reglervolym vid fördröjning av maximal snösmältnin g 1 dygn [m3] 6 liter/s > 4000 >30 dygn <2,6 2800 7600 10 liter/s 2700 1,5 dygn 10,4 2600 6400 15 liter/s 2400 0,5 dygn 23 2400 4900 Reglervolym vid fördröjning av maximal snösmältning 7 dygn [m3] För att minska ytan som behöver tas i anspråk för fördröjningsmagasinet föreslås att en vall anläggs på åkern, vilket innebär att mer vatten kan magasineras på höjden. Fördröjningsmagasinet blir då en form av damm som för att vara långtids-stabil bör ha en släntlutning på 1:6. Sannolikt kan delar av materialet till vallen bestå av överskottslera från projektet. Detaljutformning av damm såsom höjd, släntlutningar och material som krävs för att säkra dammens stabilitet bör utföras i samråd med geotekniker. Genom val av utformning av magasinet finns det stora möjligheter att dagvattenmagasinet kan tillföra stora rekreativa värden för intilliggande områden. Om vallens släntlutning görs flack smälter dammen in i omgivningen på ett bra sätt. Förutom estetiska värden, har fördröjningsmagasinet en renande effekt på dagvattnet och kan tillföra nya naturmiljöer till det omgivande odlingslandskapet. För att få en bättre bild av grundvattennivåernas variation på åkern, vilket är styrande för hur mycket vatten som kan magasineras på djupet, rekommenderas att fortsatta mätningar görs i grundvattenrören, förslagsvis 4 gånger per år fram till dess att byggnation sker. Vid stigande grundvattennivåer kan mätningar göras oftare, t.ex. 1 gång per månad, för att få en bättre bild. Beräkningarna av magasinsvolym är osäkra eftersom det utgör ett komplicerat system när vatten rinner in från befintligt bostadsområde vid skyfall. Det är t.ex. sannolikt att befintliga ledningar går fulla vid extrema regn och man kan därför inte anta att dagvattenledningarna i det befintliga bostadsområdet kan avleda så mycket vatten som de är dimensionerade för. I beräkningarna har det förutsatts att flöden upp till 880 liter/s, vilket motsvarar 10-årsregn med 15 min varaktighet, kan tryckas ut i systemet. För att bestämma magasinsvolymen mer exakt skulle flödena från de olika områdena och erforderlig magasinsvolym behöva analyseras med en mer avancerad modell. Om ingen modell tas fram, rekommenderas att magasinen dimensioneras med god marginal. 8 FORTSATT ARBETE Fortsatta utredningar ska göras för att undersöka om delar eller hela volymen vatten som uppkommer från det exploaterade området kan infiltreras istället för att enbart fördröjas. Detta för att om möjligt ytterligare minska belastningen till det idag överbelastade dagvattensystemet. I detaljprojektering av vägar och tomter behöver det säkerställas att tomterna lutar enligt bifogad skiss i Bilaga 1 samt att vägar anläggs så att vattnet rinner i önskad riktning, t.ex. genom skevning av vägen. 30(30)