Kognition. Kognition, interaktion och användare. Överblick - kognition. Data-information-kunskap. Nivåer av kognition. Dä ä bar å åk.

Relevanta dokument
Kognition, interaktion och användare. Översikt. Kognition. Henrik Artman. Introduktion till kognitionsvetenskap

Vad är kognition? Kognition relation till förväntningar. Kognition, interaktion och användare. Översikt. Kognition

Människans förmåga kognition. Fö5. Kursinnehåll. Kognition och e-hälsa. ETIF20 E-hälsa. MEN kanske extra viktigt om man riktar sig till en

SUDOA vt-03 Föreläsningsdatum: MDI - fördjupning

Minnet - begrepp och principer

Föreläsning 7: Kognition & perception

Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1

Korttidsminne-arbetsminne

Interaktionsteknik. Föreläsning 6, Kognition perception. Översikt. Vad händer i medvetandet?

Föreläsning 6: Kognition och perception. Rogers et al. Kapitel 3

Människan och Tekniken. Fö 3 Människan och tekniken. Perception. Visuell perception

Föreläsning 7: Kognition & perception

Neural bas för kognition

KOGNITIVA SVÅRIGHETER

Kognition crash course

Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling

SMD084 lp människa/datorinteraktion. Del II Programmeringens matematiska grunder. Del I - Lektionsplanering. Del II Lektionsplanering

Anna-Lisa Osvalder. Avdelning Design & Human Factors Inst produkt- och produktionsutveckling, Chalmers

Människans minnesfunktioner. Användbarhet. Minne, tänkande och handlande. Iordanis Kavathatzopoulos MDI Uppsala universitet

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

Förstå hjärnan, skapa bättre webbplatser

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Kognitiva teorier inom MDI - Introduktion

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling

Principer för interaktionsdesign

Kognitiv psykologi. Kognition / Tänkande. Tänkande

MINNESSJUKDOMAR MINNET - KAN MAN MINSKA RISKEN? - minnesknep

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier!

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Displays. Den kognitiva soppteorin!

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Gränssnittsdesign. Design för användbarhet. Gränssnittsdesign - designheuristik

När huvudet känns som en torktumlare

K L Ä M. Klassificeringsmodell för inlärningssvårigheter i matematik

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION. Perception

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Spel som interaktiva berättelser

Om intellektuell funktionsnedsättning

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR

Föreläsning 6 Tillgänglighet, modell för handlande, metaforer och interak9onss9lar. Kapitel i kursboken

förmågor är begränsade. Hur kan vi Ok, vi vet att människans kognitiva underlättar interaktionen?

Start. Om någon glömt var vi var sist så höll vi på med perception; hur vi uppfattar och upplever världen. Synestesi; ett perceptionsfenomen

För mycket information! Att presentera vetenskap. Målet med föreläsningen. Planera din presentation besvara dessa frågor: Presentationens struktur

COGAIN. Network of Excellence on Communication by Gaze Interaction

Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

Minnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst

EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV


Prototyping medium/high fidelity Användarupplevelse Interaktionsflöde och flow Användbarhetsutvärdering - Usability testing Tillgänglighet

Design av användargränssnitt

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Från Smart TV till Smartare upplevelse Av: Kim Huber och Connie Huanca

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Start Snabbinstallationsguide Daglig användning. TRIAX C-HD415 CX Digital kabel-tv mottagare P/N: P/O A here

Vad påverkar designen?

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Tentamens-/instuderingsfrågor

Minnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar

Utprovning och introducering av ögonstyrning till dator för personer med svåra rörelsehinder kliniska erfarenheter

Manual - Inläsningstjänsts App (Android)

Förflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom

Perception och Språkutveckling. Kognitiv utveckling. Perception. Upptäcka världen. Metod. Förnimmelse till Varseblivning (Sensation to Perception)

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten

Kognitiv psykologi. Kognition / Minne. Minnet: sekventiellt. Minne: Hur vi lagrar, återminns, och känner igen tidigare använda sinnesintryck

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala Annika Flenninger

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

En whiteboard... Interaktiva skrivtavlor och aktuell hjärnforskning. Läraren skulle kunna. Ju fler sinnen desto mer minnen.

Kognitiv psykologi. Schema. Tentamen Introduktion.

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Utvärdering. Övergripande (1) Med/utan användare. Övergripande (2) Fredag 1 oktober F1. Ann Lantz - Anna Swartling -

Attityd. Meningsfull vardag. Vad är det för mig och för dig?

Föreläsning 10: Gränssnitt och webbdesign

Kognitiv psykologi. Kognition / Minne. Minnet: sekventiellt. Minne: Hur vi lagrar, återminns, och känner igen tidigare använda sinnesintryck

The Information Company Visuell kommunikation av siffror Stockholm

Kognition & Konceptuell design

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

Människa-datorinteraktion. Innehåll. Teknik, principer, metaforer och modeller Bengt Sandblad

Kognitiv ergonomi i arbetet

Bra överblick. Bra överblick. Bra överblick h<p:// Konceptuell design

Det finns även en massa andra fenomen i ett neuralt nätverk. Decay är en tendens hos noder att återgå till viloläget.

Interaktionsdesign, designheuristik Människa-datorinteraktion (MDI) Inst för informationsteknologi Uppsala universitet

Arbete, Hälsa och Ålder


HR, digitalisering och arbetsmiljö

Schema för semantikdelen i kognitionsvetenskap, ht 2008

Transkript:

Kognition Kognition, interaktion och användare Henrik Artman Tänkande Mentala funktioner för att tolka information genom sinnena Kognitiva funktioner Perception Minne och uppmärksamhet Problemlösning och beslutsfattning Språk och kommunikation Mest sinnena syn och hörsel inom MDI Överblick - kognition Data-information-kunskap sensorisktminne korttidsminne uppmärksamhet Omvärld Sensoriskt minne Korttidsminne Långtidsminne Capta Meningsfull information Kunskap långtidsminne Nivåer av kognition Dä ä bar å åk Automatiserat Inlärda handlingar som inte kräver uppmärksamhet Regel Vetskap om vad man ska göra Kunskapsbaserat Vetskap om varför man gör på ett visst sätt 1

Sensoriskt minne Omedvetna sinnesintryck bilden på näthinnan Delvis opåverkat av förväntningar och erfarenheter Osorterat Slocknar (eller bearbetas) efter korttid Gestalt-principer för hur man organiserar perceptuell information: DeNnAmEnInGäRsVåRaTtLäSa! Uppmärksamhet Dirigenten av de mentala funktionerna Kan bara hantera enstaka processer samtidigt Kognitiva processer kan automatiseras och kräver då ej uppmärksamhet Cocktailfenomenet att höra sitt namn i ett samtal man inte ingår i Uppmärksamhet - Relevans Rörliga bilder är dagens farliga tiger Färger för att styra uppmärksamheten Vissa uppgifter kommer att automatiseras, och kräver därmed mindre uppmärksamhet Någon som förväntar sig bil ser bilar 2

Hur kan man stödja fokusering på gränssnittet? 1. Stöd navigering i gränssnittet Mycket info på skärmbild > svårt att hitta För lite > kan leda till överdrivet bläddrande 2. Presentation av information Gruppera information meningsfullt enligt Gestaltprinciperna. Lättare att varsebli. 3. Färger, blinkande ikoner, ljud. > Viktig info på framträdande plats på skärmen Mindre viktig information på mindre framträdande (men specifika) platser på skärmen Sånt som inte behövs ofta behöver inte vara ständigt synligt. Fitts-Law Storleken på en träffyta bör stå proportion till avståndet mellan ytan och startpunkten för användaren Movement time =a + b log 2 (distance / size +1) Ju längre ifrån man startar desto större bör träffytan vara. Finmotoriken med muspekare har inte samma återkoppling som vi har med fysiska object Korttidsminne Kallas även arbetsminne Kan hålla information ajour korttid (30s) Information antas övergå i långtidsminne 7+-2 enheter En enhet är variabel Primacy and recency effekter Arbetsminnet är begränsat 2 sorters glömska: Ny information & självmant Ny info på skärmen stör Avsaknad av info på skärmen kräver memorerande/repeterande vilket tär på kognitiva resurser -> Meningsfull gruppering, chunkning -> Parallell/sekvensiell visning? Korttidsminne - relevans OCR-nummer på Postgiro 6798677200108170001 679 867 720 010 817 000 1 Lösenord Exempelvis arbetsförmedlingen gav lösenord på en sida och sedan skulle man använda det på en annan 3

Igenkänning Att känna igen är mycket lättare än att erinra sig från minnet (vi kan känna igen sånt som vi inte kan komma ihåg aktivt) Tydlig utveckling: från system som kräver aktiv ihågkomst till igenkänning (kommandobaserade system > menyer, ikoner. Dos > Windows, Emacs > Word etc). Långtidsminne Organiserat dock tvistar man om hur! Obegränsat Bygger mer på mening, än information Kopplingarna antas tyna bort, inte minnet Långtidsminne - relevans Begrepp som användaren förstår Teknisk jargong och användarspråk Relationer mellan begrepp Läkare och sjuksköterska går fortare att koppla än läkare och cykel Vilka associationer ett begrepp ger upphov till Mentala modeller (Norman) Tillfälliga förståelse / förklaringsmodeller Baserade på olika erfarenheter eller tro Exempel: att ett tryck på knappen sidan om hissen innebär att hissen kommer till planet att hissen kommer stanna efter turordning av knapptryckning eller efter färdriktning att om man höjer termostaten på ett element kommer det gå fortare att värma huset 4

Mentala modeller Schematan är inflexibla; hur hanterar man ovanliga situationer? Mentala modeller är modeller av oss själva, omgivningen och de saker vi interagerar med Konstrueras dynamiskt genom att aktivera lagrade schematan De används för att förstå, simulera och pröva olika alternativa skeenden och beteenden, samt förutsäga komplexa skeenden Analog karaktär Att förstå ett beteende (Norman) Forma ett mål avsikt tänkt handling Agera på världen jämföra Händelser ute i världen tolkning Observera världen Kognitiv friktion (Cooper) Motståndet som uppkommer när en människa interagerar med ett system av regler som ändras allteftersom problemet utvecklas Metaaspekter: Kommandotryckning Alla aspekter som stör det man önskar utföra Att känna sig dum Norman & Cooper påpekar att många känner sig dumma Cooper menar att det finns personer som lär sig leva med det ursäktare är användare som betonar vikten av funktionen även om designen inte fungerar överlevare är användare som är medvetna om att något är fel, men inte vad man kan göra åt det Kultur och kognition En försöksledare bad försökspersoner om ett gemensamt ord för följande ord: Hammare, Såg, Trästock, Hacka. 5

Kultur och kognition [designpolitik] En försöksledare bad försökspersoner om ett gemensamt ord för följande ord: Hammare, Såg, Trästock, Hacka. vadå? Om man kallar tre för hammare blir det inte rätt -------- en såg, hammare, och hacka måste arbeta tillsammans. Men trästocken måste också vara med Varför valde du dem? Antagligen hade han mycket ved, men utan ved skulle man inte kunna göra något [bild tagen vid kollo från 50-talet] [designpolitik] Att tänka på! Slutenhet att avsluta alla former av interaktion, meddela när uppgiften är klar Konsekvens rutiner bör vara dem samma, begrepp bör vara användarens Visuellastöd visuellt kan stödja ögats rörelse, vara relaterade till världen, visa pågående process Ljudstöd ljud kan uppmärksammas snabbt [nutida internationell varning för barnskylt] 6