Landsbygdshandeln som ökat turistmål

2013-10-29 Slutrapport för projektet Landsbygdshandeln som ökat turistmål Projektledare Annette Petersson

Innehållsförteckning 2. Projektets syfte och mål 2 3. Projektets organisation och styrning 3 4. Projektets genomförande 3 4.1 Arbetsätt och aktiviteter 3 4.2 Arbetsgruppen-Turism aktiviter 4 4.3 Arbetsgruppen-Lokal mat aktiviter 5 5. Resultat och effekter 6 5.1 Arbetsgruppen - Turism 6 5.2 Arbetsgruppen-Lokal mat 7 5.3 Examensarbeten 7 5.4 Utvärdering 8 6. Diskussion 12 7. Slutsatser 13 1

1. Projektets syfte och mål Länsstyrelsen har i samverkan med Destination Småland, LRF, Länsbygderådet och Regionförbundet södra Småland arbetat för att stärka Landsbygdshandeln i Kronobergs län som turistmål och servicepunkt för turister. Syftet har varit att höja Landsbygdshandelns attraktionskraft för turister, landbygdens befolkning och besökare från närliggande större orter. Målgruppen är landsbygdshandlare i turistrika områden eller områden där det finns en potential för turister. Detta projekt har försökt att undersöka om man kan motivera de orter där potential finns men ännu inte har kommit så långt i sin utveckling och satsning. Det kan vara ett värde att någon utomstående ser de möjligheter som finns på orter som annars inte uppfattas som något extra eller speciellt för turister. Målet med detta projekt har varit att undersöka olika möjligheter att locka målgruppen turister och andra besökare till landsbygdshandeln. Projektet har kartlagt vilka typer av service lanthandlare har och försökt förbättra denna genom mer turistinformation i butik. Möjligheter till samarbete med andra aktörer inom turistnäringen har undersökts och värderats. De utsedda landsbygdshandlarna har fått hjälp med att testa olika åtgärder och sedan har detta utvärderats och kan vara till gagn för andra landsbygdshandlare. Ett annat syfte har varit att skapa förutsättningar för landsbygdens handel att sälja lokalproducerade livsmedel och det har bland annat anordnats nätverksträffar mellan matproducenter och lanthandlare. Det har också anordnats informationsträffar där man har spridit erfarenhet från projektet och bjudit in inspirationsföreläsare. Slutresultatet är ett turismkoncept som helt eller i valda delar är applicerbart på andra butiker. Projektet har visat att det finns en plattform att bygga vidare på vad det gäller enklare turistinformation i butik. Att utöka servicen med dator, Ipad, elektroniska anslagstavlor kan vara ett ytterligare steg som tillgodoser turister och lokalbefolkningen. 2

3.Projektets organsation och styrning Länsstyrelsen i Kronobergs har fungerat som projektledare och samordnat och varit drivande i projektet. Annette Petersson (Länsstyrelsen) har varit projektledare med stöd av främst planeringsdirektör Allan Karlsson (Länsstyrelsen). Även funktionsledare Anders Meijer (Länsstyrelsen) har varit med som resursperson i projektet. En styrgrupp med bestående av Länsstyrelsen, Destination Småland, LRF, Länsbygderådet och Regionförbundet har träffats 1 gång per år för att ge sina synpunkter på projektet. Två stycken arbetsgrupper bildades och började arbeta med olika frågor. I arbetsgruppen-lokal Mat har utöver projektledaren två stycken lanthandlare; Marie Renevall (Tolgs Lanthandel) och Mette Adolfsson (Ordf. Härlunda intresseförening som äger Handelsboden i Häradsbäck) deltagit samt Ann-Cathrine Carlsson på LRF Sydost. I Arbetsgruppen-Turism har ingått förutom projektledaren; Karin Nilsson (Turistsamordnare, Tingsryds Kommun), Eva Simonsson (Turistchef, Ljungby kommun) och Kerstin Hallberg (Destination Småland AB). 4. Projektets genomförande Projektet var planerat att pågå från den 11 april 2011 till den siste december 2012 men förlängdes till den 31 oktober 2013 bland annat på grund av förseningar såsom tillsättandet av projektledare. 4.1 Arbetssätt och aktiviteter Inledningsvis skickade en förfrågan ut till landsbygdshandlare i länet om de ville delta i detta projekt. Åtta stycken handlare tackade ja och det bestämdes att dessa fick medverka trots att det då blev något fler än vad som var planerat från början. En 3

träff ordnades och projektledningen tillsammans med handlare bestämde i stora drag vad och hur vi skulle jobba framöver i projektet. Två stycken arbetsgrupper bildades. En arbetsgrupp har arbetat med lokal mat och undersökt möjligheterna med denna. Den andra arbetsgruppen har arbetat med turism och turistinformation i butik. En inventering av de åtta lanthandlarnas olika servicepunkter gjordes inledningsvis. Båda arbetsgrupperna har träffats med jämna mellanrum och diskuterat det fortskridande arbetet. Informations och inspirationsträffar har anordnats för att informera om projektet och dessutom har externa intressanta föreläsare anlitats för att inspirera. En slutlig informationsträff genomfördes den 23 oktober 2013 för att redovisa projektets resultat och effekter. Alla lanthandlare i länet och turismansvariga på kommunerna var inbjudna till denna träff. Projektet har också finansierat reskostnader för tre stycken examensarbeten från Linnéuniversitet. Dessa examensarbeten har följt projektets mål och syften. 4.2 Arbetsgruppens turism- aktiviteter I februari 2012 påbörjade arbetsgruppen sitt arbete. Det har varit flera möten såväl fysiska som telefonmöten där vi har diskuterat fram förslag på riktlinjer för turistinformation i lanthandeln. Under en informationsträff april 2012 informerade och förankrade vi projektet hos alla lanthandlare i projektet, berörda kommuners turistchefer och landsbygdsutvecklare. Vi kom fram till följande riktlinjer: -Tillgänglighet till dator (alternativt Ipad). -Turistbroschyrer. -En utbildningsdag per år som berörd kommun anordnar. 4

Inför sommarsäsongen 2012 köptes broschyrställ in till lanthandlarna. Under hösten 2012 arrangerades en informations- och inspirationsträff för alla lanthandlare i Kronobergs län. Projektledaren Annette Petersson har besökt lanthandlarna tillsammans med lokala samhällsföreningar eller hembygdsföreningar för att diskutera framtida samarbete mellan lanthandlare och lokal förening. Under vintern 2012-2013 diskuterade vi hur vi ville arbeta vidare. Inför sommarsäsongen 2013 beslutades att köpa in datorer, Ipads eller elektroniska tvskärmar till lanthandlarna. Detta för att utöka servicen gentemot turisterna i första hand. Detta finansierades via projektets medel. Lanthandlarna fick själva välja teknik. Istället för att arrangera en utbildningsdag för Lanthandlarna besökte projektledaren tillsammans med turistansvarig på berörd kommun respektive lanthandlare. Vid detta besök diskuterades hur turistinformationen skulle se ut inför sommaren 2013. 4.3 Arbetsgruppen-Lokal mat aktiviteter Arbetsgruppen har haft flera telefonmöten och började sitt arbete ordentligt under vårvintern 2012. Arbetsgruppen har undersökt olika logistiklösningar för den lokala maten både genom fraktbolaget Alwex och genom middagskasseföretaget Family Food. Under en informationsträff april 2012 informerades alla lanthandlare i projektet om möjligheten med Alwex och Family Food presenterade sin lösning på logistikfrågan. Till denna träff var även berörda kommuners turistchefer och landsbygdsutvecklare inbjudna. Gruppen har också arbetat fram kommunvisa listor över matproducenter och dessa har också omfattat vissa företag i angränsande län. Syftet är att lanthandlaren lätt ska kunna se vilken lokal mat som är tillgänglig i länet. En nätverksträff mellan matproducenter och lanthandlare ordnades under april månad 2013. Till denna träff bjöds också in inspirationsföreläsare angående produktutveckling och förpackningar av mat. 5

5.Resultat och effekter 5.1. Arbetsgruppen-Turism Tre olika broschyrställ köptes till sommarsäsongen 2012. Handlarna fick själva välja vilken typ av ställ de ville ha. Befintligt broschyrmaterial valdes ut i samarbete med turistansvarig på respektive kommun. Gemensamt för alla är den övergripande broschyren om Småland, den lokala kartan och den lokala turistbroschyren för närområdet. Övriga broschyrer har valts ut gemensamt av lanthandlare och turismansvarig på kommunerna. Målet har varit att begränsa antalet broschyrer. Överlag har handlarna varit positiva till broschyrstället och upplever att det har uppskattats av kunderna. Dock är det svårt och bedöma om det har givit någon merförsäljning eller inte. Lanthandlarna har haft önskemål om ersättning från kommunen för att de tillhandahåller turistinformation. Detta har uppfyllts olika i respektive kommun. De vill också gärna ha hjälp från kommunerna med att få materialet levererat. Överlag tycker handlarna att det har fungerat över förväntan med broschyrstället. Inför sommarsäsongen 2013 köptes in dator, Ipad eller elektronisk tv-skäm av projektets medel till handlarna. Totalt har projektet bidragit till tre stycken elektroniska tv-skärmar, tre datorer och två Ipads. På tv-skärmarna har det visats bildspel på närliggande turistattraktioner. I vissa fall har det tagits ut en liten avgift av kunden för att låna utrustningen. Handlaren har själv fått välja om de vill ta en avgift eller inte. Kunderna har uppskattat möjligheten att kunna låna dator eller Ipad (se utvärdering nedan). Träffarna mellan lokala föreningar och lanthandlarna var ett bra forum för att starta och diskutera framtida samarbete. I vissa fall har det bidragit till mer samarbete. Oftast hade redan lanthandlaren ett gott samarbete med berörd förening. I något fall bidrog det till ett förbättrat samarbete, exempelvis landsbygdens dag. Samarbete med närliggande turistaktörer har förbättrats och inletts hos vissa lanthandlare. En lanthandlare har diskuterat bland annat färdiga matkassar till en aktör som hyr ut stugor. De elektroniska tv-skärmarna ger också information om närliggande turistaktörer. Under projektet gång har det i arbetsgruppen kommit upp frågan hur man skulle kunna marknadsföra denna enklare turistinformation i butik med till exempel en logga. En kommun har nu åttagits sig via ett LEADER-projekt att utarbeta en sådan 6

logga som utgår från den plattform av enkel turistinformation som har diskuterats i arbetsgruppen. 5.3. Arbetsgruppen-Lokal mat Möjligheten med fraktbolaget Alwex undersöktes. Alwex kan åta ta sig frakten av den lokala maten men det blir en alldeles för dyr kostnad för lanthandlaren. De oftast mindre mängder av olika varor som lanthandlaren skulle vara intresserade av, är inte tillräckligt för att det skall bli lönsamt. Att samordna frakter av varor kan också vara svårt eftersom de olika lanthandlarna vill ha olika varor vid olika tidpunkter. Möjligheten med Family Food som distributör var lite mer lovande. Tillsammans med Family Food togs en sortimentslista fram som handlarna kunde beställa från. En av handlarna utnyttjade denna möjlighet. Det togs fram ett generellt pris på frakten på 400 kr/frakttillfälle. Lanthandlarna kunde dock inte räkna hem kostnaden för frakten för den mängden varor de var intresserade av. En del var också nöjda med det utbudet de redan hade och Family Foods sortiment föll inte i deras smak. Dock har den närmaste lanthandeln rent geografiskt fortsatt att beställa flera olika varor från dem men hämtar varorna själva på plats. Den nätverkande träffen mellan matprodocenter och lanthandlare upplevde många som positiv och har bidragit till samarbeten framöver. Liknande träffar planeras framöver för att fortsätta arbetet samarbete mellan matproducenter och lanthandlare. Under projektets slutskede skickades ut en utvärdering av projektet. Nedan kan du se resultatet av den. 5.3. Examensarbeten Tre stycken examensarbeten utfördes. Ett handlade om att jämföra lanthandlare i Spanien med lanthandlare i kronobergs län. Här jämfördes kundernas köptrohet. En av slutsatserna var att kunderna i lanthandeln i Sverige rekommenderar sin butik mer än vad man gör i spanska lanthandeln. Ett annat examensarbetes syfte var att skapa förståelse för både lanthandlare och dess kunders perspektiv på en väl fungerande lanthandel. Resultatet av detta examensarbete visade bla att för att lanthandeln skall vara konkurrenskraftiga måste den erbjuda tjänster, bli en mötesplats för att locka återkommande kunder och skapa kundlojalitet. 7

Det tredje och sista examensarbetet undersökte entreprenörskapet hos lanthandlare i länet. En av slutsatserna i detta arbete var att serviceandan och värdskapet som lanthandlarna besitter är av väldigt stor betydelse för att lanthandlarnas fortlevnad. Trogna och återkommande kunder är oerhört viktiga för lanthandlaren. 5.4 Utvärdering Utvärdering Landsbygdshandeln som ökat turistmål Försök att besvara frågorna här under på en skala 1-4. Värdera hur projektets olika aktiviter/åtgärder haft betydelse för din verksamhet. 1 står för ingenting eller lite medan 4 står för mycket eller stor betydelse. Utvärderingsfrågor Upplevelse 1. Vilken betydelse har projektet haft som helhet för dig? 2. Vilket betyg vill du ge projektledningen? Resultat 2,8 Resultat 3,4 3. Vilket betyg vill du ge informationsträffarna? Resultat 3,4 8

4. Vilken betydelse har projektet haft för din verksamhet? Resultat 2,9 5. I vilken utsträckning har projektet bidragit till att du arbetar med lokal mat i din butik? Resultat 1,9 6. I vilken utsträckning har projektet bidragit till ett större kontaktnät för dig? Resultat 2,4 7. Har projektet bidragit till nytt samarbete med matproducenter? Resultat 2,0 8. Har projektet bidragit till nytt samarbete med turistentreprenörer? Resultat 2,1 9

9. I vilken utsträckning upplever du att projektet bidragit till ett bättre samarbete med tjänstemän(turistsamordnare/turistchefer) i din kommun? Resultat 2,6 Åtgärder Vilka åtgärder har du gjort som är relaterade till detta projekt? Ipad Turist-Broschyrställ Dator Tv-skärm 2 st 7 st 3 st 3 st 10. Hur har dessa åtgärder påverkat försäljningen i din butik? Resultat 2,5 11. I vilken utsträckning har dessa åtgärder bidragit till större kundnöjdhet? Resultat 3,0 12. I vilken utsträckning tycker du att dessa nya åtgärder har bidragit till ett mervärde för din butik? Resultat 2,9 10

Övrigt 13. Övriga synpunkter av projektet?? Fråga 10 var extra svår att besvara då det gått så kort tid sedan åtgärderna gjordes och det tar tid att se några effekter av det. Projektet har jag uppfattat som mycket bra och absolut nödvändigt. Tyvärr har det varit svårt att lägga den tid man velat på projektet pga av att det är tajt att driva butik på landsbygden. ICA jobbar hårt med säker mat för kunden. En sådan prövning som leverantör till ICA kan vara omständig, dyr och svår för mindre leverantörer. Det gör det svårare att köpa lokal mat. Turistsidan var ett lyft. Vi har inte tidigare jobbat med det men märker att våra kunder, både bybor och turister väljer att plocka broschyrer. Intresset har varit stort och man har varit mycket glada över våra turist-tips via tv-skärmen. Ipaden har varit uppskattad av mina kunder. Datorn har används och kunderna är nöjda med att den finns. Önskemål att nya projekt startas för att gå vidare med logistikproblematiken mellan lokala producenter och lanthandlare. Kommentarer till utvärderingsfrågorna Överlag tycker lanthandlarna att projektet har haft betydelse för deras butik. Samarbete med nya matproducenter har varierat mellan de olika lanthandlarna. I det stora hela har det inte bidragit till så mycket nya direkta samarbeten men det har bidragit till ett utökat kontaktnät. Likaså gäller det samarbete med turistentreprenörer men här har man spridit information på ett bra sätt om turistentreprenörernas verksamhet. Åtgärderna som har gjorts såsom broschyrställ, dator m.m. tycker lanthandlarna har både höjt kundnöjdheten och ökat mervärdet för butiken. Om det har givit någon merförsäljning är svårt att se enligt lanthandlarna. 11

6. Diskussion Detta koncept för turistinformation i butik som har arbetats fram är en bra plattform att bygga vidare på beroende på vilka förutsättningar det finns hos respektive lanthandlare. Vad projektet har visat är att alla lanthandlarna ser väldigt olika ut och att man inte kan ha exakt samma koncept hos alla. Att marknadsföra denna utarbetade enkla turisminformation i butik med de förenklade riktlinjer via en gemensam logga är något som man borde arbeta med framöver. En kommun har åtagits sig att framöver arbeta fram en sådan gemensam logga via ett LEADER-projekt. Under projektets gång har det diskuterats från lanthandlarnas sida om det inte kan från kommunens sida finnas medel för att ge en årlig ersättning till handlaren för att de håller denna turisminformation i butik. Sådana medel kunde också uppmuntra lanthandlaren till att investera för att utveckla sin turistinformation framöver. Det största problemet med den lokala maten är logistiken och kostnaden för denna som blir alldeles för hög. Family Food med ett samordnat lager av lokala matproducenter kom med ett bra förslag och erbjudande. Även här kunde de flesta Lanthandlare inte räkna hem kostnaden för frakten. Vad det gäller den lokala maten och utvecklingen för den måste efterfrågan bli större så att lanthandlaren kan sätta det pris så att det blir lönsamt inklusive fraktkostnaden. Under projektets gång tycks ändå de stora grossistkedjorna öppnat ögonen för mer lokal mat. De lanthandlare som har varit ansluta till dessa kedjor tycks har fått ett större utbud av lokal mat att välja mellan. De har varit nöjda med att beställa via dem. 12

7. Slutsatser Projektets mål och syfte var att höja Landsbygdshandelns attraktionskraft för turister, landbygdens befolkning och besökare från närliggande större orter. Detta har delvist uppnåtts med de åtgärder man har gjort i butikerna. Att tillhandhålla turistinformation och utöka serviceverktyg såsom dator, Ipad eller TV-skärm har varit till turisters och även lokalbefolkningens belåtenhet. Handlarna har sett ett mervärde för detta i sin butik. De riktlinjer för turistinformation i butik som har utarbetats kan säkert appliceras i andra butiker i länet antingen som helhet eller i valda delar. Det är en bra plattform att bygga vidare på. Det är också extra roligt att en kommun i länet jobbar vidare med att ta fram en logga anpassad för lanthandlare som har liknande turistservice i butik. Samarbete med andra turistaktörer har inletts och kan förhoppningsvis leda till mer samarbetsmöjligheter framöver. Marknadsföring av varandras verksamhet är en bra början och kan säkert utvecklas i framtiden. Att föra in den lokala maten i butik har varit svårast. Logistiken och kostnaden för denna är svår att räkna hem ekonomiskt. Dock har intresset för lokal mat hos handlarna ökat något under projektets gång. Dessutom uppskattas att utbudet på lokal mat ökat hos de grossister som vissa handlare är knutna till. Nya kontakter med lokala matproducenter har börjat initieras och det kan säkert utvecklas i framtiden. 13