VAXHOLMS STAD SAMRÅDSHANDLING Dp 382 Stadsbyggnadsförvaltningen 2009-05-13 Förslag till detaljplan för Ytterby 4:686 m.fl. Resarö Mitt och Överbyvägen (etapp 7) Vaxholms stad, Stockholms län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av: - Plankarta med bestämmelser Till detaljplanen hör följande handlingar: - Planbeskrivning - Genomförandebeskrivning PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Detaljplanen syftar till att underlätta för permanentboende med bibehållen bebyggelsekaraktär och att reglera byggrätter och möjlighet till ny bostadsbebyggelse. Planen medger viss tillbyggnad till befintlig dagligvarubutik. I anslutning till affären möjliggörs också en större yta för parkering. 1(13)
Pågående skol- och förskoleverksamhet bekräftas med bestämmelser för detta. I anslutning till förskolan vid Ytterbystrandsvägen utökas befintligt område något i förhållande till gällande plan. Väster om affären föreslås en ny villa och närmast Överbyträsket en mindre grupp med småhus. Befintlig entreprenadverksamhet bekräftas i planen och kan kompletteras med handel. Vid platsen för Resarövägens möte med Överbyvägen och Ytterbyvägen föreslås en cirkulationsplats och Ytterbystrandsvägens södra del föreslås justeras i läge för att möta denna. I förslaget redovisa också alternativ utformning för korsningspunkten. Utmed Överbyvägens hela sträckning föreslås en gång- och cykelväg som ansluter mot befintlig gång- och cykelväg längs Resarövägen. Befintliga parkeringsytor norr om kapellet och vid Resarövägen föreslås utökas för att möjliggöra ytterligare infartsparkering. Detaljplanen reglerar byggrätter, tomtindelning samt utformning av byggnader. En viss lättnad i bygglovpliktens omfattning har också införts. För detta detaljplaneområde föreslås kommunalt huvudmannaskap eftersom det omfattar större allmänna vägar där kommunen eller staten idag är huvudman. BEHOVSBEDÖMNING Inför att förslag till detaljplan upprättas ska en bedömning göras om planen kommer att medföra betydande miljöpåverkan (EG-direktiv 2001/42, införlivad i svensk lag 2005-07-01). Behovsbedömningen har gjorts utifrån bedömningskriterierna i Bilaga 4 till förordningen om MKB 1998:905. Planförslaget innebär en förtätning av befintligt kvarter med bostäder och komplettering av befintliga verksamheter. Marken är i huvudsak tidigare ianspråktagen och ligger i anslutning till befintlig busshållplats vilket ger goda förutsättningar för kollektivtrafikförsörjning. Planen ger också möjlighet att bygga ut gångoch cykelväg utmed Överbyvägen, vilket förbättrar trafiksäkerheten i området betydligt. Stadsbyggnadsförvaltningen i Vaxholms stad gör bedömningen att en miljöbedömning och upprättande av miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken inte behövs för planen. Orsakerna är att planen inte medför någon ändrad markanvändning till skillnad från situationen idag. Planen ger möjlighet till styrning av bebyggelse och fastighetsbildning och möjliggör komplettering med bostäder i småhus såsom till exempel radhus eller mindre flerbostadsvillor som idag inte finns i området. PLANDATA Läge Planområdet, som ligger centralt på norra Resarö, är den sjunde etappen i planläggningen av norra Resarö (se översiktskartan på sid 1). Etappindelningen för planläggningen, och därmed in- 2(13)
delningen i lämpliga planområden, anpassades ursprungligen till utbyggnadsetapperna för vatten och spillvatten. Vissa mindre justeringar har gjorts av gränserna mellan etapperna. Areal Markägoförhållanden Planområdets areal är ca 11,6 ha. Vaxholms kommun äger större delen av marken inom planområdet, denna innefattar skolfastigheterna, fastigheten med dagligvarubutik, parkeringen öster om kapellet, marken med dagens bussvändslinga samt Resarövägen och marken öster därom. Vaxholms församling äger fastigheten med kapellet. Övrig mark är i privat ägo. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer Vaxholms översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige 17 december 1990, anger att kommunens omvandlingsområden skall ha samma tekniska försörjningsstandard som övriga områden i kommunen. Översiktsplanen markerar även att de strandnära delarna på Norra Resarö är bevarandeområde för bebyggelse med sekelskifteskaraktär. Resarö Kulturhistoriska miljöer, rapport 1992:5 Stockholms läns museum, är en kulturhistorisk utredning av bebyggelsen på Resarö. I denna görs en historisk översikt och kulturhistoriskt intressanta områden avgränsas. Fördjupad översiktsplan för Resarö, antagen i september 1993, har som övergripande målsättning att acceptera och underlätta den pågående omvandlingen från fritids- till permanentboende och att en god boendemiljö ska skapas med bibehållande av ursprunglig bebyggelsemiljö och känsla av skärgårdsö. Den anger vidare att tomtstorlek mindre än 1500 kvm endast i undantagsfall ska tillåtas, att vägnätet behöver förbättras, att möjligheter till verksamheter bör ges och att service ska byggas ut. Dessutom anges att mark som idag är allmäntillgänglig ska bibehållas i största möjliga utsträckning och att stora sammanhängande grönområden ska bibehållas orörda. Miljöprogram för Resarö antogs i samband med den fördjupade översiktsplanen för Resarö 1993. Programmet anger riktlinjer för om-, till- och nybyggnader, fastighetsbildning och åtgärder som berör vägar och obebyggd mark. En klassificering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse redovisas även. Miljöprogrammets riktlinjer och gjorda kulturhistoriska bedömningar har arbetats in i detaljplanen. Planförslaget överensstämmer med riktlinjerna i översiktsplanen och den fördjupade översiktsplanen. 3(13)
Utifrån framförda synpunkter om huvudmannaskapet har kommunstyrelsens planerings- och arbetsutskott (APU) beslutat förorda att huvudmannaskapet för vägarna ska vara enskilt, 54/2004-03-17. Då vägarna inom denna etapp utgörs av vägar som redan har kommunalt eller statligt huvudmannaskap föreslås detta kvarstå. Riksintressen Detaljplaner Program Planområdet omfattas inte av något riksintresse. Delar av planområdet omfattas av detaljplan nr 284, fastställd 1980-04-08. Mindre delar av planområdet omfattas av detaljplan 231, fastställd 1971-11-29, detaljplan 322 fastställd 1991-07-08, detaljplan nr 359, fastställd 1999-07-01 samt detaljplan 376, fastställd 2007-02-21. Detaljplanerna upphävs inom planområdet. APU beslöt 320/2001-12-03 att planeringen för Resarö skulle påbörjas. Ett förslag till program arbetades fram och samråd skedde om detta under år 2002. APU godkände programsamrådsredogörelsen under 47/2003-03-26. Programmets riktlinjer är inarbetade i detaljplaneförslaget. Konsekvenser av förslaget Planområdet är redan idag ianspråktaget för bebyggelse och viss förtätning kommer att ske, dels genom avstyckning och dels genom exploatering av kommunens mark. Längs Överbyvägen anläggs en separat gång- och cykelbana. Dessutom omdanas Resarövägen och dess möte med Överbyvägen/Ytterbyvägen där en cirkulationsplats anläggs. Åtgärderna kommer att öka trafiksäkerheten i området vilket efterfrågats. Föreslagen bebyggelse i anslutning till Överbyträsket planeras utanför träsket i första hand på fast mark och bedöms därför inte påverka träsket negativt. Det är av stor vikt att dagvattnet så långt möjligt omhändertas inom respektive fastighet för att inte påverka vattennivåerna i Överbyträsket. Luftmiljö Vid planering ska kommunen iaktta miljökvalitetsnormer enligt miljöbalkens 5 kap 3. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för kväveoxid, svaveldioxid, bly samt partiklar i utomhusluft. Biltrafiken är den största källan till luftföroreningar. När Resarö omvandlas till åretruntbebyggelse med ett begränsat tillskott av nya fastigheter kommer trafikarbetet att förändras. Detta bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna överskrids lokalt, däremot kan det i viss utsträckning påverka Stockholms centrala delar. Föreslagna åtgärder i detaljplanen förmodas öka kollektivtrafikresandet vilket befrämjar luftkvaliteten i de centrala delarna av regionen: Ett ökat boende i området ger ett förbättrat underlag för kollektivtrafiken vilket kan bidra till en förbättrad kollektivtrafikservice. De åtgärder som föreslås för 4(13)
vägnätet i området syftar till att förbättra trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna. Detta kan bidra till en ökad kollektivtrafikanvändning till exempel genom att föräldrar inte behöver skjutsa sina barn till skola och fritidssysselsättningar. Inom området föreslås utökade områden för infartsparkering samt cykelparkering vilket också förbättrar förutsättningarna för kollektivtrafikresenärerna. Agenda 21 Detaljplanen följer riktlinjerna i Vaxholms stads plan för hållbar utveckling inom miljö, ekonomi och sociala frågor. Planen heter Hållbara Vaxholm och antogs av KF 2004-11-29. Anslutning av spillvatten till det allmänna spillvattennätet innebär en minskad belastning på yt- och grundvatten. Planförslaget strävar efter en trafiksäker miljö, vilket kan bidra till ett minskat bilanvändande. Planen innebär att pågående markanvändning bekräftas. Enstaka tomter tillkommer i direkt anslutning till befintlig bebyggelse. Övriga beslut APU beslutade 2001-06-05 att inriktningen för Resaröplaneringen skall vara att upprätta detaljplaner för stora delar av Resarö. Vidare bestämdes att spillvattenanslutning av dessa delar skall ske genom överföring till Margretelunds reningsverk och att projektering och utbyggnad av vatten och spillvatten skulle påbörjas snarast. APU beslutade 138/2003-06-05 att godkänna Studier av bebyggelsekaraktären för norra Resarö att ha som riktlinje vid kommande detaljplanering och vid bygglovgivning i väntan på detaljplaneläggning. Under sommaren 2003 har en aktualisering av klassificeringen av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen gjorts. APU uppdrog enligt 166/2004-12-01 åt stadsbyggnadsförvaltningen att upprätta detaljplan för Resarö mitt och Överby-vägen. APU har därefter genom 10/2006-02-01 givit förvaltningen i uppdrag att samråda om en skiss för ny bebyggelse innan ett planförslag upprättas. Skissen tillsammans med förutsättningar för bebyggelse, beskrivning av bebyggelseförslaget, tidplan etc sammanställdes i en handling som under våren 2006 var föremål för ett församråd. Efter genomfört församråd beslutade kommunstyrelsen under 52/2007-03-29 att uppdra till stadsbyggnadsförvaltningen att återuppta detaljplanearbetet. I samband med utarbetande av planförslaget har möten hållits bland annat med Resarö samrådsgrupp. 5(13)
FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Natur Mark och vegetation Naturen är typisk för innerskärgården med branta bergknallar och däremellan flackare partier. Bergen är tallbevuxna medan de lägre partierna har lövskogskaraktär. I direkt anslutning till planområdet, väster om höjdpartierna kring Resarö skola och söder om Överbyvägen, där marknivån är lägre, finns Alkärret. Risk för höga vattenstånd föreligger och bör beaktas vid planering och anläggning av bebyggelse. Områdena kring Överbyvägen i väster utgörs av beteshagar och jordbruksmark. Markföroreningar Geoteknik På fastigheten för Resarö proppellertjänst, kan markföroreningar finnas. I samband med eventuellt ändrad markanvändning ska markundersökning genomföras och erforderliga åtgärder vidtas. Undersökning och eventuella åtgärder ska utföras i samråd med miljö- och hälsoskyddsnämnden. Berggrunden på Resarö består av gnejs, gnejsgranit och grönstenar som delvis är överlagrat av morän och grus och i de lägre partierna av leror. Planområdet har i huvudsak goda grundläggningsförhållanden. Vissa partier är dock låglänta med sämre grundläggningsförhållanden. Radon Planområdet är klassat som område med låg- och normalrisk för markradon. Fornlämningar Inom planområdet finns inga kända fornlämningar. Om fornlämning skulle påträffas ska anmälan om detta ske till länsstyrelsen. 6(13)
Bebyggelseområden Bostäder Bebyggelsen kring de centrala delarna är från senare hälften av 1900-talet. Skolan, förskolorna och kapellet uppfördes under 1980-talet medan dagligvarubutiken tillkom något tidigare. Ett fåtal bostadsfastigheter finns inom planområdet. Huvuddelen av övrig bebyggelse har tillkommit under 1930-talet och framåt och är ursprungligen avsedd för fritidsboende. En förändring mot permanentboende pågår. Bostadsbebyggelsen inom samhället karaktäriseras av mindre tomter med varierad placering och utformning av bostadshus. Området har i övrigt en lummig och lantlig karaktär. Översiktlig indelning i karaktärsområden Planbestämmelserna för bebyggelsens utformning har syftet att nya byggnader ska kunna infogas i den befintliga miljön med tillbörlig hänsyn tagen till denna. För bostadsfastigheterna inom området anges vilka fastigheter som får delas. För övriga fastigheter tillåts inte delning. Planförslaget ger också möjlighet att bebygga ett mindre område med gruppbyggda småhus i form av villor, kedje- eller radhus. Mindre flerfamiljsvillor kan också medges. Inom området finns idag 10 fastigheter som är bebyggda med bostadshus. Planförslaget medger 2 nya bostadsfastigheter för 7(13)
villor. Därutöver kan maximalt 20 lägenheter i småhus alternativt mindre flerbostadsvillor tillkomma inom fastigheterna 4:294, 4:594, 4:601 och 4:767. Exempel på mindre flerfamiljsvilla i Täby Planförslaget anger generellt att kvartersmark intill vägarna lämnas fria från byggnader. Generellt anges att en zon om 6 meter utmed mindre vägar och 10 meter utmed större vägar inte får bebyggas av trafiksäkerhetsskäl. Generellt anges att bostadshuset ska placeras indraget på tomten och att komplementbyggnader inte får placeras och utformas så att de ger ett dominerande intryck från vägsidan. Planförslaget anger för villor en byggrätt som är anpassad för permanentboende i villabebyggelse: minst 120 och högst 160 m2 byggnadsarea för huvudbyggnad, dock högst 8 procent av fastighetens area så att huvudbyggnadens storlek ska följa tomtens storlek. Om lov finns för två huvudbyggnader får byggrätten för huvudbyggnad delas på dessa. Tomten får dock inte delas om inte särskild bestämmelse anger detta. Största byggnadsarea för komplementbyggnader, såsom garage/carport och uthus, är totalt högst 4 procent av fastighetens landarea dock minst 40 och högst 80 m2. Arean ska fördelas på minst två byggnader varav den största får vara högst 50 kvm. För de fastigheter där gruppbyggda småhus alternativt mindre flerbostadsvillor föreslås, anges en total byggnadsarea för huvudbyggnader respektive komplementbyggnader. Huvudbyggnader får uppföras i två våningar. Tvåvåningsbyggnader är lämpliga i området, dels för att möjliggöra tillräckligt stor boendeyta utan att ta upp för stor del av tomtytan, dels för att få en reslig karaktär på bebyggelsen. Där terrängen så medger kan en våning utföras som suterrängvåning. 8(13)
Definitioner enligt Plan- och byggförordningen: Byggnadshöjden räknas till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak. Som våning räknas även vind där bostadsrum eller arbetslokal kan inredas om den beräknade byggnadshöjden är mer än 0,7 meter högre än nivån för vindsbjälklagets översida. I utformningsbestämmelse anges att måttet från taknock till takfot får vara högst hälften av byggnadens höjd mätt från överkant sockel på fasadritning. I skissen nedan är a = måttet från taknock till takfot och b = höjden mätt från överkant sockel till taknock. Bestämmelsens avsikt är att byggnader med dominerande takformer inte ska tillkomma i området. Äldre bostadshus är ofta smalare än moderna hus och byggnadens bredd påverkar takets storlek. Äldre bostadshus har även ofta ett synligt fasadparti mellan fönster och tak, jämför fotot nedan där måttet a bedöms vara ca hälften av måttet b. 9(13)
Verksamhetsområden Norr om skolområdet finns Resarö propellertjänst med entreprenadverksamhet, vars tomt delas av Överbyvägen. På den södra sidan finns en maskinpark medan det på norra sidan om vägen finns ett mindre område som fungerar som upplagsplats för sand/grus med mera. För den södra delen av fastigheten anges icke störande småindustri. Här kan verksamheter som inte är störande för kringliggandde bostäder tillåtas. Alternativt anges att fastigheten kan användas för bostadsändamål eller handel. Kulturhistoriskt intressanta miljöer Service Hela norra Resarö har ett kulturhistoriskt värde och omfattas av 3 kap PBL. Detta innebär att byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, inte får förvanskas. I detta planområde finns inga byggnader med särskilt kulturhistoriskt värde. Inom området finns förskola, skola med årskurs 1-5, kapell och en dagligvarubutik. För övrig service hänvisas till centrala Vaxholm. Detaljplanen bekräftar pågående verksamhet och medger viss utökning. Tillgänglighet Skyddsrum Friytor Trafik I planområdets flackare delar är möjligheterna goda att få full tillgänglighet med bil fram till bostadshusets entré. För de bergigare partierna kan svårigheter uppkomma att få full tillgänglighet. Önskvärt är att tillgänglighetskravet inte ska behöva stå tillbaka för kraven på bibehållandet av områdets karaktär. Denna fråga behöver därför särskilt uppmärksammas vid bygglovhanteringen för att om möjligt undvika onödiga sprängningar eller uppfyllnader. Planområdet ingår inte i skyddsrumsområde. Mark som idag är allmänt tillgänglig, med undantag för de delar där nya tomter tillskapas, avsätts i detaljplanen som allmän platsmark PARK. I programmet anges trafiksystemet för Norra Resarö med indelning av vägarna i klasser. Hastigheten inom större delen av norra Resarö förutsätts vara högst 30 km/tim. Trafik-systemet innebär att vägnätet bibehålls som idag. Korsningen Resarövägen-Överbyvägen-Ytterbyvägen föreslås byggas om med en cirkulationsplats och befintliga busshållplatser flyttas. På plankartan anges vilken funktion de olika vägarna har. På plankartan illustreras tänkt utformning med den nya rondellen. Här redovisas också ett alternativ med befinlig korsningspunkt med bussvändslinga. Alternativet med den befintliga 10(13)
bussvändlingan innebär dock att butikens utvecklingsmöjligheter begränsas. Översiktlig trafikstruktur enligt detaljplaneprogrammet I bilaga till genomförandebeskrivningen redovisas på karta och i förteckning de fastigheter där upplåtelse för befintliga vägområden föreslås. Syftet med markupplåtelse är att tillräckligt utrymme för väg med sidoområden för t.ex. diken ska finnas inom vägområdet. Delar av Överbyvägen ligger idag inom privat tomtmark, planförslaget bekräftar i huvudsak befintliga förhållanden. Utmed Överbyvägen kan viss släntanpassning krävas högst 1 meter in från Överbyvägen i samband med utbyggnad av gång- och cykelvägen. Den sträcka som kan komma i fråga betecknas med z på plankartan. Gång- och cykelvägar Utmed Överbyvägen, från vändslingan i väster till den föreslagna cirkulationsplatsen centralt i området föreslås en gång- och cykelväg. Gång- och cykelvägen löper på Överbyvägens södra sida mellan Överbyslingans utfarter mot Överbyvägen och därefter på den norra sidan till i höjd med dagligvarubutiken där den växlar över till den södra sidan igen. Den nya gång- och cykelvägen ansluter mot befintlig gång- och cykelväg utmed Resarövägen. I anslutning till dagligvarubutiken och vid infartsparkeringen kan cykelparkering ordnas. Trafiksäkerhet För att förbättra trafiksäkerheten ger planen möjligheter för åtgärder såsom avsmalningar, trädplanteringar med mera på Resarövägen. För mindre vägar i området föreslås en högsta tillåtna hastighet på 30 km/tim. Detta gör att det ur trafiksäkerhetssynpunkt är möjligt 11(13)
att med en god standard låta cyklister färdas i blandtrafik på lokalvägarna. Föreslagen gång- och cykelväg bedöms öka trafiksäkerheten väsentligt. Parkering Parkering för fastigheternas behov förutsätts ske inom respektive fastighet. Två områden som idag används för bland annat infartsparkering säkerställs som parkering i detaljplaneförslaget och möjlighet ges att utöka dem något. Områdena anges på plankartan som kvartersmark för parkering. Kollektivtrafik Tillfart till fastighet Buss trafikerar idag Överbyvägen och ansluter vid Engarn till övriga busslinjer mellan Vaxholm och Stockholm. Dessutom finns direktbuss som trafikerar sträckan Överby-Tekniska Högskolan. Busslingan öster om dagligvarubutiken kan ersättas med hållplatser utmed Resarövägen respektive Överbyvägen. Eventuell cirkulationsplats ska utformas med tillräcklig radie för buss. En alternativ utformning med befintlig bussvändslinga redovisas också på plankartan. Ett antal bostadsfastigheter har idag infart från Överbyvägen. För att minimera antalet utfarter mot Överbyvägen och korsningar med gång- och cykelbanan bör nya utfarter samlas eller vändas mot lokalvägar. Tillfart för varutransporter till skolan föreslås ske direkt från Resarövägen. Planförslaget möjliggör en ombyggnad av vägen i syfte att förbättra trafiksäkerheten. Teknisk försörjning Vatten och spillvatten Området är anslutet till det kommunala vatten- och spillvattennätet och ingår i kommunens verksamhetsområde. Allmänna vatten- och spillvattenledningar har i huvudsak förlagts inom allmän platsmark. Där ledningar är förlagda till tomtmark säkras området med u1-område på plankartan. Försörjning med vatten för brandsläckning har säkerställts i samband med utbyggnad av vatten och spillvatten. Dagvatten Dagvattnet skall tas om hand lokalt på såväl tomtmark som allmän platsmark. Dagvattenledningar kommer inte att byggas ut. Fördröjning ska så långt möjligt eftersträvas för att inte öka flödet till träsket och därmed risken för översvämning. Dagvattnet ska omhändertas lokalt på den egna fastigheten för återföring till grundvattnet. Detta bedöms normalt kunna klaras utan andra åtgärder än exempelvis takavvattning via stuprörsutkastare med avledning till omgivande mark. Där markförhållandena är ogynnsamma och markinfiltration inte kan genomföras kan t ex perkolationsmagasin eller 12(13)
fördröjningsmagasin anläggas. I undantagsfall, t ex instängda tomter, kan överskottsvatten från fastigheterna avledas via vägdike. Dagvatten från vägar avleds via öppna diken till lägre liggande naturmark. Kortare kulverteringar kan bli nödvändiga. Avledningen av dagvattnet från vägområdet bör i största möjliga utsträckning ske så att infiltration/perkolation möjliggörs. El, tele Uppvärmning Avfall Två områden för transformatorstation föreslås, det ena bekräftar befintlig placering. Dessa områden anges på plankartan med beteckningen E1. Befintlig telestation bekräftas med ett område betecknat E3. Enskilda anläggningar förutsätts. Omhändertagande av avfall sker på konventionellt sätt genom hämtning för borttransport vid respektive fastighet. Återvinningsplats för papper, glas, metall med mera finns inom planområdet. MEDVERKANDE Planhandlingarna har arbetats fram av WSP Stadsutveckling genom planarkitekt Anna Galli och Magnus de Vries i samarbete med stadsbyggnadschef Susanne Edén och planarkitekt Annika Alm, Vaxholms stad. Susanne Edén Stadsbyggnadschef Vaxholms stad Anna Galli Planarkitekt WSP Stadsutveckling 13(13)