Avvattningssystemet och klimatanpassning Seminarium med Svenskt Vatten 9 nov 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket
Framtiden i allmänhet Använd marken utifrån de förutsättningar som finns. Ta hänsyn till olika intressen och markanvändning markavvattning, dagvatten och avloppsvatten. Kompensera för klimatpåverkan.
Förutsättningar i samhället ökade flöden och andra flödesmönster föroreningar och påverkan på täckdikning tekniska anslutningar Olika intressen olika tider på året säsong och markanvändning Påverkan av flöden inom avrinningsområdet utjämning, varaktighet, mängd och slag Fördelning ansvar och underhåll markavvattning avloppsvatten
Ökad kunskap översvämningar
Översvämning Med översvämning menas att vatten täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Översvämningar inträffar då marken är vattenmättad och inte kan ta hand om det överskott som kommer i form av mycket regn eller med snösmältning. För jordbruksmark också högt stående grundvatten under växt säsong.
Vad? Översvämningar var, när och hur? Markstrukturens betydelse. Flöden utifrån samma tidsperspektiv. Konsekvenserna på de fysiska brukningsförutsättningar (dräneringspåverkan, påverkan bärighet etc) Skadeberäkningar utifrån brukningsförutsättningarna, översvämningsfrekvensen samt risken för direkt skördepåverkan.
Framtiden i synnerhet Inventera statusen hos ett antal vattenanläggningar i jordbrukslandskapet. Beskriva behoven och föreslå åtgärder för dessa anläggningar utifrån förutspådda klimatförändringar. Framtida arbetssätt och identifiera viktiga frågeställningar. Dialogprojekt Havs och Vattenmyndigheten.
Förutsättningar på fältet Vilka skador ger ökad avrinning? Riskanalys! Olika påverkan för rör respektive öppna diken. Inverkan från hårdgjorda ytor utjämning krävs före diket! Dimensionerande flöde små respektive stora avrinningsområden? Dimensionering pga jordar, grödor, läge i landskapet? Ansvar för nedströms anläggningar vid uppdimensionering.
Dimensionering I dag Väg, järnväg dimensioneras för 50 eller 100 års flöden Dagvattenanläggningar dimensioneras för 10 års flöden Jordbrukets vattenanläggningar dimensioneras för 0,5 1,5 l/s och ha I morgon Dimensionering utifrån klimatförändring, men hur?
Dimensionering Jordbruksverket Jordbrukets vattenanläggningar i ett nytt klimat, Jordbruksverkets rapport 2013:14 Trafikverkets handböcker TDOK 2014:0051, Avvattningsteknisk dimensionering och utformning Svenskt vatten P110
Tätare mellan dräner vid ökad nederbörd
Diken för ökat flöde Flödesökning, % Foto: Zivko Rasic, HIR Skåne
Pumpkostnad vid förändrat flöde
Inverkan från havet
Flödesutjämning
Gällande rätt Vattenanläggningar för markavvattning med tillstånd utan tillstånd Markavvattningsförbudet skyldighet och rättighet att underhålla intressekonflikter vid underhåll
Yttre faktorer dagvatten lämpligt kapacitet Tillstånd åtgärder fiskefrämjande våtmark, meandring, tvåstegsdike
Yttre faktorer som planer och bygglov
Klimatrelaterade förändringar ökat behov av underhåll omprövning behöver inte vara markavvattning intressekonflikter Får jag anpassa Kan jag anpassa Måste jag anpassa
Klimat ökat behov av underhåll omprövning av markavvattningsföretag nya tillstånd behöver inte vara markavvattning intressekonflikter
Klimat förbättra jordens genomsläpplighet minska jordpackningen förbättra ledningssystemens avbördningskapacitet anlägg kantdiken för att förhindra vattenflöden in på åkermarken välj lämpligare grödor
Klimat förstärkningsåtgärder högre pumpkapacitet högre höjder på vallarna överföring av invallning till våtmark
Klimat Att samverka med grannar kring begränsade vattenresurser är både effektivt och ekonomiskt. Det är ofta en både praktisk och prisvärd väg till framgång för möjligheten att få bevattna vid konkurrens om vattnet.
Klimat vem har ansvaret för åtgärder och anpassning till följd av klimatförändringarna? vem ansvarar för skador till följd av klimatförändringarna? vem ska tåla skada? vem bestämmer det? vem kan försäkra sig, och mot vad?
Handlingsplan för klimatanpassning Handlingsplan för Jordbruksverkets fortsatta arbete: Målstruktur Åtgärder som kan utvärderas Ämnesområden: Djur Växtodling Växtskydd Trädgård Vatten Vattenhushållning Markavvattning Vattenkvalitet (för djur)
Jordbruksmarkens värden Miljöbalken 3 kap 4 Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Jordbruksverket rapport 2013: 35 Jordbruksmark exploateras ofta utan de avvägningar och beslutsunderlag som lagstiftningen kräver Svårt att värdera jordbruksmark Behov av rådgivning långsiktigt perspektiv Nytt uppdrag: Tillsammans med Boverket och länsstyrelserna arbeta med pilotkommuner i sina planprocesser.