Förvaltningen föreslår nämnden besluta Förändring av skolorganisationen på Gotland enligt förvaltningens förslag

Arbetsmaterial Tjänsteskrivelse Expediering till: BUN Bilaga: - Förvaltningens förslag till beslut med bilaga a - Barnkonsekvensanalys - Synpunkter från Ledningskontoret/ Regionala utvecklingsenheten - Ekonomisk beräkning av förslaget gällande lokalhyror Översyn av skolorganisation Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta Förändring av skolorganisationen på Gotland enligt förvaltningens förslag Förslagen följer enligt nedan: Fårösundskolan Kräklingbo skola Vänge skola Hogrän skola Romaskolan Öja skola Havdhem skola Högbyskolan F-6 Stånga skola Eskelhem skola Sandaskola Klinteskolan Bakgrund och ärendebeskrivning I samband med budgetarbetet inför 2012-års budget beskrev förvaltningen på BUN Au den 9/11-11 nödvändigheten att få möjlighet att se över skolorganisationen på Gotland i syfte att klara nya lagstiftningen inom skolområdet och de aktuella och kommande sparkraven. Au gav förvaltningen uppdraget att inleda en dialog om den framtida skolorganisationen på Gotland, utifrån sin bild av nuläget och av förvaltningens föreslagna behov av förändringar (BUN au 110). Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE 621 81 Visby Telefon +46 (0) 498 26 34 06 E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro 339 8328 Postgiro 18 97 50 3 Org. nr. 212000-0803 Webbplats www.gotland.se/buf

2(3) Den nya lagstiftningen på skolans område kommer att ställa stora, och till vissa delar nya krav, på skolhuvudmannen. Utgångspunkten för lagstiftarna har varit att genom lagstiftning sätta fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och säkerställa en likvärdig skola för alla elever, oavsett var man bor och vilken skola man går i. Legitimationsreformen innebär att endast lärare med godkänd legitimation för de åldrar och de ämnen de är utbildade för ska få tillsvidareanställas för den undervisning som ska bedrivas. Till detta kommer också betygsreformen som innebär att betyg ska sättas från höstterminen i åk 6 och sedan varje termin t om vårterminen i åk 9 i skolans samtliga ämnen. Behörig att sätta betyg är endast legitimerade lärare med rätt kompetens (utbildning) för ämnet. Bägge dessa reformer har i stigande omfattning börjat gälla för att 2015 helt och fullt slå igenom. I den kartläggning som förvaltningen just nu genomför kan man tydligt se de svårigheter som ligger framför oss när det gäller att matcha behörigheten med det behov av lärartjänster som finns på de olika skolorna. Särskilt svårt kommer det att bli på de enheter där elevantalet är lågt. Lagstiftarna har inte gett några undantag med hänsyn taget till glesbygdsproblematik, något som avspeglas i det faktum att många kommuner brottas med samma problematik som Gotland och frågor om skolorganisation och storlek på skolor är aktuella på många håll i landet. Vid BUNs sammanträde den 23/11-11 presenterades ett antal förslag av mer strukturell art och BUN beslutade att uppdra åt förvaltningen att genomföra dialog om den framtida grundskoleorganisationen när förslagen är färdigställda (BUN 107). Den 29/11-11 offentliggjordes att antal förslag på förändrad skolorganisation på Gotland. Därefter genomfördes 6 dialogmöten enligt följande: 7/12-11: Klintehamn 8/12-11: Hemse 12/12-11: Lärbro, ett möte som med kort varsel utökades med ytterligare ett möte i Fårösund. 14/12-11: Fårösund 15/12-11: Roma 19/12: 11: Visby Dialogmötena besöktes av ca 1000 personer. Vid BUNs sammanträde den 21/12-11 tog nämnden följande beslut i uppdraget att redovisa förslag till förändringar av skolorganisationen skall både de förslag som förvaltningen redovisat under dialogen och nya förslag som framkommit under dialogen beaktas. Man gav också uppdraget att det skulle göras en gemensam barnkonsekvensanalys till förslagen samt att efterfråga ledningskontorets/regionala utvecklingsenhetens synpunkter gällande skolorganisation (BUN 119). Barn- och utbildningsnämnden gav dessutom förvaltningen uppdraget att påbörja en översyn av rektorsorganisationen. Denna översyn har påbörjats med ambition att en ny rektorsorganisation ska vara klar innan höstterminens start 2012. Bland de synpunkter som framfördes på dialogmötena, samt vid möten som ordnats av vissa föräldraföreningar och där förvaltningen varit representerad, fanns bl a synpunkter på den framräknade skolskjutsrestiden i några av förslagen, förändrade upptagningsområden, möjligheten att samverka mer inom- och mellan skolor för att klara behörighetskraven samt frågor kring Visbys skolorganisation. Dessa frågor har också funnits med inför fastställandet av förvaltningens förslag på framtida skolorganisation. Skolorganisationen i Visby med omnejd utreddes och diskuterades under hösten 2010 och våren 2011. Vid BUNs sammanträde den 13/4-11 var man inte beredd att ta några beslut som innebar någon förändring, eller nedläggning, inom ramen för denna utredning. (BUN 40). I detta förslag fanns också frågan om Hogrän skolas framtid belyst och förvaltningens förslag var att skolan skulle avvecklas. En fortsatt och delvis förnyad översyn gällande Visby kommer förvaltningen att fortsätta med, dock har det ej funnits tid att beakta detta arbete i det förslag till beslut som här föreligger.

3(3) De riktlinjer som Barn- och utbildningsnämnden fastställt för skolskjutsar har varit utgångspunkt för de förslag som nu presenteras. Det innebär att restiden för elever i förskoleklass t om åk 6, så långt det är möjligt, inte skall överstiga 45 min och att restiden för elever i åk 7-9 som riktvärde skall vara högst 60 min. I de förslag som nu presenteras anser förvaltningen att man inför förslagets slutgiltiga utformning har beaktat och i skälig omfattning tagit hänsyn till synpunkter och beslut som beskrivits ovan. Ärendets beredning Handläggare har varit BUFs ledningsgrupp under ledning av skoldirektör Ann-Chatrin Norrevik men ärendet har i första hand beretts av För- och grundskolecheferna Bisse Carlsson och Mats Hanell, ekonomichef Elisabeth Österdahl samt verksamhetsspecialist Per Olof Sahlberg. Konsekvenser Utfört Ja x Nej Ekonomiska konsekvenser: Ja x Nej Barnkonsekvenser: se checklista för barnkonsekvensanalys Ja Nej Jämställdhetskonsekvenser: se checklista för Jämställdhetskonsekvenser Mats Hanell Bisse Carlsson Elisabeth Österdahl Per-Olof Sahlberg Handläggare Ann-Chatrin Norrevik Förvaltningschef

1(14) 2012-02-06 Förslag till förändrad grundskolorganisation Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498-26 98 03 vxl E-post mats.hanell@gotland.se Bankgiro 339-8328 Postgiro 18 97 50-3 Org. nr. 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Region Gotland 2(14) Fårösundsskolan Förslag till beslut: Inget förslag till förändrad grundskolorganisation. Bakgrund Förslaget att inte göra någon förändring inom Fårösundslinjen grundar sig på regionalpolitiska hänsyn där Fårö beskrivs som ett område där särskilda hänsyn ska tas. Kräklingbo skola Förslag till beslut Inget förslag till förändrad grundskolorganisation. Bakgrund Förslaget att inte göra någon förändring för Kräklingbo skola grundar sig på regionalpolitiska hänsyn där Östergarnslandet beskrivs som ett område där särskilda hänsyn ska tas. Om BUN fattar beslutet att Vänge skolas elever skall gå i Kräklingbo innebär det inga tillkommande kostnader i form av ombyggnationer, utan eleverna ryms i befintlig organisation. Kräklingbo skola har nyrenoverade lokaler och kapacitet för minst 110 elever Vänge skola Förslag till beslut Vänge skola sammanförs med Romaskolan och eleverna överförs till Romaskolan från ht 2012. Förskolan Spunken drivs vidare och skulle kunna fungera som samlingsplats för elever på morgon och sen eftermiddag Vänges skollokal föreslås bli ny lokal för den särskilda undervisningsgruppen Mattisskolan som idag inryms i fd Halla skola. Halla skollokal lämnas. Aktuell elevsiffra (2011): 48 elever. Läsåret 2007/2008 var elevantalet på skolan 68 st. Aktuell prognos (sept. 2011): Läsår Summa 2011/12 2012/13 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18 48 52 50 56 58 67 71 Sammanfattande resonemang inför förslag till beslut. Vänge skola visar på en relativt stabil elevutveckling som i slutet av perioden ökar något. Det genomsnittliga elevtalet är 57 och genomsnittet för en årskurs är 8 elever. Det innebär att Vänge skola kommer att vara en väldigt liten skola där allt talar för att skolan kommer att ha uppenbara svårigheter att bemanna lärartjänster med föreskriven behörighet. Förändring av lokalutnyttjande Vänges skollokal föreslås bli ny lokal för den särskilda undervisningsgruppen Mattisskolan som idag inryms i fd Halla skola. I Vänge skola finns en mindre idrottssal. Personalen på Mattisskolan ser mycket positivt på en flytt till Vänge skola som är byggd för skolverksamhet.

Region Gotland 3(14) Hogrän skola Förslag till beslut Hogrän skola sammanförs med Romaskolan och eleverna överförs till Romaskolan från ht 2012. Förskolan Igelkotten i Hogrän drivs vidare och skulle kunna fungera som samlingsplats för elever på morgon och sen eftermiddag. Aktuell elevsiffra (2011): 35 elever. Läsåret 2007/2008 var elevantalet på skolan 53 st Elevutvecklingen i Hogrän skola visar på följande elevutveckling 2011-09-15 12/13 9 6 6 2 9 5 5 42 13/14 7 9 6 6 2 9 5 44 14/15 10 7 9 6 6 2 9 49 15/16 11 10 7 9 6 6 2 51 16/17 8 11 10 7 9 6 6 57 17/18 7 8 11 10 7 9 6 58 Sammanfattande resonemang inför förslag till beslut. I det ursprungliga förslaget som diskuterats vid dialogmöte skulle verksamheten i Hogrän upphöra ht 2012, och eleverna skulle samordnas med övriga skolor i Klintelinjen, på Klinteskolan. Ett alternativt förslag, där eleverna från Hogrän samordnas med elever i Romaskolans åk F-6 fanns också med i det ursprungliga förslaget. Vid dialogmöten och diskussioner efter dessa har ytterligare ett förslag kommit fram; Att samordna verksamheten för elever i åk F-3 i Hogrän, Eskelhem och Sanda i Sanda skola. Eleverna i åk 4-6 från Hogrän, Eskelhem och Sanda skulle i enlighet med detta förslag samordnas i Klinteskolan. Hogrän skola visar på en ökad elevutveckling under den kommande 5-årsperioden. Det genomsnittliga elevtalet är 48 och genomsnittet för en årskurs är 7 elever. Trots detta kommer Hogrän skola år 2017 vara en väldigt liten skola där undervisningen kommer att behöva organiseras med två eller tre åldersgrupper i samma klassrum Allt talar för att skolan kommer att ha uppenbara svårigheter att bemanna lärartjänster med personal med föreskriven kompetens i samtliga ämnen. Skolan i Hogrän är i stort behov av renovering och verksamhetsanpassning Förslaget till beslut innebär att Hogrän skola övergår från Klintelinjen till Romalinjen. Förslaget till beslut innebär också att Igelkottens förskola organisatoriskt förs över till Roma-linjen Romaskolan Förslag till beslut Romaskolan blir F-9 skola för Romaskolans, Vänge skolas och Hogräns skolas elever Elevprognos för Romaskolan F- åk 9 med elever från Romaskolan, Hogrän och Vänge Tabellerna nedan bygger på framskrivna elevprognoser, inte antalet faktiska elever. Vi vet att ett antal elever väljer annan skola utanför Romalinjen, särskilt inför åk 7 varför elevtalet med största sannolikhet är lägre än prognosen. Om man tar Dalhem skola som exempel väljer 11% annan kommunal skola utanför skollinjen eller friskola.

Region Gotland 4(14) 2012-13 F- Åk ÅK2 ÅK3 ÅK4 ÅK5 ÅK6 ÅK7 ÅK8 ÅK9 Summa klass 1 ROMA 17 24 11 14 18 6 18 9 36 46 HOGRÄN 6 6 6 2 9 4 5 2 - - VÄNGE 6 8 4 8 7 8 7 6 Ingår i Roma Ingår i Roma TOTALT 29 38 21 24 34 18 30 49 36 46 325 KOMMENTAR: Juni 2012 lämnar 57 elever åk 9 och 49 börjar åk 7 F- åk 6 194 elever Åk 7-9 131 elever Behov av 3 extra klassrum. För åk1, åk4 samt åk6. 2010 var elevantalet i högstadiet 180 elever Den förskoleavdelning som fn är lokaliserad i skolans lokaler måste få nya lokaler. 2013-14 F-klass Åk 1 ÅK2 ÅK3 ÅK4 ÅK5 ÅK6 ÅK7 ÅK8 ÅK9 Summa ROMA 16 17 24 11 14 18 6 62 49 36 HOGRÄN 6 6 6 6 2 9 4 VÄNGE 3 6 8 4 8 7 8 TOTALT 25 29 38 21 24 34 18 62 49 36 336 KOMMENTAR: Juni 2013 lämnar 46 elever åk 9 och 62 börjar åk 7 F- åk 6 189 elever Åk 7-9 147 elever Behov av 2 extra klassrum. För åk2,åk5 Högstadiet planering 2 klasser/årskurs. 2010 var elevantalet i högstadiet 180 elever Om den planerade utökningen av lokaler genomförs till HT 2012 innebär det inga nya lokalbehov. 2014-15 F-klass Åk 1 ÅK2 ÅK3 ÅK4 ÅK5 ÅK6 ÅK7 ÅK8 ÅK9 Summa ROMA 23 16 17 24 11 14 18 54 62 49 HOGRÄN 12 6 6 6 6 2 9 VÄNGE 9 3 6 8 4 8 7 TOTALT 44 25 29 38 21 24 34 54 62 49 380 KOMMENTAR: Juni 2014 lämnar 36 elever åk 9 och 54 börjar åk 7 F- åk 6 215 elever Åk 7-9 165elever Behov av 3 extra klassrum. För Fsk.klass, åk3, samt åk6 Högstadiet planering 2 klasser/årskurs. 2010 var elevantalet i högstadiet 180 elever Om den planerade utökningen av lokaler genomförs till HT 2012 innebär det inga nya lokalbehov. 2015-16 F-klass Åk 1 ÅK2 ÅK3 ÅK4 ÅK5 ÅK6 ÅK7 ÅK8 ÅK9 Summa ROMA 24 23 16 17 24 11 14 59 54 62 HOGRÄN 10 12 6 6 6 6 2 VÄNGE 3 9 3 6 8 4 8 TOTALT 37 44 25 29 38 21 24 59 54 62 393 KOMMENTAR: Juni 2015 lämnar 49 elever åk 9 och 59 börjar åk 7 F- åk 6 218 elever Åk 7-9 175 elever Behov av 3 extra klassrum. För Fsk.klass, åk1,samt åk4 Högstadiet planering 2 klasser/årskurs. 2010 var elevantalet i högstadiet 180 elever Om den planerade utökningen av lokaler genomförs till HT 2012 innebär det inga nya lokalbehov. 2016-17 F-klass Åk 1 ÅK2 ÅK3 ÅK4 ÅK5 ÅK6 ÅK7 ÅK8 ÅK9 Summa ROMA 23 24 23 16 17 24 11 65 59 54 HOGRÄN 5 10 12 6 6 6 6 VÄNGE 13 3 9 3 6 8 4 TOTALT 41 37 44 25 29 38 21 65 59 54 413 KOMMENTAR: Juni 2016 lämnar 62 elever åk 9 och 65 börjar åk 7 F- åk 6 235 elever Åk 7-9 178 elever Behov av 4 extra klassrum. För Fsk.klass, åk1, åk2 samt åk5 Högstadiet planering 2 klasser/årskurs. 2010 var elevantalet i högstadiet 180 elever Om den planerade utökningen av lokaler genomförs till HT 2012 innebär det sannolikt inga nya lokalbehov.

Region Gotland 5(14) 2017-18 F-klass Åk 1 ÅK2 ÅK3 ÅK4 ÅK5 ÅK6 ÅK7 ÅK8 ÅK9 Summa ROMA 10 23 24 23 16 17 24 52 65 59 HOGRÄN 5 5 10 12 6 6 6 VÄNGE 5 13 3 9 3 6 8 TOTALT 20 41 37 44 25 29 38 52 65 59 410 KOMMENTAR: Juni 2017 lämnar 54 elever åk 9 och 24 börjar åk 7 F- åk 6 234 elever Åk 7-9 176 elever Behov av 4 extra klassrum. För Fsk.klass, åk1, åk2 samt åk5 Högstadiet planering 2 klasser/årskurs. 2010 var elevantalet i högstadiet 180 elever Om den planerade utökningen av lokaler genomförs till HT 2012 innebär det sannolikt inga nya lokalbehov. Sammanfattande resonemang inför förslag till beslut. En samordning mellan Romaskolan, Vänge skola samt Hogrän skola skulle innebära att det finns större möjligheter än inom nuvarande organisation att bedriva en undervisning med behörig personal i ändamålsenliga undervisningslokaler. Ytterligare en aspekt är att det sociala utbytet mellan elever ökar, något som inte bara är positiv för eleverna från Vänge och Hogrän, utan även för elever i Romaskolan som idag har vissa klasser med färre än 20 elever. Möjligheten att bedriva specialundervisning och andra insatser blir också större då de ekonomiska ramarna och möjligheten till flexibilitet i undervisningen ökar Synpunkter som framkommit vid dialogmöten under dec 2011, synpunkter via BUF:s hemsida samt vid möten anordnade av föräldragrupper är att föräldrar i Vänge skola vid en nedläggning av Vänge skola föredrar Romaskolan framför Kräklingbo skola av praktiska skäl. På samma sätt har förvaltningen tolkat att föräldrar i Hogräns skola skulle föredra Romaskolan framför Klintelinjen. Både Vänge och Hogräns skolors upptagningsområden har en naturlig närhet till Roma. Upptagningsområdet för Hogrän skola är Hogrän, Atlingbo och Vall socknar. Till Vänge skolas upptagningsområde hör Halla socken, där praxis under flera år har varit att elever boende nära Dalhem och Roma skolor valt dessa skolor. Restiden mellan Vänge skola och Romaskolan ca 12 minuter Restid mellan Hogrän skola och Romaskolan ca 15 min En översyn av skolbusslinjerna måste göras där strävan är göra restiden så kort som möjligt för eleverna. I Vänge och Hogrän kommer förskoleverksamhet att fortgå och möjlighet kan finnas att där erbjuda samlingsplats för skolelever tidig morgon och kväll för de som så behöver Behov av nya lokaler för förskola Förvaltningens förslag innebär att nya lokaler för förskola måste skapas i Roma från HT 2012. Idag inryms en förskoleavdelning i Romaskolan som då behöver användas för åk F-6 Kostnaden för etablering av förskolepaviljong som rymmer 1 avd (25 barn) är beräknat till 1 mkr. Idag bedrivs förskoleverksamhet i 3 olika lokaler i Roma. Förskolan Gläntan som är belägen på annan plats i samhället, i fritidsgårdens lokaler på skolgården i Roma samt i skolbyggnaden. För verksamheten är det inte optimala förutsättningar. Vid etablering av en paviljong föreslås att den placeras på skolgården i anslutning till Fritidsgårdens lokaler. Diskussioner pågår fn. om andra lokallösningar än etablering av paviljong, något som kan minska kostnaderna i samband med förändringen. Förvaltningen återkommer i den frågan.

Region Gotland 6(14) Planerat PU-underhåll När det gäller det planerade PU- underhållet på Romaskolan med tillhörande ventilationsarbete finns ingen definitiv tidsplan. Enligt information från SBF kommer inte ombyggnaden att påverka undervisningslokalerna eftersom ventilationen skall dras på vinden. De arbeten som skall göras i klassrum är av mindre karaktär som kan planeras i samråd med rektor. Det gäller bortmontering av ventilationsaggregat i klassrum samt förändring av vissa klassrum för att rymma ny ventilationen Öja skola. Förslag till beslut. Skolan i Öja sammanförs med Havdhem skola från och med höstterminen 2012. Förskolan i Öja drivs vidare och skulle kunna fungera som samlingsplats för elever på morgon och sen eftermiddag om man erbjuder fritidshemsbuss Öja Havdhem. Alternativt förslag till beslut. Om regionalpolitiska skäl skulle vara anledning till en fortsatt verksamhet i Öja skola måste ekonomiska förutsättningar för att bemanna skolan enligt gällande lagkrav ges. Ett utökat regionalt stöd bör då finansieras utan att det drabbar andra skolor på Gotland. Enligt aktuell elevframskrivning 19 januari 2012 ser Öja skola, med nuvarande upptagningsområde, ut att ha en elevutveckling enligt tabellen nedan; 12/13 5 7 4 7 6 8 5 42 13/14 3 5 7 4 7 6 8 40 14/15 5 3 5 7 4 7 6 37 15/16 3 5 3 5 7 4 7 34 16/17 7 3 5 3 5 7 4 34 17/18 3 7 3 5 3 5 7 33 Vid dialogmöte och i medborgarförslag har förslag på att ändra skolans upptagningsområde väckts. Vidare har skolans roll som en viktig del i den regionala utvecklingen på Storsudret förts fram. Elevframskrivning efter ändrat upptagningsområde redovisas här med; 1. Grötlingbo tillfört Öja Skola. 2. Grötlingbo och Näs tillfört Öja skola. 3. Grötlingbo, Näs och Havdhem tillfört Öja skola. 1. Öja skola med Grötlingbo; 12/13 6 9 5 10 7 10 6 53 13/14 4 6 9 5 10 7 10 51 14/15 8 4 6 9 5 10 7 49 15/16 3 8 4 6 9 5 10 45 16/17 8 3 8 4 6 9 5 43 17/18 6 8 3 8 4 6 9 44 2. Öja skola med Grötlingbo och Näs. 12/13 7 11 5 12 7 12 8 62 13/14 4 7 11 5 12 7 12 58 14/15 8 4 7 11 5 12 7 54 15/16 3 8 4 7 11 5 12 50 16/17 8 3 8 4 7 11 5 46 17/18 7 8 3 8 4 7 11 48

Region Gotland 7(14) 3. Öja skola med Grötlingbo, Näs och Havdhem. 12/13 10 14 11 12 14 14 10 85 13/14 7 10 14 11 12 14 14 82 14/15 12 7 10 14 11 12 14 80 15/16 7 12 7 10 14 11 12 73 16/17 13 7 12 7 10 16 11 76 17/18 11 13 7 12 7 10 14 74 Sammanfattande resonemang inför förslag till beslut Öja skola visar med nuvarande upptagningsområde ett vikande elevunderlag, som höstterminen 2017 tyder på att 33 elever kommer att gå i skolan. Detta innebär att undervisningen kommer att behöva organiseras med 3 eller 4 årskullar i varje undervisningsgrupp/klass. Det låga elevantalet innebär inte bara svårigheter att organisera undervisning så att alla elever ges de möjligheter de enligt lag har rätt till, det innebär också en social situation för eleverna som inte är optimal. I glesbygdsverkets skrift Skolan mitt i byn vill man se på möjligheter att behålla skolor i glesbygd, men man konstaterar också att Statens skolinspektion avslår oftast friskoleansökningar om man bedömer att barn- och elevantalet är för litet. Dock inte främst av ekonomiska skäl utan utifrån ett barn- och elevperspektiv där bland annat elevernas sociala skolmiljö vägs in. I debatten kring ev. nedläggning av Öja skola har framförts synpunkter på skolans roll i den regionala utvecklingen. I jämförelse med den prognos som gjordes 2006 tycks inte det faktum att Öja skola finns ha påverkat utvecklingen positivt. Enligt prognosen från 2006 skulle Öja skola detta läsår ha 47 elever, att jämföra med de 42 elever som idag går i skolan. Ett ändrat upptagningsområde för att få ett större elevantal i Öja skola är möjligt. Samtidigt kommer ett förändrat upptagningsområde ge upphov till att ifrågasätta framtiden för skolan i Havdhem, vilket redovisas under Havdhem skola. Trots regionalpolitisk hänsyn är den bästa sammantagna lösningen för södra Gotland en skola med volym att möjliggöra undervisning enligt de lagkrav som föreskrivs. Om verksamheten i Öja skola läggs ned kommer det att finnas ett fortsatt behov av verksamhet i förskolan i Öja. Havdhem skola. Förslag till beslut Skolorna i Öja och Havdhem sammanförs i Havdhem skola från och med höstterminen 2012. Aktuell elevframskrivning 19 januari 2012 visar följande utveckling i Havdhem skola; 12/13 12 10 13 10 15 10 15 85 13/14 11 12 10 13 10 15 10 81 14/15 17 11 12 10 13 10 15 88 15/16 8 17 11 12 10 13 10 81 16/17 15 8 17 11 12 10 13 86 17/18 9 15 8 17 11 12 10 82 I förslag till förändrad skolorganisation skulle Öja skola och Havdhem skola samordnas i Havdhem skola. Vid dialogmöten och i medborgarförslag har frågan om att ändra Öja skolas upptagningsområde väckts. Detta skulle i så fall påverka utvecklingen i Havdhem skola.

Region Gotland 8(14) Elevutvecklingen i Havdhem skola redovisas här enligt olika alternativ; 1. Havdhem och Öja skolor samordnade i Havdhem 2. Havdhem skola utan elever från Grötlingbo 3. Havdhem skola utan elever från Grötlingbo och Näs. Om även elever från Havdhem skulle tillföras Öja skola är en naturlig följd att skolan i Havdhem läggs ned. Under Högbyskolan redovisas en nedlagd skola i Havdhem, där elever från Silte, Hablingbo, Eke, Rone och Alva tillförs Högbyskolan. 1. Havdhem och Öja skolor samordnade i Havdhem. 12/13 17 17 17 17 21 18 20 127 13/14 14 17 17 17 17 21 18 121 14/15 22 14 17 17 17 17 21 125 15/16 11 22 14 17 17 17 17 115 16/17 22 11 22 14 17 17 17 120 17/18 12 22 11 22 14 17 17 115 2. Havdhem skola utan elever från Grötlingbo. 12/13 11 8 12 7 14 8 14 74 13/14 10 11 8 12 7 14 8 70 14/15 14 10 11 8 12 7 14 76 15/16 8 14 10 11 8 12 7 70 16/17 14 8 14 10 11 8 12 77 17/18 6 14 8 14 10 11 8 71 3. Havdhem skola utan elever från Grötlingbo och Näs. 12/13 10 6 12 5 14 6 12 65 13/14 10 10 6 12 5 14 6 63 14/15 14 10 10 6 12 5 14 71 15/16 8 14 10 10 6 12 5 65 16/17 14 8 14 10 10 6 12 74 17/18 5 14 8 14 10 10 6 67 Sammanfattande resonemang inför förslag till beslut. En samordning av skolorna i Öja och Havdhem i Havdhem skola skulle innebära elevgrupper där varje årskull undervisas i egen grupp och en god elevsocial situation. Havdhem skola hade efter samordning med Rone skola ca 140 elever, vilket visar att lokalerna är dimensionerade att klara ett ökat elevtal. Om Öja skolas upptagningsområde förändras så att eleverna som bor i Grötlingbo tillförs Öja skola kommer undervisningen i Havdhem skola förmodligen endast kunna genomföras genom att två åldersgrupper samordnas i samma grupp/klass. Redan vid en minskning av elever från Grötlingbo hamnar skolan i en storlek där framtida existens kan ifrågasättas. Om dessutom elever från Näs tillförs Öja skola blir argumentationen enligt ovanstående än tydligare.

Region Gotland 9(14) Högbyskolan F-6. Förslag till beslut: Inget förslag till förändrad grundskolorganisation. Högbyskolan hade 2011-09-15 följande elevprognos; 12/13 19 17 23 15 18 20 15 127 13/14 18 19 17 23 15 18 20 130 14/15 20 18 19 17 23 15 18 130 15/16 20 20 18 19 17 23 15 132 16/17 18 20 20 18 19 17 23 135 17/18 14 18 20 20 18 19 17 126 I det förslag som diskuterats vid dialogmöten skulle delar av elevgruppen i Stånga skola föras till Högbyskolan. Vid dialogmöten och efterföljande diskussioner har följande frågor lyfts fram; 1. Utred frågan om ändrat upptagningsområde för Öja skola. Om även barn från Havdhem skulle föras över till Öja skolas upptagningsområde är det naturligt att Havdhem skola läggs ned. Då verkar en rimlig följd innebära att elever från Alva, Eke, Hablingbo, Rone och Silte förs till Högbyskolans upptagningsområde. 2. Om Klinte 7-9 inte flyttas till Högbyskolan bör det finnas plats att där inrymma hela elevgruppen från Stånga skola. 3. Vilken beredskap har regionen om verksamheten vid Atheneskolan skulle upphöra? En redovisning av konsekvenser enligt ovan visar att; Om Havdhem skola skulle läggas ner och elever från Alva, Eke, Hablingbo, Rone och Silte skulle flyttas till Högbyskolan ser den samlade elevgruppen för de socknarna ut enligt följande; Alva, Eke, Hablingbo, Rone och Silte (aktuell prognos 19 jan 2012) 12/13 7 6 11 6 12 8 8 58 13/14 7 7 6 11 6 12 8 57 14/15 10 7 7 6 11 6 12 59 15/16 4 10 7 7 6 11 6 51 16/17 9 4 10 7 7 6 11 54 17/18 1 9 4 10 7 7 6 44 Om elever från Alva, Eke, Hablingbo, Rone och Silte förs till Högbyskolan skulle elevgrupperna på Högbyskolan bli; 12/13 26 23 34 21 30 28 23 185 13/14 25 26 23 34 21 30 28 187 14/15 30 25 26 23 34 21 30 189 15/16 24 30 25 26 23 34 21 183 16/17 27 24 30 25 26 23 34 189 17/18 15 27 24 30 25 26 23 170 Elevframskrivning för Stånga skola (aktuell 2012-01-19) visar; 12/13 7 5 9 10 8 5 1 45 13/14 11 7 5 9 10 8 5 55 14/15 13 11 7 5 9 10 8 63 15/16 15 13 11 7 5 9 10 70 16/17 20 15 13 11 7 5 9 80 17/18 7 20 15 13 11 7 5 78

Region Gotland 10 (14) Om hela Stånga skola skulle föras till Högbyskolan skulle elevgrupperna se ut enligt nedan; 12/13 26 22 31 25 26 25 16 171 13/14 29 26 22 32 25 26 25 185 14/15 34 29 26 22 32 25 26 194 15/16 35 33 29 26 22 32 25 202 16/17 38 35 33 29 26 22 32 215 17/18 21 38 35 33 29 26 22 204 Om verksamheten vid Atheneskolan i Fardhem skulle läggas ned skulle uppskattningsvis 30 40 elever boende i Högbyskolans upptagningsområde behöva erbjudas plats där. Det skulle innebära ca 5 elever ytterligare i varje grupp enligt ovan. Slutsats En flytt av elevgruppen från Alva, Eke, Hablingbo, Rone och Silte, eller hela elevgruppen från Stånga skola till Högbyskolan är möjlig. Stånga skola Förslag till beslut. Inget förslag till förändrad grundskolorganisation. En tillfällig förskoleavdelning inrättas i Stånga skola. Stånga skola hade 2012-01-19 följande elevprognos; 12/13 7 5 9 10 8 5 1 45 13/14 11 7 5 9 10 8 5 55 14/15 13 11 7 5 9 10 8 63 15/16 15 13 11 7 5 9 10 70 16/17 20 15 13 11 7 5 9 80 17/18 7 20 15 13 11 7 5 78 Vid dialogmöten och diskussioner efter dessa har bland annat följande synpunkter och förslag förts fram; 1. Om verksamheten i Stånga skola läggs ned är det en dålig lösning att splittra elevgruppen i Stånga skola till två andra skolor. 2. En flytt av elevgruppen från Burs och Stånga skola till Garda skola skulle inom några år kräva lokaltillskott i Garda, något som många tror blir kostsamt. 3. Om verksamheten i Stånga skola blir kvar skulle lokaler i skolan under några år kunna användas som en förskoleavdelning och lösa det akuta problem med förskoleplatser i Garda och Hemse som uppstått i nov/dec 2011. Här redovisas kommentarer till ovanstående; I det ursprungliga förslag som diskuterats vid dialogmöten skulle elever från Klinte 7-9 föras till Högbyskolan. Om detta inte genomförs finns utrymme på Högbyskolan för hela Stånga skola. Elevgruppen som bor i Burs och Stånga ser enligt prognos 19 jan 2012 ut enligt följande; 12/13 3 8 8 11 6 4 1 41 13/14 8 3 8 8 11 6 4 48 14/15 9 8 3 8 8 11 6 53 15/16 12 9 8 3 8 8 11 59 16/17 16 12 9 8 3 8 8 64 17/18 6 16 12 9 8 3 8 62

Region Gotland 11 (14) Om elever från Burs och Stånga förs över till Garda skola kommer elevgrupperna i Garda att få följande storlekar; 12/13 20 25 24 28 21 17 14 149 13/14 22 20 25 24 28 21 17 157 14/15 20 22 20 25 24 28 21 160 15/16 28 20 22 20 25 24 28 167 16/17 28 28 20 22 20 25 24 167 17/18 17 28 28 20 22 20 25 160 Om lokaler används maximalt skulle elever från Burs och Stånga få plats i Garda skola t o m läsåret 2015/2016. Då kommer skolan att ha två elevgrupper om 28 elever och ytterligare undervisningslokaler kommer då att behövas om ovanstående prognos kvartsår. Om hela Stånga skola skulle föras till Högbyskolan skulle elevgrupperna se ut enligt nedan; 12/13 27 22 32 25 26 25 16 173 13/14 29 27 22 32 25 26 25 186 14/15 34 29 27 22 32 25 26 195 15/16 36 34 29 27 22 32 25 205 16/17 38 36 34 29 27 22 32 218 17/18 22 38 36 34 29 27 22 208 Under senare delen av 2011 och inledningen av 2012 har ett oväntat stort behov av förskoleplatser uppstått. I Garda förskola finns i dag 25 barn inskrivna på en avdelning. Ytterligare 6 önskar plats under våren, i början av sommaren önskar ytterligare 2 plats i förskolan. När höstterminen 2012 inleds lämnar 4 barn förskolan för att börja förskoleklass men ytterligare 4 barn står då i kö att placeras. Situationen vid förskolorna i Hemse har under januari 2012 visat på akut platsbehov, som inte går att infria i och med att de båda förskolorna redan har tagit emot fler barn än beräknat. Även runt förskolan i Havdhem finns en kösituation som innebär stora svårigheter att erbjuda plats i tid för dem som önskar placering där. En lösning skulle kunna vara att inrätta en förskoleavdelning i Stånga skola i den del av skolan som idag står tom. Sammanfattande resonemang inför förslag till beslut. Om verksamheten i Stånga skola upphör finns två lösningar. Antingen flyttas hela elevgruppen från Stånga till Högbyskolan eller så delar man elevgruppen så att elever från Linde och Lojsta tillförs Högbyskolan och elever från Burs och Stånga tillförs Garda skola. Lokalmässigt är en totalsamordning med Högbyskolan ett bättre alternativ här kan klassrum i nuvarande högstadiebyggnaden användas för de äldre eleverna. En flytt av hela verksamheten från Stånga till Högbyskolan skulle dessutom innebära att önskemål från dialogmöten om att inte splittra elevgruppen i Stånga skulle tillgodoses. En överflyttning av elever från Burs och Stånga till Garda skola kommer att innebära behov av lokaltillskott senast läsåret 2015/16, eventuellt tidigare. Med anledning av akut brist på förskoleplatser i området skulle en alternativ lösning vara att inrätta en tillfällig förskoleavdelning i Stånga skola. Detta skulle innebära avlastning från förskolorna i Hemse och Garda. Indirekt skulle barn i behov av plats i Havdhem erbjudas platser som frigörs i Hemse om föräldrar väljer att flytta barn från förskolorna där till en ny avdelning i Stånga.

Region Gotland 12 (14) Eskelhem skola Förslag till beslut Verksamheten i Eskelhem skola sammanförs ht 2012 så att elever i åk F-3 flyttas till Sanda skola och elever åk 4-6 flyttas till Klinteskolan. Eskelhem skolas elevprognos från 2011-09-15 visar på följande elevutveckling; 12/13 14 7 2 11 14 8 10 66 13/14 10 14 7 2 11 14 8 66 14/15 10 10 14 7 2 11 14 68 15/16 13 10 10 14 7 2 11 67 16/17 10 13 10 10 14 7 2 66 17/18 8 10 13 10 10 14 7 72 I ursprungsförslag vid dialogmöten skulle verksamheten i Eskelhem skola samordnas med övriga skolor i Klintelinjen och förläggas till Klinteskolan. Efter dialogmöten har förslag lagts om att samordna Eskelhem skolas elever åk F-3 med övriga skolor i linjen i Sanda skola, samt att Eskelhem skolas elever åk 4-6 samordnas med linjens övriga skolor i Klinteskolan. Under Klinteskolan resp. Sanda skola redovisas elevprognoser enligt ovanstående förslag. Sammanfattande resonemang inför förslag till beslut. Eskelhem skola visar på en relativt stabil elevutveckling som under perioden ökar något. Åldersgrupperna är dock så små att undervisning med två eller tre åldersgrupper i samma klassrum kommer att behövas (1-2:a eller 1-3:a). Allt talar för att skolan kommer att ha uppenbara svårigheter att bemanna lärartjänster med personal med föreskriven kompetens i samtliga ämnen. Skolbyggnaderna i Eskelhem är i stort behov av renovering. När man ser var i Eskelhem skolas upptagningsområde eleverna bor är skolan idag felplacerad. Merparten av skolans elever bor i närheten av kustvägen mellan Klintehamn och Visby. En möjlighet, som diskuterades redan i samband med översynen 2011, vore att utöka skolans upptagningsområde och satsa på en helt nybyggd skola för elever i Eskelhem och angränsande områden placerad någonstans i Tofta, där merparten av eleverna bor. Med regionens ekonomiska läge tycks det förslaget inte vara realistiskt. Om verksamheten för åk F-3-elever i Eskelhem skola förläggs till Sanda ökar avståndet för en del av eleverna, och för föräldrar som ska hämta och lämna på fritidshemmet. I jämförelse med ursprungligt förslag där verksamheten skulle förläggas till Klinteskolan är detta dock ett bättre förslag. På skoltomten i Sanda skola finns en förskola med tre avdelningar. Detta skulle möjliggöra att föräldrar i Tofta-området som önskar kommunal förskola kan ha barn både i förskola och i F-3/fritidshem på samma enhet.

Region Gotland 13 (14) Sanda skola Förslag till beslut. Verksamheten för elever från Eskelhem och Sandas skolor åk F-3 sammanförs från och med höstterminen 2012 i Sanda skola. Elevutvecklingen i Sanda skola visar följande siffror 2011-09-15; 12/13 20 23 16 11 23 14 14 121 13/14 17 20 23 16 11 23 14 124 14/15 20 17 20 23 16 11 23 130 15/16 9 20 17 20 23 16 11 116 16/17 22 9 20 17 20 23 16 127 17/18 14 22 9 20 17 20 23 125 Sanda skola uppvisar ett stabilt elevunderlag som under den aktuella perioden varierar såväl upp som ner. Ett problem är variationen mellan olika årskullar, vilket gör det svårt att organisera undervisning i lagom stora grupper I ursprungligt förslag inför dialogmöten skulle verksamheten i Sanda upphöra och flyttas till Klinteskolan, som då skulle bli en F-6-skola för hela Klintelinjen. Vid diskussioner efter dialogmöten har ett alternativt förslag kommit fram, där verksamheten i åk F-3 för skolorna i Hogrän, Eskelhem och Sanda samordnas i Sanda skola. Tabeller enligt huvudförslag redovisas nedan. Alternativet där Hogrän tillförs Sanda skola redovisas i bilaga a. Eskelhem och Sanda F-3 Läsår F 1 2 3 Summa 2012/13 34 30 18 22 104 2013/14 27 34 30 18 109 2014/15 30 27 34 30 121 2015/16 22 30 27 34 113 2016/17 32 22 30 27 111 2017/18 22 32 22 30 106 Sammanfattande resonemang inför förslag till beslut. En sammanslagen verksamhet för åk F-3 i Sanda skola skulle ge elevgrupper som vissa år är enparallelliga och andra år tvåparallelliga. Med ett stort antal elever i en begränsad åldersgrupp bör möjligheten att erbjuda undervisning av lärare med rätt kompetens vara stor. På skoltomten i Sanda finns en förskola som består av tre avdelningar. Om Sanda skola fortsättningsvis skulle vara inriktad på verksamhet i åk F-3 i norra Klinte-området finns förmodligen samordningsvinster för föräldrar med barn både i förskola och de tidiga skolåren/fritidshemmet. Samverkan mellan verksamheten i förskola och skola åk F-3 skulle ges bättre förutsättningar med det alternativa förslaget jämfört med ursprungsförslaget.

Region Gotland 14 (14) Klinteskolan Förslag till beslut Verksamheten vid Klinteskolan samordnas från och med höstterminen 2012 så att elever från Eskelhem och Sanda skolors åk 4-6 undervisas i Klinteskolan. Verksamheten i åk F-3 samt 4-9 i Klinteskolan fortsätter som tidigare. Klinteskolan hade 2011-09-15 följande elevprognos; Läsår F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Summa 2012/13 17 15 13 16 7 11 18 43 35 40 215 2013/14 14 17 15 13 16 7 11 47 43 35 218 2014/15 27 14 17 15 13 16 7 38 47 43 237 2015/16 20 27 14 17 15 13 16 53 38 47 260 2016/17 23 20 27 14 17 15 13 40 53 38 260 2017/18 16 23 20 27 14 17 15 37 40 53 262 Efter dialogmöten har förslag framkommit om att inte flytta eleverna från Klinteskolans åk 7-9 till Högbyskolan i Hemse, utan att istället satsa på en utvidgad 4-9-skola i Klinte. Här skulle i så fall samtliga elever i åk 4-9 från Klintelinjen samt elever i åk F-3 i nuvarande Klinteskolan undervisas. Som en följd av ovanstående förslag skulle Sanda skola bli en F-3-skola för övriga skolor i linjen. Om verksamheten i Hogrän skola flyttas diskuteras två förslag, det ena är att de samordnas i Klintelinjen och det andra är att de samordnas med Romalinjen. Här redovisas elevframskrivning enligt huvudförslag. Alternativförslag redovisas i bilaga a. Klinteskolan F-9 med elever från tidigare Klinte F-9 samt elever från Eskelhem skola och Sanda skola i åk 4-6. Läsår F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Summa 2012/13 17 15 13 16 44 33 42 42 35 40 297 2013/14 14 17 15 13 38 44 33 42 42 35 293 2014/15 27 14 17 15 31 38 44 33 42 42 303 2015/16 20 27 14 17 45 31 38 44 33 42 311 2016/17 23 20 27 14 51 45 31 38 44 33 326 2017/18 16 23 20 27 41 51 45 31 38 44 336 Sammanfattande resonemang inför förslag till beslut. En sammanslagen verksamhet i Klinteskolan, där elever från Eskelhem, Sanda och Klinteskolan samordnas i en gemensam 4-9-verksamhet skulle innebära flera fördelar; Lärarutbildningen har under senare år varit inriktad mot behörigheter i åk 4-9. Detta skulle innebära möjlighet till samverkan i Klinteskolan där lärare tjänstgör inom hela sitt behörighetsspann och därmed ger ökade förutsättningar att klara de krav om rätt kompetens som föreskrivs i ny lagstiftning. Genom samarbete enligt ovan ökar förutsättningarna att behålla lärare med rätt kompetens i en liten 7-9-skola. Elever från Eskelhem, Hogrän och Sanda åk 4-6 har idag undervisning i specialsalar på Klinteskolan. Detta innebär att många av dessa ämnen (t ex idrott o hälsa, slöjd samt kost- och konsumentkunskap) förläggs till en dag, då eleverna bussas till Klinteskolan. En samordning för samtliga 4-6-elever i Klinteskolan skulle möjliggöra en bättre schemaläggning så att dessa ämnen inte staplas in under en dag. Klinteskolans åk F-3 skulle teoretiskt kunna vara föremål för diskussion om samordning i Sanda skola. Den främsta anledningen till att detta inte föreslås är att elever från Klinte F-3 inte skulle rymmas i en sammanslagen verksamhet F-3 i Sanda skola.

1(1) 2012-02-03 Bilaga a Om Hogrän skola fortsättningsvis också tillhör Klintelinjen, och samordnas med Sanda skola (åk F-3) och Klinteskolan (åk 4-9) ger det följande elevframskrivning; Eskelhem, Hogrän och Sanda åk F-3 Läsår F 1 2 3 Summa 2012/13 43 36 24 24 127 2013/14 34 43 36 24 137 2014/15 40 34 43 36 153 2015/16 33 40 34 43 150 2016/17 40 33 40 34 147 2017/18 29 40 33 40 142 Klinteskolan F-9 med elever från tidigare Klinte F-9 samt elever från Hogrän skola, Eskelhem skola och Sanda skola i åk 4-6. Läsår F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Summa 2012/13 17 15 13 16 53 38 47 43 35 40 317 2013/14 14 17 15 13 40 53 38 47 43 35 315 2014/15 27 14 17 15 37 40 53 38 47 43 331 2015/16 20 27 14 17 51 37 40 53 38 47 344 2016/17 23 20 27 14 60 51 37 40 53 38 363 2017/18 16 23 20 27 48 60 51 37 40 53 375 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498-26 98 03 vxl E-post mats.hanell@gotland.se Bankgiro 339-8328 Postgiro 18 97 50-3 Org. nr. 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Skolans namn: Stånga F-6 Stånga,Burs,Linde,Lojsta Barn i skolan Läsår Försk Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Summa Diff 2011/12 5 9 10 8 5 1 8 46 2012/13 7 5 9 10 8 5 1 45-1 2013/14 11 7 5 9 10 8 5 55 10 2014/15 13 11 7 5 9 10 8 63 8 2015/16 15 13 11 7 5 9 10 70 7 2016/17 20 15 13 11 7 5 9 80 10 2017/18 7 20 15 13 11 7 5 78-2 32 Stånga Barn som bor i området Läsår Försk Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Summa Diff 2011/12 5 5 8 2 3 0 6 29 2012/13 2 5 5 8 2 3 0 25-4 2013/14 5 2 5 5 8 2 3 30 5 2014/15 3 5 2 5 5 8 2 30 0 2015/16 9 3 5 2 5 5 8 37 7 2016/17 9 9 3 5 2 5 5 38 1 2017/18 3 9 9 3 5 2 5 36-2 7 Burs Barn som bor i området Läsår Försk Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Summa Diff 2011/12 3 3 3 4 1 1 3 18 2012/13 1 3 3 3 4 1 1 16-2 2013/14 3 1 3 3 3 4 1 18 2 2014/15 6 3 1 3 3 3 4 23 5 2015/16 3 6 3 1 3 3 3 22-1 2016/17 7 3 6 3 1 3 3 26 4 2017/18 3 7 3 6 3 1 3 26 0 8 Linde Barn som bor i området Läsår Försk Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Summa Diff 2011/12 0 1 2 1 2 1 2 9 2012/13 2 0 1 2 1 2 1 9 0 2013/14 1 2 0 1 2 1 2 9 0 2014/15 4 1 2 0 1 2 1 11 2 2015/16 2 4 1 2 0 1 2 12 1 2016/17 3 2 4 1 2 0 1 13 1 2017/18 0 3 2 4 1 2 0 12-1 3 Lojsta Barn som bor i området Läsår Försk Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Summa Diff 2011/12 0 1 0 1 1 0 1 4 2012/13 2 0 1 0 1 1 0 5 1 2013/14 2 2 0 1 0 1 1 7 2 2014/15 0 2 2 0 1 0 1 6-1 2015/16 1 0 2 2 0 1 0 6 0 2016/17 1 1 0 2 2 0 1 7 1 2017/18 1 1 1 0 2 2 0 7 0 3

Skola Antal elever enl upptagningsområde Elevantal 2011/2012 Kommentar Fårösund F-6 91 85 Fårösund 7-9 81 76 Lärbro F-6 98 91 Solklint F-6 130 123 Solklint 7-9 137 78 70% av eleverna boende i Lummelunda räknas till Solberga - är reducerat Fole F-6 117 106 Stenkyrka F-6 105 83 70% av eleverna boende i Lummelunda räknas till Väskinde - är reducerat Vänge F-6 72 48 Kräklingbo F-6 64 52 Dalhem F-6 112 86 Endre F-6 109 89 Roma F-6 108 98 Roma 7-9 182 135 Stånga F-6 59 44 Garda F-6 117 112 Havdhem F-6 107 87 Öja F-6 49 48 Hogrän F-6 46 34 Eskelhem F-6 69 61 Sanda F-6 133 115 Klinte F-6 141 99 Klinte 7-9 174 108 Högby F-6 125 130 Högby 7-9 260 237 Solberga 4-6 147 137 Inkl 70% av eleverna boende i Lummelunda - Solklintsskolans upptagningsområde Solberga 7-9 471 487 Tjelvar F-3 200 153 Norrbacka F-6 146 184 St Hans F-6 131 126 Väskinde F-6 187 158 Inkl 70% av eleverna boende i Lummelunda - Stenkyrkas upptagningsområde Humlegården F-1 54 56 Alléskolan 2-6 144 146 Lyckåker F-6 346 304 Gråbo F-6 256 206 Terra Nova F-6 178 184 Västerhejde F-6 249 216 Södervärn 7-9 397 322 Friskolor Hela Gotland Athene Visby F-9 303 Athene Fardhem F-6 50 Guteskolan Visby F-9 117 Montessori Visby F-6 60 Orion Visby (waldorf) 1-9 77 K A Westerberg Klintehamn 7-9 1

1(2) 2012-01-17 Yttrande om hur BUFs förslag till ny skolorganisation stämmer med FNs Barnkonvention. I skrivelse från Anna Levin Katthammarsvik önskar hon svar på hur BUF/BUN kommer att beaktar -att alla barn har samma rättigheter -att barnens bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barnet -att alla barn har rätt till liv och utveckling -att barnet har rätt att vara delaktig och säga sin mening vid frågor som rör barnet I förslaget till ny skolorganisation har tjänstemännen i BUF utgått från bestämmelserna i Skollagen, Läroplanerna för förskolan och grundskolan, Region Gotlands styrdokument och innehållet i Barnkonventionen. I Barnkonventionen står att om det finns bestämmelser som går längre än innehållet i konventionen gäller de bestämmelserna istället. När det gäller att alla barn ska ha samma rättigheter har vi utgått från bestämmelserna i Skollagen om en likvärdig skola. Oavsett var barnen/eleverna bor i Region Gotland ska de erbjudas en likvärdig skola. Med det menar vi att de ska undervisas av legitimerade lärare som är behöriga i sina ämnen. Med samma rättigheter menar vi att det ska ges lika tillgång till elevhälsovårdspersonal, samma möjlighet att ha tillgång till skolbibliotek, samma möjlighet att utvecklas och att delta i kulturella aktiviteter. När det gäller att beakta barnens bästa är förvaltningens fokus barnens möjligheter till god social utveckling och god kunskapsutveckling. Barn behöver många vuxna och många kamrater för att få möjligheter att utvecklas så långt möjligt utifrån sina förutsättningar. För få kamrater försvårar för barn att utöva lagsporter, träna sig i socialt samspel och finna kamrater som passar just dem. Få barn i en skola riskerar att det blir sned könsfördelning i elevgruppen och svårigheter för barnen att hitta kamrater. Statens Skolinspektion avslår ofta friskoleansökningar om man bedömer att barn- och elevunderlaget är för litet. Dock inte främst av ekonomiska skäl, utan utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv där bland annat elevens sociala skolmiljö vägs in. (Uppgifterna från Skolan mitt i byn ) När det gäller barns liv och utveckling är en god skolgång en viktig förutsättning för ett gott vuxenliv. En skola som har möjlighet att tillgodose alla barns behov är den bästa förebyggande insatsen för ett gott liv och en god utveckling. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE 621 81 Visby Telefon +46 (0) 498 26 34 06 E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro 339 8328 Postgiro 18 97 50 3 Org. nr. 212000-0803 Webbplats www.gotland.se/buf

2(2) När det gäller barnens rätt att vara delaktig och säga sin mening vid frågor som rör barnen ska barnets åsikter beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. Då vi omöjligt kan fråga alla barn och då många barn inte har den ålder eller mognad som krävs för att ta ställning till hur skolorna på Gotland ska organiseras, har förvaltningen valt att föra dialogen med barnens föräldrar. I artikel 5 i Barnkonventionen står: Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling och ska vägleda barnet då han/hon utövar sina rättigheter. Flera barn på Gotland har framfört sin mening om skolorganisationen genom insändare i massmedia. Av dessa insändare framgår att barnen har olika perspektiv på föreslagen skolorganisation om de kan förvänta sig att få nya kamrater till sin nuvarande skola eller om de kan förväntas sig att flytta själva till en ny skola. Vuxnas förhållningstätt och förmåga att stödja barnen inför förändringar och nya utmaningar är ofta helt avgörande för hur barnen kommer att uppleva en förändring. Vid tidigare skolsammanslagningar av Hablingbo och Havdhem skolor och Träkumla, Stenkumla och Lyckåkerskolan har barnen som fått flytta från sin skola, intervjuas om hur de upplevde sin situation innan de flyttade och efter att de flyttat till en ny skola. ALLA vittnade om att de trivdes och att de uppskattade att de fått flera kamrater. Stort ansvar vilade på alla vuxna att introducerade barnen, lyssnade och talade med dem, lät dem besöka sin nya skola, träffa sina nya klasskamrater. Detta gjordes vid dessa skolsammanslagningar vilket också bidrog till att skolsammanslagningarna blev lyckade för barnen. Karin Nyström Utvecklingschef

Datum 2 februari 2012 1(3) Barnkonsekvensanalys checklista Avseende FN:s konvention om barns rättigheter Gotlands kommun har genom barnkonventionen ansvar för att se till att alla barn och unga får sina rättigheter tillgodosedda. Barn- och ungdomsperspektivet skall lyftas i alla verksamheter. Checklistan skall fungera som ett stöd vid beredning och beslut i ärenden så att inga förslag i Gotlands Kommun beslutas utan att barn och ungas rätt har beaktats. Det är allas ansvar, såväl tjänstemän som politiker att alltid beakta frågorna i checklistan inför ett beslut som på något sätt berör barn och unga. Checklistan är till för att: Fungera som ett tankestöd och arbetsmaterial i varje förvaltning. Införliva barn- och ungdomsperspektivet i samtliga av kommunens verksamheter. Nå bättre och mer väl underbyggda beslut. Barnkonventionens fyra särskilt viktiga grundpelare: Artikel 2 Barnets rätt till likvärdiga villkor 1. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. 2. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro. Artikel 3 Barnets bästa i främsta rummet 1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. 2. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder. Artikel 6 Barnets rätt till liv och utveckling 1. Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet. 2. Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling Artikel 12 Barnets rätt att uttrycka sina åsikter 1. Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 2. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE 621 81 Visby Telefon +46 (0) 498 26 34 06 E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro 339 8328 Postgiro 18 97 50 3 Org. nr. 212000-0803 Webbplats www.gotland.se/buf

2(3) Barn Checklista Ärendenummer: 2011-12-21 BUN 119 Budget 2012. Förvaltningen får i uppdrag att göra en gemensam barnkonsekvensanalys till föreslagen ändring av skolorganisation. Att bifoga handlingar för beslut Under ärendehanteringen och i beslutsprocessen ställs följande frågor och redovisas i beslutet: 1. På vilket sätt, direkt eller indirekt, berörs barn och unga av denna fråga? Innebär förslaget att: x Ja vi har satt barns och ungas bästa i främsta rummet x Ja vi tagit hänsyn till deras sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter x Ja vi tagit hänsyn till deras hälsa och utveckling, behov och säkerhet x Ja vi tagit hänsyn till de funktionshindrade barnens och ungas behov På vilket sätt berörs/berörs inte barn och unga: En ny skolorganisation kan innebära att barn får byta skola eller att de får nya kamrater på sin nuvarande skola. 2. Kan barns och ungas egna åsikter tas tillvara i denna fråga? x Ja Om Ja, enligt vilken nivå på medinflytandestegen på sidan 3 i detta dokument. Om Nej, motivera varför barns och ungas åsikt ej tagits tillvara i frågan. Nivå nr: 4 Hur motiveras denna nivå: Genom dialogmöten, facebooksida och twitter har barn, föräldrar/vårdnadshavare och allmänhet bjudits in för att få information och diskutera förslagen till ny skolorganisation. I artikel 5 i Barnkonventionen står: Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling och ska vägleda barnet då han/hon utövar sina rättigheter. Flera barn på Gotland har framfört sin mening om skolorganisationen genom insändare i massmedia. Av dessa insändare framgår att barnen har olika perspektiv på föreslagen skolorganisation om de kan förvänta sig att få nya kamrater till sin nuvarande skola eller om de kan förväntas sig att flytta själva till en ny skola. Om barn och ungdomar tillfrågats bör en återkoppling/uppföljning till dessa göras. Dokumentation Varje nämnd redovisar åtgärder och goda exempel hur barnchecklistan har genomförts i olika ärenden under året i årsredovisningen samt redovisar antal beslut som föranletts av barnchecklistan samt hur stor andel av besluten tagna under året detta utgör. Karin Nyström Utvecklingschef

3(3)

Ledningskontoret Avdelning för Regional Utveckling Britta Jacobsson 1 februari 2012 1 (3) Landsbygdsutveckling i Gotlands perifera delar I Vision 2025 hur Gotland kan utveckla stad och land står följande: För att utveckla hela Gotland behöver olika områden för stad och land förstärkas. Målet är att öka befolkningen på ön, göra landsbygden till en kreativ miljö för företagare, boende och turism. Några tätorter, Hemse, Slite, Burgsvik, Klintehamn, Lärbro, Fårösund, Roma och Katthammarvik bör utvecklas som serviceorter för att förstärka landsbygden. Serviceanalys I samband med framtagandet av Vision 2025 utförde Eurofuture en analys av våra orter ur servicesynpunkt. Man arbetade då i fyra steg. 1) Genomförde en studie av serviceutbudet i ett urval av de viktigaste tötorterna 2) Klassificerade orterna utifrån serviceutbudets kvalitet 3) Gjorde en räckviddskartering av samtliga tätorters omland 4) Analys och slutsatser Klassificeringen av de olika servicefunktioner gjordes utifrån Ortstrukturutredningar för Sverige. Här delar man in service mellan privat och samhällsservice. Nedan finns de för landsbygden viktigaste servicefunktionerna uppräknade i prioritetsordning för en väl fungerande serviceort. Klassindelning av olika servicefunktioner Privat service Samhällsservice Livsmedelshandel Skola 0-3 Bensinstationer Skola 3-6 ATG Skola 6-9 Hotell, pensionat Skola Gy Restauranger, café Förskola/barnomsorg Bank/bankombud Vårdcentral/sjukhus Klädaffärer Äldreboende/servicehus Radio, tv, elektronik Systembolag/utlämn Blomsterhandel Paketutlämn/postombud Frisörer Apotek/apoteksombud Distrikssköterska.Tandläkare Arbetsförmedling/polis Idrottshall. Simhall Bibliotek Servicenivå perifera områden Gotlands befolkning har i jämförelse med övriga landsbygden i riket en god tillgänglighet till service. Med Visby som servicenivå 1 och Hemse och Slite som servicenivå 2 så kan vi konstatera att 81% av befolkningen når dessa orter Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro 339-8328 Plusgiro 18 97 50-3 Org. nr. 212000-0803 Webbplats www.gotland.se