Hushålls attityder och anpassningar till en tidsdifferentierad och effektbaserad elnätstariff



Relevanta dokument
Elkonsumenters drivkrafter för en ökad förbrukningsflexibilitet

Människors beteenden i energi- och miljörelaterade frågor?

Kompletterande dokument till Ei R 2012:14. Konsekvenser av olika tariffalternativ för elnätsföretag och nätkunder


Framtidens energiförsörjning utmaningarna, och lösningarna? Runar Brännlund, CERE, Umeå University

Energi- och vattenbesparing hos Mölndalsbostäder

Att främja miljövänligt beteende genom feedback: Energibesparingar i hushåll

DIALOGFORUM 19 NOVEMBER. Vad kan göras för att stimulera utvecklingen av smarta elnät och vad kan lösas i förhandsregleringen?

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

SIFO Research International TYA. Arbetskraftsbehov Rapport. Dok.nr Stockholm Ingemar Boklund

Utformning och effekt av miljöinformation: Vem bryr sig?

Kommentarer på Ei:s förslag för åtgärder för att stimulera efterfrågeflexibilitet

Chris von Borgstede

En segementering av elanvändare

Hur vända den negativa vaccinationstrenden?

Utveckling av elnätsavgifter

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?

Genomförande Undersökningen har genomförts med hjälp av telefonintervjuer. Totalt har 1350 intervjuer genomförts under perioden 3 december 13

Prosumenter och energimedvetenhet

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Energivisualisering. Energirelaterad feedback

OBS! Vi har nya rutiner.

OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN

Hur man tolkar statistiska resultat

ENERGIDEKLARATION. Johannesbergsplan 10, Sollentuna Sollentuna kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2012 Energideklarations-ID:

NEPP - North European Energy Perspectives Project

Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Hushållet ska ha en digitalbox utan kort eller inbyggd i sin TV, de ska inte ha utgifter för några kommersiella kanaler.

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister

, s a. , s b. personer från Alingsås och n b

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 20 mars

Känslighetsanalys kring simulering av Jokkmokks energibalans i EnergyPLAN

C-UPPSATS. Vad anser ungdomar om att börja arbeta direkt efter gymnasiet?

Timmätning får svensken att ändra sina elvanor

Beräkningar av mörkertalet i BTP för pensionärer och äldreförsörjningsstödet för pensionärer. Inledning. Metod RAPPORT (18)

Envägs variansanalys (ANOVA) för test av olika väntevärde i flera grupper

Hypotesprövning. Andrew Hooker. Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University

Stockholms läns landsting Utbyggnad av tunnelbanan 2016 Arenastaden

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden

NEPP North European Energy Perspectives Project

Hushållens användning av fri-tv På uppdrag av Post- och Telestyrelsen.

Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska kunder?

Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator)

Stockholms läns landsting Utbyggnad av tunnelbanan 2016 Akalla - Barkarby

Exempel i stickprovsteori

Stockholms läns landsting Utbyggnad av tunnelbanan 2017 Söderort & Nacka

Olika kunskapsbudskaps påverkan på inställning till företagande i välfärdssektorn: medelvärden

Rörlig nätavgift, öre per kwh 4,40 5,50. Fast nätavgift, kronor per år Elberedskapsavgift till Beredskapsmyndigheten, kronor per år.

Ei R2012:14. Elnätstariffer behövs mer regler om avgifternas utformning?

Elnäten tar språnget in i den digitala världen Slutseminarium 1 oktober 2018

Stockholms läns landsting

Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek

Underhandsstudie dec 2005 Energi- och mobilitetskontoret Linköpings kommun. Ipsos, 23 januari 2006

Elnät Företag 2015 Priser fr o m

Föreläsning G19 Utredningskunskap I. Föreläsningsunderlagen bygger på underlag skapade av Kalle Wahlin

Samverkande lärande för energieffektivisering i kommunala bostadsområden, ClueE

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan?

Tabellbilaga 3 STOCKHOLM

Föreläsning G60 Statistiska metoder

Studietyper, inferens och konfidensintervall

Förändrat debiteringssystem för elektricitet bidrar till ett långsiktigt hållbart energisystem

En elmarknad i förändring

Remissvar på Energimarknadsinspektionens rapport Åtgärder för ökad efterfrågeflexibilitet i det svenska elsystemet Ei R2016:15

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

Prediktera. Statistik för modellval och prediktion. Trend? - Syrehalt beroende på kovariater. Sambands- och trendanalys

ME01 ledarskap, tillit och motivation

Rörlig nätavgift, öre per kwh 4,00 5,00. Fast nätavgift, kronor per år Elberedskapsavgift till Beredskapsmyndigheten, kronor per år.

PRISSÄTTNING/-INFORMATION VID TAXIRESOR UPPFÖLJANDE UNDERSÖKNING, AUGUSTI 2017

Äldres flyttningar och boendepreferenser

Besökarens profil och upplevelse

Ungas möjligheter att ta sig in på bostadsmarknaden Långsiktiga effekter av att äga och hyra sin bostad

Rörlig nätavgift, öre per kwh 4,00 5,00. Fast nätavgift, kronor per år Elberedskapsavgift till Beredskapsmyndigheten, kronor per år.

Smart Kund Gotland. Monica Löf, Research & Development, Vattenfall Christina Svalstedt, Product Development, Vattenfall. Smart Grid Gotland

Stockholms läns landsting

Statistik. om Stockholm. Bostäder Hyror 2012

Ålands Elandelslag TARIFFER

Resultat)avseende)individuell)mätning)av)varmvattenförbrukning)

Rörlig nätavgift, öre per kwh 4,20 5,25. Fast nätavgift, kronor per år Elberedskapsavgift till Beredskapsmyndigheten, kronor per år.

Hushållet ska ha en digitalbox utan kort eller inbyggd i sin TV, de ska inte ha utgifter för några kommersiella kanaler.

Barn och unga i samhällsplaneringen Delrapport okt Christer Karlsson Trafikverket. Ulrika Åkerlund Boverket

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum

Elavtal. Jämförelse av bindningsmånader

Attitydundersökning värdskap. Härjedalens kommun

Elkundernas attityder till elpriset, kraftbolagen och miljön. En enkätundersökning av Villaägarnas Riksförbund

Differentiell psykologi

Förankring, acceptans och motstånd

Den extraarbetande studenten

Varför följer inte användarna reglerna? Foto: istockphoto

Nättjänstavgifter. Caruna Oy

Richard Gustafsson, ABB AB Svensk Försäljning Motorer och Drivsystem, Svenskt Vatten energieffektivisering Energianalyser vid VA-verk

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift

ENS-omläggningen. Birgitta Magnusson Wärmark, sakkunnig, nationalräkenskaperna

Same same but different : sophantering ur ett socialpsykologiskt perspektiv.

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 24 januari 2004, kl

Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, , kl

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?

HUSHÅLLENS ANVÄNDNING AV FRI-TV 2018 PÅ UPPDRAG AV POST- OCH TELESTYRELSEN

Har egenavgifter i sjukvården någon effekt på sjukvårdskonsumtionen?

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Transkript:

Elkonsumenters drivkrafter för en ökad förbrukningsflexibilitet Hushålls attityder och anpassningar till en tidsdifferentierad och effektbaserad elnätstariff Cajsa Bartusch Energimarknadsinspektionens inspirationsseminarium: Vilka krav ställs på framtidens elmätare? 16 december 2014

Effekttariffens egenskaper tidsdifferentierad höglasttid: 07 19 på vardagar låglasttid: övrig tid, dvs kvällar, nätter och helger sommartid: april oktober vintertid: november - mars effektbaserad kr/kw kostnaden baseras på medelvärdet av de 3 (Sollentuna) respektive 5 (Sala) högsta effekttopparna under höglasttid

Övergripande syfte första studien om effekttariffer inom eldistributionen estimera responsen på en tidsdifferentierad och effektbaserd nättariff skatta villaägares attityder till densamma 3

Respons på effekttariff villaägare 2,5 2 kw 1,5 1 0,5 0 hours 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 Weekends summer 05 Weekends summer 06 Weekends summer 07 Weekdays summer 05 Weekdays summer 06 Weekdays summer 07

Respons på effekttariff villaägare I genomsnitt föranledde implementeringen av effekttariffen en - förskjutning från hög- till låglasttid med 2,3 resp. 0,1 % - minskning av det individuella maxuttaget med 1,0 resp. 4,8 % - minskning av det sammanlagrade maxuttaget med 15,5 resp. 12,6 % under de 2 första sommar- och vintersäsongerna efter implementeringen.

Kundperspektivet medvetenhet, attityd och framgångsfaktorer medvetenheten ökar långsamt budskapet måste vara enkelt allmänt positiv inställning det ekonomiska incitamentet är inte det enda motivet behov av återkoppling i realtid

Övergripande syfte uppföljande studie om effekttariffer inom eldistributionen estimera den långsiktiga responsen bland villor estimera responsen bland bostads- och hyresrätter 7

Respons på effekttariff villaägare 2,5 kwh/h 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 helgdagar 05 veckodagar 05 helgdagar 06 veckodagar 06 helgdagar 07 veckodagar 07 helgdagar 08 veckodagar 08 helgdagar 09 veckodagar 09 helgdagar 10 veckodagar 10 helgdagar 11 veckodagar 11

Respons på effekttariff villaägare I genomsnitt föranledde implementeringen av effekttariffen en - förskjutning från hög- till låglasttid med 2,4 resp. 0,2 % - minskning av det individuella maxuttaget med 9,3 resp. 7,5 % - minskning av det sammanlagrade maxuttaget med 15,6 resp. 8,4 % under de 6 första sommar- och vintersäsongerna efter implementeringen. Mycket begränsad respons i hyres- och bostadsrätter Stor varians i datasetet

Övergripande syfte tredje studien om effekttariffer inom eldistributionen studera hushålls drivkrafter för ökad förbrukningsflexibilitet analysera hur dessa kan användas för kundsegmentering kvantifiera responsen i villor och lägenheter

Urval och datainsamling Tabell 1: Urval fördelat på område och bostadsform (N) boendeform/område villor bostadsrätter hyresrätter totalt Sollentuna 451 494 497 1 442 Saltsjö-Boo 512 487 414 1 413 summa 963 981 911 2 855 timvärden fr o m den 1 nov 2012 t o m den 31 okt 2013 fokusgrupper enkätstudie avseende demografiska variabler och attityder

Theory of planned behavior principskiss Källa: Modifierad från Ajzen, I. 2002, Constructing a TPB Questionnaire: Conceptual and Methodological Considerations

28% 26% 36% 37% 44% 48% Svarsfrekvenser 60% 50% 40% 30% Saltsjö-Boo 20% Sollentuna 10% 0% villor bostadsrätter hyresrätter

0,4% 1,5% 7,1% 20,1% 9,8% 41,0% 47,8% 72,4% Kännedom bland villorna 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Saltsjö-Boo Sollentuna 10% 0% ja nej vet ej inget svar

0.3% 0.2% 2,3% 7,9% 7,3% 30,6% 59,8% 86,8% Kännedom bland bostadsrätterna 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Saltsjö-Boo Sollentuna 30% 20% 10% 0% ja nej vet ej inget svar

6,0% 7,4% 4,5% 3,4% 1,5% 21,2% 72,7% 83,2% Kännedom bland hyresrätterna 90% 80% 70% 60% 50% 40% Saltsjö-Boo Sollentuna 30% 20% 10% 0% ja nej vet ej inget svar

Respons på effekttariff villaägare 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 kwh/h 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Saltsjö-Boo vardagar Sollentuna vardagar Saltsjö-Boo helger Sollentuna helger

Respons på effekttariff villaägare som känner till effekttariffen 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 kwh/h 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Saltsjö-Boo vardagar Sollentuna vardagar Saltsjö-Boo helger Sollentuna helger

Respons på effekttariff villaägare I genomsnitt föranledde implementeringen av effekttariffen en förskjutning från hög- till låglasttid med 2,3 respektive 1,2 % i samtliga villor under sommar- och vintersäsongen 2012-2013. I genomsnitt föranledde implementeringen av effekttariffen en förskjutning från hög- till låglasttid med 2,9 respektive 2,0 % bland de villaägare som kände till effekttariffen under sommar- och vintersäsongen 2012-2013. Marginell respons, som är begränsad till villor Stor varians i datasetet

Diskussion orsaker till skillnaderna i de observerade effekterna begränsad kännedom storleksordningen på det ekonomiska incitamentet demografiska variabler metodologiskt angreppssätt

Andel elanvändning under höglasttid 0.40 0.39 0.38 Proportion höglastanvändning Saltsjö-Boo Sollentuna 0.37 Proportion 0.36 0.35 0.34 0.33 0.32 0.31 0.30 Villa Bostadsrätt Hy resrätt Boendeform Medelvärden för proportionen av förbrukning av el på höglasttid som en funktion av område och boendeform. Endast effekten av boendeform är statistiskt signifikant. Spridningen i figuren beskriver 95 % konfidensintervall för medelvärdet.

Intention att flytta elanvändning till låglasttid 7 Skattad intention att flytta sin elförbrukning Skattad intention (1-7) 6 5 4 3 2 Saltsjö-Boo Sollentuna 1 Villa Bostadsrätt Hyresrätt Boende Medelvärden för skattad avsikt att flytta sin elanvändning till låglasttid som en funktion av område och boendeform. Interaktionen mellan område och boendeform är statistiskt signifikant. Spridningen beskriver 95 % konfidensintervall för medelvärdet.

Skattning av olika typer av drivkrafter 7 6 Saltsjö-Boo Sollentuna Betydelsen hos attitydkomponenter 5 Skattning (1-7) 4 3 2 1 Villa Borätt Hy rätt Villa Borätt Hy rätt Villa Borätt Hy rätt Attityd Subjektiv norm Upplevd kontroll Medelvärden för attityd, subjektiv norm och upplevd kontroll när det gäller att flytta sin elanvändning till låglasttid som en funktion av område och boendeform. Interaktionen är statistiskt signifikant. Spridningen beskriver 95 % konfidensintervall för medelvärdet.

Skattning av konkreta motivationsgrunder Styrkan hos olika motivationsgrunder och område 45 Skattad styrka (1-49) 40 35 30 25 20 15 10 5 Saltsjö-Boo Sollentuna Attityd Subjektiv norm Upplevd kontroll K1 K2 K3 K4 K5 K6 K7 K8 SN1 SN2b SN2a SN3 SN4 UK1 UK2 UK3 UK4 UK5 Motivationsgrunder Medelvärden för skattad motivation att flytta sin elanvändning till låglasttid som en funktion av konkret motivationsgrund och område. Interaktionen är statistiskt signifikant. Spridningen beskriver 95 % konfidensintervall för medelvärdet.

Skattning av konkreta motivationsgrunder forts. Styrkan hos olika motivationsgrunder och boendeform Skattad styrka (1-49) 45 40 35 30 25 20 15 10 5 Villa Borätt Hyresrätt 0 K1 K2 K3 K4 K5 K6 K7 K8 SN1 SN2b SN2a SN3 SN4 UK1 UK2 UK3 UK4 UK5 Bevekelsegrund Medelvärden för skattad motivation att flytta sin elanvändning till låglasttid som en funktion av konkret motivationsgrund och boendeform. Interaktionen är statistiskt signifikant. Spridningen beskriver 95 % konfidensintervall för medelvärdet.

Segmentering av elanvändare baserad på klusteranalys

Elkonsumenters drivkrafter sammanfattning och diskussion ingen signifikant effekt på beteendet tydlig effekt på psykologisk nivå, det vill säga intentionen hänsyn till kommande generationer är den starkaste drivkraften följt av positiva effekter för miljön och ekonomiska besparingar låg konsumtion generellt och under höglasttid viktigaste hindren omgivningens förväntningar har en mindre betydelse boendeform har större betydelse än bostadsområde

Tack för inbjudan!