Människors beteenden i energi- och miljörelaterade frågor?

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Människors beteenden i energi- och miljörelaterade frågor?"

Jan-Olof Nyberg
för 10 år sedan
Visningar:

1 Department of Psychology Människors beteenden i energi- och miljörelaterade frågor? Peter Juslin This research was sponsored by the Swedish Research Council and The Swedish Tercentary Bank Foundation

2 Effekten av en beteendeförändringar Miljörelaterade beteenden: Direkta val med miljökonsekvenser (val av energi för uppvärmning, val av transportmedel). Indirekta (all konsumtion och alla aktiviteter). E = T P N E = Effekt: Totalt samhällsresultat av förändringen, T = Teknisk potential: Tex hur mycket energi kan tjänas givet att en person ändrar sig? P = Plasticitet: Hur stor andel kommer att ändra sig? N = Hur många ägnar sig åt beteendet?

E = T P N E = Effekt: Totalt samhällsresultat av förändringen, T = Teknisk potential: Tex hur mycket energi

3 Plasticitet Svårt att ändra på vardagsvanor

4 Intervention I: Ekonomiska Incitament Den teknisk-ekonomiska bilden av människan (konsumenten): Människor agerar i (upplyst) egenintresse, Människor är överlag väl informerade, Människor tar rationella beslut. Policyåtgärder: Skapa ekonomiska incitament som leder till det önskade beteendet (t ex mindre energianv.), Informera tydligt om dessa incitament.

informerade, Människor tar rationella beslut.

5 Energieffektivitetsgapet Människor påverkas av ekonomiska incitament, men inte alls i den utsträckning man skulle förvänta sig i ljuset av det teknisk ekonomiska synsättet Paul C. Stern, ordf. i amerikanska NRCs panel för klimatförändringar uttrycker det så här: Policy makers increasingly recognize that the dominant physical-technical-economic model of energy use is incomplete, and they are turning to behavioral scientists for better conceptual models and for advice on how to implement them to make policies and programs more effective. (Stern, 2011, s )

i amerikanska NRCs panel för klimatförändringar uttrycker det så här: Policy makers increasingly recognize that the dominant

6 Varför energieffektivitetsgapet? Minskar även önskad energikonsumtion, Osynligheten hos energianvändning (och en därmed associerad illusion om energimedvetenhet), Förbiser andra drivkrafter än ekonomiska som ofta handlar om vilka intryck som man ger andra och uppfyllandet av olika roller och normer. Begränsad generalisering till relaterade beteenden och upphör så snart ekonomiska incitamentet upphör, Aktiverar tankestrukturer knutna till tävling, eget utfall, och maximering snarare än till miljövärderingar och prosociala värderingar, sociala förväntningar. Ekonomiska drivkrafter kan vara kontraproduktiva Ersätter interna och mer varaktiga drivkrafter, Ger beteendet fel sociala signalvärde

ofta handlar om vilka intryck som man ger andra och uppfyllandet av olika roller och normer.

7 Exempel på andra drivkrafter Theory of planned behavior Attityd: personliga konsekvenser av beteendet, Subjektiv norm: Socialt tryck, normalt beteende, Upplevd kontroll: förmåga att utföra beteendet, (Moralisk norm: Strävan att göra det moraliskt rätta.)

Socialt tryck, normalt beteende, Upplevd kontroll: förmåga att

8 K1: ekonomi K2: miljö Flytta elanvändning till låglasttid (med Cajsa Bartusch m fl.) K3: klimat K4: yngre gener. K5: livskvalitet K6: komfort K7: grannar Attityd (Konsekvenser) K8: vattenskador. SN1: släkt SN2a: grannar (+) SN2b: grannar (-) SN3: ek. norm Subjektiv norm (Socialt tryck) Intention (avsikt) Beteende grad av faktisk elanvändning på låglasttid SN4: ek. norm UK1: anv. inte el UK2: all. anv LL UK3: nattskift UK4: alla med UK5: ha ork Upplevd kontroll Områden med och utan effekttariff Olika boendeformer (t ex villa, bostadsrätt hyresrätt).

norm Subjektiv norm (Socialt tryck) Intention (avsikt) Beteende grad av faktisk elanvändning på låglasttid SN4: ek. norm UK1: anv.

9 Intervention II: Information Informationskampanjer överlag måttlig effekt, Ökad kunskap, men oftast måttliga förändringar, Betydelsen av hur information inramas: Val av default-alternativ, Inramning som vinst eller förlust

måttliga förändringar, Betydelsen av hur information

10 Arbeta med olika inramning Kognitiv inramning av ett beslut: De kontextuella faktorer i en beslutssituation som påverkar vad man fokuserar på, minns och lägger vikt vid. An Asian disease is expected to kill 600 people: What action program is better? a) Program A saves the life of 200 people, b) Program B either saves the life of 600 people with 1/3 probability, or does not save the life of anyone with 2/3 probability. An Asian disease is expected to kill 600 people: What action program is better? a) With program A 400 people will die, b) with program B no one dies with 1/3 probability, or all dies with 2/3 probability.

a) Program A saves the life of 200 people, b) Program B either saves the life of 600 people with 1/3 probability, or does not save the life of anyone with

11 Inramning med default-alternativ Ange om du vill eller inte vill donera dina organ vid plötsligt frånfälle. Om du vill donera dina organ fyll i följande fält med ditt namn. Ange om du vill eller inte vill donera dina organ vid plötsligt frånfälle. Om du inte vill donera dina organ fyll i följande fält med ditt namn. Kryssa i rutan om du önskar grön el : Kryssa i rutan om du inte önskar grön el :

12 Kognitiv inramning när det gäller energirelevant investering Inramning 1: Investera kronor i en ny värmepump. Inramning 2: Investera kronor i en ny värmepump. Ger på 10 år en total besparing om xx xxx kronor. Mentala Konton Inramning 3: Investera kronor i en ny värmepump. Ger på 10 år en total besparing om xx xxx kronor. Att spara kronor på (t ex) fonder i 10 år ger en total avkastning på yy yyy kronor.

Ger på 10 år en total besparing om xx xxx kronor.

13 Intervention III: Feedback Bättre med feedback än feedforward (instruktion), Mer detaljerad feedback för separata poster är bättre än en kostnad aggregerad över många poster, Mer frekvent feedback är bättre än feedback som är aggregerad över tid (gärna feedback i realtid), Alla konsumenter har samma motivation och kunskap och det gäller att hitta den optimala metoden. Initiala studier med feedback % besparingar, Storskaliga studier pekar snarare på 2-4 % besparing.

aggregerad över tid (gärna feedback i realtid), Alla konsumenter har samma motivation och kunskap och det gäller att

14 Kognitionspsykologi och feedback 1. Stor spännvidd i synen på feedbackinlärning: Basen för all kunskap om världen (Behaviorismen), vs. In one word, not from experience (Brehmer). 2. Frekvent och detaljerad feedback inte alltid fördel. Övertolkar slumpmässig variation, Bättre prestation när man tar bor eller aggregerar feedback, Feedforward (instruktion) ibland bättre än feedback, Överväldigas av mycket informationen, 3. Riskerar sätta för mycket fokus på momentan samvariation mellan användning och kostnad snarare än på bidraget till totala kostnaden.

Övertolkar slumpmässig variation, Bättre prestation när man tar bor eller aggregerar feedback, Feedforward (instruktion) ibland bättre än

15 Konsumtion av elektricitet 9 Ef f ektiv itet Optimering Utility U 4 3 Besparing o Energy E Hur bör feedback och instruktion om elkonsumtion utformas för att ge så goda möjligheter som möjligt för elkonsumenter att kontrollera och effektivisera sin förbrukning?

och instruktion om elkonsumtion utformas för att ge så goda möjligheter som

16 A Drosophila : Konfigurera huset för att maximera nyttan! Feedback frekvens (Dag) Feedback format Detalj Aggreg Varje 30 ss 30 ss Var 10e 30 ss 30 ss Deterministiskt X Probabilistiskt

17 Determinism Feedback Every Day Detailed Feedback Every Day Aggregated Utility Utility Cost per day 60 = Cost per day 0.95 Feedback Every 10th Day Detailed 0.95 Feedback Every 10 th Day Aggregated 1 Utility 0.90 Utility Cost per day Cost per day Deterministiskt system Frekvent och detaljerad feedback bäst

95 Feedback Every 10th Day Detailed 0.95 Feedback Every 10 th Day Aggregated 1 Utility 0.90 Utility 0.90 1 0.85 12 0.

18 Probabilism (slumpvariation) Feedback Every Day Detailed Feedback Every Day Aggregated Utility Utility Cost per day Feedback Every 10th Day Detailed = Cost per day Feedback Every 10 th Day Aggregated 1 Utility Utility Cost per day Cost per day Probabilistiskt system Detaljerad feedback som aggregeras över tid bäst

95 60 =5770 80 90 100 110 120 Cost per day Feedback Every 10 th Day Aggregated 1 Utility 0.90 12 Utility 0.90 1 0.85 0.85 12 0.

19 Några observationer 1. Experimentellt paradigm som fångar vissa kognitiva aspekter på att kontrollera sin elkonsumtion, 2. Med determinism är frekvent och detaljerad FB bäst; med probabilism är detaljerad FB aggregerad över tid bäst (filtrerar bort slumpmässig variation), 3. Frekvent FB kan under vissa omständigheter var distraherande och rikta uppmärksamheten fel. Träden och skogen : Med frekvent och detaljerade FB förlorade sig personerna i optimering av små poster, snarare än att koncentrera sig på de stora posterna.

slumpmässig variation), 3. Frekvent FB kan under vissa omständigheter var distraherande och rikta uppmärksamheten fel.

20 Sammanfattningsvis Ta hänsyn till människors förändringsförmåga när det gäller olika beteenden (E = TPN). Energieffektivitetsgapet: Om att även ta andra drivkrafter i beaktande än ekonomiska, inte minst avseende energi- och miljöfrågor. Sociala normer, Upplevd kontroll, Moralisk norm. Beakta möjligheten av att undersöka alternativa sätt att presentera valsituationer ( inramning ). I högre grad använda metod och teori för att raffinera de interventioner man gör på energiområdet.

miljöfrågor. Sociala normer, Upplevd kontroll, Moralisk norm.

Relevanta dokument

Hushålls attityder och anpassningar till en tidsdifferentierad och effektbaserad elnätstariff

Elkonsumenters drivkrafter för en ökad förbrukningsflexibilitet Hushålls attityder och anpassningar till en tidsdifferentierad och effektbaserad elnätstariff Cajsa Bartusch Energimarknadsinspektionens