Framtidens energiförsörjning utmaningarna, och lösningarna? Runar Brännlund, CERE, Umeå University
|
|
- Ida Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Framtidens energiförsörjning utmaningarna, och lösningarna? Runar Brännlund, CERE, Umeå University
2 Hur ser framtiden ut, tror man (i alla fall en del)? Fossilbränslen endast i transportsektorn och till viss del i elproduktion En mer decentraliserad småskalig elproduktion (vind, sol, bio) En europeiskt integrerad elmarknad Vattenkraften central som reglerkraft
3 Utmaningarna Den totala tillförseln av el, hur ska den öka? Kärnkraften ska den ersättas, isåfall med vad? Hur ska man hantera intermittensen i elsystemet som följer av ökad andel vind och sol? Energiutmaning (mängden energi) Effektutmaning (finns det nog med el i varje tidpunkt) TWh TWh ,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, Övrigt Kondens kraft Kärnkraft Vindkraft Vattenkraft Distributions förluster Fjärrvärme, raffinaderier Bostäder och service Transporter Industri
4 Utmaningarna 700 Nuvarande politik med att subventionera vind- och solkraft kan lösa energiproblemet (över ett år) Men ökad variabilitet över dygnet och året kr per MWh Timme (2015) Leder till stora prisvariationer I värsta fall effektbrist Kan ökad flexibilitet i användningen vara en del i lösningen? Kr per MWh Systempris Norra Sverige Södra Sverige Timme (14 januari)
5 Hushållens elanvändning, var och när? kwh Elförbrukning över året Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Kök Uppvärmning Belysning Övrigt Total kwh Elförbrukning över veckan Hög förbrukning på vintern, låg på sommaren Uppvärmning styr helt Relativ konstant över veckan En liten topp på helgen
6 Hushållens elanvändning, var och när? Elförbrukning för medianvillan under en arbetsdag i februari Elförbrukning över dygnet Spotpris över dygnet 3,5 0,5 kwh 3 2,5 2 1,5 1 0,5 total uppvärmn kök belysning övrigt SEK/kWh 0,4 0,3 0,2 0, Tid på dygnet Timme Två tydliga toppar, morron och kväll Uppvärmning relativt konstant över dygnet Pristopparna sammanfaller med förbrukning Prisvariationen över dygnet är till stor del efterfrågedriven
7 Förbrukningsmönster Hur mycket kan man spara? Timprissättning, vad sparar man genom att anpassa sig? Procentuell kostnadsminskning av daglig kostnad Timmar framåt Medianförbrukare Storförbrukare Småförbrukare 1 0,00-0,15 0,42 3 0,77 0,77 2,29 5 1,58 1,82 3,96 7 2,15 2,44 4,80 7 timmars förskjutning, mindre än 1 kr per dag i besparing Besparingen överskattas (om många anpassar sig får vi en prisutjämning)
8 Förbrukningsmönster Klimatets variation över året utgör en påtaglig restriktion för förbrukningen över året Samhällets dygnsrytm utgör en restriktion över dygnet (arbetsliv m.m.) Elkostnadens andel av konsumtionsbudgeten är relativt liten Vare sig möjligheter eller incitament att förändra förbrukningsmönster är särskilt stora
9 Vad kräver konsumenten för att ändra beteende? Ett experiment Vi skapar hypotetiska kontrakt med effektbegränsning (och kompensation för det) Kontrakten skiljer sig åt med avseende på flera attribut (villkor) Hushåll väljer kontrakt avvägning mellan olika attribut Hushållen avslöjar sina preferenser och värderingar.
10 Valexperimentet Tre olika typer av attribut Laststyrning Morgon/Kväll Uppvärmning/hushållsel Förutbestämd/Slumpmässig Informationsspridning (integritet) Kompensation
11 Valexperimentet Vilket av följande avtal A, B eller C skulle du välja om de erbjöds dig? Om inget annat anges i alternativen fungerar allt annat som det gör för er idag, Välj ett av alternativen längst ner i tabellen. Avtal A Avtal B Avtal C som idag Fjärrstyrning av uppvärmning mån-fre Ingen Ingen Fjärrstyrning av hushållsel mån-fre Ingen Ingen Fjärrstyrning vid extrema förhållanden Ingen Ingen Ingen Spridning av information Ja Nej Nej Kompensation (kronor per år) MITT VAL (sätt ett kryss) [ ] [ ] [ ]
12 Enkäten Webenkät Fokusgrupper Pilotstudie, 100 respondenter Testa attribut etc. Priors för att skapa en effektiv design Representativt urval, Sverige 917 respondenter Socio-ekonomiska variabler Boendeformer och elavtal
13 Resultat Värdering av avtalsegenskaper Styrning av uppvärmning Styrning kl Styrning kl Styrning av hushållsel Styrning kl Styrning kl Styrning vid extrema tillfällen 0, 3, 7, 10 beredskapsdagar med styrning Information om hushållets elkonsumtion Spridning av information För att frångå ett avtal som idag Krävs en kompensation Årlig kompensation Ej sign. 630 kr 829 kr kr 44 kr per dag 244 kr kr
14 Resultat Hur mycket måste vi i genomsnitt betala hushåll för att de ska sitta i smutsiga kläder på kvällen, oroa sig för 10 potentiella dagar med effektbegränsningar, och att grannarna ser hur mycket energi du använder? kronor per år i genomsnitt 6-13 kr per dag
15 Sammanfattningsvis Klimatets variation och samhällets dygnsrytm utgör påtagliga restriktioner för hushållens konsumtionsmönster Högre inkomster ökar elanvändningen, och förstärker nuvarande konsumtionsmönster Hushållen kräver relativt hög kompensation för att man skall acceptera restriktioner Att få väljer rörliga prisavtal (timme) styrker resultaten här
En elmarknad i förändring
En elmarknad i förändring Thomas Broberg Runar Brännlund Andrius Kazukaukas Lars Persson Mattias Vesterberg Centrum för miljö- och naturresursekonomi Outline Syfte med studien och rapporten Bakgrund, vad
En elmarknad i förändring - Efterfrågeflexibilitet
En elmarknad i förändring - Efterfrågeflexibilitet Thomas Broberg Centrum för miljö och naturresursekonomi www.cere.se Centre for Environmental and natural Resource Economics. Umeå Universitet och Svenska
Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska hushållskunder?
Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska hushållskunder? Amanda Sten (MSc Hållbar Energiteknik, Kungliga Tekniska Högskolan) Katja Åström (MSc Hållbar Energiteknik, Kungliga Tekniska Högskolan)
Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska kunder?
Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska kunder? Amanda Sten (KTH) Katja Åström (KTH) Handledare: Marielle Liikanen (Ei) Sweco: Andrea Badano och Henrik Gåverud Efterfrågeflexibilitet
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun Version: A GWh GWh GWh GWh GWh GWh TILLFÖRSEL Vattenkraft 6 915,2 6 386,1 6 867,3 6 004,6 5 746,2 5 409,5 Vindkraft 1 213,7
Vägval i Effektfrågan: Förutsättningar för en energy-only-marknad och aktiva konsumenter
Hur säkerställer vi väl fungerande energimarknader? Vägval i Effektfrågan: Förutsättningar för en energy-only-marknad och aktiva konsumenter Energikommissionen - Tekniska museet 27 oktober 2015 Lennart
Seminarium om elsystemet
2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska
Fjärrvärmens roll i ett elsystem med ökad variabilitet. Finns dokumenterat i bland annat:
Fjärrvärmens roll i ett elsystem med ökad variabilitet Finns dokumenterat i bland annat: Fjärrvärmens bidrag till variationshantering på elmarknaden Fjärrvärmen kan i olika hög grad underlätta för ett
Kraftläget bildsvit 2, svensk text
Kraftläget bildsvit 2, svensk text Total fyllnadsgrad i Nordens vattenmagasin 1 % = 121,4 TWh Max, min och medel 1995-18 % 1 9 7 5 3 1 aug okt dec feb apr jun aug Innevarande period Föregående period Max
Kraftläget bildsvit 2, svensk text
Kraftläget bildsvit 2, svensk text Total fyllnadsgrad i Nordens vattenmagasin 1 % = 121,4 TWh Max, min och medel 1995-18 % 1 9 8 7 5 3 1 maj jul sep nov jan mar maj jul Innevarande period Föregående period
Kraftläget bildsvit 2, svensk text
Kraftläget bildsvit 2, svensk text Total fyllnadsgrad i Nordens vattenmagasin 1 % = 121,4 TWh Max, min och medel 1995-18 % 1 9 7 5 3 1 sep nov jan mar maj jul sep Innevarande period Föregående period Max
Kraftläget bildsvit 2, svensk text
Kraftläget bildsvit 2, svensk text Total fyllnadsgrad i Nordens vattenmagasin 1 % = 121,4 TWh Max, min och medel 1995-18 % 1 9 7 5 3 1 jun aug okt dec feb apr jun Innevarande period Föregående period Max
Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation
Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation Översikt Små och stora strömavbrott Trender inom elanvändning Statistik Sverige Energiläget g 2007 Världen
Kraftläget bildsvit 2, svensk text
Kraftläget bildsvit 2, svensk text Total fyllnadsgrad i Nordens vattenmagasin 1 % = 121,4 TWh Max, min och medel 1995- % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 jan mar maj jul sep nov jan Innevarande period Föregående period
Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen?
Hur skapar vi ett robust elsystem för år 2050? Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen? Energikommissionen - Tekniska museet 7 december 2015 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem,
Kraftvärmens roll i framtidens energisystem. Per Ljung
Kraftvärmens roll i framtidens energisystem Per Ljung ELSYSTEMET KAN HANTERA STOR EFTERFRÅGAN PÅ VINTERN OCH STORA VATTENFLÖDEN PÅ SOMMAREN 25 20 Inflöde vatten Vattenkraft GWh/h 15 Vattenmagasin / lager
Kraftläget bildsvit 2, svensk text
Kraftläget bildsvit 2, svensk text Total fyllnadsgrad i Nordens vattenmagasin 1 % = 121,4 TWh Max, min och medel 1995- % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 dec feb apr jun aug okt dec Innevarande period Föregående period
Kraftläget bildsvit 2, svensk text
Kraftläget bildsvit 2, svensk text Total fyllnadsgrad i Nordens vattenmagasin 1 % = 121,4 TWh Max, min och medel 1995- % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 dec feb apr jun aug okt dec feb Innevarande period Föregående
Kraftläget bildsvit 2, svensk text
Kraftläget bildsvit 2, svensk text Total fyllnadsgrad i Nordens vattenmagasin 1 % = 121,4 TWh Max, min och medel 1995- % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 nov jan mar maj jul sep nov Innevarande period Föregående period
Kraftläget bildsvit 2, svensk text
Kraftläget bildsvit 2, svensk text Total fyllnadsgrad i Nordens vattenmagasin 1 % = 121,4 TWh Max, min och medel 1995- % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 jan mar maj jul sep nov jan Innevarande period Föregående period
Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden
Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om
POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT
POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT Energilunch den 2 december 2015 Gun Åhrling-Rundström, Svensk Energi Bakgrund Idag och i framtiden förväntas mer elproduktion som
Köparens krav på bränsleflis?
Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade
Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?
Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.
Fyra framtider Energisystemet efter 2020
Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för
NEPP North European Energy Perspectives Project
NEPP North European Energy Perspectives Project Nordeuropeiska energiperspektiv EL FJÄRRVÄRME INDUSTRI Effektbehovet i det svenska elsystemet idag Elanvändning: 13 TWh (exkl. distr. förluster) GW 9 8 Effekttopp
Farväl till kärnkraften?
Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien
Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)
Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad) 1 %, Median och 9 % sannolikhet 196-218 TWh/vecka 8 7 6 5 4 3 Innevarande period Föregående period 1 resp 9% sannolikhet, 196-218 Median 2 1 aug okt dec
Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)
Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad) 1 %, Median och 9 % sannolikhet 196-215 TWh/vecka 8 7 6 5 4 3 Innevarande period Föregående period 1 resp 9% sannolikhet, 196-216 2 1 dec feb apr jun aug
Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)
Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad) 1 %, Median och 9 % sannolikhet 196-217 TWh/vecka 8 7 6 5 4 3 Innevarande period Föregående period 1 resp 9% sannolikhet, 196-217 2 1 dec feb apr jun aug
Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)
Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad) 1 %, Median och 9 % sannolikhet 196-218 TWh/vecka 8 7 6 5 4 3 Innevarande period Föregående period 1 resp 9% sannolikhet, 196-218 Median 2 1 sep nov jan
Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)
Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad) 1 %, Median och 9 % sannolikhet 196-217 TWh/vecka 8 7 6 5 4 3 Innevarande period Föregående period 1 resp 9% sannolikhet, 196-217 2 1 jan mar maj jul sep
NEPP - North European Energy Perspectives Project
NEPP - North European Energy Perspectives Project Nordeuropeiska energiperspektiv EL F J Ä R R V Ä R M E I N D U S T R I Hela effektutmaningen www.nepp.se 2 Effektutmaningen En helhetsbild Hårda (tekniska)
Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)
Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad) 1 %, Median och 9 % sannolikhet 196-215 TWh/vecka 8 7 6 5 4 3 Innevarande period Föregående period 1 resp 9% sannolikhet, 196-216 2 1 nov jan mar maj jul
Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)
Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad) 1 %, Median och 9 % sannolikhet 196-215 TWh/vecka 8 7 6 5 4 3 Innevarande period Föregående period 1 resp 9% sannolikhet, 196-216 2 1 aug okt dec feb apr
Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa
UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8
Vecka 3 14 jan - 20 jan år 2013, version: A
Vattensituationen Vecka 3 14 jan - 2 jan år 213 version: A /vecka 7 Tillrinning per vecka (ej spillkorrigerad) Median 1% resp 9% sannolikhet 1 8 4 3 2 4 1 dec feb apr jun aug okt dec feb 2 % 1 9 8 7 4
Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014
Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara
Hela effektutmaningen
Hela effektutmaningen en första skiss till roadmap för de kommande 30 åren NEPP:s vinterkonferens feb. 2018 Peter Blomqvist, Håkan Sköldberg & Thomas Unger, Profu Eleffektfrågans många dimensioner NEPP:s
Förändrade roller på elmarknaden
1 Förändrade roller på elmarknaden Traditionellt: Produktionen i hög grad styrbar Förbrukningen styr produktionen Efterfrågeflexibilitet finns, men spelar en relativt t sett liten roll Tidsdifferentierade
framtider Energisystemet 2020
Fyraframtider framtider Fyra Energisystemetefter efter Energisystemet 2020 2020 Plattformsdagarna Malmö 9 december 2016 Åsa Tynell Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad
Elkundernas fördelning per avtalstyp
jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11
Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling
MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering
Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030
Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar
Energiläget 2018 En översikt
Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik
Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi
Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) (december) 153 000 Total förbrukning inkl. förluster
Den svenska värmemarknaden
Den svenska värmemarknaden 16-5-24 Lite fakta om värmemarknaden Värmemarknaden 94 TWh i 2,3 miljoner leveranspunkter, varav ca 2, miljoner småhus Lokaler 23 Industri, konv uppvärmda 7 Småhus 37 Tillkommer
Sune Zander Brittedals Elnät ekonomisk förening. Ett medlemsägt företag med eldistribution, elproduktion med vattenkraft samt elhandel.
Sune Zander Brittedals Elnät ekonomisk förening Ett medlemsägt företag med eldistribution, elproduktion med vattenkraft samt elhandel. Föreningen grundad 1922 För att människorna på landsbygden skulle
Kraftläget i Sverige. Vecka 18 30 apr - 6 maj år 2012, version: A
Vecka 18 3 apr - 6 maj år 212, version: A Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad) 1 %, Median och 9 % sannolikhet 196-29 källa: Svensk Energi /vecka 1 9 8 7 Nuvarande period Föregående period
Energiläget En översikt
Energiläget 219 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den offciella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer statistiken
Hushålls attityder och anpassningar till en tidsdifferentierad och effektbaserad elnätstariff
Elkonsumenters drivkrafter för en ökad förbrukningsflexibilitet Hushålls attityder och anpassningar till en tidsdifferentierad och effektbaserad elnätstariff Cajsa Bartusch Energimarknadsinspektionens
Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities
Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund
Lule älv Åtgärder som påverkar produktionen
Lule älv Åtgärder som påverkar produktionen Vattenreglering Lule älv Luleå, 2013-03- 22 Thord Lindström, Vattenfall Vattenkraft AB Nordiska elsystemet Norden är ett gemensamt elkraftsystem En gemensam
Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)
Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad) 1 %, Median och 9 % sannolikhet 196-215 TWh/vecka 7 6 5 4 3 Innevarande period Föregående period 1 resp 9% sannolikhet, 196-215 2 1 jan mar maj jul sep
Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)
Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad) 1 %, Median och 9 % sannolikhet 196-213 TWh/vecka 7 6 5 4 3 Innevarande period Föregående period 1 resp 9% sannolikhet, 196-213 2 1 okt dec feb apr jun
Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning
Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja
Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)
Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad) 1 %, Median och 9 % sannolikhet 196-213 TWh/vecka 7 6 5 4 3 Innevarande period Föregående period 1 resp 9% sannolikhet, 196-213 2 1 nov jan mar maj jul
Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, 1960-2012. Innevarande period. Föregående period. Max - min, 1960-2012
Vattensituationen Vecka nov - nov år, version: A Tillrinningsenergi per vecka /vecka källa: Nord Pool 7 8 7 tillrinningsenergi 5 resp 9% sannolikhet, 9-5 % 9 8 7 5 % Fyllnadsgrad i svenska vattenmagasin
Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH
Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Tes om integration av större mängder vind+sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta är tekniskt
Elförsörjning med hjälp av solceller
Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat
Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36
Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Instruktioner Studenter måste anlända till kontrollskrivningen inom 45 minuter efter skrivningens start. Ingen
Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation
Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Energiläget/Energiåret
Energimarknadsrapport - elmarknaden
2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och
VAHID JAFARPOUR BRF KANTARELLEN 11
2015-08-29 VAHID JAFARPOUR BRF KANTARELLEN 11 SVERIGES VÄRMEMARKNAD (FJV) VART TAR VÄRMEN VÄGEN? Den största delen av energin för uppvärmning ventileras bort via frånluftssystemet. Fortfarande är få bostäder
Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät
Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER
2010-10-28. Elforskprojekt 40150 Elanvändningen hos hushåll och industri erfarenheter från den gångna vintern
2010-10-28 Elforskprojekt 40150 Elanvändningen hos hushåll och industri erfarenheter från den gångna vintern 1 Syfte och bakgrund Projektet syftar till att samla erfarenheterna efter den gångna vintern
Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Innevarande period. Föregående period. Max - min,
Vattensituationen Tillrinningsenergi per vecka 7 6 5 resp 9% sannolikhet, 96-7 7 6 5 tillrinningsenergi 5 7 9 % 9 7 6 5 Fyllnadsgrad i svenska vattenmagasin (%=,7 ) Max - min, 96-7 Medel, 96-7 Årsvärde
Förändrat debiteringssystem för elektricitet bidrar till ett långsiktigt hållbart energisystem
Rapport [41838-1] Förändrat debiteringssystem för elektricitet bidrar till ett långsiktigt hållbart energisystem Hur är det möjligt att få personer som är omotiverade att ta till sig information om sin
A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare
A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare 197 21 TWh 7 6 5 4 3 2 1 197 1975 198 Kärnkraft Vattenkraft inkl vind Fjärrvärme från värmepumpar Biobränsle Oljeprodukter inkl råolja Naturgas
Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, 1960-2013. Innevarande period. Föregående period. Max - min, 1960-2013
Vattensituationen Vecka 1 7 jul - aug år 15, version: A Tillrinningsenergi per vecka /vecka källa: Nord Pool 7 6 7 tillrinningsenergi 5 6 1 resp 9% sannolikhet, 196-1 5 1 sep % 1 9 7 6 5 % 1 9 7 6 5 1
Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Innevarande period. Föregående period. Max - min,
Vattensituationen Tillrinningsenergi per vecka 7 6 5 1 1 resp 9% sannolikhet, 196-17 7 6 5 1 tillrinningsenergi 15 17 19 % 1 9 7 6 5 Fyllnadsgrad i svenska vattenmagasin (1%=,7 ) Max - min, 196-17 Medel,
Energimarknadsrapport - elmarknaden
2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka
Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, 1960-2013. Innevarande period. Föregående period. Max - min, 1960-2013
Vattensituationen Vecka 1 7 apr - maj år 15, version: A Tillrinningsenergi per vecka /vecka källa: Nord Pool 7 7 tillrinningsenergi 5 1 resp 9% sannolikhet, 19-1 5 1 jun % 1 9 7 5 % 1 9 7 5 1 Fyllnadsgrad
Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Innevarande period. Föregående period. Max - min,
Vattensituationen Tillrinningsenergi per vecka 7 6 5 resp 9% sannolikhet, 96-5 7 6 5 tillrinningsenergi 5 7 % 9 7 6 5 Fyllnadsgrad i svenska vattenmagasin (%=,7 ) Max - min, 96-5 Medel, 96-5 Årsvärde t.o.m
Utbudskurva Norden (normalår)
Utbudskurva Norden (normalår) Rörlig prod.kostnad öre/kwh 3 /ton CO 2 2 /ton CO 2 1 /ton CO 2 Gasturbinkraft Kondenskraft olja Elförbrukning P 1 /ton CO 2,8 öre/kwh Kraftvärme fjärrvärme Kondenskraft kol
2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år
216, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna 16-64 år Öppet arbetslösa i GR (16-64år) Göteborg Totalt Göteborg Totalt jan 328 514 13 351 418 743 372 351 169 762 422 31 155 93 17 988 jan 342
Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, 1960-2013. Innevarande period. Föregående period. Max - min, 1960-2013
Vattensituationen Vecka 5 maj - 1 maj år 15, version: A Tillrinningsenergi per vecka /vecka källa: Nord Pool 7 7 tillrinningsenergi 5 1 resp 9% sannolikhet, 19-1 5 1 % 1 9 7 5 % 1 9 7 5 1 Fyllnadsgrad
Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp
Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp El till vad och hur mycket i svensk industri IKP Energisystem Sven-Olof Söderberg, Louise Trygg, Peter Karlsson, Alemayehu
Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Innevarande period. Föregående period. Max - min,
Vattensituationen Tillrinningsenergi per vecka 7 6 5 1 1 resp 9% sannolikhet, 196-7 6 5 1 tillrinningsenergi 1 1 % 1 9 7 6 5 1 Fyllnadsgrad i svenska vattenmagasin (1%=,7 ) Max - min, 196 - Medel, 196
Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, 1960-2013. Innevarande period. Föregående period. Max - min, 1960-2013
Vattensituationen Vecka 7 9 jun - jul år 1, version: A Tillrinningsenergi per vecka /vecka källa: Nord Pool 7 8 7 tillrinningsenergi 1 resp 9% sannolikhet, 19-1 1 aug % 1 9 8 7 % 1 9 8 7 1 Fyllnadsgrad
Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Median. Innevarande period. Föregående period. Max - min,
Vattensituationen Tillrinningsenergi per vecka 7 6 1 nov 1 resp 9% sannolikhet, 196-1 Median 7 6 1 tillrinningsenergi 1 17 19 % 1 9 7 6 Fyllnadsgrad i svenska vattenmagasin (1%=,7 ) Max - min, 196-1 Medel,
Nya flöden i lokala elnät Trender och perspektiv. Peter Blomqvist & Thomas Unger, Profu
Nya flöden i lokala elnät Trender och perspektiv Peter Blomqvist & Thomas Unger, Profu 219-5-22 Elnätets förutsättningar förändras Stora förändringar sker Vindkraft, solel, elbilar, lagring förändrar förutsättningarna
Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Innevarande period. Föregående period. Max - min,
Vattensituationen Vecka 5 jan - 5 feb år 17, version: A Tillrinningsenergi per vecka /vecka 7 6 5 1 mar 1 resp 9% sannolikhet, 196-15 7 6 5 1 tillrinningsenergi 1 15 17 % 1 9 7 6 5 1 Fyllnadsgrad i svenska
Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Innevarande period. Föregående period. Max - min,
Vattensituationen Vecka 1 jan - jan år 19, version: A Tillrinningsenergi per vecka /vecka 7 6 5 1 1 resp 9% sannolikhet, 196-17 7 6 5 1 tillrinningsenergi 15 17 19 % 1 9 7 6 5 Fyllnadsgrad i svenska vattenmagasin
Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Innevarande period. Föregående period. Max - min,
Vattensituationen Tillrinningsenergi per vecka 7 6 5 1 nov 1 resp 9% sannolikhet, 196-15 7 6 5 1 tillrinningsenergi 1 1 % 1 9 7 6 5 1 Fyllnadsgrad i svenska vattenmagasin (1%=,7 ) Max - min, 196-15 Medel,
Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Innevarande period. Föregående period. Max - min,
Vattensituationen Tillrinningsenergi per vecka 7 6 5 1 jul 1 resp 9% sannolikhet, 196-1 7 6 5 1 tillrinningsenergi 15 17 19 % 1 9 7 6 5 Fyllnadsgrad i svenska vattenmagasin (1%=,7 ) Max - min, 196-1 Medel,
Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Innevarande period. Föregående period. Max - min,
Vattensituationen Vecka 6 dec - 1 jan år, version: A Tillrinningsenergi per vecka /vecka 7 6 1 1 resp 9% sannolikhet, 196-1 7 6 1 tillrinningsenergi 1 1 % 1 9 7 6 1 Fyllnadsgrad i svenska vattenmagasin
NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH
NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Om integration av större mängder vind +sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta gäller framtiden, troligen efter
Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.
3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället
Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Median. Innevarande period. Föregående period. Max - min,
Vattensituationen Tillrinningsenergi per vecka 7 6 5 1 resp 9% sannolikhet, 19-1 Median Vecka 1 9 jul - aug år 19, version: A tillrinningsenergi 1 sep 1 15 17 19 % 1 9 Fyllnadsgrad i svenska vattenmagasin
Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Innevarande period. Föregående period. Max - min,
Vattensituationen Vecka jan - jan år, version: A Tillrinningsenergi per vecka /vecka 7 6 5 resp 9% sannolikhet, 96-7 6 5 tillrinningsenergi % 9 7 6 5 Fyllnadsgrad i svenska vattenmagasin (%=,7 ) Max -
Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Innevarande period. Föregående period. Max - min,
Vattensituationen Vecka 6 nov - dec år 1, version: A Tillrinningsenergi per vecka /vecka 7 6 5 1 jan 1 resp 9% sannolikhet, 196-7 6 5 1 tillrinningsenergi 1 1 % 1 9 7 6 5 1 Fyllnadsgrad i svenska vattenmagasin
Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Innevarande period. Föregående period. Max - min,
Vattensituationen Vecka 7 9 nov - 5 nov år, version: A Tillrinningsenergi per vecka /vecka 7 6 5 resp 9% sannolikhet, 96-7 6 5 tillrinningsenergi % 9 7 6 5 Fyllnadsgrad i svenska vattenmagasin (%=,7 )
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0
Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Innevarande period. Föregående period. Max - min,
Vattensituationen Tillrinningsenergi per vecka 7 6 5 1 1 resp 9% sannolikhet, 196-1 7 6 5 1 tillrinningsenergi 15 17 19 % 1 9 7 6 5 Fyllnadsgrad i svenska vattenmagasin (1%=,7 ) Max - min, 196-1 Medel,
Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14
Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14 2013-06-17 ngenic 2011 2 ngenic utvecklar och tillhandahåller tjänster till privatpersoner, fastighetsägare
Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson
Energismarta affärer 7 november 2013 Karlskrona Peter Karlsson Hinder för energieffektivisering Ogynnsamma avtal mellan fastighetsägare och hyresgäst Ventilation belysning m.m. ingår i hyran Samfällighet
Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation
Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Värmebehov Installerad
Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Innevarande period. Föregående period. Max - min,
Vattensituationen Vecka 5 7 aug - sep år 1, version: A Tillrinningsenergi per vecka /vecka 7 6 5 1 okt 1 resp 9% sannolikhet, 196-7 6 5 1 tillrinningsenergi 1 1 % 1 9 7 6 5 1 Fyllnadsgrad i svenska vattenmagasin