Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Transkript

1 3 Utgåva KÄRN KRAFT

2 Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället och man började utnyttja kol i allt större omfattning. När elmotorn började användas i slutet av 1800-talet förstärkte kolet sin ställning som den viktigaste energikällan. Man började producera el i kolkraftverk. Efterfrågan på elkraft till tyngre industrier och för städernas belysning ökade i början av 1900-talet, men energi och ljus var fortfarande en bristvara och förbehållet ett fåtal. Först på 30-talet började el bli den självklara del i samhället det är idag. Efter andra världskriget gick oljan förbi kolet och blev den ledande energikälla den fortfarande är runt om i världen. Något senare startades det första kärnkraftverket, avsett för elproduktion (1956 i England). Nutidsmänniskans dagliga liv fungerar inte utan ständig tillförsel av el, de flesta tar den för självklar och tänker inte på den så länge allt fungerar. När vi drabbas av strömavbrott inser vi dock hur viktig den är. Hur mänsklighetens energiförsörjning skall tryggas är i första hand en fråga om val av bränsle och teknik. Under de senaste årtiondena har energins miljöpåverkan blivit en av de dominerande frågorna i samhällsdebatten.

3 Innehåll 2 Inledning 3 Innehåll 4 Ljus, kraft och värme 6 Elens väg i Sverige 8 Elektricitet - användning och ekonomi 10 Några viktiga år för kärntekniken i världen 12 Kärnkraften i Sverige 14 Uran kärnkraftens bränsle 16 Så här fungerar ett kärnkraftverk Beställare: Svensk Energi AB. Framsidesbild: Collage: Beckeman & Wenner. Innefattar bilder från Pressens Bild och Benny Nilsson. Einsteins relativitetsteori, grunden för vår kunskap om kärnenergi, säger att massa är en form av energi som kan omvandlas till andra energiformer enligt formeln E=mc 2. (Energi = E, massa = m, ljusets hastighet = c). Illustrationer: AP Illustrationer: s 6-7, 15-19, 21, 25, 26. ABB: s 12. Benny Nilsson: s 40, 43. Foto: Pressens bild: s 10-11, 14. Lars Hansson: s 12, 20. Hans Blomberg: s 13. Aktuell säkerhet: s 21. Göran Hansson: s 34. Krister Carlsson: s 22, 38. DNgrafik: s 41. Övrigt bildmaterial kommer från kärnkraftverken, SKB och Beckeman & Wenner AB. Produktion: Beckeman & Wenner AB. Tryck: PA Group AB. Utgåva 3, Säkerheten vid kärnkraftverket 22 Säkerhet och miljö utanför kärnkraftverken 24 Strålning exempel och mått 26 Strålningens verkan 28 Avfallet från kärnkraften 32 Arbetsplats: kärnkraftverk 38 Vart är kärnkraften på väg - FoU 44 Ordförklaringar och namn 46 Besök ett kärnkraftverk 47 Organisationer och myndigheter 47 Kärnkraft i världen 48 Andra skrifter i serien 3

4 Ljus, kraft och värme Sverige är ett av världens mest energianvändande länder per person. Vår industri och vårt klimat gör att vi behöver mycket energi. Den svenska skogen och malmen har varit stommen i landets utveckling. Massa och stålindustri är också mycket energikrävande, liksom uppvärmning av bostäder den kalla årstiden. Förbrukningen av el ökade kraftigt under 50- och 60-talet och en stor utbyggnad av vattenkraften genomfördes. Under 1960-talet förmedlade energiforskare till politiker och allmänhet att Sveriges behov av el skulle fortsätta att öka, samt att landets oljeimport till bl a oljeeldade kraftverk gjorde oss mer och mer beroende av de oljeproducerande länderna. Det politiska läget i Mellanöstern var oroande och prisnivån därmed osäker. En teknik för ett mindre beroende av olja söktes. Miljöargument, som svavelutsläppen från fossileldade kraftverk, hade också börjat göra sig gällande och många opponerade sig mot en alltför stor exploatering av älvarna. All storskalig utbyggnad av älvarna förbjöds. Kärnkraftverk, hade bl a i USA visat sig vara ett bra alternativ ur ekonomiskoch miljösynpunkt, trots att de var dyra att bygga bildas därför Oskarshamnsverkets Kraftgrupp AB, som beslutar att bygga Sveriges första kommersiella kärnkraftverk i Oskarshamn. Samma år köper Sydkraft ett stort markområde, Barsebäck vid Öresund, i samma syfte. Några år senare, vid oljekrisen 1973, bekräftas att satsningarna på alternativ till olja var rätt. Sedan 1970 har Sveriges energianvändning hållit sig på ungefär samma nivå, men elenergi har ersatt mycket av oljeanvändningen, exempelvis för uppvärmning av bostäder. Ökningen utgörs främst av att kärnkraften tillkommit. Vattenkraften har också ökat sin produktion. Från 1970 har elproduktionen ökat från 60 TWh till rekordhöga 150 TWh år Sveriges elanvändning, brutto GWh Sveriges elanvändning har stadigt ökat sedan Även i framtiden väntas en mindre ökning. Källa: SCB och Svensk Energi

5 Peta joule Energianvändning i Sverige fördelad på energislag 1500 El från vattenkraft och kärnkraft, exklusive omvandlingsförluster* 1200 Gas, ej stadsgas Bränntorv Olja, bruttotillförsel 900 Kol Avlutar (restprodukter från massatillverkning) 600 Ved** Muskelkraft från dragdjur Folkmängden har under perioden ökat från 2,3 milj till 8,6 milj. År 1970, när energianvändningen var som störst, använde vi 4-5 gånger mer energi per person än vad vi gjorde år 1800 och Samtidigt har tekniska förbättringar gjort att man numera kan utnyttja energin effektivare. För att producera en viss mängd el gick det till exempel åt 10 gånger mer energi i början av seklet än vad det gör idag. * Vattenkraft och kärnkraft används i Sverige enbart för att producera elektricitet. För kärnkraften gäller att en tredjedel av tillfört bränsle blir el, resten kyls bort i havet och kan kallas omvandlingsförluster. Vattenkraftens förluster är bara ca en procent. Kurvan för vatten- och kärnkraft visar dess färdiga produkt, elektricitet, till konsument. De övriga presenterade energislagen används direkt till rörelseenergi och värme, men även i viss mån för att producera el och har då omvandlingsförluster som, till skillnad från vattenkraft- och kärnkraftkurvan, ingår i 5 diagrammet. **Avser industri och hushåll, som tillsammans täcker 90% av vedanvändningen. Källa: Pågående studie av Astrid Kander, Institutionen för ekonomisk historia i Lund, 1999.