Manus Vindkraft en film av Roger Persson, i serien Sol, vind & vatten.

Transkript

1 Manus Vindkraft en film av Roger Persson, i serien Sol, vind & vatten. (Dramatisering) Vi ser en Volvo som kör in på en bensinstation. Ut kliver en tonåring, ca 12 år gammal, och hans pappa. Pappan öppnar tanklocket och börjar tanka. - Pappa, var kommer bensinen ifrån? - Den framställs av råolja. - Var kommer råolja ifrån? - Den finns i marken. Man borrar ett djupt hål och så sprutar det upp olja som man antingen eldar värmepannor med, eller gör bensin av. Vi eldar ju vår panna med olja hemma, som du vet. - Tar inte oljan slut? - Nej Det finns hur mycket som helst. (voice over) Tyvärr har Martins pappa fel. Världens oljetillgångar håller faktiskt på att ta slut och vi människor måste börja tänka om. Vi har förlitat oss på oljan när det gäller att få varmt i våra bostäder, och vi kör omkring i bilar som slukar mycket bensin. Dessutom tillverkar vi cykelhjälmar, sportskor, leksaker, hushållsartiklar och en hel mängd andra prylar som är gjorda av oljebaserade råvaror. Det vill säga olika plastmaterial som till stor del framställs av olja. Även kol, naturgas och uran kan ta slut inom en överskådlig framtid. Kol används bland annat till att elda kolkraftverk och uranet används i våra kärnkraftverk. Naturgas importeras i huvudsak till södra Sverige men svarar bara för ca 1% av energiförsörjningen. Energin från brunkolseldade kraftverk importeras främst från Danmark, Finland och Polen. Under 1900-talet upplevde vi flera s k oljekriser, när de oljerika länderna ströp tillgången eller höjde priset till rekordhöga nivåer. Så var det t ex 1973 när de arabiska ledarna införde ett oljeembargo mot USA. Vi fick en oljekris och västvärldens politiker började plötsligt tala om alternativa energikällor, för att slippa sitta i knäet på de oljeproducerande länderna, i framför allt mellanöstern. Idag förbrukar världen otroliga 80 miljoner fat olja per dag. Ett oljefat rymmer 159 liter olja, vilket betyder att vi varje dag förbrukar mer än 12 miljarder liter. Varje dag! En svindlande summa, som får oss att förstå, att en vacker dag måste jordens oljetillgångar ta slut. Men varför pratar vi egentligen om olja när den här filmen skall handla om vindkraft? Jo, det finns naturligtvis ett samband. Det gäller att tänka om i hela energifrågan. Vi har 1

2 byggt en både privat, offentlig och industriell konsumtion som till stor del är beroende av oljan, oavsett om det gäller att värma våra hus eller tanka våra bilar. När det gäller uppvärmningen av våra hus så har vi traditionellt använt olja. Ett annat sätt att värma våra bostäder är genom elvärme. Elen kommer till största delen från kraftverk i våra älvar, från kärnkraftverk eller från oljeeldade eller koleldade kondenskraftverk, men också från kraftverk som eldas med biobränslen. Den svenska riksdagen har beslutat att våra kvarvarande orörda älvar inte får byggas ut, att våra kärnkraftverk skall avvecklas och att koldioxidutsläppen skall minska. Eftersom de koleldade kraftverken släpper ut mycket koldioxid säger politikerna att den importen måste minska. Var skall vi då få energin ifrån, om målet samtidigt är en ökad ekonomisk tillväxt? Hur skall vi kunna producera el i tillräcklig mängd till våra bostäder och våra industrier? En stor del av hoppet står till de förnybara energikällorna. Vi måste helt enkelt satsa på det som hittills har klassats som alternativa kraftkällor. Till de förnybara energikällorna räknas inte bara vindkraft utan också vågkraft, solenergi och biobränslen. Finessen med att utvinna energi ur bland annat vinden, solen och vågorna är att vi vet att de inte kommer att ta slut. Det är därför de kallas förnybara. Fördelarna med de här energikällorna är dessutom att de inte kostar något att utnyttja. Ingen av oss kan äga vinden eller vågorna. De förorenar inte och de finns ofta tillgängliga på de platser där förbrukningen är som störst. (dramatisering) Vi ser Martin vid sin dator och han söker på nätet. Pappan kommer fram till skrivbordet. - Vad gör du Martin? Spelar du tv-spel när du har viktiga läxor att göra? - Nej, jag spelar inte spel, jag letar information på nätet om det där med oljan. Den kommer visst att ta slut, pappa. - Vad menar du? - Oljan kanske bara räcker i 50 år till. Vad tror du händer sen? - Då lever inte jag så det behöver jag inte bekymra mig om. Martins mamma kommer nu fram till skrivbordet. - Nej, kanske inte du och jag, men Martin kommer att göra det, så du borde kanske intressera dig för vilka problem som hans generation kommer att stå inför om vi inte gör nåt. (vo) Vindkraften är den förnybara energiform som utvecklats bäst i vår del av världen. Europa är världsledande på vindkraft och i länder som Danmark, Tyskland och Spanien har man kommit längst. I Sverige byggdes de första vindkraftverken i början på talet. I t ex Danmark svarade vindkraften år 2003 för drygt 20 % av landets totala elproduktion. Jämför man med Sverige ligger vi långt efter. Motsvarande siffra för vårt land är mindre 2

3 än 1 %. Men det kanske inte är så konstigt. Till skillnad från Danmark har vi stora älvar att utvinna elkraft ur. Dessutom har inte Danmark några kärnkraftverk, så man har varit tvingade att påskynda utvecklingen av de förnybara energiformerna. (dramatisering) Martin och hans pappa kommer och sätter sig vid köksbordet. - Nå, vad har vår egen lille Einstein kommit fram till att vi skall göra när oljan tar slut? - Jag tycker att vi skall satsa på vindkraften. - Det tror inte jag, säger Martins pappa självsäkert. - Varför inte det? svarar Martin. - Därför att dom där väderkvarnarna är fula och väsnas, och dessutom producerar varje snurra bara några futtiga ampere, eller vad det heter. - Kilowattimmar pappa, det heter kilowattimmar. (vo) Eftersom Sverige ligger i det så kallade västvindsbältet är förutsättningarna mycket goda i vårt land att ta tillvara vindkraften. Dessutom är det främst runt kusterna, både på land och till havs, på slättlandskapen i t ex Skåne, Halland, Västergötland och Östergötland, samt i fjällen, som förutsättningarna är som störst att tillvarata vindkraften. Och det är också där som förbrukningen är som störst, i de s k storstadsregionerna. Att transportera elkraft långa vägar via ledningar från de stora kraftverken i våra norrlandsälvar, kostar både pengar och innebär stora ingrepp i naturen. Oljan till villor och bensinen till bensinstationer levereras ofta lång väg med tankbil vilket innebär stora kostnader och en försämring av miljön. Ett vindkraftverk förorenar inte naturen och släpper inte ut några avgaser. Dessutom blåser det mer på vinterhalvåret, vilket sammanfaller med vårt behov av el. Människan har i alla tider utnyttjat vinden på olika sätt, t ex för att driva båtar. Se bara på det här patentent från år 1916 med planer på vindkraftsdrivna fartyg. Vinden var också kraftkällan till alla väderkvarnar, som man vet var i drift redan på 900-talet. På väderkvarnarnas tid drev bladen en kvarnsten som malde säden till mjöl. I ett vindkraftverk utnyttjar man vinden till att producera elektricitet. Vi ska nu, lite förenklat, titta närmare på hur vindkraft kan producera mekanisk energi genom att utnyttja vinden. Vindenergi uppstår genom att delar av solstrålningen mot jorden omvandlas till rörelser i luftmassan. När vinden når propellerbladen på ett vindkraftverk, snurrar de runt, och de driver i sin tur en rotor. Här utnyttjas samma lyftkraft som får ett flygplan att lyfta. Rotorn är kopplad till en generator i vilken det uppstår elektricitet som skickas ut på elnätet. Vindkraftverken är höga, eftersom energitillgången i vinden ökar ju högre upp man kommer. Om man mäter energitillgången på 10 respektive 100 meter över marken på ett öppet och skogfritt landskap, är värdet tre gånger högre på 100 m jämfört med 10 m. De flesta vindkraftverk som sätts upp idag är därför 60 meter höga eller mer. Det finns torn som är upp till 100 meter höga. Ett modernt vindkraftverk har en livslängd på ca

4 år, och producerar 4 miljoner kwh per år, vilket räcker till att försörja bostadshus med hushållsel. Kostnaden för att utvinna vindkraft är ca 40 öre per kilowattimma. De vindkraftverk som byggs till havs är något dyrare att driva, men ger å andra sidan mer energi. I genomsnitt får man ut 30 till 40 % mer energi ur ett havsbaserat kraftverk jämfört med ett som står på landbacken. (dramatisering) Pappa står på en stege och byter glödlampa i takarmaturen. Martin går förbi och stannar upp när pappa frågar; - Du Martin, om du nu har kommit fram till att vindkraft är så bra, undrar man,finns det inte några nackdelar? - Jo, det klart, en del tycker att dom väsnas. - Och så har man trott att fåglar kan flyga in i dom och dö, men det är fel, fortsätter Martin. - Och sen finns det ju dom som tycker att vindkraftverk är fula. Martin blir tyst en stund medan han tittar på pappan, och sedan frågar han; - Vad gör du? - Mamma och jag pratade om det här med allt slöseri med el, så därför beslutade jag att vi skall bli mer sparsamma. Jag börjar med att byta glödlampor efter hand som dom går sönder, till lågenergilampor, som drar mindre el. Bra va? (vo) Precis som Martin sa, har man tidigare befarat att fåglar skulle flyga in i vindkraftverken och dö. Man har också trott att livet under havsytan skulle ta skada. Men det har visat sig vara farhågor som kommit på skam. Forskare vide Stockholms Universitet har kommit fram till att fundamenten som vindkraftverken står på, bland annat i Kalmar Sund, medverkar till att antalet arter av djur och växter ökar. Fundamenten fungerar som ett konstgjort rev, vilket är bra för det marina livet. Dessutom har en grupp ornitologer vid Ottenby fågelstation på Öland, kommit fram till att man endast känner till ett enda fall där en fågel flugit in i ett vindkraftverk och dött. Man har studerat mer än fågelflockar och man har sett hur fåglarna helt enkelt flyger förbi vindkraftverken. Många tycker att ett vindkraftverk är ett svårt ingrepp i landskapsbilden. Men kritiken kan också vara ett uttryck av rädsla för ny teknik. Nästan alla människor tycker att en gammal väderkvarn är vacker. Ändå ser man vissa likheter med dagens vindsnurror. Att transportera el via stora kraftledningar från t ex Norrland till södra Sverige tillhör de ingrepp i naturen som vi vant oss vid, och sällan kritiserar. Ett vindkraftverk ses av många som ett mer levande inslag, och något som dessutom faktiskt kan smyckas. Ett vindkraftverk som tjänat ut kan dessutom monteras ner och materialet kan återvinnas, vilket innebär att det inte uppstår några bestående sår i naturen. 4

5 Om vi inser att vi måste hitta nya energikällor som inte förorsakar koldioxidutsläpp, och därmed spär på växthuseffekten, så är kanske vindkraften ett billigt sätt att behålla den levnadsstandard vi har idag, med god tillgång på elkraft både i våra hem och våra fabriker. Men eftersom vindkraften inte är reglerbar kan den aldrig ersätta t ex vattenkraften. Sveriges totala elförbrukning år 2004 är ca 145 TWh. Riksdagen har bestämt att vi år 2015 skall utvinna 10TWh enbart genom vindkraft. Det innebär att vi måste bygga ca nya vindkraftverk fram till år 2015, i tillägg till de drygt 600 som redan finns. Och ändå skulle alla dessa vindkraftverk bara motsvara drygt 7% av Sveriges totala elbehov, mätt i 2004 års förbrukning. Det optimala och tekniskt möjliga inom en överskådlig framtid är att bygga ut vindkraften ytterligare så att den producerar 30 TWh, vilket skulle motsvara 20% av vårt elbehov. Det betyder att vi även måste satsa på andra förnybara energiformer, som bergvärme i våra hus i stället för elvärme, vågkraft och solfångare som producerar el till våra nät, och biobränslen och andra miljövänliga energiformer som gör att vi klarar det viktigaste målet; att minska koldioxidutsläppen och därmed minska växthuseffekten. Men med en bibehållen levnadsstandard och livskvalitet. Och att det är av stor betydelse att vi minskar utsläppen är de allra flesta överens om. Om vi når riksdagens mål med en produktion av 10 TWh från vindkraften år 2015, minskar det koldioxidutsläppen med hela 8 miljoner ton per år, jämfört med dagens nivåer. Vindkraften kan därför bli en viktig byggsten på vägen mot en bättre miljö. (dramatisering) Pappa sitter i soffan med sin arm om Martin. - Vet du vad? Det var bra av dig att ta reda på vad vi kan göra för att minska oljeberoendet. - Tycker du det? - Ja-a, och vi här hemma ska lära oss att inte använda mer elektricitet än nödvändigt. - Det låter bra, svarar Martin nöjt. Det blir tyst en sekund sedan fortsätter pappa; - Och det innebär att det blir minst en halvtimma mindre tv-spelande per dag i fortsättningen. Martin tittar förvånat in i kameran för ett ögonblick, och svarar: - Nej, det är väl inte nödvändigt? 2004 SUNTOWER COMMUNICATIONS AB 5