Hushållens energianvändning - vilken roll har informationsstyrmedel?

Transkript

1 Hushållens energianvändning - vilken roll har informationsstyrmedel? Thomas Broberg och Andrius Kazukauskas (CERE, Umeå Universitet) 18 februari, 2015

2 Om projektet Start: oktober, 2013 Avslut: oktober, 2014 Budget: kr Personer som jobbat i projektet: Andrius Kazukauskas (projektledare) Thomas Broberg Runar Brännlund Övergripande syfte och frågeställningar: Kan vi förklara presumtiva ineffektiviteter i hushållens energianvändning med neoklassisk mikroekonomisk teori och beteendeekonomiska teorier? Vilka styrmedel utöver de marknadsbaserade (skatter och subventioner) bidrar till samhällsekonomisk effektivitet eller till en kostnadseffektiv uppfyllelse av politiska energieffektiviseringsmål? Kan information som anspelar på sociala normer användas för att minska energianvändningen på ett för samhället kostnadseffektivt sätt? (Kostnadseffektivt betyder här till lägsta möjliga kostnad )

3 Frågeställning 1: Kan vi förklara presumtiva ineffektiviteter i hushållens energianvändning med neoklassisk mikroekonomisk teori och beteendeekonomiska teorier?

4 Varför använder vi inte så lite energi som möjligt Det neoklassiska perspektivet Bakgrund: Energieffektiviseringsgapet Flera studier har påvisat att hushåll och företag inte investerar i energieffektiviserande teknik fastän det är lönsamt att göra det. Långvarigt akademiskt trätoämne

5 Varför använder vi inte så lite energi som möjligt Det neoklassiska perspektivet Denna del av studien lyfter fram att vissa hinder för energieffektivisering är bra i ekonomisk mening. Hinder i form av marknadsmisslyckanden är dåliga och bör undanröjas om det kan göras till en rimlig kostnad. (1) Begränsade resurser i generell mening; Kostnadsminimering = Använder så billiga resurser som möjligt. Energi är inte alltid dyrt i jämförelse med andra resurser, t.ex. tid och kapital. Bankerna lånar ut pengar till folk som har kreditvärdighet. Låg kreditvärdighet => hög ränta => dyrt att låna (=> hög diskonteringsränta).

6 Varför använder vi inte så lite energi som möjligt Det neoklassiska perspektivet (2) Transaktionskostnader, osynliga kostnader och preferenser. (3) Ofullständig information, dyrt att informera sig om förhållandevis små kostnadsbesparingar ( rational inattention ).

7 Varför använder vi inte så lite energi som möjligt Det beteendeekonomiska perspektivet (1) Relativiserande ( reference dependence ). - Status quo och framing effects (2) Begränsad rationalitet ( bounded rationality ). - Hjärnan fokuserar på information som är lätt att hantera (cognitive inattention, vanebildande). (3) Begränsad egocentism - Moral, sociala normer, jämlikhet, status (4) Begränsad förmåga att göra långsiktiga val - Tidsinkonsistent beteende (jag gör det i morgon )

8 Frågeställning 2: Vilka styrmedel utöver de marknadsbaserade (skatter och subventioner) bidrar till samhällsekonomisk effektivitet eller till en kostnadseffektiv uppfyllelse av politiska energieffektiviseringsmål?

9 Översikt: Styrmedel för energieffektivisering Ekonomiska incitament Inga ekonomiska incitament Direkt påverkan på pris Indirekt påverkan på pris Ofullständig information Social nudges (knuffar) Beteendeförändring (givet befintlig teknisk utrustning) Investeringar i ny teknisk utrustning Energiskatt Koldioxidskatt Utsläppshandel (vita certifikat) Energiransonering Subventioner Mjuka lån (Regleringar) Individuell mätning och debitering Produktmärkning Regleringar Certifiering Energikartläggning Energirådgivning Energy performance contracting (EPC) Förinställningar Jämförelser Jämförelser Framing (Inramning)

10 Marknadsmisslyckanden Marknadsmisslyckande, styrmedel och deras potentiella effekt på energianvändningen Teori som förklarar energieffektiviseringsgapet Styrmedel Potentiell effekt på energianvändningen Källa Asymmetrisk information (splitincentives) Isoleringsåtgärder Energieffektiva apparater 1-2% (USA) 0% (Australien) and 0.5% (USA) Mer sannolikt att ägare har tillgång till energieffektiv utrustning (11 OECD länder) Allcott och Greenstone (2012); Gillingham et al. (2012); Wood et al. (2012); Davis (2010); Krishnamurthy and Kriström (2014) Asymmetrisk information (Kapitalransonering) Subventionerad ränta Lånegarantier relativt liten (i utvecklade länder); begränsad roll (UK) Palmer et al. (2012); Leicester och Stoye (2013) Marknadsdesign ( trög prissättning ) Ekonomiska incitament Annan marknadsdesign 1-2 % lägre elräkning (USA) liten realtidspriselasticitet (NL) Allcott (2011a); Lijesen (2007)

11 Beteende anomalier och andra marknadsbarriärer Behavioural failures, policy tools and their potential effects (selected) Teori som förklarar energieffektiviseringsgapet Etik, sociala normer, kontextberoende Styrmedel Personliga jämförelser Potentiell effekt på energianvändningen 2% (US), 6% (UK), 11% (meta-analys) Källa Allcott (2011b); Dolan och Metcalfe (2013); Delmas et al. (2013) Cognitive inattention Transaktionskostnader (t.ex. sök) Mer detaljerad information Bättre märkning av apparater Regleringar Ekonomiska incitament (subventioner) för energieffektiv utrustning Energirådgivning 8-22% realtidsinformation (USA); % beroende på typ av feedback (meta-analys) 11-17% (UK); 11% (RT feedback, meta-analys) välfärdsvinst från Energy star märkning av frysar (USA) Ingen signifikant inverkan (byggnader, Danmark) 0.3-5% elbesparingar av byggnormer (USA); 1-2% av energianvändningen (USA) 0-5% (UK); 13.5% (metaanalys) Jessoe och Rapson (2014); Ehrhardt-Martinez et al. (2010); Gans et al. (2013); Delmas et al. (2013); Houde (2013); Kjaerbye (2009); Aroonruengsawat et al. (2012); Arimura et al. (2011) Raw och Ross (2011); Delmas et al. (2013);

12 Frågeställning 3: Kan information som anspelar på sociala normer användas för att minska energianvändningen på ett för samhället kostnadseffektivt sätt? (Kostnadseffektivt betyder här till lägsta möjliga kostnad )

13 Kommande experiment Vi planerar för att genomföra ett kontrollerat fältexperiment där vi testar hur verkningsfullt personliga jämförelser är i en svensk kontext när det kommer till att påverka hushållens energianvändning. Vi har etablerat en kontakt med ett svenskt allmännyttigt bostadsföretag för att genomföra experimentet. Experimentet ska enligt plan påbörjas i år.

14 Förberedande undersökning Vi har i en enkätundersökning frågat hushåll vilken information de anser sig behöva och vill ha. Tentativa resultat visar att många hushåll har liten kunskap om vad deras elanvändning faktiskt kostar.

15 Hur mycket kostar det att förbruka en kwh el? (Genomsnitt/ intervall) Antal respondenter i rangordnade grupper Mean of all responses Mean of lower bound responses Mean of upper bound responses Låg uppfattning 100 0,747 0,662 0, ,049 0,964 1, ,262 1,107 1, ,641 1,397 1,885 Hög uppfattning 51 10,415 8,884 11,946 Total: 451 2,219 1,920 2, Inget svar Notera: (a) De 18 högsta svaren har tagits bort i beräkning av genomsnittet. Genomsnittet för dessa är cirka 50 kronor per kwh. (b) Respondenterna har delats in i grupper om hundra personer. Grupperna har sedan rangordnats m.a.p. genomsnittlig uppfattning av kostnaden per kwh.

16 Slutsatser Det är svårt att beräkna samhällsekonomiska potentialer för energieffektivisering. Man måste skilja på bra och dåliga hinder för energieffektivisering. Styrmedel bör utformas för att kostnadseffektivt åtgärda befintliga marknadsmisslyckanden. Det finns få vetenskapligt grundade empiriska utvärderingar av många befintliga styrmedel. Samhällsekonomiska knuffar skiljer sig från andra styrmedel då de kan åstadkomma beteendeförändringar utan att det nödvändigtvis kostar något samhällsekonomiskt.

17 TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET!