Kommentarer på Ei:s förslag för åtgärder för att stimulera efterfrågeflexibilitet

Transkript

1 Energimarkandsinspektionen Att. Karin Alvehag Box Eskilstuna Vattenfall AB Evenemangsgatan Solna Datum: Kontakt: Peter Takacs Telefon: Kommentarer på Ei:s förslag för åtgärder för att stimulera efterfrågeflexibilitet Vattenfall AB har valt att nyttja möjligheten att lämna synpunkter på Energimarknadsinspektionens (Ei) urval av åtgärder (för vidare analys) syftande till stimulera efterfrågeflexibilitet vilket presenterades på Ei:s hearing måndagen den 4 april. Generella synpunkter Vattenfall AB välkomnar Energimarknadsinspektionens utredning syftande till att ta fram förslag på åtgärder som kan stimulera efterfrågeflexibilitet. Den framtida svenska elmarknaden kommer i allt högre grad att vara baserad på förnyelsebara och intermittenta energikällor varför flexibilitet på efterfrågefrågesidan efterhand kommer bli alltmer betydelsefull. Vattenfall menar att fokus i första hand bör ligga på åtgärder som gör det attraktivt för större elkunder att förändra sin förbrukning då detta på ett relativt sett enkelt sätt snabbare kan skapa en marknad som i nästa steg, när större incitament finns, kan vidareutvecklas även för mindre kunder. Vattenfall anser t ex att det bör utredas hur man med förenklingar och incitament kan stimulera fler industriföretag med sina stora effekter att deltaga i olika reglermarknadsprodukter med förbrukningsflexibilitet och att fler industrikunder deltar med prisberoende bud på Day-Aheadmarknaden. Vattenfall vill även påtala vikten av att inte genomföra stora regulatoriska förändringar innan framtidens marknadsmodell är beslutad och fastställd. Om det likväl beslutas att genomföra förändringar innan dess måste förändringarna även vara tillämpbara i en elhandlarcentrisk marknadsmodell. Vidare menar Vattenfall att timmätning är en av nycklarna för att överhuvudtaget komma vidare inom detta området när det gäller mindre kunder. Likaså är det av största vikt att kopplingen mellan balansansvariga och balanshantering i relation till aggregatorrollen utreds med en tillhörande konsekvensanalys. Ett generellt krav på timmätning bör dock inte införas innan år 2025 eftersom det måste harmoniseras med Ei s utredning Funktionskrav på framtidens elmätare (Ei R2015:09). Vattenfall inser att utformningen av de framtida elnätstarifferna måste styras mot den förenkling och standardisering som krävs för att hantera en elhandlarcentrisk marknadsmodell och en central tjänstehubb. 1

2 Ellagens generella regel om nättariffer (objektiva och icke-diskriminerande samt ge ett effektivt elnät och en effektiv elproduktion och elanvändning) gäller alla elnätsföretag. Nya krav på nättariffer borde omfatta alla elnätsföretag och därmed alla punkter med kunder samt alla gränspunkter mellan elnätsföretag. Med enhetliga krav på stamnät, regionnät och lokalnät minskar de ekonomiska riskerna vilket borde snabba på införandet av nya nättariffer. Om däremot kraven enbart avser lokalnäten hamnar regionnäten mitt emellan lokalnäten (med krav) och stamnätet (utan krav). Det kan då medföra en för stor ekonomisk risk för regionnäten att genomföra önskvärd efterfrågeflexibilitet. Vägen till framgång för Ei med efterfrågeflexibilitet ligger enligt Vattenfalls bedömning i att alla elnätsföretag får samma krav. Det skulle snabba på utvecklingen ytterligare om SvK kunde ligga i framkant vid omställningen. Nedan lämnar Vattenfall specifika synpunkter på ett urval av åtgärdsförslagen samma kommentarer har även lämnats på Ei:s projektsida för efterfrågeflexibilitet. Med vänlig hälsning, Peter Takacs Vattenfall AB Head of Policy Management Retail Markets 2

3 Vattenfalls specifika synpunkter på ett urval av åtgärdsförslagen 18. Tariffers utformning ska reflektera efterfråge-förhållandena på det berörda nätet. Vattenfall avfärdar detta förslag och anser att alternativ bör sållas bort från vidare hantering. Inom stora redovisningsenheter såsom Vattenfalls lokalnät norr och söder kan efterfrågeförhållandena variera kraftigt. Om det berörda nätet innebär en mer öppen definition än redovisningsenhet så skulle det innebära större möjligheter för nätägarna. Samtidigt måste kostnadsaspekten och enkelheten beaktas och då kan vi konstatera att skräddarsydda tariffutformningar för kunder beroende på deras placering i nätet med stor sannolikhet kostar mer än det smakar i form av ökade verksamhetskostnader. 19. Tariffer ska vara tidsbaserade och tider för hög- och låglast ska vara utformade utifrån det berörda nätets förutsättningar. Vattenfall Eldistributions lokalnät erbjuder eller tillämpar idag tidstariff för alla kunder. För kunder med säkringstariff (16-63A) är det valfritt att välja mellan enkel- eller tidstariff. För alla större kunder tillämpas redan idag effekttariffer med utnyttjad månadseffekt och tidstariff för överföringsavgifterna. Vattenfalls tidstariff kan illustrera vikten av en aktiv kundkommunikation. Vattenfall har inte under mycket lång tid marknadsfört tidstariffen. Det är i dagsläget enbart 7% av kunderna med säkringstariff som har tidstariff. För att efterfrågeflexibilitet ska påverka kundernas elanvändning krävs aktiv marknadsföring. Vattenfall vill även ta upp generella risker med tidsdifferentierad prissättning. Om en tidstariff görs mer attraktiv genom att höglasttiden kortas ner blir det istället risk att effekttopparna hamnar under låglasttid. Dessutom ökar risken att det blir stora effektsprång vid skiften mellan höglasttid och låglasttid. Detta skulle kunna bli speciellt problematiskt om höglasttid begränsas till ett fåtal timmar på morgon och kväll (ex. 7-9 och vardagar). Vattenfall anser att en månadseffekttariff utifrån högsta effekten alla timmar under månaden har särskilda fördelar. En sådan tariff ger varje kund incitament att minska sina egna effekttoppar genom lastutjämning. Då utnyttjar vi den naturliga sammanlagringen i nätet. Vi riskerar inte nya effekttoppar vid andra tider på dygnet eller stora effektsprång vid skiften mellan höglasttid och låglasttid. Riskerna är större om tidsdifferentieringen avser effektavgifter och mindre om den avser överföringsavgifter. Därmed bör effekttariffer med högsta effekten alla timmar under månaden kunna kombineras med tidsdifferentierade överföringsavgifter. 20. Tariffer ska vara dynamiska och utformas per timme efter nätets behov. Vattenfall avfärdar detta förslag och anser att alternativ bör sållas bort från vidare hantering. Denna tarifftyp är inte kostnadsriktig då den inte representerar de kostnader som nätägaren har. En nätägares kostnader är främst kopplade till kapacitet och denna utformning gör tariffen helt 3

4 energiutfallsberoende vilket därmed blir en direkt felaktig struktur. En sådan utformning skulle ge små verktyg för att arbeta med effektutmaningen då detta är en energitariff som saknar en effektkomponent. Vi får mindre incitament för lastförskjutning och ställer samtidigt orimligt höga krav på kunderna som behöver ta ställning upp till 24 prisnivåer per dygn. Stora onödiga prisökningar då överförd energi i näten minskar (energieffektivisering och egen producenter) men kostnaderna för nätägaren är framförallt kopplade till kapacitet och den består. Diskriminerande tariff då framtidens prosumers inte behöver betala för sitt verkliga utnyttjande av nätet (de kommer ha samma maxeffektbehov som innan de blev egenproducenter men slipper betala för det). 21. Tariffer ska ha en komponent som baseras på effektuttag Av de åtgärder som Ei presenterar är detta alternativ det vi anser vara det bästa för elnätsföretagen. Vattenfalls argumentationen går i linje med vad Svensk Energi förordar i sin nyligen publicerade rapport En mer marknadsanpassad tariffutformning (16 63 A huvudsäkring). För att uppnå efterfrågeflexibilitet behöver framtida elnätspriser ha en fast avgift och två rörliga avgifter, en för utnyttjad effekt och en för uttagen energi. I övrigt vill vi ur rapporten lyfta fram följande argument för effekttariffer: Innebär stor flexibilitet att möta framtidens utmaningar med ytterligare en rörlig komponent i tariffen (utnyttjad effekt) Sverige står inför en effektutmaning i elsystemet vilket en effekttariff har möjligheter att svara upp mot. Ett verktyg för att bättre hantera effektleveranssäkerheten i framtidens nät Tariffen väsentligt mer påverkbar jämfört med nuvarande säkringstariffer Kunderna betalar en individuell avgift för sitt egna effektuttag och inte en kollektiv avgift för ett genomsnittligt effektuttag för kundens huvudsäkring Skapar incitament för lastförskjutning, energi- och effekteffektivisering samt ett effektivt anläggningsutnyttjande En effekttariff med en fast avgift som även täcker kostnader för ett spänningssatt nät kan vara kostnadsriktig för säsongsanvändare. Kommer kräva stora kommunikationsinsatser så att kunder lär sig förstå effektbegreppet. Kommer innebära högre verksamhetskostnader (fakturering, mätning, administration, kundservice) samt stora investeringar i olika system för mätning, insamling och bearbetning av mätvärden samt debitering. I dagsläget klarar Vattenfall inte av månadsvis effektavgift för alla säkringskunder utan stora investeringar i olika system och stora tillkommande löpande kostnader. 4

5 22. Tariffens fasta del ska begränsas. Detta är möjligt om abonnemangsavgifterna i dagens säkringstariffer delas upp i en fast avgift och en effektavgift för utnyttjad effekt. Denna effektavgift blir då en rörlig avgift som är påverkbar. Det är då möjligt att begränsa den rent fasta avgiften till att täcka kostnader för mätning, debitering, avräkning och administration samt en grundkostnad för spänningssatt nät. Elnätets huvuduppgift är att ställa en tillräcklig kapacitet till kundernas förfogande. Om kostnadsriktighet ska råda krävs därmed en effektavgift i ett elnätspris. Det går inte att ersätta dagens säkringstariffer med en energitariff med en effektoberoende helt fast avgift och enbart en överföringsavgift. Detta även om överföringsavgiften är tidsdifferentierad eller dynamisk. 23. Tillåta etappvis införande av nya tariffer. Då tariffer införs etappvis ska nätägare kunna påvisa hur dessa är objektiva och inte leder till någon form av subventionering av vissa användare framföra andra. Vattenfall välkomnar detta förslag. Ett önskemål är att i Ellagen ändock öppnar upp för test av nya tariffer på en begränsad del av en viss kundgrupp. 24. I undantagsfall tillåta geografisk differentiering av lokal- och regionnätstariffer för ansträngda nät. Vid geografisk differentiering av tariffer ska lokal- eller regionnätsföretaget kunna styrka geografiskt betingade kostnadsskillnader. Bra förslag. Denna öppning för geografisk differentiering bör även kunna avse test av nya tariffer på en begränsad del av en viss kundgrupp. 25. Utvärdering och kartläggning av tariffutformning utformas tarifferna på ett sätt som är förenligt med ett effektivt utnyttjande av elnätet och en effektiv elproduktion och elanvändning? Vattenfall välkomnar detta förslag. De olika nätägarnas tariffutformning behöver även kartläggas inför införandet av tjänstehubben då den måste kunna ta hand om alla olika utformningar som existerar idag. 26. Tydligare riktlinjer och ramverk för effektiv tariffutformning. Ei skulle kunna verka för att få föreskriftsrätt för hur nättariffer ska utformas för att främja ett effektivt utnyttjande av elnätet eller en effektiv elproduktion och förbrukning. Vi anser att Ei:s egen grundprincip skall gälla dvs. tariffer ska utformas av elnätsföretagen, inte av tillsynsmyndigheten. 5

6 27. Reglera ersättning för nätnytta från förbrukningsanläggning. På samma sätt som produktion gör nätnytta i belastningstäta nät, kan uttag göra nätnytta i produktionstäta nät. Om ersättning för sådan nätnytta införs i ellagen bör reglerna för sådan ersättning harmoniera med motsvarande regler för ersättning till produktion. Ersättningar till produktion förekommer redan i stor omfattning, vilket gör att ersättningarna rent praktiskt inte längre kan beräknas individuellt så som följer av att kraven på ersättningar ligger i ellagens tredje kapitel och därav följande rättslig tillämpning. Man kan förutse att ersättningar till såväl produktion som till uttagspunkter kan bli ytterligare oerhört mycket vanligare i det framtida energilandskapet. Vattenfall vill starkt framhålla att det är av stor vikt att ellagens 3 kap 15 (om ersättningar) flyttas över till ellagens 4 kap och där jämställs med hur övriga tariffenliga avgifter skall beräknas, dvs generella medelvärdesbildade avgifter utan avståndsberoende eller individuella inslag. 28. Krav på ökad information om tariffens utformning och kundens möjlighet att påverka sina elkostnader (ev. via hubben). Vattenfall välkomnar detta förslag. Mycket viktigt om efterfrågeflexibilitet ska medföra en faktisk påverkan på kundernas elanvändning. 29. Se över och utvärdera incitamenten i förhandsregleringen för att uppmuntra efterfrågeflexibilitet. Nuvarande incitament med prisändringar mot överliggande nät och medellastfaktor per gränspunkt är inte särskilt effektivt. Det borde kunna utvecklas betydligt. Däremot har incitamentet för elnätsförluster en bättre utformning. 30. Uppföljning av nätutnyttjande och nätkapacitet för att kunna se vart efterfrågeflexibiliteten behövs som mest. Viktigt att nätutnyttjande även tar hänsyn till produktion och inte enbart uttag. Exempel är Gotlands Elnät som kommer ut felaktigt i nuvarande synsätt på nätutnyttjande. 6