KORTVERSIONEN UTVECKLINGSPLAN En vägledning för utveckling av Köpings hamn Köpings kommun
Vision för Mälarhamnar AB: - Mälarhamnar närmsta hamn är bästa hamn. Affärsidé: Genom att erbjuda värdeskapande och kvalitetsanpassade hamn-, terminal- och logistiktjänster medverkar Mälarhamnar AB till kostnadseffektiva och miljövänliga transport- och logistiklösningar för näringslivet i Mälardalen med omnejd. Vi bidrar därmed till att öka våra kunders konkurrenskraft.
INNEHÅLL MARKNAD 4 Potential för marknad 4 Köping - Ett nav med stora utvecklingsmöjligheter 4 STRATEGIER FÖR ATT NÅ MÅLEN 8 INFRASTRUKTUR 9 Anslutande järnväg 9 Anslutande vägar 10 Farleder 10 MUDDRING 11 Nya Mälarfarleden ett säkerhetsprojekt 11 Muddringsbehov 12 KAJER 14 Kajkonstruktioner 14 MARK OCH MILJÖ 16 Geotekniska förutsättningar 16 Förorenad mark 16 Dagvatten 16 Expansion 16 NY FARLED 17 Djupare, rakare, säkrare farled 17 Större fartyg 17 Fartygsutveckling 18 ÅTGÄRDER OCH INVESTERINGAR 19 Kostnaden kan delas upp nyttan kommer med helheten 20 3
MARKNAD Potential för utveckling Det geografiska läget, tillsammans med möjligheterna för en optimal godshantering, gör Köping till en nationellt intressant transportnod. Det centrala läget i Mälardalsregionen och tillgång till samtliga fyra transportslag; väg, järnväg, sjö och flyg, innebär att Köping redan idag utgör en viktig länk i Sveriges godstrafiknät. Ett dessutom redan hårt belastat väg- och järnvägsnät tillsammans med allt större miljökrav gör det angeläget att hitta nya rationella transportlösningar. Effektiva transporter och logistiksystem ökar i betydelse, vilket ställer mycket stora krav på transportinfrastrukturen. Stora besparingar kan göras med större fartyg och smidiga lastnings- och lossningstekniker. Satsningen skulle också möjliggöra ökade volymer och en mer rationell hantering, vilket är positivt ur miljö-, klimat och säkerhetsskäl till skillnad mot transport på våra vägar. Köping ett nav med stora utvecklingsmöjligheter I Mälardalsregionen finns många godsgenererande verksamheter och industrier. Köpings hamn är ett viktigt nav för logistik för transporter i Mälardalen och Bergslagen. I Mälardalsregionen finns många godsgenererande verksamheter och industrier. Köpings hamn är ett viktigt nav för logistik för transporter i Mälardalen och Bergslagen. I Köping etablerade företag som YARA, Nordkalk och Tibnor är beroende av närheten till en väl fungerande hamn. Godsregionen runt Köpings hamn kan öka i storlek genom: Kortade ledtider och integrering av sjöfart mot landtransportsystem. Informationshantering för samordning och styrning av godsrörelser. Detta gäller både geografisk utbredning och vilka godsslag som kan hanteras. Hamnen har med sitt relativt centrala läge i Köping förutsättningar att kunna erbjuda attraktiva lokaliseringar för logistikcentra med mycket hög densitet, det vill säga höga lageranläggningar med långt driven logistikhantering för aggregering och spridning av stora flöden. 4
Hamnen ger service till en kringliggande region med många olika typer av godsgenererande verksamheter. Verksamheten i hamnen är därför varierad och hamnen hanterar flera typer av gods som: Torrbulk, insatsvaror för metallindustrin, foder och spannmål. Våtbulk, som till exempel ammoniak till YARA och petroliumprodukter i Oljehamnen. Styckegods, säckat gods, trävaror etcetera. Projektlaster. Plåt, armering och stålbalkar för Tibnor. Järntackor. Karlstad Transportsystem Bergslagen & Mälardalen Europaväg Riksväg Enkelspårig jvg Dubbelspårig jvg Sjöfart Hamn Nytt upptagningsområde Kristinehamn Grängesberg Karlskoga E 18 Ludvika Borlänge Örebro Regional marknad Fagersta Lokal marknad Sala Västerås Köping Eskilstuna E 20 Gävle Enköping E 18 E 4 Södertälje Nytt upptagningsområde Uppsala Hargshamn STOCKHOLM Norrtälje E 20 Hallsberg Katrineholm Nyköping Nynäshamn Mariestad Oxelösund Lidköping Norrköping 0 20 40 80 km Upptagningsområden idag och i framtiden från Mälarhamnarna. Mälardalen är en av Nordens starkaste tillväxtregioner. Östra Mellansverige beräknas få en befolkningstillväxt på mellan cirka 1 miljon till 1,4 miljoner mellan 2010 och 2050. Det närmaste omlandet väntas få en lägre tillväxttakt, men Storstockholmsområdet vars västra och norra delar ligger inom Köpings hamns potentiella upptagningsområde spås en snabb tillväxt. 1 1 Rapporten Framskrivningar av befolkning och sysselsättning i östra Mellansverige Scenarier för kommuner och tätorter till år 2050 framtagen av regionala utvecklingsaktörer i östra Mellansverige, det vill säga Gävleborgs län, Stockholms län, Södermanlands län, Uppsala län, Västmanlands län, Örebro län och Östergötlands län. 5
4 500 Gods över kaj i tusental ton 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 Svacka till följd av finanskris & lågkonjunktur Norrköping Västerås Vänerhamn Köping 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Utveckling av godshanteringen över kaj. Jämförelse med Norrköping, Vänerhamn och Västerås under samma period. Tillväxten i Stockholmsområdet gör också att logistiketableringar, exempelvis hamnar som ofta ligger i attraktiva lägen, trängs ut av andra etableringar som genererar mer avkastning per kvadratmeter. Detta ger ett ökat behov av att hitta andra lösningar för att förse regionen med gods, särskilt till de norra delarna av Stockholm. 6
Köpings hamns läge i norra Europa med befolkning i de närliggande marknaderna. 7
STRATEGIER FÖR ATT NÅ MÅLEN Inget gods börjar eller slutar vid kaj samverkan behövs mellan sjö och väg eller järnväg. Ofta når inte heller järnvägen fram till slutkund. Samverkan behövs mellan väg och järnväg. För att samverkan mellan trafikslagen ska fungera behöver de kopplas ihop via terminalfunktioner. Gods som fraktas via flyg är så pass olikt det som fraktas med sjö och järnväg att någon koppling dem emellan vanligen inte behövs flygfraktens samverkan sker via vägtrafik. Bilden visar en schematisk bild över en godsnod och principer för trafikslagsövergripande infrastruktur. 8
INFRASTRUKTUR Anslutande järnväg Köpings hamn har ett bra geografiskt läge i anslutning till Mälarbanan som länkar ihop Stockholm och Örebro norr om Mälaren. Mälarbanan knyter även Köping, via Hallsberg till godsstråket genom Bergslagen, som sträcker sig mellan Storvik och Mjölby. Bergslagspendeln mellan Ludvika och Kolbäck kan bli en alternativ väg för malmtransporter. Kartan nedan visar ett nuläge med järnvägsanslutningar till hamnområdets olika delar. I hamnen finns ett relativt omfattande nät av järnvägsspår. Samtliga spår håller största tillåtna axelvikt (STAX) 22,5 ton, största tillåtna vikt per meter (STVM) 6,4 ton och lastprofil A. 2 E18 Ö Järnvägsgatan Industriv. Nya Hamnvägen Gamla Hamnvägen Norsavägen DJUPHAMNEN Cementa Nordkalk SPANNMÅLS- KAJEN mot Västerås E18 V E20 V E20 Ö mot ARBOGA 0 100 200 300 400 500 m Sjöhagsvägen mot MÄLAREN OLJE- HAMNEN Huvudsakliga in och utfarter för bil (rött), tåg (gulsvart) och fartyg (blått) till och från Köpings hamn. 2 STAX: I Sverige är standarden 22,5 ton, men nu bygger Trafikverket successivt ut godstrafikbanorna till STAX 25 för att tyngre godståg ska kunna köras. STVM: normalvärdet i Sverige är 6,4 ton. 9
Anslutande vägar Köpings hamn har ett bra geografiskt läge i Mälardalen och i nära anslutning till E18, en viktig länk för person- och godstransporter som österut knyter an till E4 Stockholm och västerut med Örebro, Karlstad och Oslo. Även väg 250 med anslutningar till E20 och riksväg 56 är viktig. Farleder Den ombyggda farled tillsammans med ombyggnad av Södertälje sluss innebär att sjöfarten når in i landet till västra Mälardalen med relativt stora fartyg. Det bedöms att det finns stora möjligheter att länka samman Västerås och Köpings hamnar med logistiksystemen och nyttja Mälaren som sjöväg in till och ut från transportnaven i västra Mälardalen. På det sättet kan även de hårt belastade vägoch järnvägsnätet i regionen bli avlastade Europaväg Riksväg Enkelspårig järnväg Dubbelspårig järnväg Sjöfart Hamn Karlstad Lidköping Mariestad Berglagsbanan Kristinehamn E 20 Karlskoga Ludvika Grängesberg Berglagsbanan E 18 Borlänge Bergslagspendeln Örebro Hallsberg Berglagsbanan Fagersta Rv 56 Godsstråket genom Bergslagen Rv 56 Katrineholm Sala Västerås Köping Eskilstuna Norrköping E 18 Mälarbanan E 20 Gävle Enköping Västra stambanan Nyköping Oxelösund E 4 Södertälje Uppsala STOCKHOLM Nynäshamn Hargshamn Norrtälje 0 10 20 30 40 50 km Transportsystemen i Bergslagen och Mälardalen. Köping sammanlänkar Mälardalen med Bergslagen genom både väg, järnväg och sjöfart. 10
MUDDRING Nya Mälarfarleden ett säkerhetsprojekt Permanent International Association of Navigational Congresses (PIANC) är en internationell organisation med ansvar för att rekommendera standarder för trafik på navigerbara vattenvägar, kanaler, floder och i hamnar. Genom att följa PIANC:s rekommendation på keel clarence, det vill säga det minsta utrymmet mellan den lägsta punkten på fartyget och botten i stillastående vatten, höjs säkerheten i Mälarfarleden. Inom Mälarprojektet kommer muddring utföras från Kvicksundsbron till Köpings hamn, så att keel clarence minst uppgår till 1,0 m vilket innebär att vid ett leddjupgående på 7,0 meter ska farledsrännans djup vara minst 8,0 meter. 7,0 m Vertikalt avstånd mellan fartygs vattenlinje och lägsta delen av kölen 8,0 m Behov av djup 1,0 m Keel Clearance Prinscipskiss av djupbehov i Köpings hamnområde. 11
Muddringbehov För att uppfylla de internationella kraven på keel clarence behöver stora delar av Köpings hamnområde samt inlopp till hamnen som är farled muddras. I kartan nedan är det de gula till röda färgerna områdena som finns inom den svarta ytterkonturen som behöver muddras. Även utanför kartutsnittet längs farleden ut i Mälaren krävs muddring. Utanför vändcirkeln, som är den breda delen nere i högra hörnet, behöver farleden breddas och ges bättre släntlutningar. 8-9 9-10 10-11 11-13 7-8 6-7 NORSA Område som behöver muddras (grundare än 8,2 m) 5-6 MACKSTA 4-5 Djup (m) 0 125 250 m Nuvarande djup i Köpings hamn och farleden ut i Mälaren. Område som behöver muddras är markerat i figuren med en svart konturlinje. ¹ 12
Djup (m) 4-5 5-6 6-7 7-8 8-9 9-10 10-11 0 125 250 m 11-13 Område som behöver muddras (grundare än 8,2 m) 13
KAJER Kajkonstruktioner Hamnverksamhet bedrivs idag på flera platser längs Köpingsån som Djuphamnen, Spannmålskajen, Oljehamnen samt Nordkalk och Cementa. Kajerna är byggda i etapper och med olika konstruktionslösningar som spontkaj eller pålgrundlagda kajer enligt nedan. Spontkajer: Västra Djuphamnen Nordkalk Påldäck finns inom: Norra Norsa Spannmålskaj Oljepiren Cementa Östra Djuphamnen Den äldsta kajsträckan är från 30-talet och utgörs av den västra spontkajen inom Djuphamnen och den senast uppförda kajen utgörs av spannmålskajen. Kajanläggningarnas tillstånd och verkliga utförande kommer utredas och dokumenteras. 14
Kajkonstruktioner med bland annat profilritningar på lösningar för olika kajer. 15
MARK OCH MILJÖ Geotekniska förutsättningar Hamnen i Köping är byggd i ett område där marken överst utgörs av lera med ställvis stor mäktighet. Under leran följer som regel friktionsjord. Genom området går en isälvsavlagring i form av en vattenförande grusås. Materialet i denna antas vara grövre grus överlagrat av sand. Större delen av ytan består av lerskikt med varierande mäktighet. Ytligt berg återfinns inom markområdet mellan Nya Hamnvägen och järnvägsspåret som löper igenom Djuphamnen. Marken höjer sig där cirka 9,5 meter över omgivande hamnytor. Detta berg kan ge krossmaterial till anläggning av nya ytor samtidigt som en plansprängning ger hamnytor med mycket hög bärighet. Förorenad mark Inför planerade åtgärder inom hamnen kommer föroreningssituationen i marken att kartläggas. Äldre undersökningar visar att avgränsade områden förekommer med visst saneringsbehov. Dagvatten När anläggningar och ytor anpassas till muddring, ny maskinpark och nya arbetssätt i hamnen är det lämpligt att även se över dagvattenhanteringen så att den kan klara av ytterligare kravhöjningar i framtiden. Expansion Expansionsmöjligheterna för hamnverksamheten i Köping går i flera olika riktningar, se figur nedan. Utvecklas Utvecklas Fyll? Skred Dagvattendammar risk Utvecklas Instabilt? Instabilt Stena Grus Tål 8 m Rör sig Mudder fyll Expansionsriktning Förstärkt för 8 m DIP 22 Behöver stärkas Tål 6,5 m Fyll Fyll Expansionsriktning Betongspontkaj = bra, tål 8 m Lantmännen Översiktsbild av nuläget som redovisar utvecklingspotentialer. 16
NY FARLED Djupare, rakare, säkrare farled Nuvarande maxmått för fartyg på farleden är 18 x 135 x 6,8 (bredd x längd x djupgående) meter. Sjöfartsverkets bedömer att vid en tillämpning av PIANC:s rekommendationer i dagens farled skulle fartygens leddjupgående sänkas från 6,8 meter till 6,5 meter. Detta ger maximalt dödvikt (dwt, efter engelskans deadweight tonnage) på cirka 8 700 dwt, vilket innebär en minskning med cirka 400 dwt jämfört mednuvarande farled. Mälarprojektet kommer därför istället att öka djupgåendet till 7 meter och därmed tillåta större fartyg än idag att trafikera Mälaren. Dessutom kommer PIANC säkerhetsrekommendationer att följas vilket är mycket positivt ur säkerhetssynpunkt. Större fartyg Större fartyg kan öka mängden gods, vilket leder till skalfördelar och möjliggör att fler typer av fartyg kan trafikera Köpings hamn. I exemplet nedan tydliggörs hur stor skillnaden blir för tre olika fall. Nya Mälarmax innebär en mycket stor procentuell förbättring i lastkapacitet. Den viktigaste fördelen med de större fartygen är att de tydligt sänker fraktkostnaden. Detta är nyttor som kommer företag och hamnen till nytta direkt. Dagens containerfartyg (330 TEU överst), Nya Mälarmax (900 TEU)längst ned. I mitten fartyg (550 TEU) som idag kan tillåtas efter dispens (med reducerad säkerhet). 17
Fartygsutveckling Fartygsflottan utvecklas snabbt för att uppfylla allt hårdare miljö- och klimatkrav, samt lägre driftskostnader. Nya typer av motorer och drivmedel innebär att sjöfarten kommer att minska dess beroende av fossila bränslen. Även en anpassning till EU:s regelverk för inlandssjöfart, öppnar för möjligheterna att effektiva pråmlösningar för att avlasta de landbaserade transportsystemen. Idag sker sju procent av det svenska inrikes godstransportarbetet till sjöss. I övriga Europa fraktas omkring fem gånger så stor andel av godset på vattenvägarna. Västerås Hamn Köpings Hamn Mälarfarleden Södertälje sluss Översiktsbild av nuläget som redovisar Mälarfarledens utvecklingspotentialer. 18 Tabell som visar utbyggnad av slusskapacitet i Södertälje sluss.
ÅTGÄRDER OCH INVESTERINGAR Den totala investeringen för handlingsplanen beräknas bli cirka 600 miljoner kr med den av kommunledningen förespråkade ambitionsnivån. Även vid en lägre ambitionsnivå där endast det mest nödvändiga utförs, som muddring och ombyggnad av äldre kajer, skulle det innebära mycket höga kostnader. Dammar för rening av dagvatten från hamn och industriområde. Järnväg till kajspår. Järnväg reservat. Magasin 9.000 m². r = 190 m Expansionsytor för externa företag kajnära med järnväg. AGA r = 200 m Ny portalbyggnad entré, kontor, personal. Nya ytor för utomhus lagring eller nya magasin. 1 MEAG Yara AGA 9 r = 200 m 10 Ny tydlig infart med väntfiler. Avrinning och dagvattensystem för kajytor och hamnplaner iordningsställs. 13 9 8 Flytt kontor personal r = 200 m Kaj 6, 7 & ev. 8 åtgärdas för att tåla muddring till 8 m djup. 8 11.000 m³ Kaj 8 7 Djuphamnen Kaj 7 Kaj 6 Kaj 5 Kaj 4 7 NH3-ledning t Yara 13.500 m³ 3 Cisterner 11 10 Varmbonat externfinansierat magasin. Tibnor 6 5 2 r=190 m 4 Utökade områden där hamnbassängen muddras till 8 m djup. Kaj 1-4 repareras. Kajspår iordningställs. 12 14 15 Kaj 3 Kaj 2 Kaj 1 3 2 r = 200 m 4 m 200 = r Avrinning och dagvattensystem på hamnplaner iordningsställs. 1 4 Avrinning och dagvattensystem för kajytor fixas iordningställs. till. r = 200 m Cementa Flytt av magasin. Järnvägsspår binds samman för 630 m genomgående tåg = effektiv logistik. Cementas kaj Nordkalks kajanläggning r = 200 m Nordkalk Järnvägsspår rundspår. TECKENFÖRKLARING Alternativ 3: Krävs för drift av allmän hamn Kapacitet 1 Mälarmax-fartyg Tillkommer i alternativ 2: Kapacitet för 2-3 Mälarmax Kaj 20 spannmålskajen säkras för 8 m djup och större tonnage. Lantmännen Spannmålskajen Optioner för att nå alternativ 1: Hela Utvecklingsplanen Kapacitet 4 Mälarmax r = 200 m Muddring av farled och vändplan till 8 m djup för större tonnage. 190.500 m³ Norsakajen (Tibnor) N ev. framtida anslutning kurvrätad Mälarbana Industrimark färdig 2019. Muddermassor ~150.000 m³ ÅF Infraplan 2015-04-13 Översiktsplan redovisande alternativa utbyggnadsplaner. 19
Investeringarna i fysiska åtgärder är de klart största kostnaderna. Dessa består grovt indelat i: muddring i hamnen hamnanläggningar inklusive magasinsbyggnader och nya kontor hamnytor och hantering av dagvatten anslutande järnvägs- och väginfrastruktur fortsatta utredningar i hamnen Kostnaden kan delas upp nyttan kommer med helheten En av de stora riskerna med en utebliven satsning på att utveckla Köpings hamn är att konkurrenskraften för regionens näringsliv kan försvagas, särskilt i jämförelse med regioner med starka logistiknav. 20
www.koping.se