Nyhetsbrev juni 2014 Tack för att ni finns! foto peter knutson Hur känns det att inte våga gå till skolan av rädsla för att bli kränkt? Hur mår man när familjen splittras eller när en förälder inte kan sluta dricka? Hur känns det att vara 14 år och inte vilja leva? Att jobba på Bris innebär att dagligen ta del av barn och ungas innersta tankar och känslor. Varje berättelse är unik, men hos alla barn finns en känsla som förenar känslan av att vara ensam och utsatt. Bris har i över 40 år stöttat och hjälpt de barn som har kontaktat oss, ett arbete som inte hade varit möjligt utan alla engagerade och kloka vuxna som vi också möter dagligen i vårt arbete. Vissa av er stöttar oss genom medlemskap och/eller genom volontärarbete, andra genom att skänka gåvor eller genom olika företagssamarbeten. Vi är oerhört tacksamma för att ni finns! Vi vet att intresset för barnrättsfrågor är stort runt om i landet. Vi är många som inte accepterar att barns rättig heter dagligen kränks, i hemmet, i skolan eller inom vården. För att hålla er uppdaterade om Bris dagliga arbete stödet till du har väl inte glömt! att registrera din e-postadress? Om du har tillgång till e-post, gå in på bris.se/medlem så kommer du i framtiden att få Bris nyhetsbrev digitalt. Tack! Vårt mål är att skapa en dialog med er som är med och stöttar oss i vårt arbete. barn och unga men även utbildningar och opinionsarbete kommer vi från och med nu att skicka ut nyhetsbrev. Vårt mål är att snabbt och enkelt kommunicera nyheter och att skapa en dialog med er som är med och stöttar oss i vårt arbete. I det allra första numret berättar vi bland annat om nya spännande samarbeten, om hur Bris insamlade medel kommer barn och unga till godo och om Bris valmanifest 2014. Välkommen att följa oss! Varma hälsningar Kattis Ahlström generalsekreterare, Bris
Psykisk ohälsa, skolan och våld mot barn det är frågorna som Bris kommer rikta extra fokus på under årets valrörelse. Här berättar kommunikationschef Silvia Ernhagen om arbetet med att synliggöra utsatta barn och ungas behov. text anna vorne foto peter knutson Bris ska hänga på låset när den nya regeringen bildas Med en ny organisation och strategi i ryggen är Bris redo för att ge sig in i valdebatten och ge röst åt de två miljoner människor i Sverige som inte får sina röster hörda Barnen. Bris är en mycket stark barnrättsorganisation och vi ser verkligen fram emot att lyfta viktiga barnrättsfrågor under valrörelsen, säger Silvia Ernhagen, kommunikationschef på Bris sedan hösten 2013. Berätta om Bris valfrågor. Vi driver frågor som utgår från våra fokusområden för 2014, och de är psykisk ohälsa, skolan och våld mot barn. Att vi valt dessa områden beror på att de är några av de vanligast förekommande ämnena i Bris stödjande kontakter med barn och unga. Vi driver frågorna utifrån ett rättighetsperspektiv med utgångspunkt från FN:s barnkonvention som Sverige ratificerade 1991. I vilken utsträckning har barn och unga varit delaktiga i urvalet? Vi har bland annat gjort en enkät riktad till barn och unga som ligger ute på Bris.se sedan ett par månader. Där får barn svara på frågor om hur de upplever vuxennärvaron i skolan, vem de pratar med när de inte mår bra och hur de blir bemötta. Det är oerhört värdefull information för oss att ha med i vårt påverkans arbete. Vad vet Bris om barn och ungas psykiska ohälsa? Barn berättar exempelvis om depression, stress, sömnproblem, ätstörningar och självskadebeteende. Varje berättelse är unik men de har två saker gemensamt; en känsla av ensamhet och utsatthet. Barn berättar att vuxna inte ser dem och att de inte vet vart de ska vända sig för att få hjälp. Sedan år 2006 har Bris kontakter som rör psykisk och fysisk misshandel ökat. Hur vill Bris att samhället ska hjälpa dessa barn? Vi vill se lättillgängliga och tidiga insatser för barn som mår dåligt. På många håll i landet är det långa köer till BUP, vilket innebär att många barn som mår dåligt inte plockas upp. Får de inte tidig hjälp kan det leda till allvarliga problem längre fram. Bris menar att man inte bara ska anställa fler, man måste också säkerställa att vården håller god kvalitet. Kommunerna måste också bli bättre på att informera barn och unga om hur och var de kan få hjälp. Vi vill också att alla självmord bland unga ska utredas. Idag är självmord den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15-25 år, men de följs inte upp eftersom självmord inte är ett brott. Skolan är en annan av Bris valfrågor, vad berättar barnen och hur vill Bris förbättra? Barn berättar för oss om mobbning och kränkningar och att de har svårt att fokusera i skolan. I Bris senaste bok Samtal i skolan (Gothia Fortbildning) beskrivs hur barnets behov av trygghet måste vara tillgodosett för att barnet överhuvudtaget ska vara mottagligt för kunskap. Det är svårt att fokusera på undervisning och läxor när världen är i gungning. Boken tar även upp elevers behov av motivation för att kunna ta till sig kunskap. Det här kräver närvarande lärare som har tid att skapa relationer med eleverna, men den tiden finns inte idag, vilket gör att många barn inte får det stöd de behöver. Vi ser även hur många kommuner drar ner på anslag för särskilt stöd, vilket leder till att utanförskap grundläggs tidigt. Vilken typ av förändring vill Bris se? Vi vill att det skapas utrymme för lärare att bygga trygga relationer med barnen. Skolan måste också arbeta aktivt för att motverka kränkningar on- och offline. Kränkningar i skolan är en arbetsmiljöfråga och en barnrättsfråga och det måste finnas tydliga handlingsplaner för detta. Vi ser fram emot evidensbaserade metoder för att motverka mobbning. Bris driver även frågan våld mot barn vad har hänt sedan det blev straffbart med barnmisshandel för 35 år sedan? Våld mot barn var en av Bris viktigaste frågor när vi startade år 1971 efter att en treårig flicka misshandlats till döds. Därefter drev vi frågan hårt till dess att den blev lag 1979 men trots att det finns en lag som förbjuder våld mot barn så förekommer det. Vi vet att det har skett en ökning av barnmisshandelsfall i åldersgruppen 0-6 år under de senaste 20 åren. En del av ökningen kan förklaras med att benägenheten att anmäla har ökat, men vi vet också att mörkertalen är stora. Sedan år 2006 har Bris kontakter som rör psykisk och fysisk misshandel ökat. Vad ser Bris för lösning på problemet? En viktig fråga fös oss är att det ska finnas dygnet runt-bemannade socialjourer i alla kommuner. Enligt SKL är idag endast 70 procent av alla socialjourer bemannade dygnet runt. Även här är det viktigt att kommunerna blir bättre på att informera barn om var och hur de kan få hjälp. Många barn som kontaktar Bris vet inte ens om att de har rätt att inte bli slagna och i många fall är barn mer måna om att hjälpa sina föräldrar. Så för Bris handlar det också om att öka kunskapen om lagen. Hur kommer Bris följa upp valkraven efter valet? Vi kommer att fortsätta att driva dessa frågor och hänga på låset när den nya regeringen bildas. Vi träffar redan nu riksdagsledamöter och ministrar för att rikta ljuset mot viktiga barnrättsfrågor. Finns det möjlighet för medlemmar/ volontärer att hjälpa Bris under valrörelsen? Ja, absolut! Vi kommer att jobba med valfrågor både nationellt och regionalt. Är man intresserad av att hjälpa till kan man höra av sig till sitt regionala Bris-kontor. Många av de frågor vi driver fattas det beslut om på landstings- och kommunal nivå, därför är det regionala påverkansarbetet jätteviktigt. Bris valmanifest kommer inom kort att publiceras på Bris.se 2 Nyhetsbrev juni 2014 3
Hej politiker! Vilken barnfråga är viktigast i årets valrörelse? Rätten till likvärdig utbildning oavsett bakgrund och fler specialpedagoger i skolan. Så kan man sammanfatta svaren när Bris bad riksdagspartierna lista valets viktigaste valfråga ur ett barnperspektiv. Intervjuer pernilla ahlsén Ibrahim Baylan, (S) när det gäller utbildning är alla barns rätt till likvärdig utbildning av hög kvalitet, den viktigaste frågan. Vi ser i dag att barns utbildning blir allt mer beroende av vilket hem man kommer ifrån. Dessutom ser vi att klasskillnaderna ökar av att de som har råd kan köpa läxhjälp med hjälp av läxrut. Vi vill investera i mindre klasser och stötta alla barn för att de ska få samma stöd oavsett vilken utbildning föräldrarna har. Det kräver fler lärare och fler specialpedagoger i skolan. Wiwi-Anne Johansson, (V) det är en likvärdig skola som är lika bra överallt och som kompenserar barn för olika förutsättningar både hos sig själva och i hemmet. Skolan idag är oerhört segregerad, alla skolor ska vara likvärdiga. Dessutom måste skolan kunna hjälpa var och en av eleverna utifrån deras individuella förutsättningar. Ett sätt att göra det är att erbjuda eleverna hjälp att läsa läxor i skolan så att det inte blir avgörande hur mycket föräldrarna kan hjälpa till. Vi är också emot att skolföretag ska kunna ta ut vinster. Pengarna borde i stället gå till bättre undervisning. Tina Acketoft, (Fp) det är viktigt för barn att deras föräldrar eller vårdnadshavare har en trygg inkomst och därför är arbetsfrågan viktig. Det är också viktigt med en skola som är kompensatorisk och kan rusta barnen för framtiden. Men kanske är den viktigaste frågan att barnkonventionen införlivas i svensk lagstiftning. När vi antog barnkonventionen i Sverige blev diskussionen kring barns rättigheter tydligare men det finns fortfarande brister och kryphål som gör att man kan låta bli att lyssna till barns perspektiv.om barnkonventionen blir en del av svensk lagstiftning går det inte längre att göra så. Ulrika Carlsson, (C) det viktigaste är att alla barn får alla möjligheter och att varje barns rättigheter respekteras. Det handlar om alla barns rätt till bra utbildning, men också om skydd mot våld, sjukdom och fattigdom. I skolan kan det konkret handla om att jobba mot mobbing. Där ska vi ha nolltolerans och varje enskilt fall är oerhört allvarligt. Alla barn ska ha trygghet och frihet och ges verktyg att själva forma sina liv. Emma Henriksson, (KD) det är att all politik familjesäkras. Så fort ett politiskt beslut ska fattas måste vi analysera hur det påverkar familjen. Det handlar om allt ifrån hur arbets politiken ser ut till stöd till föräldrar och om skattepolitiken eftersom brist på tid och pengar är något som påverkar möjligheten att få livet att gå ihop och därmed barnens möjlighet till en trygg uppväxt. Konkret kan det handla om hur långt det är till närmaste skola, men också om hur vi utformar stöd till familjer för att de ska hålla ihop eller om stöd till familjer som går isär. Gustav Fridolin, (MP) det är alla barns trygghet. Att utrota barnfattigdomen och se till att alla barn är trygga i skolmiljön. Trygghet handlar också om att barn som växer upp med föräldrar i missbruk ska få det stöd de behöver från samhället. Där har skolan en viktig roll. Vi tycker också att det är viktigt med mindre grupper på fritids så att det blir en lugn och trygg miljö där de kan ha en stund varje dag utan att behöva prestera. Tomas Tobé, (M) för moderaterna handlar det om att alla elever ska bli sedda och tidigt få stöd för att bli trygga i skolan. De första åren är helt centrala eftersom de barn som halkar efter tidigt mår dåligt senare och många av dem kommer inte igen. Därför satsar vi på att bygga en bra grund både vad gäller kunskap och att det enskilda barnet ska känna trygghet för att kunna utvecklas. Det gör vi genom att skapa mindre klasser och fler speciallärare. Carina Herrstedt, (SD) skolfrågan, utan tvekan. Där gäller det att kunna ge alla barn en likvärdig utbildning. Det handlar om att lärare ska ha hög kompetens så att barnen ska kunna klara skolan med höga betyg. Vi vill bland annat att se över systemet med friskolor och göra staten till huvudman för skolan igen. Vi vill ha fler speciallärare och fler vuxna i skolan och satsar därför på lärarutbildningen. Dessutom satsar vi på att förskolan ska vara en obligatorisk del av skolan eftersom vi ser att barn som inte har gått i förskolan ligger efter när de börjar skolan. bris har valt att ställa frågan till samtliga partier representerade i riksdagen. * Har du stenkoll på stadgarna? Del 1 Oavsett om du är ny eller gammal medlem är Bris stadgar ditt viktigaste dokument Här beskrivs vilken typ av verksamhet Bris ska driva, vilka vi vänder oss till och inte minst, hur du som medlem kan vara med och påverka. Här är första delen i Bris lathund till stadgarna! 2 Ändamål Målet för Bris verksamhet är att stärka barns och ungdomars rättigheter och förbättra deras levnadsvillkor. Bris skall särskilt bistå utsatta barn och ungdomar samt upprätta möjligheter för barn och ungdomar att föra en dialog med vuxna. Vad betyder det i praktiken? Enligt stadgarna ska Bris särskilt bistå utsatta barn och ungdomar. Med det menas barn och unga som får sina rättigheter kränkta, riskerar eller upplever att de får sina rättigheter kränkta. Att få sina rättigheter kränkta kan till exempel handla om att inte bli lyssnad på, att bli utsatt för mobbning, övergrepp eller diskriminering på grund av exempelvis kön, sexuell läggning eller hudfärg. Bris bistår utsatta barn och unga genom att erbjuda stöd via telefon, chatt eller mejl. Stödet sker i dialog med en kurator och är anpassat utifrån varje enskilt barns behov och förutsättningar. Bris tar emot barnets berättelse som den är, inte som vi önskar att den vore. Bris ska upprätta möjligheter för barn och ungdomar att föra en dialog med vuxna. Under 2014 kommer Bris att utbilda volontärer till Bris-informatörer som ska besöka olika ungdomsevent och skolor och informera barn och unga om Bris och om barnkonventionen. Vi kommer även att fortsätta vårt arbete med att utbilda professionella som arbetar med barn så att de ska kunna erbjuda bättre stöd inom mindre utforskade områden som exempelvis hbtq, våld i nära relationer och sex som självskadebeteende. FOTO NORSTEDTS JURIDIK Bris opinions- och påverkansarbete har tidigare enbart utgått från vad barn och unga berättat i stödverksamheten. Nu vidgar vi vårt perspektiv genom att även lyfta situationen för de barn vi inte når via våra stödkanaler, till exempel barn i asylprocesser. Utgångspunkten för allt Bris arbete är se till att varje enskilt barns mänskliga rättigheter efterlevs. Det är ett ansvar som vi alla delar, både medlemmar och anställda. Barn och unga är Bris uppdragsgivare det är utifrån deras behov som Bris verksamhet planeras. 4 Nyhetsbrev juni 2014 5
Cecilia Willman Estéen är medlemsutvecklare på Bris. Vi har lyft fram vikten av att närvara på regionernas årliga medlemsmöten, där man verkligen har alla möjligheter att påverka som medlem. Medlemsrollen ska vara tydlig, enkel och bygga på delaktighet I sista numret av Bris-tidningen som utkom i december 2013 berättade Cecilia Willman Estéen, medlemsutvecklare på Bris, hur hon tillsammans med medlemsrepresentanter och regionchefer påbörjat arbetet med att ta fram en ny roll för Bris volontärer samt att se över hur Bris kan öka medlemsinflytandet. text anna vorne foto peter knutson Vad har hänt sedan dess? Mellan oktober och december 2013 träffade jag medlemsrepresentanterna kontinuerligt för att samla in idéer, stämma av och för att få inspel. Därefter arbetade jag med regioncheferna och regionombuden utifrån samma upplägg och slutligen diskuterade jag frågorna med ledningsgruppen. I februari lade du fram ett förslag för styrelsen vad gäller formerna för Bris medlems- och volontärarbete berätta hur det ser ut. Om vi ser till medlemsinflytande har vi tydliggjort den demokratiska processen så att man som medlem vet vem som gör vad och hur arbetsordningen ser ut i organisationen. Vi har lyft fram vikten av att närvara på regionernas årliga medlemsmöten, där man verkligen har alla möjligheter att påverka som medlem. För att uppmuntra och underlätta till delaktighet kommer vi till exempel att ta fram en guide för hur man skriver motioner. Målet är att göra det så enkelt och tydligt som möjligt för Bris medlemmar att påverka. Den som vill engagera sig som volontär måste först och främst givetvis vara medlem, därefter kommer man att få gå en grundutbildning ledd av regionombud på cirka sex timmar fördelade på två tillfällen. Utbildningen ska ge kunskap om hur Bris arbetar, om barnkonventionen, om vår syn på barnperspektivet och hur man som volontär kan bemöta barn utan att ha stödjande samtal. Vi kommer också att ta fram en allmän introduktion till Bris som riktar sig till alla medlemmar, den kommer att vara i form av en föreläsning, live eller via nätet. Vad gäller konkreta arbetsuppgifter har vi tagit fram en del förslag till exempel ska man givetvis även i fortsättningen kunna hjälpa till på mässor, event och olika typer av aktiviteter. Man ska också kunna utbilda sig till Bris-informatör och besöka skolor och informera om Bris och om barns rättigheter. Det kommer även att erbjudas olika uppdrag baserade på respektive regions behov, exempelvis aktiviteter kopplade till insamling. Den enkät om volontärengagemang som förra året gick ut till Bris medlemmar har gett oss en god överblick över vart vi kan vända oss vid behov av specialistkompetens. Just nu är det dock viktigt att vi först och främst sätter formen för grundverksamheten innan vi ser över vilka specialistuppdrag vi kan ta in. Vad tyckte styrelsen om förslaget? De tyckte att det såg bra ut, de godkände hur arbetsprocessen kommer att se ut framöver. Hur kommer Bris att förnya medlemskommunikationen? Förutom det årliga medlemsmötet kommer regionerna att bjuda in till informationsträffar vid behov. Från och med nu kommer alla medlemmar även att få information så här, vi Bris digitala nyhetsbrev. De som inte har e-post kommer att få det postalt till en början. I det här nyhetsbrevet, liksom i de kommande, berättar vi vad som händer i Bris verksamhet, vi ger information om aktuell forskning, intervjuer med medlemmar, information om medlemsaktiviteter och mycket mer. Bris nya hemsida, som är under uppbyggnad, kommer givetvis också att vara en viktig källa till information. Sedan kan man också alltid kontakta regionerna direkt om man har frågor. Om man är medlem och vill engagera sig ideellt, vad gör man då? Man kontaktar sitt regionkontor. I dagsläget finns inga lokala volontärgrupper, men det är något vi tittar på. mejla ditt regionala bris-kontor Bris Nord bris.nord@bris.se Bris Väst bris.vast@bris.se Bris Syd bris.syd@bris. Bris Öst bris.ost@bris.se Bris Mitt bris.mitt@bris.se 6 Nyhetsbrev juni 2014 7
Sanna Nielsen har själv erfarenhet av utanförskap nu vill hon hjälpa andra. AKTUELL Spelar den kvinnliga huvudrollen Lara i musikalen Dr Zjivago på Malmö Opera i höst. Albumrelease i höst. Sanna slåss för barnrättsfrågor Nyligen kunde Bris berätta att artisten Sanna Nielsen inlett ett samarbete med Bris. Bakgrunden till samarbetet är Sannas egen erfarenhet av utanförskap och viljan att informera barn och unga om att det finns vuxna som lyssnar och stöttar för den som behöver. text anna vorne foto per kristiansen Sanna, vad fick dig att ta kontakt med Bris och varför just nu? Som offentlig person får jag många brev, främst från barn, där de berättar om vad de går igenom i livet; i skolan men även privat. De berättar om hur utsatta de känner sig, hur kränkta de kan känna sig i olika situationer och att de upplever att ingen bryr sig om dem. De berättar att ingen vuxen bryr sig om att lyssna på hur de känner och vad de vill. Jag läser alltid alla brev jag får och försöker svara i den mån jag kan. Något jag alltid har gjort är att föreslå de här barnen att höra av sig till Bris. Att samarbetet blivit aktuellt just nu beror på att jag i år fyller 30 år. Det är först nu i vuxen ålder som jag känner mig redo att försöka hjälpa till att lyfta olika barnrättsfrågor eftersom jag förstår utifrån de brev jag får att behov av någon som lyssnar är ett växande problem. Du har tidigare antytt att du har egna erfarenheter av utanförskap berätta. Jag slog igenom när jag bara var 11 år gammal och jag blev snabbt en offentlig person. Jag kom från ett litet samhälle i Skåne där alla kände alla. När jag började högstadiet och dessutom blev tonåring så var klimatet tuffare i skolan. Samtidigt var jag högaktuell med ny skiva och spelningar och jag fick snabbt veta av vissa klasskompisar att den musik jag spelade inte var bra. Jag skulle inte tro att jag var någonting och varje gång jag mötte dessa ungdomar i korridoren skrek de en hel del glåpord, trängde in mig i hörn och skrattade åt mig. Jag upplevde ett utanförskap och kunde inte riktigt förstå varför inte alla kunde vara glada för min skull? Varför var det fel att jag tyckte om att sjunga? Hade du någon att prata med om detta som ung? Jag hade en hel del fina klasskamrater som ställde upp, vilket var väldigt bra. Jag hade även min familj där mamma och pappa drog det största ansvaret genom att komma till skolan för att stötta i bakgrunden utan att vara i vägen. Vad gjorde du av känslan av utanförskap? På grund av stödet hemifrån och att jag hade musiken så klarade jag mig ganska fint. Musiken för mig har alltid varit en trygghet. Oavsett om jag var glad eller ledsen sprang jag hem från skolan och var inne på mitt rum och sjöng i timmar. Då fick jag ut alla mina känslor, både positiva och negativa. Du har tidigare varit med i Bris idolkortskampanj som handlar just om att även kända profiler har känt sig osäkra som barn. Vad fick du för reaktion på kampanjen? Jag fick mycket reaktioner via brev. Det var många som hade uppmärksammat min medverkan och känt att de också kunde berätta sin historia för någon som de kände förstod. Vad har du för förväntningar på samarbetet på Bris? Jag vet att det kommer bli ett bra samarbete eftersom vi alla har ett gemensamt mål: Att alla barn ska må bra och att de ska få sina röster hörda. 8 Nyhetsbrev juni 2014 9
Med kampanjen Bra som jag är vill KappAhl stärka barn och unga i känslan att de duger som de är. KappAhl kampanjar för Bris Nyligen drog KappAhl igång Bra som jag är en kampanj till förmån för Bris med syfte att visa barn och unga att de duger som de är. Initiativet är ett unikt tillfälle att sprida kännedom om Bris verksamhet och hur man kan vara med och stötta. text anna vorne foto kappahl Ien tid då utseende och yta tar allt större plats kan det vara svårt att känna att man duger som man är. Det vet Bris som dagligen kommer i kontakt med barn och unga som berättar att de har svårt att tycka om sig själva. Det blev utgångspunkten för kampanjen Bra som jag är som KappAhl nu har dragit igång till förmån för Bris. Emma Wiklund, eventansvarig Bris, ser initiativet som ett unikt tillfälle att via olika aktiviteter sprida kännedom om Bris verksamhet och behovet av att stärka barn och ungas självbild. Den press barn idag känner från omgivningen att exempelvis vara smalare, längre, snyggare eller brunare är större än någonsin. Det är allas vårt ansvar att som vuxna förstärka barn och ungas självkänsla så att de känner sig trygga i att de duger precis som de är, säger Emma Wiklund. planeras en julkampanj i butik, vilket vi kommer att ge mer information om längre fram. Bris samarbete med KappAhl sträcker sig tio år tillbaka i tiden och har bland annat inneburit flera framgångsrika kampanjer till förmån för Bris, till exempel förra årets barnsortiment med märkningen Friendly där man under julklappstider skänkte 25 kronor per såld produkt till Bris. Julkampanjen i kombination med andra aktiviteter under året genererade Bris sammanlagt 879 000 kronor i intäkter. KappAhl har under åren aktiverat sitt sponsorskap på ett väldigt innovativt sätt, vilket bidrar till att Bris kan fortsätta arbetet med att stötta och hjälpa utsatta barn och unga. Det är vi oerhört tacksamma för, säger Emma Wiklund. Vad går kampanjen ut på? Kampanjen Bra som jag är pågår under hela året och inleddes den 10/5 med aktiviteter i samtliga 166 KappAhlbutiker runt om i landet. Förutom försäljning av exempelvis märkpennor och klädvårdsrullar, där en del av intäkterna går till Bris, fick alla som handlade information om vår verksamhet. I vissa städer både genom tryckt information och via Bris-volontärer som var på plats. Barn som besökte butikerna erbjöds möjligheten att delta i en tävling där de fick designa sin egen t-shirt på temat Bra som jag är. Det vinnande bidraget kommer att utses i juni, och t-shirten kommer att vara tillgänglig för försäljning lagom till skolstart. Därefter 10 Nyhetsbrev juni 2014 11
Nu kan vi ge barn över 100 timmar mer stöd i veckan Att ersätta 600 frivilliga med 17 heltids anställda kuratorer var ett stort steg i Bris historia men med krav på ökad tillgänglighet och kvalificerat stöd var förändringen nödvändig. Karin Bergelv, chef för stödverksamheten, ser redan positiva effekter. text anna vorne foto linda prieditis Den 2 september 2013 blev en milstolpe i Bris historia. Då var den nya stödenheten på plats med 17 heltidsanställda kuratorer som, med Stockholm som bas, ska stötta barn och unga som kontaktar Bris via telefon, mejl och chatt. Nytt var också det IP-telefonisystem som bland annat möjliggör att de barn som önskar kan växla mellan telefon och chatt när de kontaktar Bris, samt att alla barn hamnar i samma kö, oavsett om de valt att ringa eller chatta. En månad senare, den 1 oktober, skedde nästa förändring; stödverksamhetens öppettider utökades till 10.00 22.00 varje dag, året om. Professionaliseringen av Bris var ett stort steg i organisationens historia och långt ifrån enkelt. Frågorna var många Var det verkligen rätt att förändra verksamhetens kärna i grunden? Varför lägga pengar på att anställa kuratorer när det fanns engagerade och erfarna frivilliga? Frågorna är berättigade, men man ska inte glömma att förändringen är sprungen ur ett problem, säger Karin Bergelv, chef för stödverksamheten. En frivillig jobbade i genomsnitt 43 timmar om året för Bris och stannade i genomsnitt i 1-2 år. Det är bara lite drygt en arbetsvecka om året Då är det svårt att bli spetsbra på att stötta barn och unga. Vad blev startskottet för förändringen? Det började med att dåvarande styrelsen (2010) ställde krav på ökad tillgänglighet, de ville att stödverksamheten skulle ha öppet dygnet runt. Det hade inneburit ännu fler frivilliga och kostat ännu mer pengar dessutom såg vi en risk för att kvaliteten på stödet skulle bli lidande. Vi minskade därför ner kravet på tillgänglighet till 12 timmar per dygn och tog fram ett underlag till styrelsen för hur stödverksamheten skulle administreras och vad det skulle kosta, beroende på om vi bemannande med frivilliga eller heltidsanställda. Många undrar hur frivilliga kan kosta pengar? Det är lätt att tro att frivilligverksamhet är gratis, men det krävdes 20 heltidsanställda, fyra per region, för att rekrytera, utbilda och handleda frivilliga, och det var ett löpande arbete eftersom omsättningen var så hög. Av Bris insamlade medel gick 75 procent direkt till frivilligverksamheten och frivilliga fick dessutom 40 utbildningstimmar gratis. Blir det billigare med heltidsanställda? Nej, men det blir heller inte dyrare. Det är ett nollsummespel. Idag är vi 19 heltidsanställda på enheten, 17 kuratorer, en analytiker och jag själv. Kuratorerna behöver inte rekryteras om eller utbildas, och skulle vi behöva göra en nyrekrytering kostar det inte lika mycket som att rekrytera, säg 40 nya frivilliga. Ekonomiskt innebär förändringen plus minus noll vilka blir vinsterna? Våra utökade öppettider har inneburit att barn och unga får mer än 100 timmar I dag har Bris 17 kuratorer som vilar på en gemensam kvalitetsgrund i stället för 600 frivilliga med olika nivåer av kunskap och erfarenhet, säger Karin Bergelv, chef för Bris stödverksamhet. mer stöd i veckan. En annan vinst är att stödet är kvalificerat, vilket innebär en professionell förmåga att göra en indivi d uell bedömning - tillsammans med barnet av vad barnet behöver här och nu. Det kvalificerade stödet har inneburit fler uppdrag, vilket lett till att fler barn får konkret hjälp vidare när de kontaktar Bris. Hur skiljer sig de krav som ställdes på frivilliga från de krav som ställs på kuratorerna? För att få jobba ideellt i stödverksam heten krävdes att man hade fyllt 25 år, hade erfarenhet av att möta barn professionellt eller ideellt och att man var personligt lämpad och inte förekom i brottsregister. Fler barn får idag konkret hjälp vidare när de kontaktar Bris. Inom det spannet rymdes allt från de som hade erfarenhet av att jobba som social sekreterare där man dagligen gör risk- och skyddsbedömningar till de som exempelvis hade erfarenhet av att jobba inom ideell sektor. I grunden handlar förändringen om hur vi ser på de barn som kontaktar oss. Ser man till Bris stadgar står det bland annat att Bris ska särskilt bistå de mest utsatta. Det är barn som har behov av skydd eller som utsätter sig själva för risker. För att kunna avgöra om ett barn tillhör någon av dessa kategorier måste man kunna göra en risk- och skyddsbedömning. Och för det krävs utbildning och erfarenhet. Så till syvende och sist handlar det om profession; att arbetet är evidensbaserat, vilket betyder att det grundas på kunskap och erfarenhet. Många av våra frivilliga hade den kompetensen, men inte alla. Idag har Bris 17 kuratorer som vilar på en gemensam kvalitetsgrund i stället för 600 frivilliga med olika nivåer av kunskap och erfarenhet. Hade Bris kunnat gå en medelväg och behållit en större mängd frivilliga och kompletterat med anställda? Om alla frivilliga med rätt kvalitetsgrund hade tackat ja till att jobba gratis 30 timmar i veckan hade vi givetvis inte tackat nej till det. Världen ser dessvärre inte ut så, men fyra av de anställda kuratorerna är före detta frivilliga. Liksom samtliga vikarier. 12 Nyhetsbrev juni 2014 13
Vart tar pengarna vägen? Varje år samlar Bris i genomsnitt in 70 miljoner kronor pengar som kommer från företag, privata givare, medlemmar och olika fonder. Intäkterna bidrar till att driva och utveckla verksamheten så att Bris kan stötta ännu fler barn och ungdomar. text anna vorne illustration lena sjöberg graf ik anna fridh STÖDVERKSAMHETEN Hade 28 718 stödjande kontakter i barnkanalerna (116 11, chatt, mejl) (2012). Modererade 46 507 inlägg i BRIS Forum (2012). var hamnar pengarna när jag skänker till bris? En vanlig och berättigad fråga att ställa av såväl företag som privatpersoner som väljer att stötta en verksamhet. Den som skänker pengar till Bris stöttar samtliga verksamhetsområden inom organisationen stöd, insamling och sponsring, utbildning och kunskap och kommunikation, opinion och påverkan. Insamlade medel bidrar med andra ord till att stödverksamheten kan vara bemannad mellan 10.00 och 22.00 varje dag, året om, och att barnets berättelser tas tillvara i form av rapporter och studier i syfte att öka kunskap om barns livssituation. Insamlade medel hjälper Bris att öka kännedom om verksamheten genom exempelvis events och nätverksträffar där målgruppen är potentiella samarbetspartners och sponsorer. Insamlade medel möjliggör också för Bris att bevaka barnrättsfrågor i debatten, driva opinion och informera barn och unga om att vi finns. STAT, KOMMUN, LANDSTING 18% MEDLEMS- AVGIFTER 4% Gör insamlingskampanjer för att skapa intäkter och möjligheter att samla in mer pengar. Skapar aktiviteter och möten riktade till företag för att få dessa att ingå samarbete med BRIS. Skapar aktiviteter och events med samarbetspartners i syfte att visa upp samarbetet och föra ut BRIS budskap. INSAMLING & SPONSRING ORGANISATIONER/ STIFTELSER 6% Totalt 70 miljoner kr per år KOMMUNIKATION, OPINION, PÅVERKAN UTBILDNING & KUNSKAP Påverkar beslutsfattare att förbättra livsvillkoren för barn och unga. Kommunicerar till barn och unga att BRIS stödverksamhet finns. Producerar artiklar och deltar i media för att sprida kunskap om barn och ungas situation i Sverige. BIDRAG ENSKILDA 14% FÖRETAG 54% ÖVRIGA INTÄKTER 4% Sammanställer ny kunskap i form av rapporter. Förmedlar kunskap via seminarier, via webben och genom tryckt material. Utbildar i metod, till exempel samtalsmetodik för att genomföra stödgrupper för barn till separerade föräldrar. 14 Nyhetsbrev juni 2014 15
Bris ger dig koll på barnrätt! Intresserad av barnrätt men ont om tid? Här har vi sammanställt länkar till några av vårens största rapporter, skrifter och debatter om frågor som rör barn och unga. Det ska vara lätt att hålla koll på barnrätt! text anna vorne Att stärka och förbättra arbetet för barn som far illa och vuxna som utsätts för våld av närstående en sammanfattande översiktlig skrift från Socialstyrelsen: http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/19374/2014-3-5.pdf Tilläggsrapporter till FN Under våren har flera barnrättsorganisationer släppt sina tilläggsrapporter till FN, där organisationerna ger sin egen bild av hur Sverige förmår att leva upp till barnkonventionen. som förespråkar en inkorporering, svarar här på några av motargumenten: http://blog.unicef.se/2014/04/10/vilka-ar-motargumenten-till-att-gora-barnkonventionen-till-lag/ Rädda Barnens rapport Ung röst Närmare 25 000 barn har svarat på frågor om sina rättigheter och hur rättigheterna tillgodoses i Rädda Barnens rapport Ung röst. http://www.raddabarnen.se/ung-rost/det-har-sager-barnsom-medverkat-i-ung-rost/?utm_source=twitter&utm_ medium=tweet&utm_campaign=ungrost Läs bland andra Bris rapport: http://bris.se/?pageid=148&id=3193 Bris rapport finns även i en version för barn och unga: http: //bris.se/?pageid=148&id=3208 Rädda barnens rapport: http://www.raddabarnen.se/press/nyheter/2014/tillaggsrapporten/ Nytt från BO Barnombudsmannens årsrapport handlar i år om barn och ungas psykiska ohälsa: http://bris.se/?pageid=148&id=3203 Om kränkningar Stiftelsen Friends rapport om kränkningar på nätet: http://bris.se/?pageid=148&id=3197 Behöver barnkonventionen inkorporeras i svensk lag? Frågan om barnkonventionen ska göras till svensk lag debatteras friskt på olika håll. Organisationen Unicef, Redaktion: Anna Vorne, Cecilia Willman Estéen, Thomas Örnebjär AD: Anna Fridh Illustratör: Lena Sjöberg BRIS, Box 3415, 103 68 Stockholm, Tel: 08-598 888 00, Fax: 08-598 888 01, info@bris.se, Medlemskap och gåva: pg 901504-1