Verksamhetsberättelse 2010
FÖRORD Under våren klarnade bilden av hur den nya statliga kulturpolitiken skall formas och hur de nya regionernas ställning inom kultursverige skall markeras. Som en av fem testregioner i den nya organisationsmodellen inledde Region Halland arbetet med att på rekordfart ta fram en ny Kulturplan för Halland. Tillsammans med konstkonsulenten fick Länsmuseet Halmstad ansvar för arbetet med Bild- och Formområdet. Grundtankarna i det arbetet kom i sin helhet att ingå i Hallands Kulturplan. Underlaget fokuserade i första hand på konstens förutsättningar och möjligheten att bli en aktivare part i det regionala utvecklingsarbetet. Hallands Konstmuseums utveckling som museiinstitution är minst lika viktigt framöver men kräver mer analys och eftertanke då utvecklingen måste följas av långsiktiga investeringar på lokalsidan och allmännt förbättrade ekonomiska villkor. Ett förslag till strategidokument arbetades fram och antogs av styrelsen, samtidigt som det konstaterades att analysarbetet skall fortsätta under 2011. Det nya året innebar också en helt ny verksamhetsgren i och med att samarbetet med Laholms kommun startade kring driften av Teckningsmuseet. Målsättningen med det arbetet är att förankra museet i det lokala livet samtidigt som det skall vara en regional resurs. I december beslutade styrelsen att verksamheten framöver skall bedrivas under namnet Hallands Konstmuseum. Halmstad i mars 2011 Sven Lundström länsmuseichef 1
HALLANDS KULTURPLAN I Hallands Kulturplan presenteras de utvecklingsidéer för bild och formområdet som är avgörande för en positiv utveckling av konstlivet i Halland. Medvetet tonades museets egna skriande behov ner gällande lokaler och tydliga direktiv för en utvecklande och framåtsyftande verksamhet på museiområdet. Istället fokuserades på frågor som konsten och konstnären i samhället, försörjningsmöjligheterna samt konsten som kraft i det regionala utvecklingsarbetet. Med lärdomen från det tioåriga samarbete Länsmuseet Halmstad haft med konstkonsulenten kring regional konstsamordning förordas nu en utvecklad modell. Inrättandet av ett resurscentrum för konst vid Hallands Konstmuseum skall i samverkan med Region Halland, konstnärer, organisationer och kommuner driva utvecklingsfrågorna utifrån fem specificerade utvecklingsområden. Stöd och samverkan skall ge konstens aktörer bättre och mer effektiva möjligheter att utvecklas tillsammans Projektutveckling och projektverksamhet skall ha tydliga mål Kompetensutveckling för viktiga målgrupper ska förstärka kunskapen och detta i sin tur leda till en bättre diskussion om konstens möjligheter Vidgade vyer ska ge metoder och stödformer för utbyte med andra regioner och nationer Nya regionala rum för konst ska utveckla fysiska och interaktiva mötesplatser där människor kan ta del av konst i många skilda former. Förhoppningsvis kan den nya verksamheten börja formas under 2011. Halmstad och de övriga kommunerna En fortsatt utveckling av kontinuerligt återkommande samarbeten med de halländska kommunerna är en viktig del i det fortsatta arbetet. Här intar Halmstads kommun en särställning som minoritetsägare av det nya bolaget men också då man i sin Konststrategi pekar ut konstens betydelse och särställning i i det kommunala framtidsarbetet på kulturområdet. I Halmstad möts regionens och kommunens ambitioner och det är här som de kommunala och regionala målen i första hand måste gå i takt. 2
Konstarbetet i regionen Som grund för det framtida Resurscentret för konst ligger ett sedan tio år kontinuerligt genomfört utvecklingsarbete som Merkonst Halland, konstkonsulenten och Länsmuseet Halmstad drivit. Mycket av detta arbete redovisas i Merkonst Hallands verksamhetsberättelse men några viktiga punkter ur verksamheten 2010 lyfts också fram här. InSite Regionen anslog 1 miljon för deltagande i det EU-projekt kring platsspecifik konst och kultur miljöer som Västarvet i VG-regionen initierat. Ansökan arbetades fram under 2010 och kommer att slutbedömas under 2011. Förutom Västragötalandsregionen deltar även Östfolds fylke och Moss kommun i Norge samt Ystads kommun genom dess konstmuseum samt Bornholm och Borholms konstmuseum. The Hex vs the hallandica expression Ett intressant samarbete var arbetet med den londonbaserade konstnärsgruppen the Hex som under sommaren drev workshops och samarbeten med halländska konstnärer i N Unnaryd, Hylte kommun. konstihalland.se Under året lanserades också vår nya webbplats för konst och konstnärer i Halland konstihalland.se Här hittar man yrkesverksamma konstnärer, utställningslokaler, pedagogiska aktiviteter, resor till konsten mm. Avsikten är att portalen skall kunna bli ett naturligt nav i Resurs Konst och dess arbete för konstens fromma i Halland. Workshop med the Hex Högskolan Högskolan är en betydelsefull resurs som vi samverkar med sedan många år. Deras möjlighet att delta med sin kompetens och kunskap i den kommande fortsatta uppbyggnaden av resurscentrum är av vital betydelse. ORGANISATION Parallellt med att styrelsen för den Ideella föreningen Länsmuseet Halmstad ansvarade för den löpande verksamheten sammanträdde också styrelsen för det nya AB Hallands Konstmuseum. Framtidens frågor diskuterades i de båda församlingarna och en bred uppslutning uppnåddes kring museets framtida roll i det regionala kulturlivet. 3
Styrelsen för AB Hallands Konstmuseum beslutade under hösten att utse länsmuseichefen till VD i det nya bolaget. Det förslag till strategidokument för den framtida verksamheten som styrelsen för den ideella föreningen antog och samtidigt beslutade att förelägga bolagsstyrelsen för fortsatt behandling presenterade såväl Vision, Mission, Utvecklingsområden och Strategiska mål. Därtill presenterades behovet av en fortsatt analys och bedömning av museets nuvarande och framtida resurser såsom Samlingar, Personal, Organisation, Ekonomi och Lokaler. Att uppnå en harmoni och balans mellan resurserna är en viktig framtidsfråga. Idag kan vi konstatera att inom området Samlingar ligger vi i topp medan Lokaler sladdar betänkligt. Konstkompetensen är god på ett fåtal händer men behöver stärkas rejält så att fler personer besitter kunskapen att bedriva ett effektivt och modernt konstmuseiarbete. Kompetensutveckling Tillsammans med Västarvet, Östergötlands länsmuseum, Kulturen i Lund, Regionmuseet i Kristianstad och Länsmuseet Varberg har vi deltagit i EU-projektet CRESCO som har som mål att stärka museets och medarbetarnas kompetens inför framtiden. Medarbetare på olika nivåer har deltagit i flera utbildningsinsatser och själva också medverkat i skapandet av kurstillfällen. Projektet löper vidare under 2011 och avslutas till årsskiftet 2011/12. I månadsskiftet augusti/september genomfördes en studieresa till London. Under tre hektiska dagar besöktes en lång rad spännande konstinstitutioner av skiftande storlek och karaktär med syftet att samla på oss idéer och kreativa infall inför övergången till Hallands Kontmuseum. Personalen vid vår digitaliseringsenhet, Bildstationen besökte samtidigt en liknande verksamhet på Armémuseet i Stockholm. Kostnaderna för dessa resor bekostades av donationen från Danea Stiftung. Saatchi Gallery, London FÖRMEDLING Förmedlingsarbetet är ju toppen av isberget som syns för en publik och med Teckningsmuseet i familjen har vi ansvar för två goda arenor i Halland. Med utställningar, pedagogik, publikationer och programverksamhet försöker vi skapa en helhet vars mervärden är större än de enskilda delarna var för sig. Samtidigt skall förmedlingsuppdraget också falla tillbaka på det andra grunduppdraget som är att samla, värna och vårda konst 4
och kulturarvet i Halland. I bästa fall komponeras en sammangjuten helhet av utställningar, program och pedagogik. Utställningar Januari I anslutning till utställningen Stjärnor i folkkonsten där äldre bonadsmålningar ingår som en röd tråd visas nu de samtida efterföljarna i traditionen i utställningen Hönsägg, växtfärg och vann. Det är elever till konstnären Sue Prince som under flera år i Bonadsmuseet, Hembygdsparken i Unnaryd haft sommarkurser i bonadsmåleri. Man målar med traditionella material och metoder - ägg, vatten och färgpigment. Tolkningarna däremot är egna och berättelserna nya. Pigmentfärg På Teckningsmuseet startade den nya eran med porträtt ur samlingarna som samlades i utställningen I din blick. Många förknippar begreppet porträtt med beställningsverk av till exempel kungligheter eller andra prominenta personer, där man eftersträvat att lyfta fram vissa generella karaktärsdrag, kopplade till arbetsrollen hos personen som avbildas. Med utställningen I din blick - det tecknade porträttet valde man lyfta fram porträtt där uttrycket är känsligt och nyanserat. I de mer privata porträtten, då man sällan är ute efter de offentliga porträttens allmänna egenskaper, blir resultatet gärna något mer särpräglat. Konstnärens relation till den porträtterade tillåts större utrymme. Den avbildade personens individuella drag och personliga sidor kan få en mer framträdande roll. Inte minst självporträtten speglar något annat bakom blicken, som vi kan ana men inte alltid sätta ord på. Mars I mars öppnade traditionsenligt Hallands Konstförenings jurybedömda vårsalong. I utställningen visas även verk av inbjudna tidigare stipendiater Gu nther Teutsch, Stellan Wiberg, Roger Hansson och Christin Wahlström Eriksson. Maj Fjorton viljor, fjorton stilar och fjorton tolkningar. Ungefär så sammanfattar Sturegymnsiets konstelever sin slututställning. Nu, då och lite senare är temat de arbetat utifrån, och resultatet visar allt från den inaktuella tefatshysterin på 1960-talet till den aktuella konflikten i Irak och självreflektioner i nuet. Nu, då och lite senare är också titeln på utställningen som bjuder på flera konstuttryck och tekniker teckning, akryl, oljemålning, skulptur och rörlig bild. Ungdomarna bereddes plats i museets hörsal. 5
Tecknare i undervegetationen blev Teckningsmuseet stora sommarutställning. Steget från vetenskapliga illustrationer till samtida konst är kanske inte så långt som man kan tro? I sommarens utställning på Teckningsmuseet i Laholm visar vi samtida konstnärers tolkningar av flora och fauna. Genom ett samarbete med Galleri Magnus Karlsson i Stockholm har vi lånat in verk av den nya generationens stora namn inom konstvärlden just nu. Samtliga är konstnärer som använder naturen som utgångspunkt och teckningen som teknik - ett hett medium idag, även internationellt. Till utställningen har vi också bjudit in Elizabeth Binkiewicz, vetenskaplig illustratör för att visa kopplingen mellan konst och vetenskap och hur de tar hjälp av varandra. Konsten har länge hämtat inspiration från naturen och inom artbestämning av exempelvis insekter är teckningen ett ovärderligt hjälpmedel. Medverkande konstnärer är Roger Andersson, Bianca Maria Barmen, Elizabeth Binkiewicz, Johanna Karlsson, Peter Köhler, Sverre Malling och Jeff Olsson. juni Sommarens och höstens utställning hette Äkta förfalskningar och handlade om falsk konst. Vi skrev i våra programblad att: Picasso, Zorn, Rolex och Yves Saint Laurent. Liljefors, Amelin, Photoshop och guldsmycken. Kylberg, Carl Larsson, Madonna, ädelstenar och Halmstadgruppen. Allt finns på museet, och nästan allt är falskt. Och så var det. Förutom den falska konsten från Polismuseet kompletterades utställningen med varumärkenas allt starkareställning och den eviga fåfängans önskan att vara lite finare än man har råd med. Som en extra krydda i förfalskningarnas spår hör att ett av de verk som inköptes för medel ur Svea Larsons donationsfond visade sig var en simpel fotokopia när det kläddes av sin ram hos konservatorn. Ett skamset Auktionsföretag som med stämplar och namnteckningar garanterat äktheten löste snabbt in debaclet. I utställningen Tack Svea visar vi resultatet av 20 års inköp för medel ur Svea Larsons donation. Hela våning 1 på museet visar bara Svea-verk. Louis Vuitton - äkta eller falsk? september I 22 m 2 visade silversmeden Ulla Hallberg upp sina smycken och andra alster. I Hörsalen visade vi halländska motiv ur vår konstsamling som illustrerar boken Fyra vägar till Halland. I Ragnar Persson - Black Sabbath visades en annorlunda bildvärld på Teckningsmuseet som hämtad från en tonårings dagbok där figurerna ser ut att ha smugit sig ut för en tjuvrök i skogen. Han har 6
alltid tecknat mycket och hämtat inspiration till sin speciella stil från hårdrockens och punkens bildvärld. Han är redan en mycket uppskattad konstnär, särskilt hos den yngre generationen, och just nu på god väg mot ett internationellt genombrott. Som pendang till Ragnar Person och Black Sabbath visades Tonårsteckningar i foajén hämtade ur museets samling från 1700-tal till nutid. november På Teckningsmuseet avslutades året med utställningen Gu nther Teutsch - som jag ser det där konstnären med sin osvikliga förmåga att undersöka och iaktta fångar omvärlden med sin penna. Utställningen visade ett retrospektivt urval av teckningar och skissböcker från hans många resor genom åren. Pedagogik Ett slag på käften. Ett slag på käften var 2009 år succé på museet. Som ett bevis på hur lyckat det var tilldelades museet Halmstads kommuns pris Kulturlaxen för årets bästa kulturhändelse i Halmstad. Museet blev nominerade som en av tre finalister till Kultur och Näringslivs tävling om bästa samarbete mellan näringsliv och en kulturorganisation. Och vid Riksförbundet Sveriges Museer årliga evenemang fick projektet motta pris för bästa projekt presenterat vid det sk Idétorget 2010. Under 2010 rundades det hela av med att 250 pedagogiska boxar distribuerades till alla åk 8 och 9 i hela Halland med lärarhandledning, film och projektrapport författad av kulturjournalisten Björn Gunnarsson. Skapande skola Samarbetet med Halmstads kommun kring Skapande Skola fortsatte under året. Kring temat äkta - falskt, varumärken och märkesprodukter fick elever vända på begrepp ur sin egen vardag med utgångspunkt i utställningen Äkta förfalskningar. Kan man ladda ner vad som helst? Är det rätt att piratkopiera film? Vad kan man använda på nätet när man skriver skoluppgifter mm. Deltagande Våra pedagogiska program är attraktiva för skolan. I program på Teckningsmuseet, Hallands Konstmuseum, Hallandsgården och vid Stadsvandringar har ca 6000 elever deltagit varav 1000 besök skett på Teckningsmuseet. I Halmstad är merparten av besöken från Halmstad och i Laholm är besöken oftast från Laholm. Anledningen är uppenbar. Ett museibesök kostar ansenliga summor om klassen/skolan måste hyra buss för att genomföra besöket. Guidada visning i Tack Svea! 7
Subvention av museibesök Under 2009 påbörjade Region Halland en försöksverksamhet med subventionerade besök på kulturinstitutionerna. Förmånliga subventioner betalas till de som besöker en kulturinstitutiuon i en annan kommun. Syftet är alltså dubbelt, att dels besöka en kulturinstitution, dels att göra det i en annan kommun än hemkommunen. Under 2010 kom ca 1000 elever till Hallands Konstmuseum från andra kommuner med hjälp av denna subvention. Det kan noteras att skolorna prioriterar kulturhistoria framför konst vid sina bokningar. Detta faktum skall beaktas framöver då vår verksamhet mer fokuserar på konstområdet. På Teckningsmuseet som också omfattas av bussningspaketet tog man emot 15 klasser eller ca 300 elever inom samma verksamhet. Förlag I museets skriftserie utkom två utgåvor, dels Björn Gunnarssons rapport Ett slag på käften, dels Sven Larssons När gränslandet fick fred en fristående fortsättning på hans tidigare verk När hallänningarna blev svenskar som utkom 2004. Hallandsgården Köket i Krafsagården står äntligen klart. Trots omfattande insatser av egen personal hamnar de totala renoveringskostnaderna på ca en halv miljon. En stor och dryg kostnad att bära i en verksamhet som varken äger husen eller marken de står på, eller ens har medel anslagna för den typen av stora arbeten. Men verksamheten på Hallandsgården är starkt beroende av en fungerande kaféverksamhet. Halmstadbor förväntar sig att man skall kunna få en traditionell fika i den rofyllda miljön. Utvecklingen av Hallandsgården som en tillgång i verksamheten och för besökare fortsätter. Samverkan med föreningsliv, studieförbund, företag och offentliga verksamheter är avgörande komponenter i detta utvecklingsarbete. Flyttningen av kommunens Nationaldagsfirande till Hallandsgården har visat sig vara ett lyckat samarbete och är alltid en fin upptakt på sommaren. Program Programverksamheten kretsar kring våra utställningar kombinerat med sommarens program på Hallandsgården och de stadsvandringsserier vi genomför. Workshop på Hallandsgården En bärande tanke i våra program är att vi vill sprida kunskap. Men vi vill också lyfta fram personer eller föreningar med kunskap. Kunniga ciceroner med stor och bred lokalkännedom engageras som stadsvandringsledare och på Hallandsgården finns 8
dansare och trädgårdskunniga som fyller upp mellan de workshops och visningar som den egna personalen genomför. Beslutet under året att inreda ett café på museet som också kan bli platsen för en lite anspråkslösare form av program är av stor vikt för museet. Sägenvandringar Ett nytt inslag i programfloran var samarbetet med Kvartersteatern som genomförde dramatiserade sägenvandringar på Galgberget i Halmstad på kvällstid under två hösthelger. Efterfrågan var stor och det begränsade platsantalet förbokades snabbt. Stadsvandringar Mellan den 15 maj till den 15 augusti är det tradition att gå på stadsvandring med Länsmuseet Halmstad. Kunniga lokala ciceroner bjuder frikostigt på kunskaper i de mest skilda ämnen från idrottshistoria till gravstenskonst. Totalt deltog ca 1500 personer i våra stadsvandringar. Publikarbete, kommunikation och marknadsföring Att nå ut till en allt mer mediefierad allmänhet som översköljs med allt stridare strömmar av information och kommunikationsinstrument är inte helt lätt. Med hjälp av digitala nyhetsbrev, nya hemsidor och med platser på bl.a facebook gör vi vad vi kan för att komplettera vanliga broschyrer och annat analogt material. Vi ser ett tydligt intresse för vår kommande verksamhet som Hallands Konstmuseum och bedömer att det i framtiden skall bli lättare att nå igenom informationsbruset. Under 2010 fortsatte ökningen av våra besökare om än inte lika kraftigt som under 2009. Besluten att inleda ombyggnaden på museet för att skapa ett Café ser vi som mycket betydelsfullt i arbetet med att öka våra besökstal. De ålderstigna lokalerna saknar en reträttplats där man kan sitta ner, pratas vid eller läsa en tidskrift. Caféet kommer att fylla det tomrummet hoppas vi. Lämplighet, klimat, tillgänglighet och trivsel i museibygganden Under året togs beslut att flytta de tillfälliga utställningslokalerna till plan tre och samtidigt riva den kulturhistorisk utställningen Utvalda Minnen. Flyttningen ger plats för ett välbehövligt Café på bottenvåningen. Åtgärderna leder till omfattande förändringar med ny handikapptoalett på plan ett liksom ventilation i det nya Caféet och angränsande utställningslokal. På sikt kommer också tillgängligheten att förbättras med en ny 9
ramp för rullstolsburna i anslutning till entrétrappan. Redan under 2010 färdigställdes en asfalterad gång runt huset som gör det enklare för rullstolsburna att ta sig till den handikappentré som finns på baksidan. Tillgängligheten i huset är trots nu genomförda förändring dålig. Under 2011 har vi förhoppning om att vi skall kunna minska olägenheterna. Skapande skola Regeringens satsning på kultur i skolan genom den så kallade Skapande skola satsningen känns som lyckad. Framförallt för att det är en permanent och långsiktig satsning som gör att både institutioner och skolor kan tänka framåt. Utgångspunkten är alltid kommunen och skolan som måste ta ett initiativ och söka pengarna från Statens Kulturråd. I Halmstad har man arbetat föredömligt och under de senaste två åren har Länsmuseet Halmstad varit djupt involverat i framtaging av ansökan och i valet av tema mm. I Laholm har Teckningsmuseets personal medverkat till att dra fram Skapande skola satsningen som kommer att börja genomföras under 2011. SAMLINGAR Ett museums uppdrag utgår alltid från samlandet. Utan samlande inget museum. Det är något av det svåraste vi gör på museerna när vi avgör vad som skall komma igenom nålsögat, bli ett museiföremål och således representera sin tid i en framtida historieskrivning. För det är ju det vi gör när vi väljer föremål till samlingarna, vi väljer vad man i framtiden skall få för bild av vår samtid. Det är tur att vi inte är ensamma om att skapa källor till historien! Inför framtiden arbetar vi med hur arbetet med ett lokalt kulturhistoriskt uppdrag avseende Halmstad skall ge avtryck i våra föremålsmagasin liksom hur vi som Hallands Konstmuseum kan skapa en representativ konstsamling som speglar det halländska konstlivets olika skeden och skeenden. Rivningen av utställningen Utvalda Minnen genererade mycket arbete då hundratals föremål skulle beredas plats i magasinen. Ett Fas 3 projekt har inletts där Arbetsförmedlingen anvisat en medarbetare med arkeologisk specialistkompetens. Målet är att förbättra ordning och katalogisering i de arkeologiska samlingarna. Ett antal arkeologiska undersökningar har registrerats av Kulturmiljö Halland. Gåvor till samlingarna 2010 Gipsbyst över Anders Lorentz Apelstam, 1855-1946, Halmstad, bankdirektör och riksdagsman från Halmstad Hemsydda barnkläder från en statarfamilj under Säbyholms gård i Laholm. En åkdyna med yllebroderi från 1700-talet Ett Bolstervar vävt i beige, grönt och rött ullgarn med duskor i hörnen Ett parti café-porslin med emblem som använts i Nykterhetsfolkets Café och läsrum i Norre Katts Park Två virkade överkast, fem dukar, bolstervar, dopklänning och broderade motiv i ram. Inköp till samlingarna 2010 Ett hängkläde som köptes in på auktion i Halmstad. Inköp till samlingarna 2010 för medel ur Svea Larsons donationsfond Olle Kåks, Lerblixten, 1975, o p d, 60 000 kr Severin Nilson, skissböcker, 5 160 kr Nils Kreuger, Norra vägen Warberg, 1894, o p p, 90 000 kr Johan Krouthén, Landskap i norra Halland, o p d, 72 000 kr + trpt 1 579 kr Edvin Öhrström, vas i arielteknik med kameleont, 200 000 kr Olle Ängkvist, köp 2, 95 000 kr Åke Göransson, Gossen med grodan, o p p, 237 500 kr Gösta Adrian- Nilsson, Lille Olle resa, 1919, o p d, 525 000 kr Edvin Öhrström, Negerboxaren, relief i björk, 21 780 kr 10
BILDSTATIONEN Arbetet vid Bildstationen löper på enligt plan. Museets egna bilder är till allra största delen digitaliserade sedan några år. Nu pågår arbetet med att höja kvaliteten genom att digitalisera om i högupplöst skick. En glasplåtssamling från Oskarström med bilder av fotografen Engla Hägertz har digitaliserats på uppdrag av Hembygdsföreningen i Oskarström. Normaltillväxten är annars ca 10 000 poster om året. Vid Bildstationen har vi under året kunna bereda flera personer sysselsättning som behöver få in en fot på arbetsmarknaden igen. Ofta hittar vi arbetsuppgifter som både fyller funktionen att vara stimulerande och tänkvärda men kanske inte så pressande samtidigt som museet tillförs information och kunskap i sina databaser. Ulla Hallberg, collier, kaffemått mm, silver, 29 500 kr Carl Magnus, Råmärke, 2001, brons, 320 000 kr Roj Friberg, Man med röda armar, 2008, akryl p p, 45 000 kr Ragnar Sandberg, Badande, o p d Ragnar Sandberg, Landskap med kor, o p d, 513 000 kr Nils Kreuger, Vårafton, 1894, o p d, 81 600 kr Ny databas Undersökningar för att byta databas pågick under året och beslut fattades om att handla upp ett nytt system från Norge. Primus är ett system som används av stora museer i Sverige som Nordiska Museet och Armémuseum. Under 2011 kommer förvandlingen och överföringen att påbörjas. BESÖKSSIFFROR Besökssiffrorna vid museet ökar år för år. Vårt mål är att öka med 5% om året i en kontinuerlig process. Och under de senaste åren har vi klarat detta mål. Totalt 30 000 besökare tog del av våra verksamheter under 2010. Då skall märkas att alla de tusentals ströbesökare som tar del av Frilufsmuseets Hallandsgårdens miljöer vid sidan av de program som arrangeras inte ingår i denna statistik. Av besökarna var 3 500 elever som deltog i våra pedagogiska aktiviteter, 2000 deltog i våra stadsvandringar och 2000 vuxna deltog i gruppbesök på museet. Teckningsmuseet i Laholm hade drygt 7000 besökare varav hela 1 000 elever från Laholms kommun som deltog i pedagogiska aktiviteter på museet. 11
BESÖK LÄNSMUSEET HALMSTAD 2009 - Länsmuseet, Hallandsgården, stadsvandringar Antal tot Hallandsgården Stadsvandringar Tot besök på museet Vuxna i grupp Elever i grupp Fria barn Fria vuxna Pensionär Betalande student Barn upp till 18 år Betalande vuxna Månad januari 133 235 15 44 139 37 805 120 1528 1528 februari 110 285 25 51 200 31 861 145 1708 1708 mars 83 16 11 80 562 16 157 59 984 984 april 101 51 9 154 244 12 390 110 1071 1071 maj 56 8 8 161 200 2 468 116 1019 500 73 1592 juni 133 27 16 117 82 31 149 105 660 7522 158 8340 juli 279 84 21 154 75 32 0 10 655 4051 223 4929 augusti 188 23 17 177 155 29 199 26 814 758 227 1799 september 45 31 0 27 209 17 664 174 1167 1167 oktober 114 88 19 77 147 25 1160 159 1789 1789 november 42 144 6 28 665 76 1216 203 2380 2380 december 46 26 3 37 212 17 64 147 552 552 Summa 1330 1018 150 1107 2890 325 6133 1374 14327 12831 681 27839 BESÖK LÄNSMUSEET HALMSTAD 2010 - Länsmuseet, Hallandsgården, stadsvandringar Antal tot Hallandsgården Stadsvabndring Totalt museet Vuxna i grupp Elev i grupp Fria barn Fria vuxna Månad januari 526 38 61 152 777 777 februari 451 85 173 130 839 839 mars 814 60 462 52 1388 1388 april 1073 119 357 224 1773 43 1816 maj 867 91 435 227 1620 500 218 2338 juni 693 31 302 141 1167 5240 344 6751 juli 1117 94 8 131 1350 4650 505 6505 augusti 872 125 94 249 1340 1017 443 2800 september 822 65 206 111 1204 1204 oktober 814 66 946 200 2026 247 2273 november 1124 422 431 366 2343 127 2470 december 150 36 22 208 67 275 Summa 9323 1232 3475 2005 16035 11407 1994 29436 12
SIFFROR - EKONOMI, PERSONAL & NYCKELTAL Under 2010 avslutades det sista av det stora besparingspaket som skurit bort ca 1 miljon kronor av kostnaderna. Samtidigt tillkom samarbete med Laholms kommun avseende Teckningsmuseet i Laholm. Så i slutändan är volymen ungefär den samma men verksamheten har en annan inriktning. Museet redovisar ett positivt resultat med 17562:- för 2010 Intäkter 2010 2009 Stat, kommun och landsting 9176234 8973440 Lönebidrag 2459750 2426721 Entré, försäljning mm 330082 299086 Projekt 3489555 2357969 Sponsring 0 350000 Hyror 132454 132159 Räntor 3712 9642 Summa 15501787 14549017 Kostnader 2010 2009 Personal 9849324 8839898 Lokaler och teknik 2057429 1916180 Utåtriktad verksamhet 1408974 1874438 Samlingar vård och kons. 218067 292398 Kansli 1259363 1048150 Marknadsföring 456592 462402 Avskrivningar 225796 228933 Räntekostnader mm 8680 5940 Summa 15484225 14668339 Anställda 2010 2009 Kvinnor (årsarb) 15 14 Män (årsarb) 11 10 Summa 26 24 Fast anställda Kvinnor 18 17 Män 11 12 Summa 29 29 13
SIFFROR - EKONOMI, PERSONAL & NYCKELTAL Sjukfrånvaro 2010 2009 Total sjukfrånvaro som andel av ordinarie arbetstid 2,27% 5,78% Sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer 0% 37,49% Sjukfrånvaron fördelad efter kön Män 3,16% 8,10% Kvinnor 1,66% 4,14% Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori 29 år eller yngre 0,48% 30-49 år 1,52% 4,32% 50 år eller mer 3,65% 9,04% Medellön (vid 100% tj.grad) 2010 2009 Kvinnor 22288 21795 Män (exkl länsmuseichef ) 21225 20679 Medianlön Kvinnor 21425 21025 Män (exkl länsmuseichef ) 21088 20300 Medelålder 2010 2009 Kvinnor 43,7 42,4 Män 47,7 48,2 Alla 45,2 44,8 Antal verifikation 2010 2009 Löpande bokf. 1076 867 Lev. reskontra 1153 985 Kundreskontra 234 229 14