Verksamhetsberättelse 2009

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2009

2 FÖRORD Tre för museet betydande händelser har genomförts under året. Två är riktigt positiva medan en kan inrangeras i ett annat fack. Under året har vi förhandlat fram en långsiktig lösning för Teckningsmuseet i Laholm där Länsmuseet Halmstad blir ansvarig för verksamheten under de kommande tre åren. Laholms kommuns och Region Hallands beslut att tillskjuta totalt 1 miljon i nya verksamhetsmedel gör att Teckningsmuseet befinner sig på lite fastare mark inför framtiden. Det är med stolthet vi konstaterar att Laholms kommun valt Länsmuseet Halmstad som samarbetspartner i detta projekt. Under 2009 kom också projektet Ett slag på käften till en slutpunkt med en synnerligen lyckad utställning kombinerad med avancerad pedagogik och i samverkan med så många olika parter i samhället. Ett fantastiskt gensvar från skola, myndigheter, bidragsgivare, huvudmän manar oss att även i fortsättningen vara offensiva, sticka ut hakan och ha åsikter om det liv som levs mitt ibland oss. Vi har också en uppgift som går utanför det traditionella att samla, vårda och visa. Det skall vi ta vara på och vidareutveckla spår och linjer där länsmuseet kan göra avtryck i samhället utanför det sedvanliga museiområdet. Länsmuseet Halmstad är lyckosamt när man ser till hur mycket externa projektanslag vi lyckas generera. Det är också ett bra mått på verksamhetens kvalitet. Men externa projektanslag kan inte användas för att täcka hål som uppstår till följd av strukturella underskott. I början av 2009 beslutade styrelsen att utgifterna skulle bantas med i runda tal en miljon kronor. Orsaken till detta beslut kan utläsas i den sedan flera år bestående obalansen mellan personalkostnadsökningar och anslagens tillväxt. Kostnaderna för löner och omkostnader ökar mer än anslagen. Så samtidigt som museet förhandlar fram en lösning med Laholms kommun som bland annat innebär att Teckningsmuseet får en miljon mer i verksamhetsstöd och vi tar emot ca 1 miljoner i externt projektstöd till Ett slag på käften så skär vi ner budgeten med 1 miljon. Vid decembersammanträdet kunde styrelsen konstatera att personalstyrkan bantats med 2,75 tjänster inför Det innebär att 10 % av personalstyrkan försvinner. Halmstad i mars 2010 Sven Lundström länsmuseichef

3 FÖRMEDLING Förmedlingsarbetet är den del av länsmuseets verksamhet som utgörs av utställningar, pedagogik, publikationer och programverksamhet. Arbetet fortskrider kontinuerligt med att hitta ämnen och samhällstendenser som kan omsättas i förmedlingsverksamheten. Samtidigt skall det också falla tillbaka på grunduppdraget som är att värna och vårda konst- och kulturarvet i Halland. Målet är att skapa en helhet av utställningar, program och pedagogik. Konsten Årets första utställning var den traditionella Vårsalong, som Hallands konstförening bjuder in till varje vår. Utbudet av alla olika konstnärskap är lika spännande varje år. Det tycker uppenbarligen publiken också som visar sin uppskattning. En av Hallands stora konstnärsskap är Torsten Billman. Han skulle fyllt 100 år I anslutning till detta jubileum lyfte ABF i Kungsbacka frågan om en jubileumsutställning. ABF i Kungsbacka arbetade samtidigt med en biografi över Billmans konstnärskap och liv. I ett samarbete med Bror Hjorths hus i Uppsala kunde vi under hösten presentera utställningen Hjärtrött. Oskuldsvitt. Nattsvart, där konstnärens mästerliga handlag inom bokillustrationens och grafikens områden kom till sin rätt. Tack vare Svea Larsons donationsfond kunde länsmuseet redan år 2008, förvärva ett representativt urval av Torstens Billmans teckningar. I utställningsserien 22m 2 presenterades tre halländska konstnärskap under året. Britta Stranne visade sin upplevelse av landskapets förändring i samband med att den nya järnvägslinjen drogs vid Skrea. I slutet av året befolkades utställningssalen av Rigmor Dahlquists teckningar i utställningen Om ett släkte. Ingången var bland annat dessa rader: Vårsalongen 2009, Hallands Konstförenings jurybedömda vårsalong Halmstad årsringar Stadsmotiv, Picassogruppen Magiska dockor, Birgitta Robinger Raku - ett hett ämne, Ornaskolan i Hylte Hjärtrött. Oskuldsvitt. Nattsvart. Torsten Billman - bokillustratör och grafiker Det 4:e kontoret - Strålande Ullared Ett slag på käften Halmstad Konstnärsklubbs julutställning Bild och Form, Kulturskolan i Halmstad Stjärnor i folkkonsten Olle Kåks Om ett släkte som kom vandrande, sakta, ur klipporna. Familjer, enslingar, kusiner. Somliga kom hopklumpade - alla stillsamt vandrande. Ur sten, ett släkte. Jag såg när de började komma, mötte dem på nära håll och jag tecknade, tecknade. 1

4 Radiobroderi var namnet på en spännande utställning av Varbergskonstnären Sassa Buregren. Hon beskrev själv sitt arbete på följande sätt: Man lyssnar bra när man arbetar med händerna. Ljudet går in genom öronen, processas i hjärnan och kommer ut genom handen. Jag lyssnar på Sommar i P1. En samling människor pratar och spelar musik i 90 minuter. Människor med olika bakgrund och olika liv. Allvarliga, lättsinniga, djupa, ödmjuka, uppblåsta, roliga, sorgsna, väl förberedda, spontana. Alla sorter. De pratar medan jag syr. Alla finns de med på något sätt i mina broderier. Reglerna är enkla - lyssna och brodera utan att tänka i 90 minuter. Det blev 56 broderier Ett enda stort Utställningsserien 22m Skrea Backe Spår av forntid - spår mot framtid Konstnär Brita Stranne Radiobroderi Konstnär Sassa Buregren Om ett släkte, teckningar Konstnär Rigmor Dahlqvist Med medel ur Svea Larsons donationsfond inköptes några av broderierna till museets samling. Den oktober genomfördes ett ljuskonst-evenemang i Ullared under titeln Strålande Ullared. Förutom halländska konstnärer medverkade också skolor, institutioner, företag, föreningar och ideella krafter. I anslutning till evenemanget slog projektledarna/konstnärerna Susanne Petersson och Camilla Rosberg upp sitt mobila kontor i länsmuseets Projektrum. Här kunde besökarna följa projektets process genom bild och text från projektledare och medverkande konstnärer. Under fyra dagar i månadsskiftet november-december genomförde Halmstad konstnärsklubb sin julutställning på länsmuseet i samband med Julsöndag. En utställning som tydligt visar att Halmstad är en stad med många ypperliga konstnärsskap. Det framkommer också i filmen där alla föreningens medlemmar presenteras, som gjordes med stöd från Länsmuseet Halmstad och Hallands konstförening. En regional plattform för konsten Ett viktigt steg i museets arbete mot att bli AB Hallands konstmuseum är ta ett ansvar för konstfrågorna på ett djupare plan. Sedan nästan ett decennium tillbaka har länsmuseet medvetet satsat på detta. Vi har utvecklat ett konstruktivt och produktivt samarbete med Merkonst Halland och konstkonsulenten som är anställd av länsmuseet. Genom samverkan växer projekt fram och nätverk utvecklas på ett kreativt sätt. Detta möjliggjordes genom Statens kulturråds satsning i början av 2000-talet. Ett sådant djupare ansvarstagande som pågått några år var att skapa en portal på nätet för det halländska konstlivet. Under 2

5 början av 2010 visas resultatet upp för alla inblandade, adressen är Att gå vidare i dessa frågor och vidga ansvarstagande för det halländska konstlivets fortsatta utveckling är en av de viktigare framtidsuppgifterna länsmuseet har. Utvecklingen sker i hög grad genom förtroendefulla samtal och samarbeten. Målet är att bygga långsiktiga strukturer inför framtiden som verkligen ger konsten bättre utvecklingsmöjligheter på många plan. En annan viktig del i detta plattformsbygge är en förtroendefull och långsiktig samverkan med Högskolan i Halmstad. Förutom att länsmuseet regelbundet tar emot praktikanter från Kultur och kommunikationsprogrammet, är en av kurserna helt förlagd till länsmuseets lokaler. Konstpedagogikkursen tar varje termin emot ca 15 studenter till en kvartsfartskurs. Kursen är unik i Sverige genom att all undervisning sker på museet med samlingar, utställningar, pedagogiska program som utgångspunkt. Att utveckla detta samarbete till något djupare, där museet på ett ännu mer genomarbetat sätt kunde fungera som en arena för högskolans verksamhet avseende undervisning, forskning och den så kallade tredje uppgiften som högskolan har att samverka med det omgivande samhället. Ett fördjupat samarbete med högskolan stärker länsmuseets humanistiska kompetens och verkar utvecklande på alla berörda parter samtidigt som det hjälper till att förnya intresset hos publiken. Konstpedagogik på museet MU-kampanjen Under året besökte den så kallade MU-kampanjen som drivs av konstnärsorganisationerna och landets konstkonsulenter Halland. Mu-kampanjen kom till stånd efter att Statens kulturråd förhandlat fram ett ramavtal om utställningsersättning för konstnären som det är meningen att statsbidragsberättigade utställare som museer, konsthallar mm skall rätta sig efter. Det är ett vällovligt avtal som ger konstnärerna rätt att få utställningsersättning i paritet med nedlagt arbete. För konstnärerna är detta naturligtvis bra och det är en självklar rättighet att få betalt för det arbete som läggs ner i samband med en utställning. För Länsmuseet Halmstad och det framtida Hallands konstmuseum är det också en självklarhet att avtalet skall följas. Detta avtal innebär dock under ett normalår för vår utställningsverksamhet, skulle kostnaderna för utställningsersättningar öka med 6-siffriga belopp. Här måste huvudmännen ta ett ansvar, annars leder det till färre konstutställningar med nu levande konstnärer. 3

6 Kulturhistoria Inom det kulturhistoriska fältet pendlade utställningarna mellan de förnämliga dockorna vi visade under sommaren i utställningen Magiska Dockor. Birgitta Robinger presenterade där delar av sin fina samling med unika teaterdockor. Här mötte besökaren en färgsprakande fantasivärld, rik på myter, sagor och symboler och andlighet, från världens alla hörn. Marionetter från Tjeckien, sällsynta dockor från Mali, stav- och skuggdockor från Indonesien och Kinas traditionella dockteater i alla dess former där Kung Markatta skymtar förbi, gäckande lekfull i en skuggteaterscen. En fantastisk och helt unik samling. Brogatan i Halmstad Utsikt från Galgberget Årsringar Bildstationen som är länsmuseets digitaliseringscentral producerade en utställning som kallades Halmstad Årsringar och som med vårt stora bildmaterial visade hur Halmstad vuxit ut från centrum under decennierna efter sekelskiftet Utställningenvar en satsning på att visa den lokala bildskatt som finns i museets bildarkiv. Folkkonsten i centrum Vi märker en ökad efterfrågan på folkkonst i vår verksamhet från allmänheten. När vi under 2009 satte folkkonsten i centrum blev också gensvaret bra. Det manar länsmuseet att i det framtida arbetet ha en koppling till folkkonstperspektivet. Fyra satsningar under året markerade folkkonstens betydelse. Måne, Maria, Jesus, Jona och Jehu Stiftelsen Framtidens kultur beviljade ett bidrag på för att skapa en film kring det sydsvenska bonadsmåleriet. Regissören Stellan Olsson genomförde uppdraget tillsammans med studenter på högskolan i Halmstad. Resultatet presenterades i slutet av året inom ramen för utställningen Stjärnor i folkkonsten Stjärnor i folkkonsten Våra egen fina folkkonst visades i utställningen Stjärnor i folkkonsten, där Astronomiåret var utgångspunkten för vårt nyfikna letande i folkkonstens mönstervärd där stjärnan är en ofta förekommande symbol. Tre stjärnor i mänsklig gestalt förgyllde också utställningen nämligen bonadsmålarna Johannes Nilsson och Abraham Clemetsson samt mångkonstnären och bildhuggaren/ skulptören Axel Romberg. Exempel på inköp och gåvor till samlingarna 2008 Kistplåt över Den hog och hval borne Fru Ribor Holck som dog på Fröllinge Föremålet skänktes av Upplandsmuseet som funnit det oregistrerat i sina samlingar. Fartygsmålning Inga av Halmstad Kapten A Nilsson Snö som tidigare hängt på Gyllene Skeppet. Inköp. Gåva av ett antal verktyg som använts av handskmakare Anders Malmgren, innehavare av firman A M Handskar, Halmstad. Klichétryckt bonadsmålning med motiv Konungarnas färd och tillbedjan, troligen C R Rosenberg. Har tillhört konservator Erik Sköld och skänkt av Stig och Kerstin Dillberg. Servietthållare i silver, av typen som hängdes runt halsen. Tillverkad av G B Andersson i Varberg Inköpt på auktion för medel ur Makarna Bengtssons donationsfond tillsammans med div andra föremål av silver och tenn. 4

7 Bonadssymposium Med regelbundenhet träffas museianställda och forskare med ett gemensamt intresse för folkkonst. För 20 år sedan startade den traditionen i Halmstad på länsmuseet. Nu återkom ett 40-tal kunniga från Sverige och Norge för att djupdyka i ämnet för de två dagarna Inzoomningar, alltså detaljer i bonadsmåleriet var det specialämne som dagarna ägnades åt. Årsboken Halland 2009 Även årsboken blev en hyllning till folkkonsten och framförallt bonadsmåleriet. Inzoomning stod på programmet även här. Samtid Kan och skall länsmuseet vara en kraft som har synpunkter på samhället? Kan vi lära andra i samhället något om själva samhället annat än i ett historiskt perspektiv? Har vi rätt att ta ställning eller måste vi vara vetenskapligt objektiva i vårt arbete? Länsmuseets roll i samhället bör kanske omdefinieras för att också ha ett tydligare samtidsinriktat perspektiv där vi använder våra arbetsmetoder för att undersöka samtiden lika mycket som det förgångna. För några år sedan ägnade vi kraft åt att titta på fenomenet Gömda flyktingar. I år stod det oprovocerade gatuvåldet i centrum. Ett slag på käften. Årets största produktion blev Ett slag på käften, projektet som förberetts i flera år genom statistikinsamling, intervjuer med en rad människor i samhälle och förvaltningar. Personal från länsmuseet har nattvandrat med kameror och bandspelare i gång för att se det nattliga spelet. Vad är det som pågår och vad är det som drar igång händelserna som leder till Ett slag på käften? All kunskap omsattes till utställning och pedagogik under två intensiva höstmånader. Genom ett föredömligt samarbete med Sturegymnasiets teaterelever och lärare erbjöds varje klass i åk 8-9 i Halmstad kommun dramatiserade guidningar. Redan på länsmuseets trappa såg publiken en yngre person bli nedslagen på andra sidan gatan. Genast tystnade sorlet och gnabbet ungdomar emellan, museibesöket var inte som vanligt. En del av klassen besökte den dramatiserade visningen i utställningen och stötte på realistiska konsekvenser av våldet i miljöer som krogkö, akutmottagning, rättssal mm. Den andra halvan av klassen besökte den interaktiva Forumteater, där publiken ställdes inför olika dilemman som krävde ett ställningstagande för att föreställningen skulle kunna fortgå. Här var scenerna mer bekanta för eleverna för de kom ur deras skolvärld. De kände alla igen mobbning och 5

8 hot mm. Totalt genomfördes visningar för fler än 2500 elever, vilket innebar att Sturegymnasiets elever genomförde inte mindre än strax under 400 spel- eller lektionstillfällen med sina yngre kamrater. En imponerande prestation. Realismen var stor i de berättelser och scener som visades, och ett 20-tal elever blev så illa berörda att de var tvungna att avbryta. Skapande skola Samarbetet med skolan fanns på flera plan i detta projekt. Just Ett slag på käften blev också grundläggande tema i det Skapande skola projekt som Barn och Ungdomsförvaltningen i Halmstad kommun beviljades pengar till av Statens kulturråd. Så förutom dramatiskt museibesök erbjöds eleverna värdegrundsdiskussioner, författarbesök, teater mm på temat etik och moral. Seminarium Ett tvådagarsseminarium med kunniga talare lockade ca 100 åhörare med rötter i socialtjänsten och skolvärlden. En av talarna var för övrigt Anton Abele, gymnasisten från Stockholm som startade Stoppa Gatuvåldet för några år sedan. Moderator vid seminariet var Pelle Hörmander från Radio Halland. Samarbete, samarbete, samarbete Nyckelordet för ett så stort projekt som detta är samarbete. I detta fall har alla, från kommunledning, skolpolitiker och skolledare, fältassistenter, patrullerande poliser, vårdpersonal på akuten, brottsförebyggare, KRIS:are, m.fl. deltagit mycket aktivt. Länsförsäkringar Hallands ekonomiska stöd möjliggjorde att länsmuseet redan från början kunde utveckla projektet i fler riktningar. Även Ljungbergska stiftelsen i Halmstad med sin ungdomsprofil var tidigt en stark medspelare. Med det aktuella ämnet och Länsförsäkringar och Ljungbergska stiftelsen i ryggen var det naturligt att Statens Kulturråd, Region Halland och Halmstads kommun också blev substantiella ekonomiska parter i projektet. De externa bidragen uppgick till 1,050 miljoner. Totalt har projektet omsatt ca 1, 3 miljoner utöver vår egen arbetsinsats. Till detta skall läggas Halmstads kommuns sidoprojekt inom Skapande Skola En oberoende rapportör För första gången har länsmuseet kopplat en oberoende och utomstående utvärderar/rapportör till ett projekt. Skälet står att finna i att vi under en så kort tid som drygt två månader spenderade mycket stora summor på en enda satsning. Dessutom nyttjade vi externa bidragsgivares medel. Journalisten Björn Gunnarsson fick uppdraget att med ett kritiskt öga följa arbetet under hösten. Han 6

9 har deltagit i visningar, programverksamhet, seminarier mm. Han har också intervjuat flera i projektet för att skapa sig en bild av arbetet, målen och resultaten. Slutrapporten ligger färdig i början av mars Och det regionala perspektivet? Gatuvåldet är ju ingen unik företeelse i Halmstad. Antagligen är bilden snarlik oavsett var vi gör ett nedslag i en medelstor svensk stad. Resultatet av projektet har ett värde även utanför Halmstad. Av denna anledning producerar vi en box med lärarhandledning och DVD om projektet samt Björn Gunnarssons rapport. Under våren 2010 kommer boxen att spridas till samtliga klasser i åk 8 o 9 i Halland. Under tiden som utställningen pågick, vandrade en tillfällig utställning med övergripande information om projektet runt på halländska bibliotek och mötesplatser. HALLANDSGÅRDEN Verksamheten på Hallandsgården är starkt beroende av en fungerande kaféverksamhet. Besökaren förväntar sig att kunna avnjuta en traditionell fika i den rofyllda miljön. Under senare år har standarden på köket varit ifrågasatt av myndigheterna och under året påbörjades därför en genomgripande renovering av köksutrymmena. Bland annat byggdes ett vindfång på gaveln till Krafsagården, så att råvaror kan tas in via en separat ingång, skilt från utleverans av färdiga produkter allt enligt nya EU-direktiv. Arbetet fortsatte under vintersäsongen så att det vid öppnandet vid sommarsäsongen 2010, finns ett av alla parter godkänt kök. Den nya scenen på Hallandsgården, firande av Nationaldag med kommunen, Allsångskvällar, samarbeten med trädgårdsförening, återkommande aktivitetsdagar och workshops allt utvecklas lite för varje år. Ett nytt skyltprogram för alla hus började utarbetas under året. Under sensommaren levererades det färdiga materialet för uppsättning inför sommarsäsongen Programsöndagar Söndagar är ett återkommande programinslag som lockar allt fler besökare. Ämnen för programpunkterna väljs allteftersom utställningsteman skiftar. Ett populärt inslag är ofta handgripligt. Att göra saker är alltid lika populärt framförallt bland barnfamiljerna. Stadsvandringar Mellan den 15 maj till den 15 augusti är det tradition att gå på stadsvandring med Länsmuseet Halmstad. Kunniga lokala 7

10 ciceroner bjuder frikostigt på kunskaper i de mest skilda ämnen från idrottshistoria till gravstenskonst. Förra året uppmärksammades till och med ett rivningsobjekt sporthallen. Filmkvällar Höstens tema för filmkvällar var våldet. Titlar som A clockwork orange och Falling down introducerades av Linda Gordon, filmvetare på Högskolan i Halmstad. Publikarbete, kommunikation och marknadsföring I samband med att länsmuseet genomförde ett antal workshops med kommunikationsbyrån Fabel, sattes som mål att under en 5 års period öka besökstalen med 50 % på museet. Som en central uppgift under 2008 poängterades vikten av att öka besökstalen på museet. Trots att vi gör omvittnat bra utställningar och ambitiösa programsatsningar vet vi av erfarenhet att detta inte med automatik leder till stora publikskaror, framförallt inte med de förutsättningar länsmuseet har i form av lokaler. Under 2009 ökade vi dock våra besökstal med knappa 25 %. Lämplighet, klimat, tillgänglighet och trivsel i museibyggnaden Ett par gånger varje år regnar det in på länsmuseets tredje våning. Ofta klagar våra besökare på lukten från toaletterna, som orsakas av fel i avloppssystemet. Odören sprids dessutom vidare ut i byggnaden. Klimatet i huset är ett problem. Under sommarmånaderna kan det gå flera veckor i sträck med en tempertur på 30 grader i utställningslokalerna. Under vissa dagar är det till och med uppe över 35 grader. Museibesökare har svimmat under den senaste sommaren. Vintertid är det ofta tvärtom, alltså alltför kallt. Det gör att vi måste planera in t.ex ett en eller flerdagarsseminarium i vår hörsal till antingen vår eller höst då klimatet är drägligt. Under hösten fick vi starka klagomål från en rullstolsbunden man som på insändarsidorna och i TV4 med rätta ondgjorde sig över länsmuseets bristande tillgänglighet. Frånvaron av umgängesmöjligheter i ett kafé eller enklare restaurang drar också ner betyget och bidrar till att museet upplevs som ålderdomligt och oattraktivt. Alla de här sakerna bidrar till att besökssiffror är dåliga och oavsett vilka förnäma utställningsidéer som genomförs, så finns hela tiden tanken att upplevelsen går om intet i den torftiga verksamhetsmiljön. 8

11 Skapande skola Regeringens satsning på kultur i skolan genom den så kallade Skapande skola satsningen känns som lyckad. Framförallt för att det är en permanent och långsiktig satsning som gör att både institutioner och skolor kan planera framåt. Utgångspunkten är alltid kommunen och skolan, som måste ta ett initiativ och söka pengarna från Statens Kulturråd. I Halmstad har man arbetat föredömligt och under de senaste två åren har Länsmuseet Halmstad varit djupt involverat i framtagning av ansökan och i valet av tema mm. Under 2009 gjordes ju t.ex. länsmuseets satsning på Ett slag på käften också till kommunens tema för ansökan. Hörsalen I Hylte arbetade bildläraren Kinna Lundsgård på Örnaskolan med ett äventyrligt Raku-projekt där varje elev i åk 8 skulle göra en keramikplatta med motiv som sedan brändes i en speciell rakuugn. Projektet som stöttades ekonomiskt av Merkonst. Resultatet visades i en utställning i länsmuseets hörsal under hösten. En imponerande vägg med omkring tvåhundra keramikplattor! En annan massverkansföreställning stod Kulturskolan i Halmstad för som under rubriken Bild och Form presenterade alster av 165 elever i åldrarna 6-19 år. Kulturskolan SAMLINGAR Det kan inte nog många gånger slås fast hur viktig vår insamlingsverksamhet är för samhällets historiska minne. Museerna är de enda samhällsinstitutioner som har som uppgift att bevara materiella spår efter våra liv. Utan dessa ting är det mycket svårt att levandegöra tidigare epoker på annat sätt än som skriven text. Föremålen i sig är också viktiga källmaterial för framtida forskning kring den tid och det samhälle de representerar. Samlandet kräver dock också stort ansvarstagande från insamlande tjänstemän. Föremålen kostar pengar att magasinera och vårda och ett alltför stort samlande driver på sikt upp kostnaderna. Den kraftsamling som genomfördes på föremålssidan under tre hektiska access-år har gjort stor nytta. Medvetenheten om samlingarnas stora betydelse för verksamheten har djupnat samtidigt som kunskapen om de föremål vi har i samlingarna blivit större. 9

12 Museets huvudsakliga tillväxt på samlingssidan sker inom konst och folkkonstområdet samt inom det lokalhistoriska fältet kopplat till Halmstad kommun. Tillväxten sker genom köp för donationsmedel främst ur Svea Larsons och Lagergrenska donationsfonderna. Även de arkeologiska samlingarna växer i takt med att nya utgrävningar genomförs. En förbättrad förvaring för arkeologiskt järn har förberetts under en tid och under året inköptes ett slutet skåpssystem med klimatkontroll för både relativ luftfuktighet och temperatur. Hit kommer i första hand allt järn att flyttas samt också andra känsliga arkeologiska föremålsgrupper som kan hysas i samma klimat. Ett hundratal konstverk är deponerade i offentliga lokaler i Halland som disponeras av Länsstyrelsen, Halmstads kommun, Landstinget, Garnisonen och Hallandstrafiken. Exempel gåvor till samlingarna 2009 Takduk vävd av hemodlat lin från gården Flahult Femsjö, skänkt av Elisabeth Larsson, Hallaböke. Takduken är vävd i kypertvariation och har infällda partier med knuten och trädd bård i vitt och rött bomullsgarn i varierande stjärnmönster. Apoteksutensilier skänkta från Apoteket Svalan i Halmstad. Pillerbräde med tillbehör för tillverkning av piller, dekoktpress, vägskepp, viktsats och salvspatel. I samlingarna finns sedan 1970-talet delar av inredning och föremål då Apoteket Svalan flyttade från Viktoriagatan till Nyhem. Stickad damkofta i skräddad modell i grått ullgarn från 1930-talet stickad av Anna Persson född 1908, Halmstad, skänkt av systerdottern. Brev och fotografi rörande släkten Stockenberg och familjen Tiedler skänkt av Alarik Wachtmeister, Halmstad. Exempel på inköp till samlingarna 2009 för medel ur Svea Larssons donationsfond Bonadsmålning, Okänd knäredsmålare, Uttåget ur Egypten Buregren, Sassa (f 1953) Radiobroderi Sommar 2006, Broderi på textil 2008 Carlson, Arvid ( ) Flicka i röd tröja, 1934, opd Ericson, Mikael (f 1959) Dark Honeymoon, 2009, 9 min HD-film Svensson, Pål (f 1950) Vriden pelare, hallandsgranit, 2008 Ängkvist, Olle ( ) Skrytmorfar illustrationer, 1982, fem blad, akvarell Utan titel, pleximonter, 1967, blandteknik Natten fångad i nät,1999, apd Utan titel, 1999, collage, blandteknik Grafiska blad, 10 st 10

13 SIFFROR - EKONOMI, PERSONAL & NYCKELTAL 11

14 SIFFROR - EKONOMI, PERSONAL & NYCKELTAL För att åtgärda ett strukturellt underskott i verksamheten beslutade styrelsen under året att ca 1 miljon skulle sparas i verksamheten. Detta har genomförts genom att en del vakanser inte kommer att återbesättas och genom en naturlig avgång. Totalt är det 2,75 tjänster eller ca 10% av museet personalstab som försvunnit. Museet redovisar ett underskott med kr för Intäkter Stat, kommun och landsting Lönebidrag Entré, försäljning mm Projekt Sponsring Hyror Räntor Summa Kostnader Personal Lokaler och teknik Utåtriktad verksamhet Samlingar vård, konservering Kansli Marknadsföring Avskrivningar Räntekostnader mm Summa Anställda Kvinnor (årsarb) Män (årsarb) Summa Fast anställda Kvinnor Män Summa

15 SIFFROR - EKONOMI, PERSONAL & NYCKELTAL Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro som andel av ordinarie arbetstid 5,78% 4,7% Sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer 37,49% 54,2% Sjukfrånvaron fördelad efter kön Män Kvinnor 4,14 5,5% Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori år 4,32 4,0% 50 år eller mer 9,04 Medellön (vid 100% tj.grad) Kvinnor Män (exkl länsmuseichef ) Medianlön Kvinnor Män (exkl länsmuseichef ) Medelålder Kvinnor 42,4 41,8 Män 48,2 48,2 alla 44,76 44,5 Antal verifikation Löpande bokf Lev. reskontra Kundreskontra