LITTERATURLISTA Barnkultur I HT 17 30hp (BKI00)

STOCKHOLMS UNIVERSITET, SE-106 91 STOCKHOLM. TELEFON. 08-163687, MAIL cbk@barnkultur.su.se, WEBB www.barnkultur.su.se Centre for the Study of Children s Culture, University of Stockholm LITTERATURLISTA Barnkultur I HT 17 30hp (BKI00) Litteratur markerad med * finns på Mondo i filsamlingen under fliken Texter. Barndom, barnsyn, barnkultur, 7,5 hp: *Aronsson, P. (2004). Historiebruk. Att använda det förflutna, Lund: Studentlitteratur. Banér, A. (Red.) (2010). Barnets familjer ur barnkulturella perspektiv. Stockholm: *Banér, A. (Red.) (2011). Kulturarvingarna, typ! Vad ska barnen ärva och varför. Stock holm: *Cunningham, H. (1995). Children & Childhood in western society since 1500, New York: Longman Publishing. Hartman, S.(2003). Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter, Stockholm: Natur och Kultur, Halldén, G. (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. I: Pedagogisk forskning i Sverige, nr 1-2. *Helander, K. (2011). Introduktion. Locus 3-4/11, s. 3-5. *Hällström, C. (2011). Barnkulturella innebörder i Kamratpostens insändaravdelning. I Locus 3-4/11, s. 63-80. *Hällström, C. (2008). Insändarsidans baksida. Vuxnas refuseringar av barns läsarbidrag i Folkskolans Barntidning 1902-1903 som ett uttryck för pedagogiken i det barnkulturella? I Qvarsell, B (red.) Pedagogiken i kulturen. Uttolkningar och exempel. Utvecklingspsykologiska seminariets skriftserie, Nr 75. Stockholms universitet: Pedagogiska institutionen. Johannesson, E. & Skuncke, M-C. (1991). Lathund för doktorander och uppsatsförfattare, Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. *Liliequist, M. (1991). Nybyggarbarn: barnuppfostran bland nybyggare i Frostvikens, Vilhelmina och Tärna socknar 1850-1920 (diss) Umeå. Childhood and Children s Culture. (s. 14-17). Denmark: University Press of Southern Piqueras, J. & Edvall, S. (2011). Ungdomars möte med den mänskliga resan: En studie av meningsskapande i museet. I: Svanberg, F. (red.) Forskning vid museer. (s. 97-109). Stockholm: Historiska Museet Sommer, D. (2009). Barndomspsykologi. Utveckling i en förändrad värld. Stockholm: Runa Förlag *Studieteknik och att skriva vetenskapligt en liten hjälp på vägen - CBKs formaliamall

*Sundkvist, M. (1995). Sedligt försummade och vanartade barn i sekelskiftets Norrköping. I: Banér, A. (red.). Ur Barndomens historia (s. 161-175).. Referenslitteratur Banér, A. (1994). Bilden av barnet, Stockholm: Berghs. (Några exemplar säljes på expeditionen) Banér, A. (2006). Uppkäftiga ungar och oförargliga barn: Barn i svensk skämtpress 1894-1924 (diss), Hatje, A-K. (1995).Barnträdgårdsbarnet ett tidigt välfärdsbarn. I: Banér, A. (red.) Ur Barndomens historia (s. 133-159). Korczak, J. (2011). Barnets rätt till respekt, Stockholm: Natur och Kultur. Münger, A-C. (2009). Okynnesvarelser och smygas. Definition av ett socialt problem vid två sekelskiften I: Lind, Lindgren, Sjöberg & Zetterqvist Nelson (red.) Historien, barnen och barndomarna. Vad är problemet? (s. 215-236). Linköping: Bokakademin AB. Kultur för barn, 7,5 hp Andersson, M. & Druker, E. (red.) (2008). Barnlitteraturanalyser. Lund: Studentlitteratur. *Axelsson, M. (2012). Konsten att göra konst tillsammans med publiken Om arbetet med Vad ska vi göra? på ung scen öst, I: Helander, K. (red.). Nu vill jag prata! Barns rös ter i barnkulturen (s. 191-202). s förlag. *Bale, K. (2009). Estetik - en introduktion. Göteborg: Daidalos. *Bárány, A-S. (2008). Babydrama Teater och psykoanalys i livslustens tjänst. I: Barnér, A. (red.). Barn(s)kultur Nytta eller nöje? Om barn, estetik och pedagogik. (s. 35-50). Stockholm: Stockholms Universitet. Berger, A., A. (1999). Kulturstudier - nyckelbegrepp för nybörjare. Lund, Studentlitteratur. Edström, V. (1994). Barnbokens form, Stockholm: Rabén & Sjögren. *Fornäs, J. (2012). Kultur. Stockholm: Liber. *Gunnarsson, A. (2012). Synligt/osynligt. Receptionen av det visuella i bilderböckerna om Alfons Åberg, Göteborg: Makadam. *Helander, K. (2011). Introduktion. I: Locus.(finns också digitalt) *Helander, K. (2001). Hundra år av småbarnskonst. I: Sörenson, M. (red.). För de allra små! Om att uppleva böcker, teater, konst, film och musik, (s. 141-159). Stockholm: Rabén och Sjögren. Helander, K. (red.) (2000). Barn - teater drama.. *Hernes, L., Os, E. (2004). Under tre? mener dere under tre? Kunstformidling til barn unde tre år erfaringer fra projektet Klangfugl. I: Banér, A. (red). Barns smak. Om barn och estetik. (s. x-x). *Janson, M. (2008). Fostran. I: Koivunen, A. (red.) Film och andra rörliga bilder. En introduktion. (s.127-143). Helsingborg: Raster förlag. Kåreland, L. (2003). The Story of Swedish Picture Books. I: Lagercranz Spindler, Y. (red.). Contemporary Swedish Illustrators, Sweden Guest of Honour in Bologna 2013, (s. 7-21) Kulturrådet, [elektronisk] http://www.kulturradet.se/documents/publikationer/2013/nsbfyr.pdf Kärrholm, S. & Tengart, P. (2012). Barnlitteraturens värden och värderingar, Lund: Studentlitteratur. *Magnusson, H. (2005). Berättande Bilder - Svenska tecknadeserier för barn, Göteborg: Makadam 2005, s. 26-42. Childhood and Children s Culture. (s. 14-17). Aahus: University Press of Southern Denmark.

Pettersson, Å. (2013). TV for children: how Swedish public service television imagines a child audience. (Diss.)Linköping: The Department of Thematic Studies, Linköping University. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-92197 *Pettersson, Å. (2016) Du är väl lärande, lilla vän? Om public service-tv för barn och synen på barnpubliken. I: Söderberg, E. (red.). Ordning och reda, konsten på freda'! (s. 35-50).. (Tillagd: 2017-09-01) Pollock, G. (1995). Det moderna och kvinnlighetens rum. I: Lindberg, A-L. (red.). Konst, kön och blick. Feministiska bildanalyser från renässans till postmodernism. (s.165-210.) Stockholm: Norstedts. Riddersporre, B.,Söderman, J. (red.). Musikvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & Kul tur. Till Kristin Hallbergs tillfälle ingår också läsning av barnlitteratur enligt den förteckning som finns i Filsamlingen Texter. Dokumentet heter Skönlitteratur till Kristin Hallbergs tillfällen. Övriga artiklar Janson, M. Smaskigt för barn föll inte alla i på läppen, Svenska Dagbladet, 10/10 2011 [elektronisk]: https://www.svd.se/smaskigt-for-barn-foll-inte-alla-pa-lappen/av/malena-janson Janson, M. "Barnet i fokus sedan filmens barndom", Svenska Dagbladet 21/9 2008 [elektronisk]: https://www.svd.se/barnet-i-fokus-sedan-filmens-barndom/av/malena-janson Referenslitteratur Aulin-Gråhamn, L., Persson, M., Thavenius, J. (2004). Skolan och den radikala estetiken, Lund: Studentlitteratur. Banér, A. (red). (2010). Barnets familjer ur barnkulturella perspektiv. Skrift nr. 43, CBK, Texter: Westin, Bergström, Lindenbaum/Helander. Edlund, E. Textens frihet och filmens begränsande realism. I: Edlun, E., Hoffsten, A. (red.) Inte bara Emil. Bok blir film. Stockholm: Svenska Filminstitutet. Hallberg, K. (2015). Barnlitteraturens spegel. I: Kritik nr 35-36. (Finns att beställa på info@kritiker.nu går också att köpa på Akademibokhandeln Mäster Samuelsgatan, Rönnells bokhandel mfl.) *Hallberg, K. (2008). Om verklighet och främmandegörning. Omvärlden speglad i några böcker av Ann Forslind. I: Svensson, S., Hansson, J. (red.). Vänbok till Sonja Svensson. (s. 68-75). Stockholm: Opal. Helander, K. (red.) (2014). Mycket väl godkänd Vad är kvalitet i barnkulturen? Skrift nr. 47, CBK, Texter: Helander, Lidén, Frände, Stark. Ljungdahl, C. (2015). GO BEBIS!, Ah hallo bebis och Prassel - Om danskonst för den allra yngsta barnpubliken. Magisteruppsats, Centrum för barnkulturforskning, Stockholms universitet. Finns som elektronisk resurs på www.diva-portal.org *Strömstedt, M. & Eriksson, E. (1982). Majken, den nittonde december. Stockholm: Natur och kultur. Westin, B. Vad är barnlitteraturforskning?. I: Bergsten, S. (red.). Litteraturvetenskap en inledning. (s. 129-142). Lund: Studentlitteratur. Kultur i barns vardagsliv, 7, 5 hp *Abiala, K. & Hernwall, P. (2013) Tweens konstruerar identitet online flickors och pojkars erfarenheter av sociala medier. Pedagogisk Forskning i Sverige, 18 (1-2), 10-23. Corsaro, W. A. (2003) We re Friends, right? Inside Kids' Cultures. Washington: Henry

Joseph Press Forsman, M. (2014). Duckface/Stoneface. Sociala medier, onlinespel och bildkommunikation bland killar och tjejer i årskurs 4 och 7. Stockholm: Statens medieråd. Hellman, A. (2010). Kan Batman vara rosa? Förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola. (diss.). Göteborgs universitet. Finns som elektronisk resurs på: http://hdl.handle.net/2077/22776 *Hernwall, P. (2014). Vem är du? Om genus och makt i ungas kommunikation online, I: Dunkels, E. & Lindgren, S (red). Interaktiva medier och lärandemiljöer. (s. 57-73). Malmö: Gleerup. Hällström, C. (2011). Barnkulturella innebörder i Kamratpostens insändaravdelning. Locus 3-4, 63-80. *Janson, U. (2013) Delaktighet i lek en fråga om röst i det barnkulturella. I: Helander K. (red) Nu vill jag prata! Barns röster i barnkulturen. (s. 13-35). Stockholm: Stockholms universitet. *Johansen, S-L. (2012). Den medialiserede leg. I: H.Jæger., & K.Torgensen. (Red.). Medialisert barndom: Digital kultur i barnehagen (s.20-29). Oslo: Universitetsforlaget. Childhood and Children s Culture) (s.14-17). Denmark: University Press of Southern. *Nelsson, A & Svensson K. (2005). Barn och leksaker i lek och lärande. Stockholm: Liber Simonsson, M. (2007). Barndom och kulturella artefakter. Platsen som skapas runt bilderboken. I: Halldén, G. (red.). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. (s. 119-139). Stockholm: Carlsson Stendahl, E. (2017). Hjältar utmanar lärare och barn. Förskolan 2017-04-12. Finns som Elektronisk resurs på: http://forskolan.se/alla-kan-flyga/ Ågren, Y. (2015). Barns medierade värld syskonsamspel, lek och konsumtion. 2015. (diss). Finns som elektronisk resurs på http://www.divaportal.org Änggård, E. (2006). Barn skapar bilder i förskolan. Lund: Studentlitteratur Öhman, M.(2011). Det viktigaste är att får leka! Stockholm: Liber. Öksnes, M. (2011). Lekens flertydlighet: Om barns lek i en institutionaliserad barndom, Stockholm: Liber. Kulturella omgivningar, 7,5 hp Andersson, M. & Druker, E. (red.) (2008). Barnlitteraturanalyser. Lund: Studentlitteratur. Arnér, E. (2009). Barns inflytande i förskolan. Lund: Studentlitteratur. Aulin-Gråhamn, L., Persson, M., Thavenius, J. (2004). Skolan och den radikala estetiken, Lund: Studentlitteratur. *Brembeck, H. (2009). Hem till McDonald's. I Banér, A. (Red.) (2009). Allt blir en vara. Barn, kultur och konsumtion (s. 51-64). Stockholm: Stockhilms universitet. Buckingham, D. (2000). After the death of childhood: Growing up in the age of electronic media. Cambridge: Blackwell Publishing, Polity Press. Ernst, Manilla, Lorentzon, Ylva, Wester, Moa. Barn, kultur och kulturutbud förutsättningar och förväntningar. En pilotstudie om att lyfta barns och ungas perspektiv, Stockholms kulturförvaltning, 2013 (tillagd: 2017-09-01) Texten finns tillgänglig i DIVA, www.diva-portal.org *Dunkels, E. (2015) Osynliga flickan I skärningspunkten mellan kön, ålder och nätet. I: Helander, K (red) Synas, höras, finnas plats för barnkultur! (s. 40-50). Stockholm: Stockholms universitet *Hart, R. (1992). Children s participation: From tokenism to citizenship. Florence: UNICEF International Child Development Centre. (Finns som elektronisk resurs) *Helander, K. (2014). Barnets rätt till konst och kultur. I: Cederborg, A-C. & Warnling- Nerep, W (red) Barnrätt. En antologi. (s. 186-198). Stockholm: Norstedts Juridik. Jansson, M., & Klintborg Ahlklo, Å. (2016). Plats för lek: svenska lekplatser förr och nu.

Stockholm: Svensk byggtjänst. *Janson, M (red). (2014a) Introduktion till filmpedagogik. Vita duken som svarta tavlan. Malmö: Gleerup. *Janson, M. (2014). När bara den bästa TV:n var god nog åt barnen. Om sjuttiotalets svenska barnprogram. Stockholm: Karneval förlag. *Janson, U. (2013) Delaktighet i lek en fråga om röst i det barnkulturella. I: Helander K. (red.) Nu vill jag prata! Barns röster i barnkulturen. (s. 13-35). Stockholm: *Lidén, E (2008). Jag vill nog bara lära mig - Barns upplevelser av och ambitioner med sitt musicerande inom och utom ramen för frivillig musikundervisning. I: Helander, K (Red.). (2008). Utsikter och insikter Barns kulturella liv. (s. 39-72). Stockholm: *Läroplan för förskolan, rev. 2016 (Finns som elektronisk resurs) *Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (Finns som elektronisk resurs) *Mänskliga rättigheter - Konventionen om barnets rättigheter. (2006) Regeringskansliet: UD info. Finns som elektronisk resurs på: http://www.regeringen.se/informationsmaterial/2006/01/ud-05.059/ Sandh, Håkan (2015) Kulturskolorna lika och unika. Stockholm: Mandatus. Sandin, B. (2017). Varifrån kommer barns rättigheter? - rättighetsdiskursernas politiska och sociala rötter i Sverige. I Hällström, C. (Red.) (2017). Tillbaka till framtiden. Barn kultur i dialog med vårt förflutna. (s. 20-36). Övriga artiklar Helena Granström, "Iscensatta aktiviteter på fängslande lekland", Expressen 2015-08-17 http://www.expressen.se/kultur/iscensatta-aktiviteter-pa-fangslande-lekland/ Elsa Westerstad, "Djävulsk skuldbeläggning", Fokus, 2015-08-15 http://www.fokus.se/2015/08/djavulsk-skuldbelaggning/ Helena Granström,, "Fel fokus på tidens syn på föräldraskap", Expressen 2015-08-24 http://www.expressen.se/kultur/fel-fokus-pa-tidens-syn-pa-foraldraskap/ Kalle Lind, "Lära dina barn att hata lekland?", Sydsvenskan 2015-08-26 http://www.sydsvenskan.se/2015-08-26/lara-dina-barn-att-hata-lekland