Rakeldagen 2017 SÄKRA DIN KOMMUNIKATION Från vardag till kris på sjukhuset SIDORNA 4 5 71 200 grundabonnemang i Rakel. Myndigheter har 50 700, kommuner har 10 500, landsting har 8 000 och kommersiella och övriga aktörer har 2 000. Direktkontakt i farlig verksamhet SIDAN 8 Varje år åker Sjöräddningssällskapet ut på över 9 000 uppdrag. Femton minuter efter att larmet gått ska sjöräddarna vara på plats i båten och sätta kurs mot alltifrån olycks- och sjukdomsfall på öar och vid kust, till bränder i terräng och i byggnader. Samma metodik förenklar samverkan SIDORNA 10 11 Rustade för elbortfall SIDAN 3
2 SÄKRA DIN KOMMUNIKATION RAKELDAGEN 2017 Om Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) MSB:s uppgift är att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. Vi bidrar till att samhället förebygger händelser och att vi är beredda när de inträffar. När en allvarlig olycka eller kris inträffar ger vi stöd. Vi ska också se till att samhället lär sig av det inträffade. MSB arbetar genom kunskapsuppbyggnad, stöd, utbildning, övning, reglering, tillsyn och eget operativt arbete i nära samverkan med kommuner, landsting, myndigheter, företag och organisationer för att uppnå ökad trygghet och säkerhet på alla samhällsnivåer från lokalt till globalt. Hur bra kan det bli? ATT SAMVERKA MED tal över radio är fortfarande ett överlägset sätt att kommunicera vid en incident när det är många inblandade och bråttom att rädda liv och egendom. Den positiva effekten av säker och snabb talkommunikation är självklar och ofta avgörande för insatsens utfall. Rakel är nu ett moget system, det fungerar bra och det finns en struktur för samverkan. Antalet användare ökar fortfarande, och för varje ny användare ökar vi vår gemensamma förmåga att hantera samhällsstörningar. DET GÅR BRA för Rakel nu men hur kan vi bli bättre? Passa på att se vad våra partner och leverantörer kan göra för er. Kanske får du någon idé från ett seminarium eller träffar någon som inspirerar dig att hitta nya sätt att utveckla er användning av Rakel. I den här tidningen finns några exempel på organisationer som använder Rakel med framgång, ta det som en utmaning att bli lika bra. MSB ansvarar för Rakel Staten äger Rakelsystemets infrastruktur. MSB ansvarar för utbyggnad, drift, förvaltning och utveckling av Rakel. Rakel är vårt nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. Det har byggts ut i hela Sverige för att stärka samhällets krishanteringsförmåga och underlätta den dagliga kommunikationen hos organisationer som arbetar med allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar. Lästips! HÅKAN BROOD Enhetschef för marknadsföring och kommunikation på Rakel och ledningssystem, MSB Rakel Formgivning: Advant Produktionsbyrå Tryck: Danagård LiTHO Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 651 81 Karlstad Tel 0771-240 240 www.msb.se Publ.nr: MSB1126 - oktober 2017 Vill du beställa fler exemplar av den här tidningen? Beställ den på rakelkontakt@msb.se Gör Rakel till en del av ditt dagliga arbete Alla som använder Rakel ska kunna hantera radiokommunikation på rätt sätt. Läs mer om detta i Kort om att kommunicera i Rakel. Träna Rakel i vardagen I foldern Träna Rakel i vardagen hittar du förslag på hur man tränar Rakelkommunikation regelbundet och blir en tryggare användare. Läs foldrarna på msb.se/utbilda_rakel eller beställ dem via rakelkontakt@msb.se Rakel Kort om att kommunicera i Rakel Till dig som har fått en Rakelmobil att använda vid samhällsstörningar Träna Rakel i vardagen och bli en säkrare användare
SÄKRA DIN KOMMUNIKATION RAKELDAGEN 2017 3 Rakel integreras i drift- centralen för att få överblick Ett elavbrott till följd av en storm eller kraftig blåst kan slå ut både mobilmaster och det fasta telefonnätet. I en sådan situation är Rakel det enda kommunikationssystemet som fungerar idag, berättar Christer Andersson från Skellefteå Kraft som använder Rakel sedan tre år. FÖR SKELLEFTEÅ KRAFT var det ett naturligt steg att ansluta sig eftersom den äldre teknik de tidigare förlitat sig på vid driftsstörningar hade tagits ur bruk. Dessutom ville myndigheten Svenska kraftnät, för att säkra elförsörjningen runt om i Sverige, att alla de större regionsbolagen skulle ansluta sig. På Skellefteå Kraft används Rakel ofta. Eftersom vi är helt hänvisade till Rakel vid en störning är det viktigt att vi vänjer oss vid utrustningen. Därför använder vi den parallellt med annan utrustning även i vardagen, säger säkerhetschef Christer Andersson. YTTERLIGARE EN ANLEDNING till att Rakel används i det dagliga arbetet är att det är ett så snabbt system. Du behöver inte vänta på att telefonsignaler ska gå fram och att mottagen ska svara. I stället väljer du en talgrupp och pratar. Då nås alla mottagare i den valda talgruppen direkt. Skellefteå Kraft har egna talgrupper, men ingår även i natio - nella talgrupper med fler användare. Vid till exempel en linjebyggnad ingår alla i arbetsgruppen Fredrik Lundström är elmontör på Energiservice Skellefteå och använder Rakel i det dagliga arbetet. i samma talgrupp. Den som arbetar på driftcentralen behöver inte ha allas nummer och koll på vem som jobbar just den aktuella dagen, i stället kan meddelande gå ut via Rakel och alla som är i tjänst i talgruppen nås direkt. De nationella talgrupperna använder man vid samverkan kring större driftstörningar. Christer Andersson tycker att Rakel fungerar mycket bra och rekommenderar andra elbolag att ansluta sig. Men ett råd är att man parallellt med utbyggnaden av Rakelenheterna ska satsa på Christer Andersson att även bygga ut och anpassa driftcentralen. En effektiv kommunikationscentral ska integrera Rakel med andra system och fungera lite som ett flygledartorn. Här ska det gå att överblicka och hantera all verksamhet i det lokala elnätet, säger Christer Andersson. SKELLEFTEÅ KRAFT ANVÄNDER sig inte bara av handenheterna och talgrupperna i Rakel, utan även av så kallad telematik för säker dataöverföring. Arbetet med att bygga ut Rakels telematikanvändning pågår för fullt på sju vattenkraftstationer och målsättningen är att alla de större kraftstationerna ska vara utrustade med telematik inom ett par år. När man driftsatte systemet drabbades man av en störning under testperioden och då fungerade telematiken som den skulle. All nödvändig data överfördes till kommunikationscentralen och man kunde ha full koll på vattennivåer och annat utan att behöva skicka personal till kraftstationen vilket man behövt göra utan Rakel. Text: Lena Malmsten-Bäverstam, Expertinfo Foto: Jenny Fahlgren
4 SÄKRA DIN KOMMUNIKATION RAKELDAGEN 2017 Från daglig drift och ordning till katastrofberedskap Kommunikationssystemet Rakel fyller en viktig funktion i det dagliga arbetet och är en hörnsten i Södertälje sjukhus katastrof- och krisberedskap. Flera funktioner på sjukhuset har i princip helt övergått till att kommunicera via Rakel. AMBULANSERNA FÅR SINA larm från SOS Alarm genom Rakel och kommunicerar både med andra blåljusaktörer och med sjukhusets akutmottagning via Rakel. Ordningsvakterna tycker att Rakel fungerar bättre än deras traditionella kommunikationsradio och är nöjda med både täckning och ljudkvalitet. Dygnet runt, sju dagar i veckan patrulleras sjukhuset av ordningsvakter som bär på varsin Rakelenhet. Med dem kan de enkelt komma i kontakt med till exempel räddningstjänsten. Även driftpersonal använder Rakel. Via Rakel kan de snabbt bli nådda om det inträffar en allvarlig händelse av något slag: om till exempel ordningsvakterna uppmärksammar ett vattenläckage ska de kunna nå driftpersonalen utan dröjsmål. Och liksom ordningsvakterna kan driften behöva komma i snabb kontakt med räddningstjänsten. FAKTA På Södertälje sjukhus har man använt sig av Rakel sedan 2010 efter ett beslut i Stockholms läns landsting. Idag används Rakel av många funktioner på sjukhuset, för både intern och extern samverkan. En talgrupp med polisen vore bra vid oroligheter på stan. ALLA SOM ARBETAR med Rakel på Södertälje sjukhus får regelbundet genomgå en Rakelutbildning anpassad efter just deras behov. Utbildningen är extra viktig för de så kallade sällananvändarna, det vill säga de som enbart använder Rakel vid vissa typer av händelser. Det är sjukhusets beredskapssamordnare Malin som samordnar utbildningarna. På akutmottagningen används Rakel dagligen, berättar Malin. Den ansvariga ledningssjuksköterskan bär alltid en handenhet och larmsjuksköterskan bevakar den fasta enheten. Att svara på anrop har blivit en rutin och fungerar som det ska. Det är sällan någon behöver göra egna anrop och det är bland annat därför det är så viktigt att vi har våra Rakelutbildningar med jämna mellanrum. Sjukhuset har flera olika interna talgrupper, men är också anslutna till externa talgrupper. Vid varje fast Rakelenhet på sjukhuset finns en enkel manual som berättar hur man gör olika anrop och vilka kortnummer som går till olika talgrupper. Man har också tagit fram fickmanualer som hör till de lösa handenheterna. I SJUKHUSETS LEDNINGSCENTRAL finns både en fast Rakelenhet och en handenhet. Det är härifrån katastrofledningsgruppen ska leda arbetet om det uppstår en medicinsk katastrof: det vill säga en så pass allvarlig händelse att belastningen blir så hög att normala kvalitetskrav inte längre kan upprätthållas. Gruppen träffas regelbundet och en gång per år övar de på olika katastrofteman. Både Malin och sjukhusets säkerhetschef Melina sitter med i katastrofledningsgruppen. MELINA ANSER ATT det finns många anledningar för ett sjukhus att använda Rakel. Men den viktigaste tycker hon är möjligheten att snabbt nå ut till många samtidigt, med samma information. Vid någon form av säkerhetsrelaterad händelse, till exempel vid en brand eller annan störning som påverkar den allmänna ordningen på sjukhuset, kan jag som säkerhetschef och ordningsvakterna nå ut med ett larm och information till alla Rakelanvändare på sjukhuset samtidigt. Det ökar säkerheten och minskar risken för tidsfördröjning och desinformation. Rakel är ett säkert och krypterat system och går inte att avlyssna. Det gör att jag känner mig trygg när jag kommunicerar via Rakel, säger Melina. Att svara på anrop har blivit en rutin och fungerar som det ska. MELINA SER FLERA nya användningsområden för Rakel i framtiden. Redan idag är det till exempel tekniskt möjligt att styra ambulansportarna med Rakel. Södertälje kommun använder Rakel och sjukhuset ingår i kommunens krisberedskapsgrupp. Här ser Melina att en gemensam talgrupp skulle vara till nytta. Även en talgrupp med polisen vore bra. Här skulle polisen kunna
SÄKRA DIN KOMMUNIKATION RAKELDAGEN 2017 5 Vid brandlarms- och reservkraftsprov har Rakel en mycket viktig funktion, berättar Thomas, driftledare. Malin och Melina tycker att Rakel fungerar utmärkt och uppmanar de sjukhus som tvekar att börja använda systemet genast. Ordningsvakterna Jonatan och Mattias använder Rakel i sitt dagliga arbete på sjukhuset. Eva, ledningssjuksköterska på akutmottagningen tar emot anrop från Tjänsteman i beredskap. anropa sjukhuset vid exempelvis oroligheter ute på stan när det kan tänkas att flera människor beger sig till sjukhuset samtidigt. Då skulle personalen bättre kunna använda de säkerhetsrutiner som finns för att bemöta dessa människor, säger Melina. Internt tror både Malin och Melina att sjukhusets vaktmästeri, skulle ha nytta av Rakel. Både Malin och Melina tycker att Rakel fungerar utmärkt. När systemet var nytt uppstod en del problem, men det handlade främst om handhavandeproblem som utbildning och träning har löst. För de sjukhus som tvekar att börja med Rakel uppmanar Malin och Melina dem att genast sätta igång: Använd! Vi ser nyttan med Rakel! Text: Lena Malmsten-Bäverstam, Expertinfo Foto: Thomas Henrikson Vid varje fast Rakelenhet på sjukhuset finns en enkel manual som berättar hur man gör olika anrop och vilka kortnummer som går till olika talgrupper.
6 SÄKRA DIN KOMMUNIKATION RAKELDAGEN 2017 Rakel förstärks och utvecklas för minst en miljard Hos MSB och hos många av Rakels användarorganisationer pågår arbetet med att förbereda för framtidens teknik. Samtidigt utvecklas och förstärks Rakelsystemet. RAKELS ANVÄNDARE omfattas av den pågående digitaliseringen i samhället precis som alla andra, konstaterar Minna Nyman, verksamhetschef för Rakel och ledningssystem på MSB. Det behövs verktyg för att jobba mer effektivt, vara mobila och ha kontoret på fickan samt lösa uppgifter direkt på plats. Den tekniska utvecklingen erbjuder nya arbetssätt. MSB anser att det finns behov av att komplettera Rakel med bredbandstjänster för att både kunna skicka och ta emot data, som till exempel bilder, filmer, kartor och använda databastjänster. Att som idag använda mobila bredbandstjänster från kommersiella operatörer är inte tillräckligt säkert och tillförlitligt. Vi lever i en tid som präglas av ett förändrat säkerhetspolitiskt läge som gör det allt mer angeläget att kommunicera effektivt och säkert. Det visar inte minst händelser som de på Drottninggatan den 7 april och påverkans operationer, där myndigheter och mediaföretag utsätts för data intrång och sabotage. Vi behöver säkra och robusta kommunikationslösningar som möter behoven i hela hotskalan; från olyckor, via krishantering, till höjd beredskap och krig. I den totalförsvarsplanering som nu genomförs är därför robust, säker och skyddad kommunikation en av grundförutsättningarna. ARBETET MED ATT säkra framtida taloch datakommunikation måste förberedas nu. MSB förordar en kommunikationslösning som stegvis och på kort sikt ska komplettera Rakel. På längre sikt, när kommunikationslösningen är på plats och är lika bra eller bättre än Rakel kan tekniken bytas ut. Statlig kontroll och rådighet är viktigt eftersom säker informationshantering är ett nationellt säkerhetsintresse. Minna Nyman konstaterar att de nyhetsrubriker som vinklas mot att Rakel är på väg att läggas ned inte stämmer. Rakel är det absolut bästa kommunikationssystemet för aktörer inom allmän ordning, säkerhet och hälsa vi har idag sett till täckning, tillgänglighet, robusthet. Det finns idag inget system som kan ersätta Rakel i dessa hänseenden. Rakel kommer att vara det system som används för verksamhetskritisk talkommunikation under lång tid framöver. Vi förstärker och utvecklar Rakel under de kommande åren med satsningar på mer än en miljard kronor. Vi bygger ut täckning, reservkraft och transmission och uppgraderar Rakels mjukvara, för att ge några exempel. VISSTE DU ATT! Rakel och Nødnett är de första nationella TETRAkommunikationssystem i världen som kopplats ihop. Det skickas 11 miljoner SDS per dygn i Rakel. Rakels basstationer använder el från förnyelsebara energikällor som... SOL VATTEN BIOBRÄNSLE VIND
SÄKRA DIN KOMMUNIKATION RAKELDAGEN 2017 7 Rakel är en vital del av totalförsvaret TMO DMO Vid täckningsproblem, håll radion högt och förändra din position. Använd en monofon, då kan du prata och lyssna samtidigt som du håller radion högt upp med den andra handen. Lär dig din organisations talgruppsindexering (kortnummer), det förenklar talgruppsbyten. Lär dig hur DMO-läget fungerar. I DMO fungerar din radio utan att vara uppkopplad i nätet. Källare Garage Där du annars inte har täckning, exempelvis i ett garage eller i djupaste skogen kan du använda dig av fordonsterminalen och funktionen gateway. Tips för bättre Rakelanvändning Testa hur lång räckvidden är i olika miljöer. Använd radion i vardagen och skapa en radiokultur på din arbetsplats, ni är ett team. Uppmuntra och hjälp de som har svårt med tekniken. Tänk till innan du scannar talgrupper. Behöver jag lyssna eller belastar jag kapaciteten i onödan. Vi på MSB får många frågor om vad det innebär att Rakel ska användas i det civila försvaret, en del av totalförsvaret. Rakel är idag ett av de främsta kommunikationsverktygen för civil-militär samverkan. Försvaret använder Rakel för samverkan men även under stödinsatser för samordning av berörda aktörer. Det är det gemensamma kommunikationssystem som uppfyller kraven på robusthet och det finns riktlinjer för hur samverkan skall ske mellan försvarsmakten och civila myndigheter och organisationer. Alla har ett ansvar. Idag har Rakel fler än 70.000 användare i 550 organisationer. Det är allas ansvar, som har en roll i att förvalta eller använda Rakel, att se till att Rakel är ett stöd i det civila försvaret. Det gäller även alla leverantörer. Följ de nationella riktlinjerna för samverkan. Läs de regler som finns för att hantera utrustning i anslutningsvillkoren. Träna och öva med alla i er organisation. FAKTA Tips! Ny version av Rakelguiden Rakelguiden ger en överblick över vilka företag som levererar applikationer, konsulttjänster, utbildningar och utrustning för Rakelkommunikation. Guiden hittar du på msb.se/rakel/rakelguiden Civilt försvar handlar om hela samhällets inneboende robusthet, motståndskraft och förmåga att hantera allvarliga kriser upp till ett väpnat angrepp. Målet för det civila försvaret är att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld. Totalförsvar består av militärt försvar och civilt försvar. Vid höjd beredskap kan delar av eller hela totalförsvaret mobiliseras. Totalförsvar är den verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig.
8 SÄKRA DIN KOMMUNIKATION RAKELDAGEN 2017 AstraZenecas tillverkningsenhet i Södertälje har sedan ett antal år valt att ansluta sig till Rakel för att stärka sin krisberedskap. Anläggningen är en av världens största tablettfabriker med tillverkning av 10 miljarder tabletter per år. Direktkontakt med räddningstjänsten minskar oron vid incidenter Raffinaderier, flygplatser, stålverk och företag och organisationer som hanterar kemiskt avfall har rätt att ansluta sig till och använda Rakel för sin samverkan och kommunikation med framför allt räddningstjänsten. ASTRAZENECA LAGRAR OCH hanterar farliga kemikalier och är därför klassade som en Sevesoanläggning. Det innebär att verksamheten omfattas av den så kallade Sevesolagstiftningen där det ställs stora krav på säkerhet och beredskap för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. De som använder Rakel i sin dagliga verksamhet på Astra Zeneca är personal som hanterar farliga kemi kalier, de som jobbar med brandskyddet och anläggningens väktare. Alla dessa grupper bär på varsin handenhet. På anläggningen finns en beredskapscentral som är bemannad dygnet runt. Här finns den fasta Rakelenheten. Eftersom en olycka hos Lennart K. Andersson oss skulle kunna innebära en stor fara både lokalt för anläggningen och för omkringboende allmänhet jobbar vi alltid aktivt med beredskap och säkerhet. I det arbetet har vi stor hjälp av Rakel som är ett effektivt och störningsfritt kommunikationssystem, säger AstraZenecas säkerhetschef Lennart K. Andersson. DEN STORA FÖRDELEN med Rakel är direktkontakten med räddningstjänsten och andra blåljusaktörer, berättar Lennart K. Andersson. AstraZenecas Rakelenheter har alla talgrupper som möjliggör samverkan med aktuell räddningstjänst. Tack vare det kan man nå ut med rätt information direkt. För att räddningstjänsten ska veta vad som väntar dem och vilka resurser de behöver tillkalla är det till exempel viktigt att kunna förmedla exakt var en olycka inträffat och vilka kemikalier som eventuellt är inblandade. Det kan säkert också vara skönt för dem att få veta redan från början att det bara handlar om en vanlig brand i ett förråd eller liknande. Jag kan tänka mig att adrenalinnivån är ganska hög om man tror att det kan röra sig om en kemikaliebrand, säger Lennart K. Andersson. HITTILLS HAR ANLÄGGNINGEN varit förskonad från någon större incident men AstraZeneca genomför regelbundet beredskapsövningar både internt och tillsammans med räddningstjänsten. Under dessa övningar kommunicerar man enbart via Rakel och de blir därför även övningar i att hantera Rakelenheterna på rätt sätt. Text: Lena Malmsten-Bäverstam, Expertinfo Foto: AstraZeneca
SÄKRA DIN KOMMUNIKATION RAKELDAGEN 2017 9 Samverkan över gränsen gör att vi förstår varandra Den 1 mars 2017 tog svensk-norsk gränssamverkan ett stort kliv framåt. Då invigdes norsk-svenska ISI (Norway Sweden Inter System Interface). Det är en kommunikationstjänst i Rakel och Nødnett som gör att svenska och norska samhällsviktiga aktörer kan kommunicera lättare och säkrare över gränsen. ISI-TJÄNSTEN TESTADES I praktiken på skärtorsdagen 2017 under norrmännens traditionella firande i svenska Strömstad och norska Halden. Svenska och norska poliser patrullerar ju tillsammans på båda orterna den här dagen. I år kunde vi höra båda centralernas kommunikation direkt i våra egna terminaler, och inte vara beroende av att en kollega berättade vad som sas. Det gav ett utmärkt sammanhang under insatsen, och underlättade arbetet mycket, säger Reine Lamkiewicz, sambandsansvarig vid polismyndigheten region Väst. REINE UPPLEVER ATT tekniken i stort sett är på plats, medan det återstår finjusteringar när det gäller metodiken. En viktig fråga är vilket språk som ska användas vid gemensamma insatser. Fackspråk från olika länder och inom olika yrkesgrupper kan ställa till problem, framför allt om man står i en stökig miljö som kräver uppmärksamhet och koncentration. I vårt fall är det ju många som förstår norska respektive svenska. Samverkan mellan svensk och norsk sjukvård, räddningstjänst och polis när Rakel och Nødnett sammankopplades i Meråker-Storlien 2016. Vid minsta misstanke om att det kan uppstå missförstånd är det dock säkrast att gå över till enkel engelska. Det får inte finnas någon prestige som gör att någon inte vågar erkänna att man inte förstår. Det är något som vi får jobba med under utbildningarna, säger Reine. LÄNGS DEN LÅNGA gränsen mellan Norge och Sverige har samhällsviktiga aktörer länge samarbetat på olika sätt vid olyckor, polisinsatser och naturkatastrofer. Anita Galin var projektledare för ISI-projektet på MSB och hon betonar att det i första hand handlar om säkerhet. Oavsett vilken sida gränsen så måste hjälpen fram fort. Den drabbade struntar i vilket land den kommer från, säger Anita. Text: Anki Mattson, Språkkonsulterna Foto: Thomas Henrikson FAKTA ISI är en europeisk standard för att koppla samman TETRA-nät, i det här fallet ett svenskt och ett norskt. Den tekniska utvecklingen har utgått från befintlig teknik som har anpassats efter användarnas konkreta behov och önskemål. Tekniken gör det möjligt för användarna i de båda näten att kommunicera med varandra var som helst i landet, inte bara nära gränsen. De terminaler som ska användas vid gränsöverskridande samverkan programmeras med särskilda NOSEtalgrupper. De måste också ha en särskild programvara installerad (AIM). Alla terminaler som ska använda NOSE-talgrupperna måste ha ett särskilt abonnemang. Varje organisation ansöker om abonnemang för sina terminaler.
10 SÄKRA DIN KOMMUNIKATION RAKELDAGEN 2017 Enkelt att kommunicera med fler aktörer I alla väder ska Sjöräddningssällskapet stå rustade att rycka ut. I takt med att antalet uppdrag som utförs i samverkan med andra aktörer blir fler ökar även behovet av effektiv kommunikation. Med Rakel kan Sjöräddningssällskapet snabbt och effektivt kommunicera, både inom organisationen och med räddningsaktörer på land. VARJE ÅR ÅKER Sjöräddningssällskapet ut på över 9 000 uppdrag. Femton minuter efter att larmet gått ska sjöräddarna vara på plats i båten och sätta kurs mot alltifrån olycks- och sjukdomsfall på öar och vid kust, till bränder i terräng och i byggnader. Variationen på uppdragen är stor och Sjöräddningssällskapet utför även sjö ambulanstransporter, är rustade för miljöräddning och hjälper polisen vid sökandet efter försvunna personer. För oss är det mycket viktigt att ha tillgång till Rakel. Utan Rakel hade vi inte kunnat stödja samhället på det vis vi gör, säger Klas Johansson som är räddningstjänstansvarig på Sjöräddningssällskapet. Tack vare Rakel har vi också möjlighet att positionera våra enheter. VARJE SJÖRÄDDNINGSBÅT ÄR utrustad med Rakel och en Rakelterminal följer i många fall även med jourhavande skeppare. Med 19 egna samverkanstalgrupper som SOS Alarm, Kustbevakningen och Polisen administrerar kan sjöräddarnas talgrupper snabbt gruppkombineras med till exempel RAPS för samverkan med räddningstjänst, ambulans, polis och SOS Alarm. Det är samma metodik över hela landet vilket gör att det blir ett väldigt enkelt sätt för oss att kommunicera, säger Klas Johansson. NÄR SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPET ÅKER på ett larm kan besättningen redan under framkörningstiden hålla sig uppdaterad om situationen på till exempel en olycksplats, och på så vis vara mer förberedd vid ankomst. Tack vare Rakel har vi också möjlighet att positionera våra enheter så att SOS Alarm, Polisens ledningscentraler och de kommunala räddningstjänster som har egna kommunikationscentraler ser oss i sina kartor. Så har det inte varit tidigare, och det har inneburit en stor effektivitet, säger Klas Johansson. IDAG FINNS DET cirka 2 000 sjöräddare i Sverige, knutna till 70 sjöräddningsstationer från Ystad i söder till Piteå i norr. Även om Klas Johansson anser att Rakel är mer logiskt och enklare att använda än tidigare kommunikationssystem ligger det en utmaning i att utbilda alla i Rakel, eftersom behoven varierar med uppdragen. De stationer som har uppdrag där man samverkar med landresurser, har svävare eller flera enheter på stationen, är mer flitiga användare av Rakel än de stationer För oss är det mycket viktigt att ha tillgång till Rakel. Utan Rakel hade vi inte kunnat stödja samhället på det vis vi gör. som i princip aldrig samverkar med landresurser, säger han. KLAS JOHANSSON BERÄTTAR att Sjöräddningssällskapet tidigt tog fram två typer av utbildningar. Först utbildades ett antal sjöräddare med rätt kompetens att kunna installera och driftsätta Rakelterminaler på befintliga sjöräddningsbåtar. Sedan tog Sjöräddningssällskapets leverantör av Rakelutrustning fram en instruktörsutbildning där de utbildade nästan en sjöräddare per station i användandet av Rakel. Detta har sedan förändrats genom åren då vi uppdaterat programvaran med funktioner som passar oss bättre, säger Klas Johansson. EN SJÖRÄDDARE HAR också tagit fram en enkel Rakelhandbok som beskriver terminaler och handhavande inom Sjöräddningssällskapet. Vi har använt MSB:s riktlinjer som bas och har lagt mycket kraft och tanke för att göra handboken så enkel som möjligt, säger Klas Johansson. Handboken har fått positiv respons och har varit ett välkommet redskap bland sjöräddarna runt om i landet. Text: Marie Persson Foto: Per-Åke Blomgren
SÄKRA DIN KOMMUNIKATION RAKELDAGEN 2017 11 FAKTA Sjöräddningssällskapet startades av eldsjälar år 1907. Alla räddningsbåtar har frivillig besättning som är beredd att ställa upp dygnet runt, året om. Sjöräddningssällskapet står för 70 procent av sjöräddningen i Sverige. Hela verksamheten bygger på gåvor, medlemskap och ideella insatser. KÄLLA: SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPET Sjöräddningsstationen på Dalarö övar tillsammans med Sjöfartsverkets räddningshelikopter.
Har du frågor om Rakel? Rakels kundansvariga svarar på frågor om abonnemang, tjänster och villkor. Varje kundansvarig ansvarar för ett visst län eller bransch. Ring MSB:s växel 0771-240 240 för att prata med din kundansvariga. Urban Rönnqvist Berith Elgbro Carin Malmberg Lars Berzell Kirsi Ahonen Kurt Andersson Birgitta Åberg Lina Bassus Rakel kundstöd tar emot felanmälningar, beställningar, aktiverar och avaktiverar Rakelmobiler och besvarar frågor. Telefon: 020-250 250 E-post: kundstod.rakel@msb.se Vid fakturafrågor pratar du med säljkoordinator Lina Bassus. Telefon: 020-250 250 E-post: rakelkontakt@msb.se För mer information besök msb.se/rakel Lär dig mer om MSB:s säkra kommunikationstjänster WIS Webbaserat informationssystem SGSI Swedish Government Secure Intranet VMA Viktigt Meddelande till Allmänheten WIS 3.0 och Nationella riktlinjer lanseras i slutet på 2017. Rakeldriftinformation kommer att finnas tillgänglig i nya WIS appen som lanseras i slutet på 2017. Nyheter om WIS kan du följa på msb.se/wis-nyheter. SGSI ger svenska myndigheter tillgång till EU:s skyddade nät TESTA. SGSI är en säker och krypterad förbindelse. SGSI fungerar oberoende av internet. VMA är ett varningssystem som används vid bland annat olyckor och allvarliga händelser. VMA innefattar information i radio och TV samt i vissa fall utomhusvarningssystemet Hesa Fredrik. För styrning och övervakning av utomhusvarningssystemet används Rakel. Staten, genom MSB, äger systemet men kommuner ansvarar för drift och underhåll.