2012-02-17 1 (5) En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs? Världen förändras, och det måste skolan också göra. Utan ett väl fungerande utbildningsväsen riskerar vi stagnation i samhällsutvecklingen och allt större svårigheter både på individuell, arbetsplats- och nationell nivå att möta de utmaningar som globaliseringen medför. Idag är gymnasieutbildning och högskoleutbildning inte längre något som berör ett fåtal utan har blivit en nödvändighet för att klara allt fler av dagens komplexa yrken och arbetsuppgifter. Då måste utbildningen förmå ge eleverna det stöd de behöver för att nå måluppfyllelse. Och då måste skolans kunskapsutveckling utgå från de frågor som ställs i vardagen. För att Sverige ska stå starkt i ett internationellt kunskaps- och konkurrensperspektiv måste skolan leva upp till lagens krav på att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och Svenskt Näringsliv har tidigare i en programförklaring formulerat vår vision för vad som utmärker forskningsanknytningen i framtidens skola. Nu vill vi utveckla vad vi menar krävs för att nå dit. Sverige behöver en skola med ett ständigt utvecklande arbetssätt och en forskning som tar sin utgångspunkt i skolans behov Alla som arbetar i och med skolan; som lärare, skolledare, elevhälsans personal, skolförvaltning, politiker såväl som fristående huvudmän, måste ta ansvar och avsätta tid för att förbättra skolan och öka förutsättningarna för ett kontinuerligt lärande. Då behöver skolan i större utsträckning än idag präglas av ett systematiskt, vetenskapligt förhållningssätt baserat på forskning om de kunskaper, färdigheter och kompetenser som behövs för att nå en ökad måluppfyllelse i skolan. Liksom i programförklaringen anser vi att insatser behöver göras i hela skolsystemet och därmed innefattar begreppen förskola och skola all verksamhet som regleras av skollagen. En arbetande plattform för forskning om och med skolan Vi föreslår att en plattform skapas för att öka kvaliteten i förskolan och skolan genom att främja ett utvecklande arbetssätt som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta görs genom att: främja forskningsintresset i förskola och skola, främja erfarenhetsutbyte, värdera och sprida forskningsresultat samt stödja att dessa implementeras, identifiera forskningsbehov och styra resurser mot dessa samt utveckla en långsiktig strategisk plan för såväl det praktiska arbetet som en framtida organisation.
2 Vi har här inte föreslagit en konkret form för arbetet, utan menar att formerna bör arbetas fram i den fortsatta processen och bör i allt väsentligt bygga vidare på de uppdrag som här föreslås. I den form som regeringen väljer, bör vi branschföreträdare samt relevanta myndigheter och företrädare för forskarvärlden ingå men verksamheten ska ledas av representanter för staten. Plattformen ska vara en nationell samlingspunkt för arbete direkt med förskolan/skolan och forskningen på ett dubbelriktat sätt. Dels med konkret stöd för att etablera forskningsengagerade förskolor och skolor och för att öka den behovsnära forskningen dels för att den kunskap som finns om undervisningsmetoder och arbetssätt som förbättrar undervisningen och ökar elevernas måluppfyllelse ska nå ut och omsättas i praktiken. För detta krävs att forskningsfrågorna i större utsträckning än idag utgår från förskolans och skolans verklighet och vardag. 1. Plattformens uppgifter: 1.1. Främja forskningsintresset i förskolor och skolor Arbeta konsultativt gentemot huvudmän och förskolor/skolor Plattformen bör arbeta för att främja ett vetenskapligt förhållningssätt hos dem som arbetar i och med skolan. Detta arbete bör rikta sig mot såväl lärare som rektorer och mot skolledning och skolhuvudmän. Pilotprojekt för forskningsengagerade förskolor och skolor Plattformen bör få medel till sitt förfogande för att, i samfinansiering med huvudmännen, starta pilotprojekt med praktiknära forskning för att på så sätt öka andelen förskolor/skolor med förskollärare/lärare och skolledare som bedriver forskning. Genom pilotprojekten får man möjlighet att pröva arbetssätt och utveckla modeller för att främja forskningsengagerade förskolor och skolor på bred front.
3 Forskarutbildning och forskarskolor Plattformen ska på olika sätt stimulera förskollärares/lärares och skolledares intresse för att bedriva forskning inom de områden som förskolan och skolan behöver för att förbättra sin verksamhet och nå ökad måluppfyllelse. Plattformen ska även stimulera huvudmännens intresse för att stödja sådan forskarutbildning och på bästa sätt ta tillvara deltagarnas nya kompetenser. Forskarskolor för yrkesverksamma förskollärare och lärare tillgodoser på ett bra sätt de behov som finns för utveckling av undervisningen. 1.2. Främja erfarenhetsutbyte Agera mötesplats Plattformen ska utgöra en virtuell och fysisk mötesplats. De intresserade ska via plattformens verksamhet kunna hitta relevanta forskningsresultat inom olika områden. Man bör även tillhandahålla en fysisk mötesplats för seminarier, presentationer och liknande samt agera länk mellan enskilda forskare och skolor. Nätverk För att sprida forskningsöversikter, forskningsresultat och syntetiseringar behöver plattformen upprätta en rad nätverk i landet, på regional nivå och för olika målgrupper. En tydlig sådan målgrupp är de lektorer, och andra karriärtjänster, som i allt högre grad kommer att inrättas. En annan målgrupp är skolledare samt utvecklingsansvariga på huvudmannanivå. Även representanter för relevanta forskarmiljöer vid olika lärosäten samt ansvariga för lärarutbildningar är viktiga målgrupper för olika nätverk. Regional och ämnesdidaktisk samverkan Plattformen bör även få i uppdrag att se hur regionala samarbeten samt nationella ämnesdidaktiska centra bäst kan utvecklas och hur forskarskolor för yrkesverksamma lärare kan kopplas till dessa centra och permanentas. 1.3. Värdera, sprida och främja implementeringen av forskningsresultat Samla och värdera forskningsresultat genom att göra forskningsöversikter och syntetiseringar Plattformen bör sammanställa de behov förskolan och skolan har av forskning och som myndigheter och internationella organisationer ännu inte fyllt genom sammanställningar av forskningens slutsatser, så kallade syntetiseringar. Plattformen kan initiera översikter på områden där sådana saknas.
4 Främja lokala projekt för att implementera forskningsresultat För att forskningsresultaten ska användas krävs att de är möjliga att översätta till den egna verksamheten. Att öka mottaglighet i förskolan och skolan är dels en ledningsfråga dels en fråga om att öka förskollärares, lärare och skolledares egna deltagande i forskning. Här har huvudmännen ett särskilt ansvar för att genomföra implementeringsprojekt. Dessa kan, men behöver inte, länkas till pilotprojekten för forskningsengagerade förskolor och skolor. Utöver pilotprojekten kan plattformen stötta med kontakter mellan praktiker och forskare samt stödja erfarenhetsutbyte med andra huvudmän. 1.4. Identifiera forskningsbehov och styra resurser mot dessa Samla in forskningsbehov från verksamheten. En av plattformens viktigaste uppgifter blir att vara en länk för verksamhetens frågor till forskningen. Det är huvudmännen och professionens ansvar att se till att etablera kanaler så att dessa frågor når plattformen och akademin och det är forskningsfinansiärernas ansvar att ta vid och se till att frågorna når dem som har möjlighet att besvara dem. Identifiera områden för särskilda insatser Forskning som bygger på verksamhetens behov och syntetisering av frågeställningar som är relevanta för dem som dagligen arbetar i förskolan och skolan måste öka. För att åstadkomma detta behövs tillräckligt stora forskningsmiljöer som arbetar långsiktigt så att kunskap samlas och byggs på i en fruktbar omgivning. Ett sätt att stärka de forskningsmiljöer som arbetar med praktiknära forskning och direkt stödja förskolans och skolans eget behov av kunskap är att avsätta medel för särskilda utlysningar. Dessa ska gå till forskning inom områden där plattformen ser att behovet är särskilt stort, det kan gälla specifika frågor som berör ett eller flera ämnen. Plattformen bör besluta om såväl innehåll som utgångspunkter (kriterier) för dessa riktade ansökningsomgångar inom den utbildningsvetenskapliga forskningen. Sådana kriterier kan tillexempel bestå av krav på professionens deltagande, samfinansieringskrav med huvudmännen, anknytning till forskarskolor, regional eller ämnesdidaktisk samverkan. 1.5. Utveckla en långsiktig strategisk plan för såväl det praktiska arbetet som en framtida organisation Plattformen ska utarbeta förslag på den organisation som ska etableras när plattformen har slutfört sitt uppdrag. Den kommande organisationen bör i allt väsentligt bygga vidare på de strukturer och de uppdrag som här föreslås. I detta arbete ingår framtida finansiering av skolforskning, förskollärares, lärares och skolledares forskarutbildning samt andra ekonomiska frågor som till exempel delade tjänster.
5 2. Plattformens syfte och form 2.1 Skäl för ett brett gemensamt åtagande Ett systematiskt vetenskapligt förhållningssätt måste prägla all verksamhet i förskolan och skolan. För att forskningsresultat ska omsättas i praktiken krävs ett verksamhetsnära perspektiv samt ett nära samarbete med professionen. En funktion som stärker kopplingen mellan vetenskap och förskolan/skolans praktik måste byggas av forskare, beslutsfattare, verksamhetsansvariga, förskollärare, lärare och skolledare tillsammans. Ett gemensamt deltagande och åtagande ger långsiktighet och säkerställer tillräckliga resurser. 2.2 Finansiering och tidplan För att plattformen ska vara väl förankrad i både forskning och praktik föreslår vi att detaljerna utarbetas av Utbildningsdepartementet i samråd med intressenterna med utgångspunkt i de kriterier som har angetts ovan. För att en plattform så snart som möjligt ska kunna agera bör dess form och finansiering presenteras i den kommande forskningspropositionen. Arbetet bör påbörjas den 1 januari 2013. Plattformen ska redan från början få de operativa arbetsuppgifter som föreslås ovan. För detta behövs tillräckliga resurser så att man från start kan påbörja den främjande verksamheten, inklusive de föreslagna pilotprojekten. Finansiering av dessa pilotprojekt, samt vissa andra särskilda initiativ, föreslås även ske genom delfinansiering av huvudmännen. Beslut av myndighetskaraktär ska fattas i gängse ordning av lämpliga myndigheter. Huvudmännen förutsätts också bära kostnader för till exempel projekt för att implementera forskningsresultat lokalt samt för delar av kostnaderna för förskollärares, lärares och skolledares vidareutbildning inom forskarutbildning, såsom redan idag är fallet för de statliga forskarskolorna. Idag finansierar huvudmännen kostnader för forskning om och med skolan på olika sätt, tillexempel genom forskningsprojekt som del av uppföljning eller utveckling av verksamheten, forskningscirklar och andra former då skolans personal är en del av forskningsprojekt, stöd för förskollärares, lärares och skolledares kompetensutveckling. Med en förstärkning av nivån på det statliga stödet till forskning som tar sin utgångspunkt i skolans behov följer ett ökat åtagande från huvudmännen att på olika sätt stödja denna forskning och främja ett arbetssätt baserat på ett vetenskapligt förhållningssätt.