Erfarenheter av att vårda patienter med meticillinresistenta staphylococcus aureus (MRSA) på sjukhus - Litteraturstudie

Självständigt arbete (examensarbete), 15 hp, för Kandidatexamen i omvårdnad HT 2015 Erfarenheter av att vårda patienter med meticillinresistenta staphylococcus aureus (MRSA) på sjukhus - Litteraturstudie Titti Johansson och Marleen Saarloos Sektionen för hälsa och samhälle eller Sektionen för lärande och miljö

Författare/Author Titti Johansson Marleen Saarloos Erfarenheter av att vårda patienter med meticillinresistenta staphylococcus aureus (MRSA) på sjukhus Experiences of caring for patients with methicillin-resistant staphylococcus aureus (MRSA) in hospitals Handledare/Supervisor Malin Sundström Examinator/Examiner Inga-Britt Lindh Sammanfattning/Abstract Bakgrund: Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska alla patienter oavsett smitta behandlas lika. Det är sedan tidigare känt att patienter med MRSA har påverkat sjukvårdspersonalens yrkesutövning då okunskap och rädsla har präglat deras tankar och uppfattning och därmed deras handlingar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjukvårdspersonalens erfarenheter av att vårda patienter med meticillinresistenta staphylococcus aureus på sjukhus. Metod: Litteraturstudien bygger på åtta vetenskapliga artiklar varav en är kvalitativ, sex är kvantitativa samt en som både är kvalitativ och kvantitativ. De vetenskapliga artiklarna granskades och sammanställdes. Resultat: Det framkom tre kategorier av sjukvårdspersonals erfarenheter. Rädsla och osäkerhet och dess konsekvenser för omvårdnaden, där sjukvårdspersonalen erfor rädsla och osäkerhet i mötet med patienter med MRSA. Känslorna påverkade omvårdnaden negativt. I den andra kategorin Tillämpningar av hygienrutiner i omvårdnaden vid MRSA framkom att korrekt handhygien erfaras tillämpas dock upplevdes en osäkerhet kring när extra smittskyddsåtgärder skulle erhållas. Under den tredje kategorin Behov av utbildning och förbättringar i arbetsmiljön framkom att sjukvårdspersonal påpekade vikten av mer utbildning, kunskap och förbättrad kommunikation i omvårdnaden vid patienter med MRSA. Diskussion: Rädslan hos sjukvårdspersonalen var stor och visade på att sjukvårdspersonalen var oroliga att föra MRSA-smittan vidare hem till sin familj. Likaså okunskapen om vilka hygienrutiner som var aktuella samt när dessa skulle tillämpas. Det fanns också ett stort behov av förbättringar kring hur yrkesutövningen skulle kunna förbättras kring omvårdnaden av patienter med MRSA för att öka vårdkvaliteten. Ämnesord/Keyword MRSA, sjukvårdspersonal, erfarenheter, omvårdnad, litteraturstudie.

Innehåll BAKGRUND... 4 SYFTE... 6 METOD... 6 Design... 6 Urval... 6 Datainsamling och genomförande... 7 Analys... 8 Etiska överväganden... 9 RESULTAT... 9 Rädsla och osäkerhet och dess konsekvenser för omvårdnaden... 9 Tillämpningar av hygienrutiner i omvårdnaden vid MRSA... 10 Behov av utbildning och förbättringar i arbetsmiljön... 11 DISKUSSION... 12 Metoddiskussion... 12 Resultatdiskussion... 15 REFERENSER... 19 Bilaga 1 - Sökschema... 24 Bilaga 2 - Artikelöversikt... 28 3

BAKGRUND Meticillinresistenta staphylococus aureus (MRSA) är en vanligt förekommande multiresistent bakterie på sjukhus (Skov et al., 2008). Det är av stor vikt att sjukvårdspersonal har god kunskap om resistenta bakterier, smittspridning samt att de förhåller sig till detta på ett professionellt sätt. Sjukvårdspersonal bör också vara väl medvetna om den smittade patientens utsatthet (Lindahl & Skyman, 2014). Det har visat sig att sjukvårdspersonal som har vårdat meticillinresistenta staphylococcus aureussmittade patienter känt sig oroliga. Detta har också påverkat yrkesutövningen där sjukvårdspersonal inte har kunnat ge god vård (Lindahl & Skyman, 2014; Lindberg et al., 2009). I Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 2a som all sjukvårdspersonal ska följa framgår att alla patienter ska behandlas lika och med samma värdighet oavsett smitta. Även god vård och god hygienisk standard ska följas för samtlig sjukvårdspersonal. Bland sjukvårdspersonal ligger rollen som främsta ledare inom omvårdnaden hos sjuksköterskan. Därför belyser litteraturstudien emellanåt sjuksköterskans yrkesroll för att framhävda detta. I litteraturstudien berörs omvårdnadsteoretikern Suzie Kims (2010) två av fyra omvårdnadsdomäner, mötet mellan patient och sjuksköterska och sjuksköterskans yrkesutövning. I mötet med patienten betonas att sjuksköterskan ska visa empati, förståelse och respekt för patienten. I yrkesutövningsdomänen belyser Kim vikten av att dokumentera handlingar, beslutstagande och vikten av att se hela patienten. Vid nyupptäckt smitta i Sverige har sjukvårdspersonal enligt smittskyddslagen en skyldighet att anmäla smitta samt en plikt att spåra smitta enligt Smittskyddslagen (2004:168) 5 kapitel 2. Statistik i Sverige påvisar att under januari år 2014 smittades i genomsnitt 60 personer per vecka. Totalt under år 2014 smittades 50 % av de MRSAsmittade i Sverige respektive 49 % i utlandet. En procent saknar uppgift om smittland (Folkhälsomyndigheten, 2015). MRSA kan ge symtom i form av långvariga infekterade sår eller bölder på huden som även leda till sepsis och lunginflammation vilket ökar dödligheten hos en patient med MRSA. Hos MRSA-bärare finns bakterien oftast på hud och i sår samt slemhinnor men 4

framför allt i näsa, svalg och perineum (Klevens et al., 2007). Smittvägen för MRSA är via direkt och indirekt kontaktsmitta (Centers for Disease Control and Prevention, 2013). Hos en symtomfri individ utan hudskada är smittrisken liten (Smittskyddsläkarföreningen, 2013). Att vårda patienter med MRSA kräver basala hygienrutiner med god följsamhet för att förhindra smittspridningen. Basala hygienrutiner innebär i Sverige att arbetskläder ska ha kort ärm och bytas efter arbetsdagen eller vid behov. Händer och underarmar ska vara fria från armbandsur och smycken. Desinfektion av händer ska ske med en alkohol baserad handdesinfektionsmedel innan och efter kontakt med en ny patient på torra händer. Vid synlig smuts på händer ska detta tvättas bort samt vid vård av patient med gastroenterit skall flytande tvål och vatten alltid tillämpas innan desinfektion appliceras på torra händer. Handskar och skyddsförkläde används enligt de basala hygienrutinerna vid kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material. Detta byts och tas av direkt efter arbetsmomentet och ersätts med nya inför nästkommande arbetsmoment (SOSFS 2015:10). Även isolering kan förekomma för att förhindra smittspridningen av MRSA. Vid sådana fall är det viktigt att sjukvårdspersonal informerar patienten om vad som kommer hända och varför isolering är nödvändigt (Vårdhandboken, 2014). Att vårda patienter ställer också krav på bemötandet från sjukvårdspersonalen. Erfarenheter kring bemötandet av sjukvårdspersonalen från MRSA-drabbade patienter har upplevts olika. Känslor av att bli kränkt, instängd och begränsad är mycket vanligt förekommande hos MRSA-drabbade patienter. Det förekommer även att personal avstår från att möta de drabbade patienterna på grund av rädsla. Bemötandet från personalen beskrivs många gånger som oprofessionellt vilket resulterar i att patienten får känslan av att bli behandlad som att de vore giftiga. Informationen som personalen ger till den MRSA-smittade personen upplevs många gånger vara varierande, obetydlig eller i vissa fall obefintlig menar patienter. Det förekommer även tillfällen då patienter anser att personal ignorerar MRSA-smittan (Skyman, Sjöström & Hellström, 2010). Det är viktigt för sjukvårdspersonal att vara medveten om patienters känslor och upplevelser i olika situationer. Patienten ska betraktas som en helhet. Att vara diagnostiserad med en sjukdom eller en smitta blir en del av patientens identitet som påverkar hur patienten ser på sig själv (Birkler, 2007). Enligt International Council of 5

Nurses (2012) etiska kod för sjuksköterskor ska sjuksköterskan främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidandet. Därför är det av stor vikt att erfarenheter om MRSA blir uppmärksammade så kunskapen kan förbättra förutsättningarna för sjukvårdspersonalen att förhindra smittspridningen av MRSA. SYFTE Syftet med litteraturstudien är att belysa sjukvårdspersonals erfarenheter av att vårda patienter med meticillinresistenta staphylococcus aureus på sjukhus. METOD Design Studien är en systematisk litteraturstudie som baseras på kvalitativa och kvantitativa studier. Genom att på detta vis sammanställa omvårdnadsforskning belystes sjukvårdspersonalens erfarenheter av MRSA (Friberg, 2012a). Urval Inklusionskriterier som användes till studien var att det skulle vara sjukvårdspersonal, studier från år 2000-2015 för att litteraturstudien skall vara så aktuell och nära i tiden som möjligt samt kvalitativa och kvantitativa studier. Kvalitativa studier inkluderades för att finna studier som undersökte sjukvårdspersonalens perspektiv vilket motsvarar syftet (Friberg, 2012a). Kvantitativa studier inkluderades eftersom erfarenheter kan påvisas även där. Vårdkontexten var på sjukhus därför exkluderades studier som var från äldreboende och eller liknande kontexter. Artiklar som inte svarade på syftet exkluderades (Rosén, 2012). Studier skrivna på annat språk än engelska, svenska, danska eller norska exkluderades i sökprocessen (Friberg, 2012a). 6

Datainsamling och genomförande En systematisk blocksökning genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed där de vetenskapliga orginalartiklarna som ingår i litteraturstudien söktes fram. De två databaserna valdes eftersom de innehåller vetenskapliga artiklar som berör bland annat omvårdnad, hälsovetenskap, beteende och medicin, vilket stämmer överens med syftet till studien (Karlsson, 2012). I sökprocessen användes ämnesord och sökord i fritext i hänvisade databaser på ett systematiskt sätt. Sökorden som användes var Methicillin resistant Staphylococcus aureus, MRSA, Methicillin resistance, Nurses, Nurs*, Nursing Care, Caring, Nursing staff, Health Personnel, Experienc*, Perception* Attitudes, Nurs Attitudes, Attitude of Health Personnel, Qualitative, Qualitativ* Qualitative stud*, Qualitative research, Qualitative method*, Interview, Quantitativ*. I enlighet med Östlundh (2012) beskriver de booleska operatörerna AND och OR som användes i litteraturstudiens datainsamling (se Bilaga 1). Den booleska operatören AND används för att minska antalet träffar och kombinera termer. Däremot används OR för att bredda sökningen och för att sammansätta olika synonymer. Asteriks symbolen (*) används för att fånga olika böjningsformer av sökorden. Av de påträffade artiklarna i databaserna lästes samtliga titlar och relevanta abstract igenom. Genom manuell sökning påträffades ännu en artikel. Artiklar som inte svarade på syftet exkluderades. Detta resulterade i nio relevanta artiklar som användes i litteraturstudien. Författarna läste igenom artiklarna var för sig och därefter tillsammans för att erhålla ett brett perspektiv. Därefter granskades artiklarna med Röda Korsets Högskolas granskningsmall (2005) för granskning av vetenskapliga artiklar. Granskningsmallen användes eftersom den är väletablerad och riktar sig mot denna typ av studie. Mallen tillämpades till både den kvalitativa och de kvantitativa studierna. När granskningsmallen användes till de kvantitativa studierna exkluderades dock vissa punkter i mallen. Denna strukturerade granskning tillämpades för att få en bredare förståelse av artiklarnas innehåll och syfte men även för att kontrollera artiklarnas kvalitet. Artiklarnas kvalitet granskades genom att analysavsnittet i artiklarna undersöktes för att upptäcka eventuell förförståelse som kan ha påverkat studien. 7

Wallengren och Henricsson (2012) menar att kvaliteten på artiklarna som användes i litteraturstudien säkerställs vid kontroller av eventuell inflytande av förförståelse. Analys Författarnas förförståelse skapades på tidigare arbetsplatser och baseras på ett osäkert bemötande och bristande hygienrutiner hos personalen. Förförståelsen diskuterades och dokumenterades innan litteraturstudien påbörjades för att begränsa dess inflytande i resultatet. En uppdelning gjordes då den kvalitativa artikeln samt en av artiklarna som både var kvalitativ och kvantitativ började läsas av litteraturstudiens författare var för sig för att skapa egna uppfattningar om innehållet i artiklarna. Därefter diskuterades de gemensamt och läste igenom tillsammans ännu en gång för att inte missa något väsentligt. Samma process genomfördes sedan med de sex och en halv kvantitativa artiklarna. Därefter fördes information in i en artikelöversikt för att få en bättre överblick över de ingående artiklarna. Artiklar som granskades och vars resultat innehöll betydelsefullt material som svarade mot litteraturstudiens syfte lästes först övergripande på engelska av litteraturstudiens författare och översattes sedan till svenska. Efter översättning och diskussion togs först hänsyn till resultatet i den kvalitativa studien och studien som innehöll både kvalitativt och kvantitativs resultat. Text markerades i olika ämne för att få en överblick. Därefter sorterades och organiserades texten i olika sorteringsboxar beroende på innehåll. Utifrån dessa olika sorteringsboxar kunde sedan ett sammanhang ses och kategorier skapades. Med de kvalitativa studierna som grund byggdes det sedan på med data från de kvantitativa studierna. Sorteringsprocessen och hanteringen var den samma som vid de kvalitativa studierna. Efter sorteringen av de kvantitativa artiklarna framkom fler nya kategorier. Samtliga kategoriers benämningar justerades ytterligare ett par gånger likaså flyttades innehållet omkring under kategorierna. I resultatet av litteraturstudien presenterades de granskade artiklarnas resultat. Med underlag från Friberg (2012a) har litteraturstudien lästs av oberoende personer för att förstärka validiteten. 8

Etiska överväganden Forsberg och Wengström (2008) menar att artiklars vetenskapliga värde ökar när dessa har blivit etiskt granskade och godkända. Även Stryhn (2007) påpekar vikten av att forskningsprojekt ska genomgå en etisk granskning. Därför inkluderades etiskt granskade och eller artiklar där artikelförfattarna visade på väl noggranna etiska överväganden som bygger på relevanta studier. Under litteraturstudiens gång har ingen data förvrängts eller förskönats. Oavsett resultat inkluderades alla valda artiklar som svarade mot syftet. Inga nedlåtande värderingar från litteraturstudiens författare om sjukvårdspersonal som deltog i studierna kommer påträffas. RESULTAT Erfarenheter som sjukvårdspersonal hade av att vårda patienter med MRSA var många och varierande. De mest framträdande erfarenheterna i de åtta utvalda artiklarna presenteras här nedan i tre kategorier; Rädsla och osäkerhet och dess konsekvenser för omvårdnaden, tillämpningar av hygienrutiner i omvårdnaden vid MRSA, samt behov av utbildning och förbättringar i arbetsmiljön. Rädsla och osäkerhet och dess konsekvenser för omvårdnaden Majoriteten av personalen kände en rädsla för att bli smittade vid vårdande av patienter med MRSA. Oro och rädsla växte av kännedom om att risken av att bli smittad hade blivit betydligt högre på arbetsplatsen då en eller flera patienter med MRSA befann sig där (Da Silva et al., 2010; Pedro, Sousa-Uva & Pina, 2014; Seibert, Speroni, Oh, DeVoe, & Jacobsen, 2014a). Dock fanns det en minoritet som inte upplevde någon rädsla eller oro alls över att vårda och behandla patienter med MRSA (Da Silva et al., 2010; Seibert et al., 2014a). Rädslan för att bli smittad med MRSA grundade sig även i en rädsla för att ta smittan med sig hem till familjen. Det skapades en konflikt hos den enskilda personalen som därför valde att begränsa sin omvårdnad till patienten (Da 9

Silva et al., 2010; Seibert, Speroni, Oh, DeVoe, & Jacobsen, 2014a; Seibert et al., 2014a). Det förekom även en rädsla i mötet för att smittspridningen av MRSA skulle komma att påverka andra patienter på avdelningen och orsaka allvarliga komplikationer på grund av att sjukvårdspersonalen inte hade följt hygienrutinerna och riktlinjer som fanns kring MRSA (Da Silva et al., 2010; Seibert et al., 2014a). Likaså kunde rädslan påverka att besök ställdes in eller flyttades längre fram under dagen och spontana besök uteblev (Da Silva et al., 2010; Seibert et al., 2014a; Seibert et al., 2014a). När sjukvårdspersonalen ville ge tröst upplevdes dessutom att beröringen med handskar inte gav samma tröst som det gjorde utan handskar. En oro upplevdes av sjukvårdspersonalen över hur patientsäkerheten påverkades i en akut situation för patienter med MRSA-smitta (Seibert et al., 2014a). Mötet och förhållandet mellan patient och sjukvårdspersonal blev inte det samma som personalen vanligtvis upplevde och strävade efter utan de kände att rädslorna begränsade dem och kontakten blev inte densamma (Da Silva et al., 2010; Seibert et al., 2014a). Tillämpningar av hygienrutiner i omvårdnaden vid MRSA MRSA upplevdes av sjukvårdspersonalen som en allvarlig och farlig infektion som bidrog till ökad dödlighet (Da Silva et al., 2010). Sjukvårdspersonalens händer ansågs vara den största smittkällan till att MRSA spreds menade majoriteten (Lugg & Ahmed, 2007; Pedro et al., 2014). I det kliniska arbetet visade däremot ungefär hälften tillämpa korrekt handtvätt och användning av handskar samt förkläden (Pedro et al., 2014). Genom att tillämpa handtvätt samt komplettering med alkohol menade sjukvårdspersonalen att det var den mest effektiva kliniska åtgärden som minskade risken för spridning av infektionen (Da Silva et al., 2010; Lugg & Ahmed, 2007; Pedro et al., 2014; Peres, Pina & Fonseca Cardoso, 2011). En mindre skara i sjukvårdspersonalen tvättade händerna med högre frekvens vid vård av smittsam patient. Största delen av sjukvårdspersonalen menade att frekvensen av att tvätta händerna var oberoende av patientens smittsamhet (Da Silva et al., 2010). När det gällde indirekt kontaktsmitta visade sig att mer än hälften av deltagarna var medvetna 10

om att MRSA kunde leva på ytor i flera dagar och inte enbart behövde befinna sig på eller i kroppen (Seibert et al., 2014a). Största delen av sjukvårdspersonalen visade kännedom kring goda förebyggande åtgärder (Da Silva et al., 2010; Lugg & Ahmed, 2007; Pedro et al., 2014; Peres et al., 2011). Dock erfor sjukvårdspersonalen att de förebyggande åtgärderna vanligtvis inte efterlevdes vid snabba besök och att sjukvårdspersonalen ökade risken för smittspridning. Detta resulterade i att det förekom tillfällen då personal inte använde sig av tillgängliga verktyg och redskap på grund av erfarenheten av att tid till rengöring av de kontaminerade verktygen inte fanns (Seibert et al., 2014a; Seibert et al., 2014a). Trigg, Trimmons och Pynegar (2008) menar dock i deras studie att sjukvårdspersonalen erfor att kollegorna utförde de förebyggande åtgärderna väl. En stor del av sjukvårdspersonalen menade att kollegornas förhållningssätt och utförande av förebyggande åtgärder gentemot patienter med MRSA bör följa riktlinjerna. Detta på grund av rädsla och för att minska riskerna för smittspridning till sjukvårdspersonalen själva (Pedro et al., 2011). I de fall när brister i förebyggande åtgärder upplevdes erfor majoriteten av sjukvårdspersonalen att det kändes obekvämt att påminna kollegorna om försiktighetsåtgärderna vid brist på förebyggande åtgärder vid vård av patienter med MRSA (Seibert et al., 2014b). Trots att det fanns kännedom och i viss mån efterlevnad vid isolering av patienter med MRSA fanns det brister i tillämpning av hygienrutiner i det kliniska arbetet. Flera forskare (Easton et al., 2007; Trigg et al., 2008) menar att en liten del av personalen tyckte att samtliga fall med MRSA skulle isoleras medan en annan del av personalen påstod att detta skulle ske endast vid speciella omständigheter. En minoritet menade att övriga speciella tillämpningar för patienter med MRSA inte behövdes. Dessa menade också att MRSA inte var någon allvarlig infektion (Da Silva et al., 2010; Peres et al., 2011). Behov av utbildning och förbättringar i arbetsmiljön I flera studier framkom att det var viktigt med mer utbildning och kunskap till sjukvårdspersonalen (Easton et al., 2007; Lugg & Ahmed, 2007; Seibert et al., 2014a; 11

Trigg et al., 2008). Utbildningen kring smittspridning skilde sig åt hos sjukvårdspersonalen och ansågs behöva ses över så att samtliga får en bättre sjukdomsbild av MRSA (Da Silva et al., 2010; Trigg et al., 2008). Sjukvårdspersonal som hade fått extra utbildning kring MRSA visade sig hantera och tillämpa hygienrutiner på ett korrekt sätt i omvårdnaden än sjukvårdspersonal som inte hade genomgått extra utbildning (Lugg & Ahmed, 2007). Förutom utbildning för att förbättra mötet påpekades ett behov av att förbättra hygienrutinerna och förebyggande åtgärder. För att underlätta dessa framkom att sjukvårdspersonal önskade att skyddsutrustning som handskar, förkläden och sprit skulle finnas nära till hands (Da Silva et al., 2010; Seibert et al., 2014a). En liten skara sjukvårdspersonal erfor däremot att skyddsutrustning fanns och redan var lättillgänglig för personalen (Da Silva et al., 2010; Peres et al., 2011). Det påpekades även gång på gång ett behov av bättre kommunikation mellan kollegorna för att förhindra smittspridning. I flera fall framkom det för sent att en patient var smittad med MRSA. Kommunikationen tycktes dessutom brista betydligt mer vid underbemannad personalstyrka. Stor vikt lades därför vid bemanningen under arbetspasset. För att upprätthålla ett patientsäkert arbete fanns det ett behov av kontinuitet i personalstyrkan (Da Silva et al., 2010; Seibert et al., 2014a). Likaså framkom det anmärkningar i ett antal studier kring ett behov av förbättrat samarbete mellan kollegorna (Da Silva et al., 2010; Trigg et al., 2008). Utöver detta existerade en upplevd tidsbrist vid vård av patienter med MRSA (Seibert et al., 2014a; Seibert et al., 2014b). En minoritet menade dock på att tid inte var något problem (Seibert et al., 2014a; Seibert et al., 2014b). DISKUSSION Metoddiskussion Till metoddiskussionen användes begreppen trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet vilka används till kvalitetsgranskningar av studier med kvalitativ design (Wallengren & Henricson, 2012). 12

Denna litteraturstudie genomfördes för att belysa sjukvårdspersonalens erfarenheter av att vårda patienter med MRSA på sjukhus. Databaserna Cinahl och PubMed användes för att finna artiklarna till studien. Dessa databaser har en inriktning mot omvårdnads-, medicinsk- och hälsovetenskap vilka berör litteraturstudiens område och ökar studiens trovärdighet (Karlsson, 2012). Trovärdighet innebär att informationen är rimligt och giltigt (Wallengren & Henricson, 2012). Relevanta sökord och sökblock användes under datainsamlingen. Dock finns en möjlighet att litteraturstudiens författare inte har beaktat alla möjliga synonymer som hade kunnat ge fler resultat (Henricson, 2012). Karlsson (2012) menar att när dubbelträffar uppstår kan området anses vara genomsökt vilket litteraturförfattarna arbetade efter. Inledningsvis var avsikten att enbart inkludera kvalitativa studier. Däremot valdes senare även kvantitativa studier in eftersom erfarenheter kan påvisas även där. Ett annat skäl till att kvantitativa studier valdes in var även att ämnet MRSA var relativt nytt och forskningen är i ett tidigt stadium. Sex stycken av de ingående artiklarna var kvantitativa medan en studie var kvalitativ. En artikel var både kvantitativ och kvalitativ. Genom att båda former av studier användes erhölls både sjukvårdspersonalens erfarenheter samt statistisk data. Litteraturstudiens författare läste de funna artiklarna först var för sig och sedan tillsammans vilket ökar trovärdigheten (Henricson, 2012). Under artikelgranskningen användes Röda Korsets Högskolas granskningsmall för vetenskapliga artiklar. Författarna till litteraturstudien hade tidigare erfarenheter av att använda granskningsmallen, därför upplevdes det öka litteraturstudiens trovärdighet genom att tillämpa denna mall. Alla studier som användes till litteraturstudiens resultat var skrivna på engelska som översattes till svenska av författarna. Under översättningen kan missuppfattningar ha uppstått vilket kan ha påverkar litteraturstudiens trovärdighet. Meningar i artiklarna som svarade mot litteraturstudiens syfte sorterades in under kategorier i ett första steg mot resultatet. Därefter gjordes en djupare analys där fynd från de vetenskapliga artiklarna som inte svarade mot litteraturstudiens syfte eller fynd som inte matchade litteraturstudiens kategorier sorterades bort. På grund av detta varierar mängden relevant innehåll från de valda vetenskapliga artiklarnas resultat och de vetenskapliga artiklarna fick därför olika mycket utrymme i litteraturstudiens resultat. Det kan innebära att litteraturstudiens trovärdighet har påverkats negativt eftersom endast ett fåtal artiklar har framträtt starka i 13

litteraturstudiens resultat och fynden från artiklarna stärks endast av några få artiklar. Likaså hade litteraturstudiens författare inte någon större erfarenheter av att skriva litteraturstudier minskar trovärdigheten något till (Henricson, 2012). I övrigt är litteraturstudiens metod väl beskriven vilket ökar bekräftelsebarheten enligt Wallengren & Henricson (2012). Bekräftelsebarheten baseras på hur väl datainsamlingen är beskriven samt om litteraturstudien har lästs av kritiska vänner. Litteraturstudiens författare har deltagit i olika seminarium där kurskamrater till författarna har opponerat på litteraturstudien vid flera handledningstillfällen. Detta bidrar enligt Wallengren och Henricson (2012) till en ökad trovärdighet och en ökad bekräftelsebarhet. Under litteraturstudiens gång upplevde författarna även en förvåning över vissa resultat. Wallengren och Henricson (2012) menar att författarnas förvåning ger litteraturstudien en ökad pålitlighet. Denna förvåning baserades på faktumet att majoriteten av sjukvårdspersonalen tillämpade de rätta basala hygienrutinerna vid vårdande av patienter med MRSA. Författarnas förförståelse var däremot att en betydande del av sjukvårdspersonalen skulle ignorera faktumet att patienten bar på MRSA. Förväntningarna var att sjukvårdspersonalen skulle uppvisa grov vårdslöshet vid användning av hygienrutiner, eller frekvent användande av hygienrutinerna. Förväntningen var inte att de rätta hygienrutinerna skulle tillämpas. Denna förvåning och dokumenterade förförståelse ökar litteraturstudiens pålitlighet (Wallengren & Henricson, 2012). Eftersom litteraturstudiens trovärdighet, pålitlighet och bekräftelsebarhet överlag anses som god enligt litteraturstudiens författare kan därmed överförbarheten bestämmas enligt Wallengren och Henricson (2012). Litteraturstudiens resultat upplevs som överförbart till sjukvårdspersonal på sjukhus i olika länder. Detta tack vare att litteraturstudiens vetenskapliga artiklar härstammar från Brasilien, Portugal, Storbritannien och USA. Dessa länder skiljer sig åt i utveckling och kultur däremot var sjukvårdspersonalens erfarenheter dem samma. 14

Resultatdiskussion Studiens syfte var att belysa sjukvårdspersonalens erfarenheter av att vårda patienter med MRSA på sjukhus. Resultatet visar tydligt på tre huvudkategorier; bemötandet i omvårdnaden, kännedom av att ge vård vid MRSA och förbättringar i den kliniska miljön. Det tre mest framträdande fynd som flertalet artiklar nämnde var att det förekom en rädsla bland sjukvårdspersonal i omvårdnaden kring en patient som är smittad av MRSA. Samt hur smittspridningen enligt sjukvårdspersonalens erfarenheter gick till och kunde förhindras och slutligen hur viktigt det är att sjukvårdspersonalen har en god fungerande kommunikation och hur omvårdnaden påverkas om den inte fungerar. Vid vårdandet av en patient med MRSA kände många i sjukvårdspersonalen en rädsla för detta. Sjukvårdspersonalens bemötande mot patienter med MRSA påverkades i botten av rädsla (Da Silva et al., 2010; Pedro et al., 2014; Seibert et al., 2014b). Denna rädsla grundade sig i en ängslan för att ta med smittan hem till familjen. Detta resulterade där av i att spontana besök till patienten uteblev (Da Silva et al., 2010; Seibert et al., 2014a; Seibert et al., 2014b). Andersson (2012) stödjer detta i sin avhandling där det nämns en känsla av att patienter med MRSA utgör ett hot för sjukvårdspersonalen. Denna känsla präglas av rädsla för att sprida smittan vidare till andra patienter och en rädsla för att ta hem smittan till familjen. En annan studie som genomfördes då HIV var relativt ny visar likaså på ett negativt bemötande i sjukvården som grundar sig i rädsla på grund av okunskap. Även i den studien beskrevs hur möten flyttades fram av dessa orsaker. Dessutom förekom önskemål om att som sjukvårdspersonal tillåtas neka att vårda patienter med HIV (Bond et al., 1990). Återigen betonar litteraturstudiens författare sjuksköterskans roll som omvårdnadsledare. Detta relaterat till Kims (2010) yrkesutövningsdomän som beskriver vikten av att sjuksköterskan ska ha ett professionellt förhållningssätt och framförande. Sjuksköterskans omvårdnad till patienten ska dessutom vara anpassad efter varje enskild individ. Sjuksköterskan ska dessutom alltid använda sig utav rätt metoder och ta rätt beslut kring omvårdnaden till varje patient. Likaså betydelsen av att se hela patienten. Även bör ICN:s etiska kod för sjuksköterskor följas då sjuksköterskan alltid ska uppvisa ett etiskt förhållande emot alla patienter (International Council of Nurses, 2012). I Kims (2010) andra domän som litteraturstudien berör, patient- 15

sjuksköterskedomänen som beskrivs som mötet, ligger stor vikt i kontakten mellan dessa individer. Kommunikationen har en viktig roll, likaså interaktionen och empatin. Genom kommunikation och interaktion skapas en relation mellan patient och sjuksköterska i den individuella omvårdnaden. Litteraturstudiens författare menar att när sjukvårdspersonalens erfarenheter lyfts och diskuteras kan rädslor och förutfattade meningar som tidigare varit cementerade förändras och öppna dörrar för en bättre omvårdnad. Sjukvårdspersonalens händer ansågs vara den största källan till smittspridningen av MRSA på sjukhus (Lugg & Ahmed, 2007; Pedro et al., 2014). Största delen av sjukvårdspersonalen visade sig ha kännedom om förebyggande åtgärder mot MRSA. Majoriteten känner till att korrekt handtvätt samt komplettering med alkohol krävs för att förhindra smittspridning (Da Silva et al., 2010; Lugg & Ahmed, 2007; Pedro et al., 2014; Peres et al., 2011). I en studie som utfördes på ett äldreboende framkom likaså att sjukvårdspersonalens erfarenheter om vad som var den främsta orsaken till en ökad smittspridning av MRSA var sjukvårdspersonalens egna händer (Wolf, Lewis, Cochran & Richards, 2008). Detta får även stöd i en annan studie, där likaledes sjukvårdspersonalens händer ansågs vara största källan till smittspridning (Andersson, 2012). Genom att sjukvårdspersonalen kommunicerar med varandra sprids kunskap och missförstånd om hur MRSA smittspridning förebyggs. Kommunikationsbrist mellan sjukvårdspersonalen har en betydande roll för omvårdnaden. Detta påvisas även när personalstyrkan inte är uppfylld då kommunikationen mellan sjukvårdspersonalen brister vilket påverkar omvårdnaden. Säkerheten påverkas då information inte förmedlas mellan sjukvårdspersonalen vid överrapportering som den bör göra. Sjukvårdspersonalen menar även att kännedomen av att ha en patient med MRSA ofta kommer efter vårdtillfället när det redan är för sent och som grundar sig i bristande kommunikation mellan sjukvårdspersonalen (Da Silva et al., 2010; Seibert et al., 2014a). Detta styrks av Wolfs et al. (2008) studie som likaså nämner en upplevd kommunikationsbrist. Wolfs (2008) menar också att en förbättrad kommunikation och information mellan sjukvårdspersonalen förbättrar patientsäkerheten. Socialstyrelsen (2016) menar att patientsäkerhet baserar på att 16

förhindra vårdskada som är en skada eller sjukdom som uppstod vid kontakt med hälso- och sjukvården. Kommunikationen emellan sjukvårdspersonalen behöver förbättras. Likväl skulle sjukvårdspersonalen möjligtvis kunna erbjudas återkommande uppdaterad utbildning om smittor och smittskyddsåtgärder för att motarbeta rädsla och osäkerhet och förbättra mötet med en smittad patient. Smittskyddsinstitutet (2012) menar likaså att det behövs mer kunskap om MRSA och smittskyddsåtgärder i samhället bland allmänheten för att förhindra smittspridning. Detta grundat på att det rapporteras att allt fler personer blir smittade utan att ha haft kontakt med hälso- och sjukvården. Likväl tycker författarna till litteraturstudien att det behövs mer forskning om MRSA för att ständigt utveckla det relativt nya området. Det vore även intressant att se hur kunskapen och förhållningssättet gentemot MRSA förhoppningsvis förändras genom tiden med vidare forskning. Slutsats Sjukvårdspersonalens erfarenheter av att vårda patienter med MRSA visade sig vara många och på olika områden. Många av sjukvårdspersonalen kände en rädsla och osäkerhet i omvårdnaden kring patienterna med MRSA. Lika så var det en stor del av sjukvårdspersonalen som var medvetna om vilka hygienrutiner som skulle tillämpas vid MRSA men att dessa inte alltid efterlevdes, särskilt inte vid snabba besök. En önskan till framtiden som sjukvårdspersonalen yttrade var vidare utbildning och förbättringar i arbetsmiljön kring omvårdnaden av patienter med MRSA. Tack vare att en tydlig överblick av resultatet har litteraturstudiens författare fått en större förståelse för vilka erfarenheter som sjukvårdspersonal har vid vårdandet av patienter med MRSA. Däremot är det oroväckande hur sjukvårdspersonalens rädsla skulle kunna påverka patientens upplevelse om denna inte åtgärdas. Ur samhällets perspektiv skulle sjukvårdspersonalens rädsla och osäkerhet kunna påverka patienter att inte söka sig till vården. Detta skulle i sin tur leda till en ökad smittspridning i samhället vilket blir ett större problem än vad smittspridningen redan är. Med hjälp av mer utbildning skulle mötet mellan patient och sjuksköterska förbättras. Tillsammans med 17

en bättre kommunikation mellan sjukvårdspersonalen samt vidare forskning ser litteraturstudiens författare ljust på framtiden av omvårdnaden vid MRSA. 18

REFERENSER *Artiklar som ingår i litteraturstudiens resultat. Andersson, H. (2012). MRSA and other resistant bacteria - prevalence, patient and staff experiences, wounds and infection control. (Doktorsavhandling, Karolinska Institutet, Department of Clinical Science). Från https://openarchive.ki.se/xmlui/handle/10616/41084 Birkler, J. (2007). Filosofi och omvårdnad: etik och människosyn. Stockholm: Liber. Bond, S., Rhodes, T., Philips, P., Setters, J., Foy, C., & Bond, J. (1990). HIV infection and AIDS in England: the experience, knowledge and intentions of community nursing staff. Journal of Advanced Nursing, (15), 249-255. Centers for Disease Control and Prevention. (2013). MRSA Information for Inpatient Clinicians and Administrators. Hämtad 2015-11-24, från http://www.cdc.gov/mrsa/healthcare/clinicians/index.html *Da Silva, A.M., de Carvalho, M.J., da Silva Canini, S.R.M., de Almeida Cruz, E.D., Antunes Primenta Simões, C.L., & Gir, E. (2010). Methicillin Resistant Staphylococcus aureus: Knowledge and Factors Related to the Nursing Team s Adherence to Preventive Measures. Revista Latino-Americana de Enfermagem, 18(3), 346-351. Dahlborg Lyckhage, E. (2012). Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats (s. 23-35). Lund: Studentlitteratur. *Easton, P.M., Sarma, A., Williams, F. L. R., Marwick, C. A., Philips, G., & Nathwani, D. (2007). Infection control and management of MRSA: assessing the knowledge of staff in an acute hospital setting. Journal of Hospital Infection, 66, 29-33. doi: 10.1016/j.jhin.2006.12.016 Ericson, E. & Ericson, T. (2009) Klinisk mikrobiologi Infektioner, Immunologi, Vårdhygien. Stockholm: Liber. Folkhälsomyndigheten. (2014). Sjukdomsinformation om meticillinresistenta gula 19

stafylokocker (MRSA). Hämtad 2015-09-01, från http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-ochsjukdomar/smittsamma-sjukdomar/meticillinresistenta-gula-stafylokocker-mrsa/ Folkhälsomyndigheten. (2015). Meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA). Hämtad 2015-09-15, från http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/statistik-ochundersokningar/sjukdomsstatistik/meticillinresistenta-gula-stafylokocker-mrsa/?t=c Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur & Kultur. Friberg, F. (2012a). Att utforma ett examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats. (s. 81-94). Lund: Studentlitteratur. Friberg, F. (2012b). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats (s.133-143). Lund: Studentlitteratur. Henricson, M. (2012). Diskussion. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. (s.471-479). Lund: Studentlitteratur. International Council of Nurses, Svensk sjuksköterskeförening (2012). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Karlsson, E. K. (2012). Informationssökning. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod (s. 95-113). Lund: Studentlitteratur. Kim, H.S. (2010). The nature of theoretical thinking in nursing. New York: Springer Publishing Company Klevens, R.M., Morrison, M.A., Nadle, J., Petit, S., Gershman, K., & Ray, S., Fridkin, S.K. (2007). Invasive Methicillin-Resistant Staphylococcus aureus Infections in the United States. Journal of the American Medical Association, 298(15), 1763-1771. 20

Lindahl, B. & Skyman, E. (2014). Kroppen, kroppslig vård och hygien. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (s. 122-149). Lund: Studentlitteratur. Lindberg, M., Carlsson, M., Högman, M. & Skytt, B. (2009). Suffering from meticillinresistant Staphylococcus aureus: experiences and understandings of colonization. Journal of Hospital Infection. 73, 271-277. doi:10.1016/j.jhin.2009.07.002 *Lugg, G.R., & Ahmed, H.A. (2008). Nurses perceptions of meticillin-resistant Staphylococcus aureus: Impacts on practice. British Journal of Infection Control, 9(1), 8-14. doi: 10.1177/1469044607084969 *Pedro, A.L., Sousa-Uva, A., & Pina, E. (2014). Endemic methicillin-resistant Staphylococcu aureus: Nurses risk preceptions and attitudes. American Journal of Infection Control, 42, 1118-1120. doi: 10.1016/j.ajic.2014.07.013 *Peres, D., Pina, E., & Fonseca Cardoso, M. (2011). Methicillin-Resistant Staphylococcus Aureus (MRSA) in a Portuguese hospital and its risk perception by health care professionals. Revista portuguesa de saúde pública. 29(2), 132-139. Rosén, M. (2012). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricsson. (Red)., Vetenskaplig teori och metod. (s. 429-444). Lund: Studentlitteratur. Röda Korsets Högskola CF, ÅK, (2005). Mall för granskning av vetenskapliga artiklar. Hämtad 2015-09-11, från www.rkh.se/pagefiles/466/mall_granskning.pdf Segesten, K. (2012). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg. (Red), Dags för uppsats. (s.97-100). Lund: Studentlitteratur. *Seibert, D.J., Speroni, K.G., Oh, K.M., DeVoe, M.C., & Jacobsen, J.H. (2014a). Preventing transmission of MRSA: A qualitative study of health care workers attitudes and suggestions. American Journal of Infection Control, 42, 405-411. doi: 10.1016/j.ajic.2013.10.008 21

*Seibert, D.J., Speroni, K. G., Oh, K. M., DeVoe, M. C., & Jacobsen, J. H. (2014b). Knowledge, perceptions, and practices of methicillin-resistant Staphylococcus aureus transmission prevention among health care workers in acute-care settings. American Journal of Infection Control, 42, 254-259. doi: 10.1016/j.ajic.2013.09.005 SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 2 december, 2015, från Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/ SFS 2004:168. Smittskyddslag. Hämtad 11 september, 2015, från Riksdagen, Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Smittskyddslag-2004168_sfs-2004-168/#K2 Skov, R., Gudlaugsson, O., Hardardottir, H., Harthug, S., Jakobsen, T., Kolmos, H. J.,... Ahrén, C. (2008). Proposal for common Nordic epidemiological terms and definitions for methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA). Scandinavian Journal of Infectious Diseases, 40(6-7), 495-502. doi: 10.1080/00365540701864658 Skyman, E., Sjöström, H. T. & Hellström, L. (2010). Patient s experiences of being infected with MRSA at a hospital and subsequently source isolated. Scandinavian Journal of Caring Science. 24, 101-107. doi: 10.1111/j.1471-6712.2009.00692.x Smittskyddsinstitutet. (2012). MRSA i samhället. Hämtad 2015-09-24 från, Riksdagen, http://www.riksdagen.se/sv/dokument- http://www.riksdagen.se/sv/dokument- http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/mrsa-isamhallet/ Smittskyddsläkarföreningen. (2013). Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA), läkarinformation 2013-06-13. Hämtad 2015-09-24 från, http://www.slf.se/foreningarnas- startsidor/intresseforening/smittskyddslakarforeningen/smittskyddsblad- /Meticillinresistenta-Staphylococcus-aureus-MRSA--lakarinformation-2013-06-13/ SOSFS 2015:10. Basal hygien i vård och omsorg. Edita Boberg 2015. Från 22

Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-5-10 Socialstyrelsen. (u.å.). Patientsäkerhet. Hämtad 2016-01-18, från http://www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet Stryhn, H. (2007). Etik och omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. *Trigg, D., Timmons, S., & Pynegar, C. (2008). An audit of healthcare workers knowledge of meticillin resistant Staphylococcus aureus (MRSA) against current infection control standards. British Journal of Infection Control, 9(1), 30-33. doi 10.1177/1469044607084970 Vårdhandboken. (2014). Multiresistenta bakterier [Viktiga åtgärder]. Hämtad 2015-08- 28, från http://www.vardhandboken.se/texter/multiresistenta-bakterier/basalahygienrutiner/ Wallengren, C. & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. (s.482-496). Lund: Studentlitteratur. Wolf, R., Lewis, D., Cochran, R., & Richards, D. (2008). Nursing Staff Perceptions of Methicillin-Resistant Staphylococcus aureus and Infection Control in a Long-Term Care Facility. American Medical Directors Association, 342-346. doi: 10.1016/j.jamda.2008.02.003 Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats. (s.57-79). Lund: Studentlitteratur. 23

Bilaga 1 - Sökschema Datum Databas Söknin g nr Sökord och boolesk operator (AND, OR, NOT) 20151104 PubMed 1 Methicillin resistant Staphylococcus aureus Begränsnin gar/databa sfilter Typ av Antal sökning (t.ex. träffar MESH-term, abstract, fritext) MESH-term 8476 2 Nurses MESH-term 72797 Lästa Abstrac t Relevanta artiklar 3 1 AND 2 14 5 1. Endemic methicillinresistant Staphylococcus aureus: Nurses risk perceptions and attitudes. 4 Methicillin resistance Major Topic 5909 5 Nursing Staff Fritext 82343 6 4 AND 5 44 5 1. Infection control and management of MRSA: assessing the knowledge of staff in acute hospital setting. 24

7 Qualitative Fritext 153538 8 1 AND 7 30 5 1. Preventing transmission of MRSA: A qualitative study of health care workers attitudes and suggestions. 20151104 Cinahl 1 MRSA OR Methicillin resistant Staphylococcus aureus Fritext 5534 2 Nurs* Fritext 615932 3 Experienc* Fritext 190822 4 1 AND 2 AND 3 41 9 1. Nurses perception of meticillin-resistant Staphylococcus aureus: Impacts on practice 2. Methicillin Resistant Staphyococcus aureus: Knowledge and Factors Related to the Nursing Team s 25

5 Perception* Fritext 68758 Adherence to Preventive Measures. 3. An audit of health care workers knowledge of methicillin resistant Staphylococcus aureus (MRSA) against current infection control standards. (Exkl. dubbelträffar) 6 1 AND 2 AND 5 23 15 1. Knowledge, perceptions, and practice of methicillinresistant Staphylococcus aureus transmission precention among health care workers in acutecare settings 26

20151109 ScienceDirect Manuell söknig Methicillin resistant staphylococcus aureus awareness and perceptions (Exkl. dubbelträffar) 309 15 1. Methicillin- Resistant Staphylococcus Aureus (MRSA) in a Portuguese hospital and its risk perception by health care professionals. (Exkl. dubbelträffar) 27

Bilaga 2 - Artikelöversikt Författare Titel Land, År Da Silva, A.M. De Carvalho, M.J Da Silva Canini, S.R.M. De Almeida Cruz, E.D. Antunes Primenta Simões, C.L. Gir, E. Methicillin Resistant Staphyococcus aureus: Knowledge and Factors Related to the Nursing Team s Adherence to Preventive Measures. Land: Brasilien År: 2010 Easton, P.M. Sarma, A. Williams, F.L.R. Marwick, C.A. Philips, G. Nathwani, D. Infection control and management of MRSA: assessing the knowledge of staff in acute hospital setting Land: Storbritannien År: 2007 Syfte Syftet är att utvärdera sjuksköterskor nas kunskap och tillämpning av förebyggande åtgärder i vården av MRSApatienter på ett offentligt sjukhus i São Paulo Brasilien. Bedöma kunskap och praktik av personalen vid möte av MRSA på akuten. Samt bedöma vad personal tyckte ang. ev. utbildning, information och risker kring MRSA. i Urval Datainsamlingsmetod Studien utfördes på ett stort sjukhus i São Paulo. 318 sjuksköterskor deltog i den kvantitativa studien som bestod av öppna frågor i enkäter. Alla aktiva sjuksköterskor på alla avdelningar på sjukhuset inkluderades i studien. Bekvämlighetsurval på två akutsjukhus i Skottland. Studien bestod av enkätundersökning och intervjuer. Deltagarna var 87 läkare och 87 sjuksköterskor. Inklusionskriterier: Sjuksköterskor och läkare på akuten på dessa två sjukhus i Skottland. Genomförande Analys Studien bestod av öppna, slutna och semistrukturerade frågor. En statistisk analys utfördes. Slutna frågor blev till deskriptiv statistik och öppna frågor analyserades genom innehålls analys. Undersökningen bestod utav 127 intervjuer och 47 enkäter. Data var analyserad genom statistisk analys. Det var inte stora skillnader mellan enkäterna och intervjuerna då intervjuerna grundade i enkätens frågor. Samma analys utfördes på båda. Resultat Sex kategorier. 1. orsaken av MRSA. 2. Fördomar. 3. Oro vid vårdande av MRSA-drabbad. 93 % var rädda och 12 % var rädda för att smitta familjen. 4. Försiktighetsåtgärder vid MRSA. 5. Frekvensen handtvätt. 90 % tvättade händerna lika ofta som vanligt. 6. Svårighetsgrad. Sjukvårdspersonalen upplevde att MRSA ökar dödligheten. Personalen upplevde även att förebyggande åtgärder gynnade patienten och personalen. Stora skillnader i svaren mellan sjuksköterskor och läkarna. 70 % kunde inte identifiera lokala smittskyddsåtgärder för MRSA kolonisation. Fler sjuksköterskor hade rätt på den frågan. 12 % kunde alla fyra riskfaktorer för MRSA. 74 % kunde inte de vanligaste platserna för MRSA infektion. 80 % ville ha mer information. Kvalitet God extern validitet tack vare tydligt och stort urval. Även god intern validitet då studiens resultat svarar mot syftet. God reliabilitet tack vare tydlig metod och analys. Studien erhåller god extern validitet tack vare ett tydligt och stort urval. Studien har även god intern validitet tack vare att resultatet svarar på syftet. God reliabilitet tack vare välbeskriven metod. 28

Lugg, G.R. Ahmed, H.A. Nurses perception of meticillin-resistant Staphylococcus aureus: Impacts on practice Land: Storbrittanien År: 2007 Pedro, A.L. Sousa-Uva, A. Pina, E. Endemic methicillinresistant Staphylococcus aureus: Nurses risk perceptions and attitudes Land: Portugal År: 2014 Undersöka uppfattningar och förståelse av MRSA hos vuxna-& barnsjuksköter skor. Att göra en tvärsnittsstudi e för att undersöka fördomar och attityder vid utsatthet av MRSA Denna kvantitativa studie genomfördes på ett sjukhus i London. Enkäter delades ut. Studien hade 95 deltagare. Av de 95 var 69 % barnsjuksköterskor och 31 % sjuksköterskor från avdelningar för vuxna. Inklutionskriterier var barnsjuksköterskor och sjuksköterskor från andra avdelningar för vuxna på det specifika sjukhuset. Exlutionskriterier var vårdbiträden och studerande. Studien är delvis en kvantitativ och delvis en kvalitativ studie som genomfördes i Lissabon på två olika sjukhus. Tvärsnittsstudie med enkäter genomfördes. 139 enkäter blev besvarade. Inklusionskriterier: Sjuksköterskor från olika avdelningar på sjukhuset. Tvärsnittsstudie i form av frågeformulär som gavs till sjuksköterskorna. Statistisk genomfördes. analys Anonyma enkäter delades ut. Intervjuer genomfördes. Statistisk analys genomfördes på både typer av undersökning. Fem kategorier. 1. Medvetenhet om MRSA. Sjuksköterskorna på vuxenavdelning bättre kunskap än barnsjuksköterskorna. 2. Utvärdering av det praktiska. 3. Infektionskontroll och utbildning. 4. MRSA kontakt frekvens. 5. Kunskap. Tre kategorier. 1. Kunskap. 2. Attityder. 54 % använde skyddskläder i mötet. 98 % tyckte handhygien var viktigast för förhindring av smittspridning. 3. Intervjuer. Inga skillnader mot enkäterna. Störst risk för spridning pga. Brist i försiktighetsåtgärder samt kommunikation. God extern validitet tack vare ett stort urval. Studien erhåller även god intern validitet tack vare en tidigare pilotstudie utfördes. Studien har en välbeskriven metod och analys vilket ger god reliabilitet. Studien har en god extern validitet tack vare ett stort urval. God intern validitet tack vare att resultatet motsvarar syftet. Dock brister reliabiliteten något eftersom inga tydliga exklusionskriteri er beskrivs. I övrigt välbeskriven metod och analys. 29

* 1 Peres, D. Pina, E. Fonseca Cardoso, M. Methicillin-Resistant Staphylococcus Aureus (MRSA) in a Portuguese hospital and its risk perception by health care professionals Land: Portugal År: 2011 Seibert, D.J. Speroni, K.G. Mi Oh, K. DeVoe, M.C. Jacobsen, H.K. Knowledge, perceptions, and practice of methicillinresistant Staphylococcus aureus transmission preception among health care workers in acute-care settings Land: Virginia, USA År: 2014 Beskriva epidemiologin av MRSA och bedöma uppfattningar av sjukvårdsperso nal Ta reda på kunskapen, attityder och fördomar på akuten i USA Denna kvantitativa studie utfördes på Pedro Hispano Hospital i norra Portugal. Enkäter delades ut till läkare och sjuksköterskor. 111 deltagare (personal & patienter). Inklussionskriterier: Läkare och sjuksköterskor som varit ansvariga för MRSA-drabbade patienter. Denna kvantitativa studie utfördes på ett sjukhus i mid-atlantic regionen. Enkäter delades ut och innehöll frågor och några få sant eller falskt frågor om MRSA. 276 deltagare. Inkusionskriterier: All sjukvårdspersonal skulle ha patientkontakt i yrke (läkare, läkarassistenter, sjuksköterskor, undersköterskor och andra professioner). Enkäter delades ut till personal. Först genomfördes en statistisk analys. Därefter jämfördes kategoriska variabler. Enkäter delades ut till sjukvårdspersonal på sjukhuset. Dolda observationer gjordes där handhygien observerades. Deskriptiv statistik ledde till en statistisk analys. Tre kategorier. 1. Patienten. 2. Personalen. Uppfattningar av smittspridningen. 3. Vård av MRSA-patient. 2 % tyckte ingen speciell vård. Majoriteten tyckte förstärkt handhygien samt isolering. Fyra kategorier. 1. Kunskap. Majoriteten visste inte försiktighetsåtgärder. 2. Fördomar. 90 % såg MRSA som nationellt problem. 50 % rädda smitta familjen. 3. Observerad handhygien. 4. Förhinder av praktiska åtgärder. Kommunikationsbrist riskerade spridning flera gånger. Tidsbrist för ej väl genomförda försiktighetsåtgärder. Studien har god extern validitet tack vare ett stort urval. God intern validitet tack vare att resultatet stämmer med syftet. Något bristande reliabilitet då tydliga exklusionskriteri er inte beskrivs. I övrigt väl beskriven metod och analys. God extern validitet tack vare stort urval. Resultatet svarar på syftet och ger en god intern validitet. God reliabilitet tack vare en välbeskriven metod och analys. * 1 Studien innehåller även data om MRSA-drabbade patienters erfarenheter som inte kommer att redovisas. 30